Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bedömningen av Hizbollah

Interpellation 2004/05:378 av Björling, Ewa (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-02-14
Inlämnad
2005-02-14
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2005-02-25
Sista svarsdatum
2005-03-07
Besvarad
2005-03-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 14 februari

Interpellation 2004/05:378

 av Ewa Björling (m) till utrikesminister Laila Freivalds om bedömningen av Hizbollah

Hizbollah betyder Guds parti. Hizbollah bildades 1982 som en reaktion på Israels invasion av Libanon och som en följd av revolutionen i Iran 1979. Målet för Hizbollah var då att skapa en islamisk stat. Hizbollah är en shiamuslimsk motståndsrörelse med huvudsäte i Libanon.

Hizbollah har också nått en viss politisk framgång i Libanon, och innehar flera platser i det libanesiska parlamentet.

Situationen i Mellanöstern ser nu ett ljus efter många mörka år av hopplöshet. Palestina, Israel och USA har nu visat nytt engagemang och Europa måste vara med som en aktiv del i detta. Riktig optimism finns i luften. Vi har sett många brutna löften och många attentat men just nu är det lugnare än på länge. Vi ser tecken på att demokratin utökas, både efter valet i Palestina och i det sköra Irak. Just valet i Irak är en oerhört betydelsefull signal till folken i hela Mellanöstern. En signal som dock inte uppskattas av alla. Just därför behöver vi stötta demokratiutvecklingen med all kraft vi kan uppbringa.

Vad kan Sverige och EU då göra? Vi måste vara ytterst tydliga när det gäller demokratiutveckling i Mellanöstern. Detta måste innebära att vi inte kan acceptera militanta inslag i politiska partier. Vi måste våga ta upp diskussionen om roten till terrorism. Det är så lätt att vi fastnar i att bara skydda oss mot den terrorism som pågår i dag i stället för att angripa de riktiga orsakerna på ett djupare plan.

USA har redan sedan lång tid tillbaka stämplat Hizbollah som en terrororganisation för dess attacker mot Israel. EU har hittills valt att inte göra detta.

Hizbollah har visserligen olika grenar av sin verksamhet, både politiska, sociala och militära, men man kan inte särskilja på det sättet. Det är tillräckligt farligt att man ekonomiskt och politiskt stöder terrorism. Alla dessa sammanslutningar med blandad verksamhet behöver genomlysas mycket mer än vad som görs i dag. Det svåra i denna balansgång är också att många av dessa organisationer också gör mycket gott bland den fattiga befolkningen, inkluderat flyktinglägren. Man hjälper till med många olika goda insatser såsom rent vatten, skolor till barnen, sjukvård och mycket mer. Allting är sammanflätat och man har mycket svårt att särskilja rätt och fel.

Från svensk och europeisk sida måste vi vara tydliga i att vi inte accepterar eller stöttar organisationer som har militanta inslag. Detta är ett av flera mycket viktiga sätt att kunna stötta både Palestina med dess ledare Abu Mazen och Israel när det gäller goda intentioner till fred.

Mina frågor till utrikesminister Laila Freivalds är följande:

  • Vilket ställningstagande gör utrikesministern avseende Hizbollah och dess inblandning i terrorism?
  • Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta när det gäller frågan om eventuell terroriststämpling av Hizbollah inom EU?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:378, bedömningen av Hizbollah

