Behovet av bostadsbyggande och kompletterande åtgärder
Interpellation 2024/25:692 av Markus Kallifatides (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-05-22
- Överlämnad
- 2025-05-23
- Anmäld
- 2025-05-28
- Svarsdatum
- 2025-06-09
- Besvarad
- 2025-06-09
- Sista svarsdatum
- 2025-06-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Boverkets senaste beräkningar av det nationella och regionala behovet av bostäder för perioden 2024–2033 indikerar att det behöver tillkomma drygt 523 000 nya bostäder under perioden. Det kan noteras att detta är 77 000 bostäder färre än den tidigare beräkning som Boverket publicerade 2021 för tioårsperioden 2021–2030.
Hyresgästföreningen har utformat en alternativ men snarlik beräkningsmetod som till skillnad från Boverkets kan utföras med hjälp av allmänt tillgängliga data. Resultatet är i hög grad samstämmigt med Boverkets; behovet av nya bostäder beräknas av Hyresgästföreningen till 497 000 nya bostäder fram till 2033. I avrundade tal handlar det enligt dessa källor om behov av bostadsbyggande om 50 000 nya lägenheter per år.
Enligt Boverkets senaste uppgifter har det i landet påbörjats eller kommer att påbörjas endast strax över 30 000 nya bostäder per år under 2023, 2024 och innevarande år. När det gäller färdigställda bostäder skedde en dramatisk minskning till 2024 från rekordåret 2023. Under 2025 prognostiseras endast knappt 33 000 nya lägenheter färdigställas.
I den allmänna debatten och även i riksdagen har företrädare för regeringssidan vid upprepade tillfällen gett uttryck för att bostadsbyggande på den nuvarande nivån inte är något större problem.
Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
- Vilken bedömning gör statsrådet och regeringen av behovet av byggande av nya bostäder under perioden 2024–2033?
- Anser statsrådet och regeringen att hittills vidtagna åtgärder är tillräckliga för att uppnå det behov av byggande av nya bostäder som statsrådet och regeringen ser, och om inte, vilka kompletterande åtgärder är statsrådet och regeringen beredda att vidta?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:692
Webb-tv: Behovet av bostadsbyggande och kompletterande åtgärder
Dokument från debatten
- Måndag den 9 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:128
- Protokoll 2024/25:128 Måndagen den 9 juniProtokoll 2024/25:128 Svar på interpellation 2024/25:692 om behovet av bostadsbyggande och kompletterande åtgärder
Protokoll från debatten
Anf. 80 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig vilken bedömning jag och regeringen gör av behovet av byggande av nya bostäder under perioden 2024–2033. Markus Kallifatides har även frågat mig om jag och regeringen anser att hittills vidtagna åtgärder är tillräckliga för att uppnå det behov av byggande av nya bostäder som jag och regeringen ser och, om inte, vilka kompletterande åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta.
I december förra året genomförde Boverket nya beräkningar av det nationella och regionala behovet av bostäder för perioden 2024–2033. Enligt Boverkets beräkning behöver drygt 523 000 nya bostäder tillkomma de närmaste tio åren fram till och med 2033. Då ingår drygt 151 000 bostäder som anses behöva täcka upp för ett bedömt historiskt underskott i bostadsbyggandet samt drygt 51 000 bostäder för att skapa en så kallad bostadsreserv. Resterande drygt 320 000 bostäder är behovet utifrån hushållsutveckling och beståndsutveckling. För att hålla jämna steg med hushållsutvecklingen bedömer Boverket alltså att det i genomsnitt behövs drygt 32 000 nya bostäder per år fram till 2033.
Boverkets reviderade behovsbedömning är en markant minskning jämfört med Boverkets bedömning tre år tillbaka i tiden. Minskningen beror på ett högt antal färdigställda bostäder de senaste åren och till stor del på att Statistiska centralbyrån reviderat ned sin befolkningsframskrivning för Sverige, detta då vi ser tydligt lägre födelsetal i Sverige samtidigt som invandringen har minskat. När befolkningsökningen blir lägre påverkar det naturligtvis bostadsbehovet på sikt.
Regeringen och jag delar i stort Boverkets bedömning av behovet av nya bostäder under perioden 2024–2033. Man måste också, precis som Boverket, se de olika aspekterna av hur det beräknade behovet är uppbyggt. Även med en markant minskning av behovet kvarstår det faktum att ett fortsatt tillskott av nya bostäder är avgörande för att möta hushållsutvecklingen. Det är viktigt att poängtera att lägre födelsetal inte omedelbart leder till minskat behov och efterfrågan av bostäder, eftersom barnkullarna som föds i dag flyttar hemifrån först om ungefär 20 år. Omvänt leder inte ökad barnafödsel omedelbart till ett utökat bostadsbehov. På kortare sikt kommer i stället andra faktorer, såsom migration och in- och utflyttning mellan regioner, att ha större betydelse för bostadsbehovet. Även om det i vissa delar av landet rapporteras om ett överskott och tomma lägenheter är behovet av nya bostäder fortsatt stort i andra delar av landet, till exempel i våra växande storstadsregioner.
