Bedrägerier och företagares brist på skydd
Interpellation 2024/25:503 av Anna-Belle Strömberg (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-03-06
- Överlämnad
- 2025-03-07
- Anmäld
- 2025-03-11
- Svarsdatum
- 2025-03-21
- Besvarad
- 2025-03-21
- Sista svarsdatum
- 2025-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Niklas Wykman (M)
Bedrägerier är ett växande samhällsproblem som drabbar både privatpersoner och företag. Men det finns en avgörande skillnad. Medan privatpersoner har ett relativt starkt konsumentskydd lämnas företagare i princip helt utan skydd när de blir utsatta för bedrägerier.
Detta drabbar särskilt småföretagare, som ofta saknar resurser att juridiskt försvara sig mot falska fakturor, vilseledande och oseriösa avtal, avancerade nätbedrägerier och så kallad vishing, där brottsoffret kontaktas på telefon av en bedragare som låtsas vara polisen eller banken för att lura fram koder eller identiteter.
Det är svårt att uppskatta exakt hur stor utsattheten är eftersom polisens brottskoder inte särredovisar om det är ett företag som drabbats. En rapport från Företagarna visar att 38 procent av företagarna aldrig anmäler brotten de utsätts för. Siffror från samma organisation visar också att 40 000 företagare har blivit utsatta av kriminella, och 10 000 uppger att de lidit ekonomisk skada.
Den nya betaltjänstförordningen, som för närvarande behandlas inom EU, syftar till att stärka skyddet för betaltjänstanvändare mot bedrägerier. En av de centrala förändringarna i förslaget är att ansvaret för ekonomiska förluster till följd av bedrägerier, särskilt sådana som involverar social manipulation där användaren omedvetet godkänner en transaktion, ska falla på banken. Men viktigt att notera är att dessa föreslagna förändringar främst fokuserar på konsumentskydd för privatpersoner. För närvarande finns det ingen specifik information om att utvidga detta skydd till att omfatta företagare.
Enligt preambel 39 gäller följande.
”Eftersom konsumenter och företag inte är lika sårbara behöver de inte samma skyddsnivå. Även om det är viktigt att garantera konsumenträttigheter genom bestämmelser som inte gör det möjligt att komma överens om undantag är det rimligt att låta företag och organisationer komma överens om andra villkor när de inte kommer i kontakt med konsumenter. Sådana överenskommelser skulle kunna reglera huruvida stark kundautentisering tillämpas.
Mikroföretag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG [16] får behandlas på samma sätt som konsumenter. Vissa regler bör alltid gälla, oavsett användarens ställning.”
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Niklas Wykman:
- Kommer statsrådet att arbeta för att säkerställa att man utvidgar den nya betaltjänstförordningen så att även Sveriges småföretagare skyddas?
- Ser statsrådet, inom sitt ansvarsområde, ett behov av att införa ett grundläggande företagsskydd i konsumentlagstiftningen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:503
Webb-tv: Bedrägerier och företagares brist på skydd
Dokument från debatten
- Fredag den 21 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:88
- Protokoll 2024/25:88 Fredagen den 21 marsProtokoll 2024/25:88 Svar på interpellation 2024/25:503 om bedrägerier och företagares brist på skydd
Protokoll från debatten
Anf. 33 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Anna-Belle Strömberg har frågat mig om jag kommer att arbeta för att säkerställa att man utvidgar den nya betaltjänstförordningen så att även Sveriges småföretagare skyddas och om jag inom mitt ansvarsområde ser ett behov av att införa ett grundläggande företagsskydd i konsumentlagstiftningen.
Att motverka brottslighet är en av regeringens högst prioriterade frågor. Det gäller även brottslighet i det finansiella systemet.
Det stora flertalet bedrägerier förutsätter att kriminella missbrukar produkter och tjänster som tillhandahålls av banker. Som ett led i arbetet mot bedrägerier höll regeringen flera möten med företrädare för bankerna och Polismyndigheten under 2024. Syftet var bland annat att diskutera hur bankerna kan ta ett större ansvar och hur samarbetet mellan bankerna och Polismyndigheten kan stärkas. Bankerna presenterade då ett åtgärdspaket med flera förslag för att stärka kundskyddet. Regeringen följer löpande upp att bankernas åtgärder genomförs och får effekt. Det är positivt att brottsvinsterna från telefonbedrägerier, så kallad vishing, minskar.