Interpellationsdebatt 2004/05:378

Webb-tv: bedömningen av Hizbollah

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Laila Freivalds (S)
Anf. 1 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Ewa Björling har frågat mig vilket ställningstagande jag gör avseende Hizbullah och dess inblandning i terrorism, liksom vilka åtgärder jag avser att vidta när det gäller frågan om eventuell terroriststämpling av Hizbullah inom EU. Enligt de kriterier som gäller för att en person eller organisation ska kunna föras upp på EU:s listor krävs att det ska finnas exakta uppgifter som visar att ett beslut har fattats av en behörig myndighet beträffande de personer, grupper eller enheter som avses. Det kan vara fråga om en dom, inledande av en undersökning eller annan rättslig åtgärd i fråga om en terroristhandling eller försök eller medverkan därtill. Om beslutet inte är en dom måste det i varje fall grunda sig på allvarliga och trovärdiga bevis eller indicier. I praxis har medlemsstaterna även beaktat att en organisation har tagit på sig ansvaret för terroristhandlingar. Härutöver, när underlag kommer från ett tredjeland, ska EU:s medlemsstater särskilt fästa avseende vid om akten är förenlig med de principer och förfaranden som är grundläggande för rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna. Även om de juridiska kriterierna för att lista en organisation är uppfyllda kan det finnas politiska skäl som talar mot en listning. Sådana beaktas också i praxis. Från flera håll har anklagelser om terroristhandlingar riktats mot Hizbullah. Det är obestridligt att organisationen företagit stridshandlingar mot militära israeliska mål, vilket resulterat i dödsfall. Organisationen har också tagit på sig ansvaret för kidnappningar av flera israeliska militärer, varav vissa bragts om livet. Påståenden finns därutöver om att Hizbullah skulle stödja extremistiska palestinska organisationers våldsdåd. Hizbullahs konfrontation med Israel har minskat kraftigt sedan Israel drog sig tillbaka från södra Libanon och fångutväxling mellan Israel och organisationen skett. Organisationens aktivitet koncentreras för närvarande till de av Israel ockuperade Sheebagårdarna. Libanon och Syrien utpekar området som libanesiskt medan FN anser det tillhöra Syrien. Som Ewa Björling själv påpekar sitter Hizbullah i det libanesiska parlamentet. Organisationen har även stärkt sin ställning i lokala val. Som politisk kraft har Hizbullah stöd bland shiiterna i södra Libanon och ingår därmed i landets politiska mosaik. Libanon genomgår som bekant för närvarande ett inrikespolitiskt turbulent skede. Det gäller nu framför allt att tillse att situationen inte destabiliseras på ett sätt som äventyrar Libanons bräckliga fred. För att nå acceptans som legitim politisk kraft måste Hizbullah avstå från våldsmetoder och låta sig länkas in i en demokratisk process, som innebär delaktighet för samtliga grupper i Libanon. Frågan om terroristlistning av personer och organisationer övervägs regelbundet inom EU. Regeringen har därför anledning att göra löpande översyn av sina ställningstaganden.
Ewa Björling (M)
Anf. 2 Ewa Björling (M)
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret, som för min del egentligen inte klargjorde särskilt mycket avseende den svenska inställningen till Hizbullah förutom att jag hör att den är tvetydig. Det sägs egentligen bara att regeringen gör löpande översyn i frågan. Hur agerar vi då när det gäller EU? I resolution 1559 ingår andra saker, som vi ska diskutera i nästa interpellation. Det finns ett krav på att avväpna alla libanesiska och icke-libanesiska milisgrupper, främst Hizbullah. Det är dags att avväpna Hizbullah nu. Det är en deadline som behövs för att tvinga dem att lämna ifrån sig sina vapen. När jag var på besök i Syrien frågade jag hur pass mycket Syrien och dess säkerhetstjänst är inblandad i Hizbullah. Det svar jag fick då var att Syrien inte har någonting med Hizbullah att göra. Det är en rent libanesisk frihetsorganisation, väl respekterad som politiskt parti och inget annat. En frihetsorganisation - det är bara en diktaturstat som kan säga så! Utrikesministen håller själv med mig i sitt svar angående Hizbullah. Man har genomfört flera terrordåd, bland annat riktade mot Israel. Detta är ingenting som någon av oss förnekar. Hizbullah betyder Guds parti. Det bildades 1982 som en reaktion på Israels invasion av Libanon och som en följd av revolutionen i Iran 1979. Målet var då långsiktigt, och det är det fortfarande, att skapa en islamistisk stat. Hizbullah är en