Vad gäller de åtgärder som har vidtagits hittills vill jag understryka att regeringen har initierat ett stort antal insatser för att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande i hela landet. Regeringen har inriktat sitt arbete på att åtgärda de strukturella hinder som präglar bygg- och bostadsmarknaden, bland annat genom regelförenklingar, för att Sverige ska vara bättre rustat och för att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande när konjunkturen normaliseras.
Flera viktiga åtgärder är på väg att träda i kraft inom kort. Redan den kommande månaden börjar ett par av dessa gälla. Den 1 juli 2025 träder Boverkets nya byggregler i kraft. Reglerna blir färre och utformas som funktionskrav. Boverkets bedömning är att deras nya byggregler på sikt kan komma att leda till innovation och teknisk utveckling med snabbare och mer kostnadseffektivt byggande som följd. Den 1 juli 2025 träder även lagändringar i kraft som innebär lättnader i byggkraven för studentbostäder, vilket väntas resultera i sänkta kostnader per bostad. Enligt Boverkets beräkningar kan kostnaden minska med mellan 30 000 och 46 000 kronor per studentbostad.
Regeringen och jag bedömer att de åtgärder som nu vidtas väsentligt förbättrar förutsättningarna för bostadsbyggande och utgör viktiga steg för att möta det behov av nya bostäder som vi ser. Vi följer samtidigt utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet noga och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas.
Anf. 81 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är naturligtvis utmärkt att regeringen noga följer utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet och att man inte utesluter att ytterligare åtgärder kan behövas på det här området. Jag återkommer till vad vi socialdemokrater anser borde göras.
Fru talman! Regeringen bedömer tydligen att de åtgärder som nu vidtas ”väsentligt förbättrar förutsättningarna för bostadsbyggande och utgör viktiga steg för att möta det behov av nya bostäder som vi ser”. Ministern tar bland annat upp de mycket kritiserade nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli. Nu ska det bli tillåtet, fru talman, att bygga bostäder med vilken takhöjd som helst. Vi får se vad det leder till. Från den 1 juli blir det också tillåtet att bygga ännu mindre, mindre tillgängliga och mindre flexibla studentbostäder. Vi får se vad det leder till.
Min fråga i denna interpellation, fru talman, handlade inte om vad regeringen gör utan om vilken analys av behoven som regeringen utgår ifrån. Boverkets senaste beräkningar av det nationella och regionala behovet av bostäder, som statsrådet tog upp för perioden 2024–2033, visar att det behöver tillkomma drygt 523 000 nya bostäder under denna period. Det kan noteras att det är 77 000 färre än den tidigare beräkningen som Boverket publicerade 2021 för en tidigare tioårsperiod.
Hyresgästföreningen, som jag tar upp i min interpellation, har utformat en alternativ men ganska likartad beräkningsmetod för behovet av nya bostäder. Till skillnad från Boverkets modell kan Hyresgästföreningens beräkningsmetod utföras av nästan vem som helst med hjälp av allmänt tillgängliga data. Men resultatet är intressant nog samstämmigt med Boverkets. Behovet av nya bostäder beräknas även av Hyresgästföreningen till ungefär en halv miljon nya bostäder fram till 2033. Det kan fördelas på kommuner, som ju har det yttersta bostadsförsörjningsansvaret i landet.
Oavsett vilken metod man väljer handlar det alltså om ett behov av bostadsbyggande om cirka 50 000 nya lägenheter per år. Enligt Boverkets senaste uppgifter har det i landet påbörjats eller kommer att påbörjas endast strax över 30 000 bostäder under 2023, 2024 och 2025. När det gäller färdigställda bostäder skedde en dramatisk minskning till 2024 från rekordåret 2023. Under 2025, innevarande år, prognostiseras knappt 33 000 bostäder färdigställas.
