Begränsningsregeln i fastighetsskatten
Interpellation 2007/08:707 av Jansson, Eva-Lena (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-05-13
- Inlämnad
- 2008-05-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-05-28
- Sista svarsdatum
- 2008-06-03
- Besvarad
- 2008-06-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 maj
Interpellation
2007/08:707 Begränsningsregeln i fastighetsskatten
av Eva-Lena Jansson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
I den borgerliga fastighetsskatten (beslut i enlighet med proposition 2007/08:27) finns ingen begränsningsregel för fastighetsskatten. Avsikten med regeln var att inte en alltför stor andel av hushållens inkomster skulle behöva användas som betalning av fastighetsskatten.
I en lagrådsremiss föreslår regeringen nu att fastighetsskatten ska begränsas för pensionärer och personer som uppbär aktivitets- och sjukersättning (tidigare förtidspension). Enligt lagrådsremissen blir dock skatten lägst 2 800 kronor per år, ett belopp som också efter hand räknas upp med prisbasbeloppet. Enligt uppgifter från en pensionär i Pålsboda skulle detta innebära att hon får en höjd fastighetsskatt.
Riksdagens utredningstjänst beräknade den 19 september 2007 att mellan 15 000 och 20 000 personer som inte var pensionärer fick höjd fastighetsskatt jämfört med 2006 om en begränsningsregel enbart för pensionärer infördes. Även om 7 000 förtidspensionärer skulle falla bort återstår alltså många människor.
Mina frågor till statsrådet är:
1. Avser statsrådet att garantera att ingen får höjd fastighetsskatt genom förslaget?
2. Avser statsrådet att ta något ytterligare initiativ för personer med låga inkomster som inte är berörda av begränsningsregeln?
3. Avser statsrådet att följa upp och utvärdera hur fastighetsskatten verkar för enskilda, grupper och regioner?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:707
Webb-tv: Begränsningsregeln i fastighetsskatten
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:134 Måndagen den 23 juniProtokoll 2007/08:134 6 § Svar på interpellationerna 2007/08:707 och 757 om begränsningsregeln i fastighetsskatten
Protokoll från debatten
Anf. 39 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag ska väl tacka för svaret. Det verkar som om just det här med begränsad fastighetsavgift och fastighetsskatter är ett litet troll i regeringen.
Jag hade faktiskt nästan väntat mig att socialminister Göran Hägglund skulle vara här. Han har ju varit väldigt ivrig när det gäller just fastighetsskatten, men det är väl bra att det är finansministern som får svara på frågor.
När det gäller den begränsningsregel som den här regeringen har beslutat om hade vi en gammal begränsningsregel som omfattade 120 000 individer.
Den här regeringens nya regel kommer att omfatta ca 51 000 personer. Då blir min fråga till finansministern: Vad säger man om de 69 000 personer som inte kommer att omfattas av er regel?
Jag tycker att det är positivt i och för sig att man säger att begränsningsregeln hängs upp på individ i stället för hushåll, men det kan få oanade effekter. Om man i ett hushåll skriver över fastigheten till den person som omfattas av begränsningsregeln kan det bli positivt att gifta sig med en person som omfattas av fastighetsregeln. Då slipper man att betala den här fastighetsavgiften. Har finansministern räknat på den effekten?
Jag har de frågorna, och jag tycker att det är viktigt att man nu ser över det. Det har varit ett löfte till människor att man ska förändra fastighetsskatten och göra det billigare, men uppenbarligen är det några som kommer att få betala priset. Många av dem som hade dyra hus här i Stockholmsområdet, även i min kommun, ska få sänkt avgift på bekostnad av dem med lägre inkomst.
Det vore också intressant att veta när det gäller dem som nu ska omfattas av begränsningsregeln och att man ska kunna gå tillbaka till arbete även om man har förtidspension: När upphör begränsningsregeln att gälla, vid vilken inkomst? Personerna ska ju kunna jobba ett antal timmar och få en viss inkomst utan att det ska påverka deras sjukersättning, men då kanske de inte tillhör den gruppen. Är det något finansministern har lagt in i beräkningen när det gäller vilka som ska omfattas av begränsningsregeln?