shiamuslimsk motståndsrörelse med huvudsäte i Libanon och en organisation med flera grenar. Det finns en social och en politisk del med ledamöter i Libanons parlament och en militant del. Allting är sammanflätat, och man har svårt att särskilja vad som är rätt och vad som är fel. Herr talman! Jag tycker att vi måste vara ytterst tydliga. Vi måste ställa krav. Om man nu inte anser att tiden är den rätta att terroriststämpla Hizbullah, vilket i explicit mening betyder frysning av tillgångar, så måste man i alla fall aktivera diskussionen för att skapa ytterligare tryck. USA har redan sedan lång tid tillbaka stämplat Hizbullah som en terrororganisation för dess attacker mot Israel. EU har valt att inte göra det. Vi vet i dag att Hizbullah med stöd från främst Iran men även Syrien har utfört många terrordåd. Palestinska tjänstemän har öppet anklagat Hizbullah för att värva palestinier för självmordsattentat och sabotera vapenvilan. De flesta attacker som har utförts under den senaste tiden har finansierats av Hizbullah. På Västbanken och Gaza kontrollerar de majoriteten av terroristcellerna. Genom den tysta hjälpen från Syrien har Hizbullah också kunnat transferera stor hjälp till Hamas, Fatah och islamistiska Jihad. Det här har skett tillsammans med ökad finansiering och kompetensutveckling av vapentillverkning. Jag vill fråga utrikesministern följande: Hur kan detta godkännas som ett rent politiskt parti? Till och med Abu Mazen, den palestinska ledaren, har nu själv bett om hjälp när det gäller att förmå Hizbullah att lugna sig. Vill inte Sverige eller EU lyssna på honom heller? Hur ska EU agera när det gäller förhandlingar med Iran, där vi ska vara tydliga? Kommer vi att ställa krav på strypning av Hizbullahs terroristverksamhet den vägen? EU kan inte fortsätta med ett så passivt förhållningssätt som i dag. Iran stöder terrorism och får störa fredsprocessen såsom det ser ut nu. Det kan vi inte negligera längre. Hur avser Sverige att agera i den frågan när det gäller att stötta Abu Mazen och att pressa Iran?
Laila Freivalds (S)
Anf. 3 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Låt mig inledningsvis säga att jag är förhindrad att uttala mig om vilka individer eller organisationer som diskuteras inom EU för en eventuell terroristlistning av EU. EU:s medlemsstater har kommit överens om att sekretessbelägga information om det, och det finns flera skäl till det. När det gäller avsaknaden av ett EU-beslut kan jag naturligtvis uttala mig mera allmänt och generellt om frågan. När det gäller Hizbullah är det onekligen så, om vi ser till säkerhetsrådets resolution 1559, att där talas det inte bara om tillbakadragande av utländska styrkor utan det krävs också avväpning av libanesiska och utländska miliser. Hizbullah har onekligen den ojämförligt största. Det här är naturligtvis en uppgift som det internationella samfundet har, att sätta tryck på Hizbullah för att de avväpnas och upphör med våldsdåd. Men det är ett känsligt läge i Libanon just nu, och det gäller att hantera det trycket på rätt sätt. Jag vill påpeka att Abu Mazen har sagt till Solana, den höge representanten i EU, att han anser att dialog är bättre än listning.
Ewa Björling (M)
Anf. 4 Ewa Björling (M)
Herr talman! Jag respekterar naturligtvis att det råder sekretess. Men fortfarande måste Hizbullah bestämma sig: en rumsren väg eller ej? Hizbullah måste avväpnas, och de vägrar just nu att göra detta, med hänvisning till att vapnen endast ska användas mot Israel vid behov. Inget politiskt parti kan ha rätten till en egen milis, om man nu vill vara ett renodlat politiskt parti. Tänk om Socialdemokraterna skulle skaffa en egen milis i Sverige! Vi vet alla att det aldrig kommer att bli verklighet, för vi lever i en demokrati. Vi accepterar inte det här någon annanstans, så varför ska vi göra det i Libanon? Det är nu ytterst viktigt att EU agerar tillsammans med USA och pressar Hizbullah till avväpning. Det är den libanesiska staten som ska stå för vapenförsörjning och försvar av Libanon, inte Hizbullah. Det här måste ske med en deadline för dem, för annars tror jag inte särskilt mycket händer. Det är noll acceptans när det gäller vapen för politiska partier. Utrikesministern har också tagit upp frågan om Sheebagårdarna i södra Libanon som ockuperas av Israel. Det är sant. Men om nu Syrien hävdar att Hizbullah inte har med dem att göra och att enligt FN tillhör Sheebagårdarna Syrien, undrar man vad Hizbullah har där att göra. Det vore mer smakfullt om Syrien gick ut offentligt och sade att denna del tillhör Libanon. Min