Barnomsorg på obekväm arbetstid
Interpellation 2025/26:87 av Rose-Marie Carlsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-21
- Överlämnad
- 2025-10-22
- Anmäld
- 2025-10-23
- Svarsdatum
- 2025-11-07
- Besvarad
- 2025-11-07
- Sista svarsdatum
- 2025-11-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Kommunerna har en skyldighet att erbjuda en förskoleplats inom fyra månader men ingen skyldighet att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid (OB-omsorg).
Denna omsorgsform är mer kostsam för kommunerna än en ”vanlig” plats, och för att stimulera eller uppmuntra kommunerna att erbjuda OB-omsorg finns ett riktat statsbidrag som kommunerna kan söka. Beloppet har varit detsamma under flera år, och i takt med inflationen har statsbidraget urholkats. Dessutom har många kommuner fått en sämre ekonomi, och det är inte lika självklart att erbjuda den efterfrågade omsorgen.
Det finns många arbetsområden där arbetet bedrivs på tider utanför ”kontorstid”, till exempel vård och omsorg och handel. Finns inte barnomsorg på tider som är anpassade till arbetsmarknadens behov är risken för arbetslöshet stor.
Medier har rapporterat om personal inom vård och omsorg som varit tvungna att säga upp sig eftersom kommunerna, med hänvisning till kostnader, valt att inte längre erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. I många fall kan inte arbetsgivaren erbjuda andra arbetstider då det är begränsat inom många verksamheter.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson:
Hur kan ministern inom sitt ansvarsområde ytterligare förstärka kommunernas förutsättningar att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:87
Webb-tv: Barnomsorg på obekväm arbetstid
Dokument från debatten
- Fredag den 7 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:29
- Protokoll 2025/26:29 Fredagen den 7 novemberProtokoll 2025/26:29 Svar på interpellation 2025/26:87 om barnomsorg på obekväm arbetstid
Protokoll från debatten
Anf. 41 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Rose-Marie Carlsson har frågat mig hur jag inom mitt ansvarsområde ytterligare kan förstärka kommunernas förutsättningar att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid.
Många yrkesgrupper har arbetstider helt eller delvis förlagda till kvällar, nätter eller helger. För föräldrar i dessa yrkesgrupper kan det finnas ett behov av barnomsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning som behövs, bland annat med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete (25 kap. 5 § skollagen [2010:800]). Det är möjligt för kommuner att ansöka om statsbidrag för att anordna omsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.
Trots detta kan det fortfarande finnas föräldrar som har behov av sådan omsorg som inte får det. Av förarbetena till skollagen framgår det tydligt att kommunen bör göra en individuell bedömning utifrån de lokala förutsättningarna för varje ansökan om plats. I bedömningen bör även föräldrarnas reella möjligheter att själva ordna omsorg för sina barn ingå (prop. 2009/10:165 s. 532). Skollagens krav på att varje kommun ska sträva efter att erbjuda omsorg på obekväma tider är inte något som kommunerna kan bortse ifrån.
För 2025 finns 79 miljoner kronor avsatta för det statsbidrag som kommuner kan söka för omsorg på kvällar, nätter och helger. Statsbidraget är till för att kommuner ska kunna erbjuda mer barnomsorg så att barn som behöver det ska kunna få omsorg under kvällar, nätter och helger. Bidraget kan användas till både befintlig verksamhet och ny verksamhet som bedrivs under kvällar, nätter och helger.
För omsorg under tid då till exempel förskola inte kan erbjudas får avgifter tas ut på det sätt som en kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anordnar, och avgifterna ska vara skäliga (8 kap. 16 § skollagen). Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2026 satsningar för en förskola med hög kvalitet och med sänkta avgifter. Regeringen föreslår en minskning av barnomsorgsavgiften och en rejäl förstärkning av statsbidraget för maxtaxa på 1 miljard kronor för 2026, och den beräknade förstärkningen för 2027 är 1,5 miljarder kronor. Det är viktigt att staten och kommunerna tar ansvar tillsammans.
Anf. 42 Rose-Marie Carlsson (S)
Fru talman! Tack för svaret, ministern!
Det är inte första gången och förmodligen inte heller sista gången denna mandatperiod som frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid – det vill säga omsorg på kvällar, helger och nätter – debatteras här i kammaren. Bakgrunden är att det blir allt vanligare att vårdnadshavare vittnar om eller att man kan läsa i pressen att barnomsorgen plötsligt stänger tidigare på kvällen än den gjort innan eller att kommunen lägger ned nattis. Det ställer till bekymmer. Det är precis som ministern säger: Kommunerna har skyldighet att erbjuda förskoleplats inom fyra månader, men inte på obekväm arbetstid.