Det vore intressant om man följde upp och utvärderade hur fastighetsskatten verkar för enskilda grupper och regioner. Precis som i den förra interpellationsdebatten säger finansministern att det är för tidigt att göra en utvärdering. Frågan är i så fall: När kommer en utvärdering?
Om det inte kommer någon nästa år, när kommer det då någon? Varför är det inte viktigt att utvärdera de här frågorna? Man skulle kunna följa dem löpande, tycker jag, halvårsvis, årsvis. Välkommen! Jag ser gärna att man följer upp det och ser vad som händer med det antal som omfattas av begränsningsregeln.
Anf. 40 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret. Nu är det fastighetsskattedebatt igen.
Jag tycker att det är lite spännande att regeringen lägger fram förslag om att införa en begränsningsregel. Jag kommer ihåg att för några år sedan var det mycket fnysande kring vår begränsningsregel. Man tyckte från alliansens sida att vi inte ska behöva ha ett system som kräver att det finns en begränsningsregel.
Jag har alltid tyckt att begränsningsregeln är bra. Jag tycker att den har en bra fördelningspolitisk profil. Där finns det en koppling till förmågan att betala fastighetsskatt. Det är det som har varit den bärande kritiken många gånger mot fastighetsskatteuttaget.
Det har redan kommit en proposition om detta till riksdagen. Den kom efter att jag hade skrivit den här interpellationen till finansministern. Men det är intressant att debattera det här ändå. Beslutet kommer förmodligen inte att tas förrän någon gång i höst.
Den centrala frågan är: Varför omfattar inte begränsningsregeln alla människor som av olika skäl har en låg inkomst? Varför begränsar regeringen detta till att gälla pensionärer eller personer som har aktivitets- eller sjukersättning? Det är väl lika legitimt att underlätta för andra grupper som av olika skäl inte har en hög inkomst.
Jag har också siffror på detta. Jag har frågat riksdagens utredningstjänst. Mina siffror liknar Eva-Lena Janssons siffror. Ca 51 000 individer skulle omfattas av regeringens förslag, men om man byggde ut systemet att omfatta alla skulle det handla om drygt 110 000 småhusägare.
Jag tycker att finansministern i sitt svar på den här interpellationen förminskar problemet en hel del. Jag hittade ett pressmeddelande som var utsänt från Finansdepartementet. Man skrev när förslaget kom: Vi vet att många pensionärer har det knapert ekonomiskt. Det är säkert ett helt riktigt uttalande, men jag tror väl att både vi och finansministern vet att det även finns andra människor som har det knapert ekonomiskt.
Jag är intresserad av att höra finansministerns kommentar till detta. Varför ska inte alla omfattas av den här regeln?
Vi pratade förut om gränsdragningsproblem och administrativt krångel. Man kan instämma i vad flera remissinstanser har påpekat: Att selektera människor på det här sättet innebär en ökad administrativ börda.
Anf. 41 Marie Engström (V)
Herr talman! Det är kanske viktigt att vi försöker klarlägga hur det här systemet fungerar. När man läser Eva-Lena Janssons interpellation får man intrycket att en pensionär i Pålsboda skulle få höjd skatt.
Systemet är uppbyggt så att man ska betala en avgift som reduceras så att den inte kan överstiga 2 800 kronor. För den som har ett småhus handlar det om att man har ett taxeringsvärde på 373 000 kronor med 0,75 procents skattesats. För dem som har hus som är taxerade lägre än så blir det naturligtvis inte en höjning till 2 800 kronor.
Jag antar att Eva-Lena Jansson inte heller har gett den bilden till de pensionärer som hon har haft kontakt med. Det vore att skrämma upp människor i onödan. Det handlar naturligtvis om en begränsningsregel. För dem som har lägre taxeringsvärde, som inte omfattas av begränsningen, blir det då naturligtvis ingen höjning.