Parallellt med detta fortsätter regeringen sitt kontinuerliga arbete med att analysera eventuella behov av skärpta lagar och regler i syfte att stärka bankkundernas trygghet.
EU:s betaltjänstregelverk är just nu föremål för förhandlingar i EU. Regeringen är positiv till att regelverket ses över och välkomnar Europeiska kommissionens ansats att bekämpa bedrägerier. Sverige är engagerat i de rådsarbetsgruppsmöten som nu pågår. Det är viktigt att även företag skyddas mot bedrägerier. När förhandlingarna är klara ska de regler som inte är direkt tillämpliga genomföras i svensk rätt. Det arbetet påbörjas först efter att EU-förhandlingarna har slutförts. Jag vill inte föregripa det arbetet.
Anf. 34 Anna-Belle Strömberg (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet Niklas Wykman för svaret.
För ett år sedan debatterade jag och statsrådet arbetet mot bedrägerierna, och svaret då och svaret nu är i stort sett likalydande. Men jag tolkar ändå statsrådets svar som att det finns behov av att se över regelverket och av att införa grundläggande företagsskydd, vilket är jättebra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det har inte undgått någon att bedrägerierna fortsätter och breder ut sig. Det är nu ett växande samhällsproblem som göder den kriminella ekonomin. Sveriges småföretagare är måltavlor för många olika typer av bedrägerier. De har precis som privatpersoner tillgång till sina pengar direkt via sina mobiltelefoner, och de har generellt mer kapital. Samtidigt kan de enklare föra över stora summor utan att bankerna stoppar transaktionerna.
Bankbedrägerierna har inte minskat för företagarna. Företagarna genomförde nyligen en undersökning bland sina medlemmar, både små och medelstora företag, där man jämförde hur siffrorna såg ut 2023 mot 2025. Fler rapporterar att de blivit kontaktade av bedragare, och fler företagare har lidit ekonomiska förluster av bedrägerier 2025 än 2023. Här är det tydligt att mer behöver göras.
Vi har sedan tidigare sett att anmälningsbenägenheten bland företagare är väldigt låg. En rapport från Företagarna visar att 38 procent av företagarna aldrig anmäler brotten de utsätts för. Siffror från samma organisation visar också att 40 000 företagare har blivit utsatta för bedrägerier, och 10 000 uppger att de lidit stora ekonomiska förluster och känner sig maktlösa mot bedragarna. Samtidigt rapporteras det om en katastrofal ökning av bedrägerier just mot äldre under 2025, enligt polisen.
Det här drabbar särskilt småföretagare, som ofta saknar resurser att juridiskt försvara sig mot falska fakturor, vilseledande oseriösa avtal, avancerade nätbedrägerier och vishing, där brottsoffren kontaktas på telefon av en bedragare som låtsas vara polisen eller banken och lurar fram koder eller identiteter.
Fru talman! Jag vill komma tillbaka till statsrådets svar om att man följer arbetet med bankernas åtgärder och analyserar behovet av skarpare lagar. Trots att bankerna infört vissa säkerhetsåtgärder kan bedragare fortfarande tömma konton.
Mot bakgrund av det är min fråga till statsrådet: Vilka effekter har man sett sedan Svenska Bankföreningen utlovade åtgärder, och vilka har faktiskt genomförts? Har alla banker implementerat de föreslagna transaktionskontrollerna, som beloppsgränser och tidsfördröjningar?
Företagare efterfrågar säkrare företagskonton där det inte är möjligt att snabbt tömma deras konton.
Anf. 35 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Detta var ett av de områden där jag när jag tillträdde i den här funktionen måste säga att ju mer man läste på och ju mer man närmade sig frågan, desto mer chockerades man över hur misskött den hade varit. Varför hade så lite gjorts under så lång tid? Jag förstår det dåliga samvetet. Det är lätt att förstå det.
Sedan har vi tagit tag i frågan. Precis som interpellanten påpekar finns nu planerna ute på bankerna. De rullas ut och implementeras steg för steg. Det görs för varje enskild bank i något olika takt men med en gemensam ambition.