Det är viktigt att skapa förutsättningar så att människor kan kombinera arbetsliv och familjeliv. Det är viktigt att alla har en egen inkomst, för det är avgörande för ens egen personliga ekonomi, familjens ekonomi, hur man mår psykiskt, hur man kan vara en bra förälder och för självförtroendet.
Omsorgsformen vi pratar om är mer kostsam för kommunerna än en vanlig plats. För att stimulera och uppmuntra kommunerna att erbjuda ob-omsorg finns det, precis som ministern säger, ett riktat statsbidrag på drygt 80 miljoner kronor. Beloppet har varit detsamma under flera år, och i takt med inflationen har statsbidraget urholkats. Dessutom har många kommuner fått sämre ekonomi, och det är inte lika självklart att erbjuda den efterfrågade omsorgen.
Det här är ingen lagstadgad verksamhet, och därför finns det inte uppgifter om hur många kommuner som erbjuder denna barnomsorg. Det finns endast uppgifter om hur många och vilka kommuner som söker det riktade statsbidraget. Bara från i juni i år har det antalet minskat från 161 till 157 huvudmän. Det går sakta nedåt.
För inte så länge sedan kunde man än en gång läsa om en person som var tvungen att säga upp sig eftersom nattis skulle stänga. Hon – i regel är det en kvinna – blev tvungen att flytta till en annan kommun, som erbjöd efterfrågad omsorg.
Jag ställde en skriftlig fråga till den nuvarande ministerns företrädare. Svaret blev att regeringen följer frågan noga. Nu är det en ny minister som ingår i regeringen, men jag tror inte att nuvarande minister har en annan uppfattning.
Ministern hänvisade i sitt svar till den satsning regeringen gör på förskolan. Men det är egentligen ingen större satsning. Den innebär bara att man inte gör de besparingar man aviserat tidigare. Maxtaxan ger inga nya pengar till verksamheten utan är en kompensation till kommunerna om de tillämpar maxtaxan för den aviserade sänkningen av avgiften till förskola och fritis. Man kan fråga sig hur det skapar fler platser inom ob-omsorgen. Vad hjälper det den förälder som måste säga upp sig eller tacka nej till arbete på grund av att det inte finns någon barnomsorg på de tider vederbörande behöver? Att avgiften är lägre, vad hjälper det? Jag kommer att tänka på filmklassikern Vi hade i alla fall tur med vädret.
Om man vill stärka barnfamiljernas ekonomi hade det varit bättre att höja barnbidraget. Min fråga kvarstår alltså: Hur kommer ministern att ytterligare stärka kommunernas förutsättningar att erbjuda barnomsorg på ob-tid?
Anf. 43 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Jag kan garantera att vi fortsatt följer det här noga. Precis som Rose-Marie Carlsson sa är det avgörande att man har rätt till förskola, både för barnets utveckling och för att när barn går i förskolan hjälper det också i resten av utbildningen. Man får även möjlighet att bidra till barnens utveckling, inte minst när det gäller att lära sig läsa.
Jag tycker också att det är avgörande, som Rose-Marie Carlsson lyfte fram, att föräldrar ska veta att de alltid kan tacka ja till jobb utan att behöva vara oroliga för huruvida deras barn har förskoleplats eller inte. Det för mig till min tydliga uppfattning. Det finns redan tydliga regler formulerade i skollagen, som kommuner inte kan bortse från.
De förstärkningar vi gör av statsbidraget till kommuner för maxtaxan inom förskola och fritidshem innefattar även pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola och fritidshem samt omsorg som erbjuds enligt 25 kap. 5 § skollagen under tiden då förskola och fritidshem inte erbjuds. Min uppfattning är att det redan finns tydliga regleringar som kommuner inte kan bortse från.
I mitt inledningsanförande försökte jag vara tydlig med att det här är en fråga där jag tror att kommunerna och staten behöver gå hand i hand. Kommuner bör göra individuella bedömningar utifrån de lokala förutsättningarna för varje ansökan om plats, och bedömningen bör utgå från om föräldrarna har en reell möjlighet att själva ordna med omsorg för sina barn.