fråga till utrikesministern är: Är utrikesministern beredd att medverka till att sätta en tidsfrist för avväpning av Hizbullah? Vi har tidigare kunnat terroriststämpla Hamas, men vågar inte eller tycker inte att det är politiskt rätt att göra det när det gäller Hizbullah. Det är ett väldigt känsligt läge, som utrikesministern sade. Jag håller med om att det finns skillnader mellan Hamas och Hizbullah, även om vi vet att de också samarbetar med palestinska islamistiska Jihad. Man kan då hävda att Hizbullah ställer upp till val. Det har Hamas också gjort, men indirekt som oberoende personer. Man talar om att de ska ställa upp till val nu i sommar i Palestina. Då hör man också diskussionen om hur vi ska ge bistånd om Hamas vinner lokala val, om de blir borgmästare i en kommun och är terroriststämplade. Jag tycker inte att det är något bra argument. Det är väldigt enkelt: Låt bli att ge bistånd till Hamas! Det finns andra vägar att gå i det här fallet. Vi måste vara ytterst tydliga. Vidare är jag inte särskilt oroad för att Hizbullah skulle komma i majoritet. Deras demonstrationer var visserligen stora, men det var med hjälp av Syriens säkerhetstjänst, som transporterade busslaster med demonstranter. Vi ska då komma ihåg att den senaste demonstrationen från folket var desto större - en fjärdedel deltog - och att inte alla shiiter kommer att rösta på Hizbullah om vi får ett fritt Libanon med valmöjligheter. Jag skulle gärna vilja ha svar på frågan om utrikesministern är beredd att medverka till att sätta en tidsfrist för avväpning av Hizbullah.
Laila Freivalds (S)
Anf. 5 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Hizbullah är en del av Libanons politiska mosaik, såsom den ser ut i dag. Det råder ingen tvekan om - och jag tror inte att det finns några som helst delade meningar om det - att om Hizbullah vill spela en roll i den demokratiska process som har påbörjats i Libanon måste organisationen ta avstånd från våldsdåd och aktiviteter av terroristslag. Detsamma gäller Hamas. Det gäller över huvud taget de organisationer som har varit beredda att använda och har använt sig av våld men som också börjar spela en politisk roll i sina länder. Vill de verkligen delta i den demokratiska processen måste våldet upphöra. När det gäller tidsfrister har vi säkerhetsrådets resolution 1559, och där finns ingen tidsfrist angiven. Frågan är inte väckt i säkerhetsrådet.
Ewa Björling (M)
Anf. 6 Ewa Björling (M)
Herr talman! Såväl Palestina som Israel och USA har visat nytt positivt engagemang avseende fredsarbetet, och Europa måste nu vara med som en aktiv del i detta. Vi ser ny optimism i luften. Vi har sett många brutna löften, många attentat och många terroristdåd, men just nu har det i stort varit lugnare på Västbanken och i Gaza än på länge. Vi ser tecken på att demokratin utökas. Vi har nyss sett val i Irak, även om det var oerhört skört. Vi har sett val i Palestina. Just genomförandet av valet i Irak tror jag var en oerhört betydelsefull signal till Mellanöstern. Men då ska man komma ihåg att det är en signal som inte uppskattas av alla. Det finns ju de som jobbar rakt emot det. Just därför behöver vi stötta demokratiutvecklingen med all kraft som vi kan uppbringa, och inte låta anti-globaliseringsrörelser med militanta, radikala fundamentalister gå emot detta. Jag tycker att vi från svensk och europeisk sida måste vara oerhört tydliga i att vi inte accepterar eller stöttar organisationer som har militanta inslag. Därigenom vill jag ställa den fråga som jag ställde tidigare, som jag inte riktigt har fått svar på, när det gäller hur vi pressar Iran att sluta med finansiering och utförande av terrorverksamhet, och därigenom livsnerven till Hizbullah.
Laila Freivalds (S)
Anf. 7 Laila Freivalds (S)
Herr talman! I det mycket osäkra politiska läge som råder i dag gäller det framför allt att se till att situationen inte destabiliseras på ett sätt som äventyrar Libanons bräckliga fred. Vi måste koncentrera krafterna på Syriens fullständiga och snabba tillbakadragande och möjligheterna att hålla fria och rättvisa val utan utländsk inblandning. Beträffande Hizbullah gäller det i dagsläget att undvika att extrema krafter i organisationen stärks på de mera moderatas bekostnad. Det kräver ett väl doserat tryck mot organisationen, inte minst mot dem som stöder dem i Damaskus. När det gäller Iran finns det en pågående politisk dialog mellan EU och Iran där olika frågor tas upp som har att göra med Irans agerande även i grannländerna.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.