Nu efterfrågas åter en utvärdering. Men det går inte att utvärdera begränsningsregler innan de har trätt i kraft, innan vi har haft systemet i några år, det har satt sig och påverkat fastighetspriser och annat. När vi väl har sett det kan vi naturligtvis utvärdera också den här delen av fastighetsskattereformen. Då kommer vi säkert att finna att den har haft en bra funktion i det att det har varit ett relativt enkelt sätt att begränsa genomslaget för fastighetsskatten för grupper med sämre inkomster.
Jämfört med den gamla begränsningsregeln är det här, som flera remissinstanser påpekar, en administrativt enklare regel. Den är därmed en mindre belastning på det allmänna systemet än den tidigare.
Anf. 42 Anders Borg (M)
Herr talman! Det är glädjande att finansministern använder det begrepp som vi har använt hela tiden, nämligen fastighetsskatten. Det är en fastighetsskatt - ni kan kalla det fastighetsavgift eller inte.
Nej, jag har inte gett pensionärer i Pålsboda några andra uppgifter än dem jag hade att komma med. Hon hade läst sig till att hon skulle få en höjning. Därför hörde hon av sig till mig. Av den information jag hade hade jag svårt att reda ut huruvida hon skulle få en höjd fastighetsskatt. Jag har lovat att återkomma till henne.
Som sagt var, den gamla begränsningsregeln omfattade, som jag uppfattade det, 120 000 individer - det kan vara 110 000 som Marie Engström sade. Den nya kommer att omfatta 51 000. Det betyder att 69 000 personer inte kommer att omfattas av er regel. Då blir frågan om man har tittat mer på den här gruppen från Finansdepartementet.
Den här regeringen och framför allt vår finansminister är väldigt förtjust i nationalekonomisk teori. Man pratar om ekonomiska och skattemässiga incitament till arbete. Den som är förtidspensionär, har sjukersättning och är på väg till arbete kommer att behöva beakta den skattemässiga negativa effekten av att inte längre omfattas av begränsningsregeln för fastighetsskatten om han eller hon går tillbaka till arbete. Har man tänkt på att den person som har sjukersättning kanske inte får högre inkomst bara för att han eller hon börjar arbeta? Hur har ni tänkt på den frågan?
Ni pratar om att det är viktigt att folk går tillbaka till jobbet och att man ska ta bort sådant som minskar möjligheterna att komma tillbaka till jobb som att man får högre skatt och så vidare. Men det här är de facto det som händer för den här personen.
Jag tycker att det är jättebra att människor kommer tillbaka till arbete. Det vill jag understryka. Men regeringen håller på att göra vårt skattesystem så krångligt och så ogenomträngligt för vanliga människor att det är obegripligt snart också för oss politiker.
Jag hoppas i alla fall att statsrådet kommer att återkomma när det gäller just uppföljning av fastighetsskatten överlag, för det är viktigt att se vad den får för effekter. Att jag som boende i Örebro får en sänkning av fastighetsskatten och en sänkning av skatten på många olika sätt känner jag till, men det är också viktigt att se hur det här slår ur fördelningsynpunkt och hur det slår i staden, på landet och i glesbygden i olika delar av Sverige.
Anf. 43 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag ställde en fråga till finansminister Anders Borg, men jag tycker inte riktigt att jag har fått svar på den. Varför är det bara vissa grupper som ska kunna använda sig av begränsningsregeln? Varför ska den inte gälla alla med lägre inkomster? Det är egentligen det centrala i det vi debatterar här.
Det har lite grann blivit regeringens kännemärke att ha olika skatteregler för olika grupper. Jag tänker på jobbskatteavdraget som inte ska gälla till exempel pensionärer och människor som får sjukersättning eller a-kassa. Kan det vara så att man efter den starka kritik man fått, framför allt från olika pensionärsorganisationer som menar att pension är uppskjuten lön, vill blidka dessa grupper och därför i panik tar till ett sådant här förslag och säger att vi återinför begränsningsregeln och så låter vi den gälla just för pensionärerna?