Kommuner kan inte kringgå skollagens tydliga bestämmelser om att de måste sträva efter att erbjuda omsorg för barn på tider då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Det här är alltså inte någonting de kan ducka för.
Anf. 44 Rose-Marie Carlsson (S)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
Det går inte att missa att det vi diskuterar och debatterar i dag är tillgång till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det är en fråga som berör såväl arbetslinjen som jämställdheten och barnens trygghet.
I Sverige ska alla ha möjlighet att arbeta och försörja sig, oavsett vilket yrke eller vilken arbetstid de har. Vår välfärd bygger på att det finns människor som arbetar när andra sover. Undersköterska, busschaufför, vårdbiträde och polis är några av de yrken som håller samhället igång dygnet runt och får välfärden att fungera.
Föräldrar som arbetar kvällar, nätter och helger möts ofta av en enkel men orättvis verklighet i form av en barnomsorg som stänger redan vid fem-sex-tiden. Ibland fungerar inte heller öppettiderna på morgonen därför att man har lång restid.
Vi vet att en tredjedel av landets kommuner erbjuder nattis eller liknande verksamhet medan andra saknar det helt. Ministern och jag kan vara hur överens som helst om att man ska ordna det på något vis, men faktum kvarstår: Verkligheten ser ut på ett annat sätt. Även i de kommuner som har många arbetsplatser där man arbetar skift finns det exempel på att man inte erbjuder detta.
Barnfamiljers möjligheter avgörs alltså inte av vilket yrke man har eller om man vill arbeta utan av vilken kommun man råkar bo i. När kommunen lägger ned nattiset eller aldrig har haft något tvingas dessa föräldrar att säga upp sig från sina jobb eller flytta till en annan kommun – inte för att de vill utan för att barnomsorgen inte räcker till.
Herr talman! Detta är ingen marginell eller liten fråga. Den berör inte bara dem som inte har tillgång till fungerande barnomsorg utan även de arbetsplatser som inte kan få den arbetskraft de behöver. Det handlar om undersköterskor och vårdbiträden som inte kan få den arbetskamrat de verkligen behöver. Vi känner igen devisen ”fler händer i vården”.
Föräldrar ska inte behöva välja mellan jobbet och barnen på grund av att de arbetar kväll eller natt. Barn ska inte behöva flyttas runt mellan anhöriga eller vänner och bekanta för att samhället inte klarar sitt ansvar. Det är lite grann det som jag kunde läsa mellan raderna, som ministern antyder och som även står i skollagen. Men det här blir alltså konsekvensen.
Vi har i dag ett Sverige där till exempel en ensamstående förälder i min hemkommun Malmö kan arbeta natt på sjukhus medan någon i en annan kommun inte kan göra det, därför att de inte har möjlighet till nattomsorg där. Skillnaden mellan kommuner gör att barn till nattarbetande föräldrar inte alltid får samma möjlighet till arbete och försörjning – nej, det är ju inte barnen som ska arbeta utan vårdnadshavaren! Där blev det visst lite tokigt, och jag ber om ursäkt.
Det här är dock inte likvärdigt, och det är inte en fungerande arbetslinje. Om regeringen menar allvar med att fler ska kunna arbeta måste välfärden möjliggöra det. Behovet är inte lågt utan underskattat. Man pusslar med anhöriga och byter pass eller säger upp sig. Frågan kvarstår därför: Hur kommer ministern att förstärka kommunernas förutsättningar att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid?
Ministern hänvisar också till maxtaxan. Vi har ännu inte sett förslaget om hur maxtaxan ska konstrueras. Blir pengar över så att man kan använda dem till annat, eller ska de bara gå till att kompensera för inkomstbortfall då man får en lägre taxa? Det kan ministern inte svara på i dag, eftersom det inte finns något färdigt förslag. När kan vi få se ett förslag på maxtaxa?
Anf. 45 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Det gläder mig att också Rose-Marie Carlsson uppskattar arbetslinjen – framför allt för föräldrar och kanske inte för barn, för de ska gå i förskolan.
Det finns sedan 2013 statsbidrag för att öka tillgången till omsorg på kvällar, nätter och helger. Bidraget kan användas både till befintlig verksamhet i kommunerna och till att starta nya verksamheter. För år 2025 uppgår statsbidraget till cirka 80 miljoner kronor, vilket kan stimulera och bidra till att erbjuda just omsorg på obekväma tider och öka omfattningen. Det här är alltså ett statsbidrag som kommuner kan söka om de själva inte har råd eller prioriterat detta att göra det. Det är upp till kommunerna att söka detta bidrag.