Fru talman! I den allmänna debatten och även här i riksdagen har företrädare för regeringssidan vid upprepade tillfällen gett uttryck för att bostadsbyggande på den nuvarande nivån kanske inte är något större problem. Det skulle gå att tolka även statsrådets svar på min fråga som att han också är tämligen nöjd. Men jag vill verkligen gärna ha ett tydligt svar på mina frågor: Vilken bedömning gör regeringen och statsrådet av behovet av byggande av nya bostäder under perioden 2024 till 2033 – 32 000 per år, 50 000 per år eller vad? Är de hittills vidtagna åtgärderna tillräckliga för att möta det här behovet? Om inte, vilka kompletterande åtgärder är regeringen och statsrådet beredda att vidta?
Anf. 82 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Låt mig börja med att kommentera ett av Markus Kallifatides påståenden som gäller förenklingarna och lättnaderna för att bygga studentbostäder. Det är inte så att det här blir mindre flexibelt. Det blir mer flexibelt, fru talman, vilket bygger på att inte alla lägenheter behöver vara tillgänglighetsanpassade. 20 procent av lägenheterna ska vara det, vilket är högt över det behov som i dag finns, och det möjliggör för den som är i behov av en tillgänglighetsanpassad studentlägenhet att få det.
Det som är viktigt att understryka är att besökstillgängligheten ska vara god så att man kan hälsa på någon som bor i en studentlägenhet där den boende själv inte har behov av tillgänglighetsanpassad lägenhet men där den som besöker har det behovet. Detta är någonting som fungerar väl i Norge, och det fungerar även väl i Finland, som har en betydligt lägre siffra än vad Sverige har.
Som jag sa, fru talman, innebär det här att kostnaderna kan sänkas väsentligt. Flexibiliteten ökar, och man kan helt enkelt planlägga våningsplanen på ett sätt som gör att man kan få ut fler studentlägenheter per våningsplan. Detta är förstås viktigt i ett land som Sverige, som är en kunskapsnation och ska fortsätta att vara det.
När det gäller Boverkets bedömning sa jag precis detta i mitt svar, fru talman: Regeringen och jag delar i stort Boverkets bedömning av behovet av nya bostäder under perioden 2024–2033. Man måste, precis som Boverket, se de olika aspekterna av hur det beräknade behovet är uppbyggt. Jag lyfte även fram att upp- och nedgångar i barnafödandet inte får effekt på bostadsbehovet förrän kanske 20 år senare. Det är därför viktigt att ha en långsiktighet i detta. Jag ser därför ingen anledning att ifrågasätta Boverkets bedömning, tvärtom.
Fru talman! När det gäller vilka åtgärder som ytterligare kan vidtas, och som jag inte tog upp i mitt svar, är en viktig del att öka småhusbyggandet i Sverige. Vi vet att väldigt många vill bo i småhus. Vi vet att nyproduktionstakten för småhus är låg jämfört med i andra EU-länder. Regeringen har tillsatt en egnahemskommissionär med uppdrag att arbeta med detta. Stefan Attefall ska snart leverera sin andra delrapport och redovisa arbetet så här långt och också de orsaker han bedömer ligger bakom nedgången som vi ser i relation till andra EU-länder.
Många som i dag bor i hyreslägenhet, bostadsrätt eller lägenhet över huvud taget berättar i olika undersökningar – bland annat Hyresgästföreningens egen, tror jag – att de gärna hade bott i småhus om den möjligheten funnits. Därför ser vi det som ett mycket viktigt strategiskt arbete att möjliggöra för fler att få foten över tröskeln till det egna småhuset. Det kan vara ägt, som många vill, eller hyrt. Vi ställer inte olika upplåtelseformer mot varandra.
Jag tror att det är viktigt att underlätta för fler att flytta till småhus och förverkliga den boendedrömmen. Det gör också att lägenheter frigörs för exempelvis den som i dag står i en kanske väldigt lång bostadskö till att flytta in i en hyreslägenhet. Man kan föreställa sig att det skulle vara ett boende som många kan trivas med och där hyrorna kan vara lägre än i nyproducerade hyresrätter.
Regeringen har också vidtagit åtgärder för att införa presumtionshyror, som är en viktig del för att få ihop kalkylerna för att bygga bostäder. Jag skulle kunna fortsätta längre, men min talartid är slut.
Anf. 83 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Småhusbyggandet hade regeringen haft god möjlighet att stimulera genom till exempel att förverkliga tidigare vallöften om startlån och översyn av kreditreglering. Men det dras i långbänk eller har fastnat i en papperskorg. Landsbygdslån har föreslagits av två statliga utredningar som statsrådet har tillgång till. Men det har alltså inte skett.
När jag talade om att de nya reglerna för studentbostäder är mindre flexibla menade jag flexibiliteten i den långsiktiga användningen av fastigheten. Det är många som har argumenterat för att den flexibiliteten minskar. Om man till exempel skulle behöva konvertera studentbostäder till mer av ett äldreboende eller något slags vårdlokal medför dessa regler mindre flexibilitet. Det var det jag avsåg.