Nu inrättas en underrättelsetjänst hos polisen för den finansiella brottsligheten. Hur kan det inte ha funnits innan? Kanske kan Anna-Belle Strömberg svara på den frågan. Varför satt man på händerna år ut och år in?
Vi har fört samman aktörerna, bankerna och polisen. Men det stannar inte där. Vi har till exempel också talat med telekomleverantörerna och de intermediärer som finns på marknaden för att till exempel skicka sms som används för bedrägerier, och det har handlat om uppdrag till Bolagsverket. Listan kan göras mycket lång över de åtgärder som nu äntligen har vidtagits och håller på att vidtas på detta område.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det går inte annat att säga än att bedrägerierna äter sig in i människorna och samhället. De förstör och gör det såklart dyrare och svårare att göra affärer, och företagare drabbas. De stjäl också emellanåt den sista tillit som äldre människor har till samhället.
Låt mig säga hur ytterligt beklämd man då blir när det också används metoder som är snarlika dessa i andra sammanhang. Jag tänker till exempel på aggressiv lottförsäljning till äldre människor som sker från Spanien. Ska det vara så i Sverige? Ska det ligga så nära varandra, det vill säga bedrägerier och att bli uppringd med mycket aggressiva försäljningsmetoder för till exempel lotter? Är det en rimlig ordning att det är på det sättet? Ska de polerna ligga så nära varandra i det svenska samhället?
Jag har också tagit del av bland annat Konsumentverkets granskning av till exempel låneförmedlare och hur den försäljningen beskrivs i Konsumentverkets rapporter.
Fru talman! Det här handlar om det arbete som pågår på bankerna. Vi följer att man nu implementerar de åtgärder som man förbundit sig att göra. Det handlar om polisens resurser och förmåga.
Jag vet inte varför man inte hade inrättat ett underrättelsecentrum innan hos polisen för att skaffa sig bättre kunskap och förmåga när det kommer till det finansiella systemet. Det är oklart för mig varför man inte har kunnat göra det tidigare.
Det är väldigt oklart för mig varför man har tyckt att det är en bra idé att från Spanien sälja lotter till äldre med aggressiva metoder. Det är fortfarande väldigt oklart för mig var Socialdemokraterna står i frågan om till exempel snabblåneföretagen. Ska det få fortsätta?
För att komma åt de här bedrägerierna finns det inte en åtgärd. Det är så många saker i Sverige som behöver bli bättre. Men vi har äntligen börjat, fru talman.
Anf. 36 Anna-Belle Strömberg (S)
Fru talman! Jag tänker återgå till min interpellation som handlar om företagarnas situation.
Enligt säkerhetsexperten på Företagarna är det bedrägerier som nu ökar mest mot företagen, och branschorganisationen Företagarna larmar just nu om hjälp från myndigheter och banker.
De branscher som är mest drabbade är handel, transport och hotell och restaurang. Summorna varierar kraftigt. Det är allt från så låga summor att företagen inte märker att de betalar dem eller inte tycker att det är värt att bestrida till stora belopp vid ett och samma tillfälle.
I Företagarnas kanaler och i reportage kan man ta del av en familjeföretagare som vaknade och upptäckte att 6 miljoner fattades på kontot, efter att han dagen innan trott att han pratat med sin bank.
I TV4-nyheterna i höstas berättade en man som drabbades att han fick ett sms från Nordea om att en transaktion hade misslyckats och att han skulle ringa till Nordeas spärrtjänst för att säkerställa att hans bankid inte skulle kapas. Han trodde att det var den riktiga Nordearösten i kundtjänsten som han pratade med. En timme senare blev han uppringd av riktiga Nordea. Då sa de att hela hans företagskonto hade tömts på 600 000 kronor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I Aftonbladet, även det i höstas, kunde man läsa om en man på 62 år som driver olika företag. Han förlorade sitt livs besparingar när bedragare manipulerade hans dator via ett program som var maskerat som Handelsbankens säkerhetsprogram. Det var i själva verket Anydesk, och pengar fördes över via bankid.