Nu har ni också flaggat för att i varje fall pensionärerna ska få jobbskatteavdraget eller någon typ av inkomstskattereduktion. Men är det inte så att ni har trasslat in er ganska rejält när det gäller skattesystemet? Jag tänker på den likformiga beskattningen med generella regler. Om man som ni gör det ena avsteget efter det andra hamnar man väl till slut i att stå och plottra och säga att nej, den ena gruppen ska inte omfattas, men det ska den andra gruppen - och så helt plötsligt, precis som Eva-Lena Jansson säger, kan det vara så att människor i ena stunden kan befinna sig i den ena gruppen för att därefter befinna sig i den andra gruppen. Och vi får ett system som blir allt krångligare.
Finansministern, jag vill ha svar på varför inte alla kan omfattas av begränsningsregeln.
Anf. 44 Marie Engström (V)
Herr talman! Låt oss börja med att klargöra det som är viktigt här: Den pensionär i Pålsboda som Eva-Lena Jansson hänvisar till kommer alltså inte att få en höjd skatt med denna begränsningsregel. Skatten höjs inte till 2 800 kronor, och jag är naturligtvis glad över att Eva-Lena Jansson nu har fått detta klart för sig. Det framgår visserligen klart och tydligt i propositionen, och det är ju viktigt att vi inte skrämmer pensionärer och får dem att tro att det blir kraftiga skattehöjningar när så inte är fallet. Det är alltså glädjande att Eva-Lena Jansson är tydlig på den punkten.
Eva-Lena Jansson menar att vi måste se fastighetsskatten ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Då tycker jag att det kan vara rimligt att vänsterpartierna står upp och gör det. I dag har vi ett läge där man mörkar. Vänsterpartiet mörkar - man har ingen klar linje. Miljöpartiet mörkar - man har ingen klar linje. Socialdemokraterna mörkar - man har ingen klar linje. Det finns inte ett samlat förslag från vänstersidan om hur fastighetsskatten ska utformas, och därför går det inte heller att utvärdera vad det skulle innebära för pensionärer, för löntagare och för andra grupper i samhället.
Men givet att vänsteralternativet är så förtjusta i fastighetsskatten: Varför inte stå och försvara den som den var? Varför inte säga att det med de nya taxeringsvärdena för en normal villa i Stockholmsregionen ska handla om en skattehöjning på 10 000, 15 000, 20 000 eller kanske till och med 30 000 kronor? Förklara för normala villaägare och löntagare i Stockholm att deras skatt ska inte bara höjas med tusen kronor i månaden när ni gör om jobbskatteavdraget, utan även med ytterligare tusen kronor i månaden när ni gör om fastighetsskatten!
Legitimiteten i en demokrati bygger på att man före ett val berättar vad det är man avser att göra efter valet. Jag förstår att Socialdemokraterna egentligen inte räknar med att få en vänstermajoritet efter valet - då är det logiskt att man inte berättar om sin politik. Men om vi mot förmodan skulle ha otur och landa i den sitsen är det ett rimligt krav från väljarna att få veta vilken politik man avser att stå för.
Är det så att de som bor i Örebro ska räkna med att skatten höjs med 2 000, 3 000 eller 4 000 kronor med ett socialdemokratiskt vänsteralternativ?
Marie Engström väljer att föra in jobbskatteavdraget. Låt oss vara tydliga med att det sannolikt är den mest centrala skattereform som har genomförts de senaste decennierna, om vi talar om full sysselsättning. När Finanspolitiska rådet utvärderar reformen handlar det om en sysselsättningsökning på nästan 90 000 personer. Konjunkturinstitut, OECD, kommissionen, Finansdepartementet - alla landar vi på siffror i den storleksordningen. Det är alltså ett mycket viktigt steg tillbaka till full sysselsättning som därmed tas.
Det är naturligtvis så att skulle vi mot all förmodan få en vänsterregering i Sverige och man då försämrar jobbskatteavdraget får vi återigen ett system där man jagar ut arbete och sysselsättning ur Sverige. Det är så de politiska alternativen ser ut.
Vi har naturligtvis inte tagit fram en perfekt fastighetsskattereform. Ett så komplext system som fastighetsskatten kommer aldrig att bli perfekt, men det nuvarande systemet är förutsägbart. Villaägarna vet ungefär vad de kommer att betala i skatt. De som får höjd avgift kommer att få det med några hundra kronor och inte med 20 000-30 000 kronor i skattehöjningar. Systemet är legitimt därför att människor kan förutse hur skatten slår och påverkar deras ekonomi.