Presumtionshyresfrågan återkommer vi till ganska snart här i kammaren. Detta är viktiga frågor, allihop.
Fru talman! Vi socialdemokrater accepterar helt enkelt inte att bostadsbyggandet har fallit så som nu har skett. Vi har, till skillnad från den här regeringen, presenterat såväl strukturella som konjunkturrelaterade åtgärder. Vi har gjort det hela denna mandatperiod. Tyvärr har riksdagens högermajoritet och Tidöregeringen avslagit allt.
Vi vill se ett tydligt mål för bostadsbyggandet i takt med det bedömda behovet, alltså i storleksordningen 50 000 nya lägenheter per år 2024−2033. Vi socialdemokrater, fru talman, vill se en nationell handlingsplan för att nå målet. Vi vill se ett statligt fastighetsbolag som kan agera i lågkonjunktur och där andra aktörer inte har kraft att värna samhällsintresset av ett stabilt byggande av bostäder i takt med behoven.
Vi vill se ett investeringsstöd för byggande av hyreslägenheter och studentbostäder med lägre hyresnivå. Vi vill se förmånliga statliga byggkrediter som tydligt kopplas till de bostadssociala målsättningarna och övergången till den cirkulära klimatsmarta ekonomin också i byggsektorn. Vi vill se en ny samlad bostadsförsörjningslag. Vi vill att sambandet mellan statliga infrastrukturinvesteringar och kommunala bostadspolitiska åtaganden tydliggörs.
Vi vill se kommunala, allmännyttiga bostadsföretag i samtliga kommuner. Vi vill undanta allmännyttan från den kostnadsdrivande lagen om offentlig upphandling, LOU, med mera.
För Tidöregeringen är inget av detta aktuellt. Det är nog däremot att ställa ut hundratals miljarder kronor i lån till nya kärnreaktorer, därtill med pris- och lönsamhetsgarantier, för de privata företag som bygger.
Kristdemokraterna, statsrådets parti, räds inte tanken att förstatliga hela sjukvården i det här landet. Men att staten skulle styra mer i bostadspolitiken och satsa på något annat än skatteavdrag för dem som redan äger sitt boende verkar nästan otänkbart.
Fru talman! Ser inte infrastruktur- och bostadsministern motsägelsefullheten här, eller principlösheten? Ser han inte att det skaver rätt rejält?
(Applåder)
Anf. 84 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Det som skaver, Markus Kallifatides, är skillnaden mellan ord och handling. Då menar jag Socialdemokraternas ord. Det går att göra en lång önskelista med olika åtgärder som man vill se. Men vi har ju facit för åtta år. Det börjar bli några år sedan nu, men inte ett enda år under förra regeringen byggdes det så många bostäder som Boverket slog fast behövde byggas enligt byggbehovsprognosen – trots att vi hade en lågräntemiljö och till och med minusränta stundtals, och trots brinnande högkonjunktur.
Det går absolut att komma med listor med olika önskemål, men de grundläggande problemen har funnits på bygg- och bostadsmarknaden under lång tid och påverkar bostadsbyggandet mycket negativt. Det märks förstås extra tydligt i lågkonjunkturen vi nu kommer ur och i ett läge där vi har haft hög inflation att ledtiderna är långa och regelverken krångliga och att tillgänglig mark saknas. Det är därför regeringen har gått vidare med lättnader i strandskyddsregelverket. Det är därför vi den här våren genomför de största bygglovsförenklingarna på 15 år.
Det pågår ett massivt regelförenklingsarbete, som innebär att kostnaderna kan minska och regelverket bli tydligare. Den som till exempel vill bygga ut sitt hus behöver inte leta i plan- och bygglagen, förordningar eller områdesbestämmelser i detaljplanen. Man får ett nytt kapitel i PBL som tydliggör vad som gäller. Lättnaderna är ungefär 40 stycken till antalet och innebär att fler kan bygga ut och att man inte behöver söka bygglov för enklare åtgärder. Detta bedöms enligt utredningen minska den administrativa bördan med upp till 40 procent i de kommunala byggnadsnämnderna och på kommunkontoren.
Många olika åtgärder genomförs tillsammans med lättnaderna för studentbostadsbyggande och även Möjligheternas byggregler, som ju var ett projekt som sjösattes under Markus Kallifatides partis tid vid regeringsmakten. Som en randanmärkning är det lite förvånande att det kommer så mycket kritik nu, när man själv var med och tog fram uppdraget.