Man länsade hans konto på cirka 600 000 kronor i sex olika transaktioner. Han förde över 95 000 kronor en dag och nästa dag över 100 000 kronor till en 17årig målvakt, utan att det flaggades någonstans och trots att det inte hade gjorts stora transaktioner tidigare.
Det är en stor tragedi för dem som drabbas av bedrägerier, och det orsakar ett stort mänskligt lidande bortom den rent ekonomiska skadan. Återigen behöver vi se till att bankerna tar ett större ansvar.
Herr ålderspresident! Bankerna har varit otydliga med hur deras åtgärder mot bedrägerier implementeras och vad som måste hända för att det ska aktiveras en flagga eller finnas ett larmsystem när stora summor försvinner.
Företagare kan inte jämföra bankernas säkerhetsarbete eller se hur mycket de faktiskt ersätter de drabbade kunderna, eftersom detta skyddas av sekretess.
Herr ålderspresident! Mina frågor till statsrådet är: Vilken hjälp får de som redan har blivit drabbade? Och hur säkerställer regeringen att bankernas åtgärder är tillräckligt bra för att kunna skydda Sveriges företagare?
Jag menar då både i dag och i framtiden, för vi ser ju hur kriminella ändrar sina tillvägagångssätt hela tiden.
Anf. 37 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Herr ålderspresident! Först och främst: Det EU-arbete som ska lägga grunden för ett tryggare finansiellt system pågår. Sveriges position är klar och tydlig. Det handlar om att bekämpa brottsligheten.
Då handlar det inte om en utan givetvis om flera åtgärder. Centralt är att kunna dela information mellan olika aktörer på marknaden men också med myndigheter. Generellt i samhället handlar det mycket om att dela information. Riksdagsledamoten vet troligtvis om att regeringen nu tar stora steg, som borde ha tagits för länge sedan, när det kommer till möjlighet att dela information så att man kan motverka brott och se till att människor kommer in på rätt kurs i tillvaron. Det är såklart bekymmersamt att detta inte har gjorts tidigare, men dessbättre ser vi nu de problem vi har och löser dem.
Herr ålderspresident! Om och om igen har jag varit tydlig mot våra banker. Bankerna är lönsamma, och det är de i stor utsträckning därför att de har digitaliserat sin verksamhet – inte bara därför, men i stor utsträckning. Därför har de också ett mycket stort ansvar för att säkra affären för dem som använder bankens tjänster. Då vill det till att bankerna investerar i olika typer av it-säkerhet och givetvis också i kundtjänstmedarbetare och annat så att de med en högre grad av kontroll och säkerhet kan upprätthålla en hög grad av service och användarvänlighet i systemen. Bankerna har ett tungt ansvar för detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag redan har sagt har regeringen kallat banker och polismyndighet till sig för att de ska förklara hur de arbetar. Listor har upprättats, och de håller nu på att implementeras i systemet.
Herr ålderspresident! Jag hörde Anna-Belle Strömberg – om jag inte missförstod henne – beklaga sig över att detta omgärdas av sekretess. Låt mig säga att jag inte är direkt övertygad om att man borde göra allting sådant här offentligt. Om det skulle ligga ute till allmän beskådan exakt hur bankerna arbetar, exakt vilka system som finns och exakt hur man monitorerar det hela skulle det troligtvis hjälpa brottslingarna mycket mer än det skulle hjälpa pensionärer, företagare och andra som är utsatta för bedrägerier.
Det finns skäl att bedriva arbetet effektivt, men det ska inte vara känt exakt hur man gör i varje enskild detalj. Det gör inte nödvändigtvis samhället säkrare i dess helhet om man berättar om alla skyddsåtgärder för de kriminella.
Det är också något förvånande att man inte kan göra kopplingar till kriminaliteten i bred bemärkelse. Bedrägerier och det kriminella samhället hänger tätt samman. Bedrägerier och penningtvätt är ett mycket viktigt verktyg både för att finansiera annan kriminell verksamhet och för att tvätta brottsvinster.
Jag kan konstatera att det handlar om att bankerna ska ta sitt ansvar, men det handlar också om det regeringen nu gör med strängare straff, satsningar på Polismyndigheten, massiv upprustning av rättssamhället i bred bemärkelse och förebyggande åtgärder. Det handlar också om att polisen har fått ett särskilt uppdrag att ha ett underrättelsecentrum kring den finansiella verksamheten.