Mot detta står ett vänsteralternativ som inte berättar någonting. Vi får höra långa litanior om hur bra fastighetsskatten är som skattebas, men vi får inte veta någonting om hur man tänker höja den. Kan man inte få lite besked? Blir det 20 000 kronors höjning för en normal Stockholmsvilla? Det är väl en rolig diskussion, och den ser jag fram emot, men den lär väl dröja eftersom Socialdemokraterna vet att de aldrig kan få legitimitet för sin linje i fastighetsskattefrågan.
Anf. 45 Anders Borg (M)
Herr talman! Valrörelsen 2010 ska bedrivas 2010, och då lovar jag att det kommer att finnas besked i alla frågor man är intresserad av.
Det stämmer att pensionären i Pålsboda förmodligen inte får höjd fastighetsskatt, men boende i Pålsboda som har låga inkomster kommer att få det. Det är precis vad finansministern nu har stått och redovisat. De kommer nämligen inte att omfattas av den här begränsningsregeln som Anders Borg har pratat om.
Det är Anders Borg som är nationalekonom, inte jag. Jag är brevbärare, för tillfället tjänstledig från Posten och numera ledamot av Sveriges riksdag. Men jag försöker ändå sätta mig in i de här frågorna med de begränsade erfarenheter jag har, och jag försöker göra så gott jag kan.
Fastighetsskatten är inget jag kan till hundra procent, men jag förstår i alla fall när människor som i dag har höga inkomster får sänkt skatt medan de som är sjuka och arbetslösa får sänkt ersättning och vilka effekter detta får.
Jag förstår också vilka effekter det får när människor med låga inkomster inte omfattas av begränsningsregeln och när 69 000 personer får betala mer än vad de tidigare gjorde. Till och med det resonemanget förstår jag - men jag är inte nationalekonom.
Jag tyckte att det var viktigt att lyfta upp frågan och tydliggöra hur de här reglerna ser ut, och jag hoppas i alla fall, hur mycket Anders Borg och Göran Hägglund än tycker om det här med fastighetsskatten, att man ändå försöker utvärdera systemet för att se vad det får för konsekvenser med ett system där människor som kanske har samma inkomst betalar olika typer av fastighetsskatt. Man måste få stor kunskap om det.
Med det, herr talman, vill jag önska personalen i kammaren och hela riksdagen inklusive talmannen en trevlig sommar. Till finansministern vill jag säga att jag hoppas att han begrundar det jag just har sagt.
Anf. 46 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Finansminister Anders Borg säger att Vänsterpartiet mörkar om fastighetsskatten. Anders Borg, jag har skrivit en interpellation. Jag vill ha svar på varför inte alla omfattas av ert förslag till begränsningsregel såsom vi hade det förut, för jag tycker att det är mer rättvist.
Anders Borg undviker galant att svara på den frågan. I stället sätter han i gång och pratar och kastar tillbaka debatten i mitt knä och säger att jag mörkar om fastighetsskatten. Men vad jag vet skulle den här interpellationsdebatten inte handla om Vänsterpartiets förslag till fastighetsskatt utan om Anders Borgs och regeringens förslag till utformning av begränsningsregel, och med anledning av det har jag ställt en fråga.
När det gäller vårt förslag till fastighetsskatt tog jag i förra interpellationsdebatten upp att vi tycker att det regeringen har gjort, att återföra uppskov med reavinstskatt, är en bra åtgärd. Det är någonting som vi kan tänka oss att också föreslå. Nu säger jag det en gång till.
Det betyder ju att fastighetsskatteuttaget i och med det faktiskt kan sänkas om man jämför med de procentsatser som gällde förra mandatperioden. Nu är jag jättetydlig. Mer än så kan jag inte säga i dag, men vi kommer liksom andra partier att återkomma till det inför valrörelsen och ta debatten i det läget.