Med det som sker nu tar vi tag i en hel del av problemen med krångliga regelverk. Bygg- och ledtider är förstås väldigt angeläget att ta tag i. Vissa saker ser man kanske inte effekten av direkt, men det gör det ju inte mindre viktigt att lösa de problem som påverkat bostadsbyggandet under mycket lång tid.
Misslyckandet blev tydligt under den förra regeringen. Inte ens i högkonjunktur och låg- och minusräntemiljö klarade man av att bygga tillräckligt mycket. Därför tycker jag, fru talman, med all respekt, att det som egentligen skaver är skillnaden mellan vad man nu kommer med för olika idéer och förslag och vad man hade för reformkraft när man hade chansen. Vi visar genom många olika åtgärder att vi tar tag i de grundläggande problemen på bygg- och bostadsmarknaden. Jag hoppas att det ska finnas en bred samsyn så att det blir bättre förutsättningar för att bygga bostäder i Sverige.
Anf. 85 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Vi socialdemokrater eftersträvar alltid bred samsyn och deltar gärna i ambitionerna att ha så enkla, förutsägbara och vettiga regler som möjligt för bostadsbyggandet och processer för att det ska tillkomma och finnas byggbar mark med mera. Vi är också starka anhängare av att lyssna noga på remissinstanser när utredningar väl kommer med sina förslag. Det har vi gjort, och vi kommer snart att återkomma till frågan om bygglovsregler här i kammaren också.
Men, fru talman, minst 10 000 barn är hemlösa här i landet. Trångboddheten har ökat kraftigt och är utbredd i storstadsområdena. Cirka 200 000 unga vuxna bor ofrivilligt hemma hos sina föräldrar. Samtidigt är långt fler än 10 000 svenska byggnadsarbetare arbetslösa och går på akassa.
Vi har låg tillväxt och hög arbetslöshet. Det låga bostadsbyggandet hämmar den långsiktiga ekonomiska utvecklingen, inte minst här i Stockholmsregionen. Regeringen vägrar att sätta in åtgärder för att få igång bostadsbyggandet.
Situationen förvärras av usel fördelningspolitik, fru talman, med neddragningar och urholkningar av till exempel bostadsbidrag, barnbidrag och underhållsstöd för ensamförsörjande föräldrar. Skolsystemet driver segregation och utslagning. Arbetsmarknadspolitiken är helt otillräcklig.
Vi har tyvärr en passiv, marknadsliberal högerregering. Vi socialdemokrater står dock redo att önska Andreas Carlson en god sommar men också Sverige en ny riktning med en aktiv statlig bostadspolitik.
(Applåder)
Anf. 86 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Tydliga skillnader kan man emellanåt få i debatterna mellan Markus Kallifatides och mig. De mångmiljardsinvesteringsstöd som den förra regeringen hade gick ju i stor utsträckning till bostäder som ändå hade blivit byggda. Det är medel som i stället kan gå till att exempelvis finansiera välfärden.
Med konstruktionen med kapitaltillskott till Norrlandsfonden har vi i stället gett ett uppdrag och möjligheter att få ihop kalkylerna för den del som saknas. Jag har själv varit i Ludvika. Någon kanske undrar över det. Ludvika ligger ju inte i Norrland. Nej, det är mycket riktigt. Norrlandsfonden har, i det här uppdraget och kapitaltillskottet, inte enbart fokus på Norrland utan kan gå in i kommuner där det finns behov av att bygga bostäder till följd av företagsexpansion eller etablering som gör att man kan få ihop kalkylen.
Detta innebär att man använder skattebetalarnas pengar på ett mycket effektivt sätt. I budgeten för i år finns 300 miljoner kronor avsatta. Med tanke på konstruktionen kan det bli en hävstång motsvarande ungefär 1 ½ miljard i stöd till bostadsbyggande. Vi har dessutom kreditgarantier och höjer rotdelen från 30 till 50 procent.
När fler får möjlighet att göra om- och tillbyggnader med rothöjningen utgör det en viktig åtgärd för att rädda en del jobb i en hårt utsatt byggsektor. Det här är en konstruktion som är annorlunda än den förra tillfälliga höjningen av rot, då taket höjdes. Nu blir det möjligt för fler att nyttja rot, och vi kan vänta oss att fler får möjlighet att vara kvar i jobbet i byggsektorn. Vi vet ju att det finns både ett stort underhållsbehov och ett stort behov av nybyggt.
Jag delar uppfattningen att det här är viktigt och att det är prioriterat.
Det händer alltså grejer, fru talman. Jag vill önska Markus Kallifatides en god sommar så småningom.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.