Herr ålderspresident! För mig är det helt oklart varför man inte gjorde någonting. Man lät det bara vara. Nu görs en massa saker. Bankerna, övervakningen, de EU-förhandlingar som pågår och regelverken – allt detta är såklart viktigt. Men man kan inte lämna det helt hängande i luften frikopplat från rättsväsendets generella befogenheter eller, för den delen, från hur andra aktörer uppträder, till exempel de som säljer lotter på telefon.
Anf. 38 Anna-Belle Strömberg (S)
Herr ålderspresident! Som jag tolkar statsrådet är han positiv till och välkomnar EU-kommissionens ansats.
Men vi kan inte ha ett system där en företagare kan bygga upp sitt företag under decennier och sedan på bara några minuter förlora allt. Det här påverkar inte bara företagarnas ekonomi utan också anställda och leverantörer och säkert många fler.
Den nya betaltjänstförordningen, som för närvarande behandlas inom EU, syftar till att stärka skyddet för betaltjänstanvändare mot bedrägerier. En av de centrala förändringarna i förslaget är att ansvaret för ekonomiska förluster till följd av bedrägerier, särskilt de som involverar social manipulation, där användaren omedvetet godkänner en transaktion, ska tas av bankerna. Banken ska alltså stå för den ekonomiska förlusten.
Det är dock viktigt att notera att de föreslagna förändringarna främst fokuserar på konsumentskydd för privatpersoner. För närvarande finns ingen specifik information om en utvidgning av skyddet till att också omfatta företagare.
Herr ålderspresident! Min avslutande fråga till statsrådet är därför: Kommer statsrådet att ta initiativ till att ändra betaltjänstlagen så att den även kommer att skydda Sveriges företagare och så att ansvaret för säkerhetsbristerna läggs på bankerna?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Europaparlamentet föreslår att bankerna ska bli återbetalningsskyldiga till kunder som har lurats av bedragare oavsett om bedragaren utger sig för att vara från banken, från Skatteverket eller från någon annan myndighet.
Herr ålderspresident! Nu har statsrådet en chans att ändra på det här och göra skyddet bättre för våra företagare.
Anf. 39 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Herr ålderspresident! Det här är pågående förhandlingar i EU. I bästa fall kan detta inledas i april, givet vad som faller ut ur förhandlingarna. Sveriges position är klar. Här är min bedömning att interpellanten och jag står på precis samma sida. Jag kan såklart inte veta de exakta detaljerna i hur Anna-Belle Strömberg tänker, men jag tror att vi är överens om att vi ska ha trygghet i Sverige, att vi ska motverka bedrägerier och att vi ska arbeta med informationsdelning.
När det kommer till exakt vilka delar som sedan ska implementeras och som inte är direkt bindande i ett sådant fall får vi såklart återkomma när vi har förhandlingsresultatet. Det vore oklokt att föregripa det här i dag.
Jag tycker mig ana i interpellantens inlägg att det skulle gå att lösa detta bara genom att göra bankerna återbetalningsskyldiga. Om man nöjer sig med den ansatsen öppnar man en guldgruva för kriminella. Då är det fritt fram att luras! Dessutom kan de göra det samvetslöst, för det är bara banken som ska betala.
Min övertygelse är att detta inte skulle komma åt kriminaliteten utan snarare öppna fler dörrar för den. Det betyder inte att det inte ska finnas ett återbetalningsansvar, men man kan inte tro att det ensamt löser problemet. Om man bara går den vägen kunde man till och med rent av förvärra problemet.
Det är en del av att lösa problemet att se över och definiera bankernas ansvar. Men sedan behövs alla de andra åtgärderna, som förhindrar själva uppkomsten av bedrägeriet. Då handlar det om poliser, om informationsdelning och om transaktionsmonitorering i systemet så att man övervakar transaktioner och kan stoppa dem. Här finns mycket att göra.
Jag hoppas att vi i Sverige framöver inte kommer att se lottförsäljning med aggressiva metoder som påminner om bedrägerier.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.