För omsorg under tid då till exempel förskola inte erbjuds får avgifter tas ut på det sätt som en kommun får ta ut avgifter för plats på förskola som anordnas. Avgifterna ska vara skäliga.
Det är viktigt att minska de ekonomiska hindren, vilket jag och ledamoten är överens om. Detta är viktigt för att öka möjligheten att delta i förskola och fritidshem men inte minst också för barnens språkutveckling.
Hushållens ekonomi behöver också stärkas för att den utdragna lågkonjunkturen ska kunna brytas och den svenska ekonomin ska återhämta sig. Regeringen avser att införa ett fribelopp för inkomster så att hushållens barnomsorgsavgift inom ramen för maxtaxan ska bli lägre. Det gör vi för att fler aldrig ska behöva tveka för att de står inför valet mellan att få ett andrum i ekonomin och att ha sina barn i förskolan. Därför föreslår vi att statsbidraget för maxtaxan ska förstärkas.
Det finns som sagt i dag ett statsbidrag. Det har funnits för kommuner att söka sedan 2013 så att de ska kunna öka tillgången till omsorgen på kvällar, nätter och helger. Detta är avgörande för arbetslinjen men också för barns språkutveckling.
Anf. 46 Rose-Marie Carlsson (S)
Herr talman! Jag tackar för svaret. Vi är lika överens om hur viktig förskolan är. Det är viktigt att alla barn verkligen är i förskolan, eftersom det lägger grunden för allting för barnen.
Jag tackar för debatten, men jag kommer att återkomma i andra sammanhang. Det räcker inte med att säga att kommunerna kan ordna barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Vi vet också precis vad som står i skollagen om hur man ska kunna göra det här.
Det kan inte vara så att man måste säga upp sig. Ofta handlar det om kvinnor som kanske är ensamstående och tvingas lämna sitt arbete. Samhället måste kunna ställa upp för dem som får Sverige att fungera, även utanför kontorstid och speciellt på natten.
Ministern pratar också om att stärka hushållens ekonomi, speciellt riktat mot barnfamiljerna. Men det hade varit mycket bättre och mer träffsäkert om man hade höjt barnbidraget.
Låt mig återgå till det riktade statsbidraget. För att stimulera kommunerna att ta sitt ansvar och erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid infördes för ett antal år sedan, vilket ministern nämnde, ett riktat statsbidrag motsvarande 80 miljoner. Det har legat kvar på samma nivå ända sedan det infördes.
En snabb åtgärd som skulle kunna göra skillnad är att utöka det riktade statsbidraget. Därför har vi socialdemokrater i vår skuggbudget avsatt ytterligare 50 miljoner kronor till det riktade statsbidrag som kommunerna kan söka. Vi har alltså utökat det med drygt 60 procent.
Avslutningsvis vill jag fråga ministern: Är ministern beredd att göra samma satsning som vi socialdemokrater gör?
Anf. 47 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Det är kul att det kommer lite olika budgetförslag här också. Vi har lagt fram en budget för barnfamiljerna. Sedan vi tog över makten har barnfamiljer fått ungefär 5 000 kronor mer i plånboken varje månad. Det är avgörande för att hårt arbetande svenskar, som varje dag bidrar till svensk ekonomi, ska få ett andrum i sin vardag efter en långdragen lågkonjunktur.
Jag är glad att förskolans maxtaxa är en del i de lättnader som vi lägger fram. De där hundralapparna eller tusenlapparna spelar roll för huruvida föräldrar ska ta ett extra skift på jobbet eller bara kunna få ett andrum i sin ekonomi och inte behöva vara oroliga över att de tvingas välja mellan att gå på bio en fredag eller att deras barn ska gå i förskolan.
Det kommer att låta tjatigt från mig, men jag säger det återigen: Det är tydligt i skollagens bestämmelser att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg under de tider då förskola och fritidshem inte erbjuds. Det ska göras med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation. Kommunerna ska göra individuella bedömningar utifrån de lokala förutsättningarna, och de kan variera rätt mycket. Det är därför vi har ett statsbidrag.
Jag ser fram emot att fler kommuner tillsammans med staten tar ansvar för att fler föräldrar i Sverige ska kunna vara hårt arbetande föräldrar men också för att fler barn ska ha möjlighet att gå i förskolan.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.