Anledningen till att jag har pratat om jobbskatteavdrag är ju att jag vill exemplifiera hur ni gärna sätter olika skattesatser för olika grupper, vilket ni nu också gör när ni ska införa en begränsningsregel där ni selekterar olika grupper. Den ena gruppen ska få tillgång till den, den andra ska inte det. Ni kan inte på något sätt motivera varför inte alla ska kunna omfattas av en begränsningsregel.
Anf. 47 Marie Engström (V)
Herr talman! Det är viktigt att vi förstår vad diskussionen handlar om. Jag har lämnat ett utförligt interpellationssvar som visar varför vi i det nya systemet, där vi har ett tak för fastighetsskatten och där vi har sänkt skattesatsen, inte har samma behov som tidigare av begränsningsregeln. I dagens system kommer det inte i Stockholms kommuner att innebära att man får 10 000, 20 000 eller 30 000 kronor i höjd skatt nu när taxeringsvärdena kommer. Det är därför systemet har ändrats.
Låt oss konstatera att Eva-Lena Jansson här lovar besked. Vi ska få veta om det är 1 000, 2 000 eller 3 000 kronor som väntar örebroarna i höjd skatt. Vi ska få veta om det är 10 000, 20 000 eller 30 000 konor som väntar stockholmarna i höjd skatt.
Det är väl så kompromissen kommer att se ut. Socialdemokraterna driver på för att höja skattesatsen. Socialdemokraterna driver på för att ta bort gränsen. Marie Engström driver på för att få upp räntan på uppskoven. Här har vi en skattechock i vardande. Vi får undra om Miljöpartiets bidrag är att man också ska höja reavinstskatten. Vilken del av detta som det blir höjd skatt på vet vi inte. Det får vi inte veta därför att vänsterpartierna angriper vår skattereform utifrån den mycket enkla positionen att inte redovisa sin egen.
Ska vi hålla god ordning på skattesystemet, ska vi hålla god ordning på offentliga finanser måste alternativen kunna jämföras. Det är det som det handlar om. Vänsterpartierna talar om att minska skillnaderna och göra ett enhetligt skattesystem, men varför inte berätta som det är? Det handlar ju bara om att höja skatterna.
När ni säger att pensionärerna inte ska ha en annan skattesats än löntagarna, berätta då också att det handlar om att sänka skatten med 3 miljarder för pensionärerna och höja den med 30 miljarder för löntagarna. Det är ju det som är det socialdemokratiska alternativet för att minska skillnaderna - 3 miljarder till pensionärerna och 30 miljarder i höjd skatt för löntagarna. Det är därför det här också är en politik som skulle leda till att skattesystemet åter blev illegitimt och illa fungerande.
Anf. 48 Anders Borg (M)
Herr talman! Cecilia Wigström i Göteborg har frågat mig
dels
vilka åtgärder jag ämnar vidta för att byggföretag ska betala och redovisa källskatt och sociala avgifter utifrån varje enskild anställd och när de nya reglerna kan träda i kraft,
dels
vilka åtgärder jag ämnar vidta för att Skatteverket ska få befogenhet att göra oanmälda besök på byggarbetsplatser för att motarbeta svartarbete.
Låt mig först säga att jag delar Cecilia Wigströms oro över utvecklingen inom byggbranschen. Allvaret understryks av att såväl Byggbranschen i samverkan som Skatteverket har vänt sig till departementet och bett om hjälp att sanera branschen.
Skatteverket har fått i uppdrag att undersöka ett sätt att redovisa utbetald lön och avdragen preliminär skatt på individnivå genom en webbtjänst. Verket ska redovisa uppdraget den 30 juni i år. Även om jag naturligtvis är försiktigt positiv till tanken vill jag inte ta ställning i frågan innan rapporten har lämnats.
Inom Finansdepartementet pågår ett arbete med att utvärdera det första årets verksamhet med personalliggare i restauranger och hos frisörer. Skatteverket har lämnat ett underlag för utvärderingen som tyder på att systemet varit effektivt.
I samband med utvärderingen studeras också om och hur systemet, eller delar av det, bör utvidgas till att omfatta även andra branscher, bland annat byggbranschen.
Det pågår alltså redan arbete med de frågor som Cecilia Wigström har tagit upp i sin interpellation.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.