Barnfamiljernas ekonomiska situation
Interpellation 2024/25:336 av Sanne Lennström (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-20
- Överlämnad
- 2025-01-21
- Anmäld
- 2025-01-22
- Svarsdatum
- 2025-02-11
- Besvarad
- 2025-02-11
- Sista svarsdatum
- 2025-02-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Den långa fattigmånaden januari är här. Många har det skralt med pengar efter jul och nyår. Barnfamiljerna har många behov som ska mötas: Vinterstövlarna har vuxits ur, maten är dyr och hyrorna är fortfarande höga.
Enligt en artikel i Aftonbladet den 20 januari 2025 tvingas en 39-årig trebarnsmamma hoppa över måltider för att få ekonomin att gå ihop. Detta är inte ett isolerat fall. Allt fler barnfamiljer och barnrättsorganisationer vittnar om en ohållbar ekonomisk situation.
Regeringen har hittills inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att stärka barnfamiljers ekonomi, trots att detta är en grupp som är särskilt utsatt i tider av ekonomisk oro. Tvärtom talar man gärna om att kriget mot inflationen är vunnet och att vi går mot ljusare tider. Landets mest utsatta barnfamiljer har rent av fått mindre pengar i plånboken efter regeringens senaste budget, där tillägget i bostadsbidraget drogs ned.
Att föräldrar tvingas prioritera bort sina egna måltider eller sänka levnadsstandarden för sina barn är oacceptabelt i ett välfärdsland som Sverige.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att säkerställa att barnfamiljer inte behöver leva i ekonomisk utsatthet under 2025?
Debatt
(17 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:336
Webb-tv: Barnfamiljernas ekonomiska situation
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:68
- Protokoll 2024/25:68 Tisdagen den 11 februariProtokoll 2024/25:68 Svar på interpellation 2024/25:336 om barnfamiljernas ekonomiska situation
Protokoll från debatten
Anf. 61 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att barnfamiljer inte behöver leva i ekonomisk utsatthet under 2025.
Den tidigare höga inflationen har påverkat svenska hushåll hårt, inte minst barnhushåll. Regeringen har agerat för att stötta hushållen i allmänhet och de svagaste hushållen i synnerhet. Vi arbetar med denna fråga på bred front. I budgetpropositionen för 2025 presenteras en analys av effekterna på hushållens ekonomiska standard till följd av regeringens politik under mandatperioden. Analysen visar tydligt att den ekonomiska standarden procentuellt har ökat mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard, och allra minst i de båda översta inkomstgrupperna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den expansiva budget som riksdagen godkände förra året är inriktad på att få fler i arbete och öka tillväxten och produktiviteten. Det sker bland annat genom omfattande investeringar i infrastruktur, forskning och utbildning, men även på socialförsäkringens område. Bland annat 100 miljoner kronor för att finansiera en rad åtgärder för att stärka återgången till arbete. Det handlar bland annat om ökad samordning av rehabiliteringsinsatser, arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd och en översyn av möjligheten till partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.
Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Välfärdsstaten är viktig för familjer som har det svårt. Det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget har varit en viktig åtgärd för att stödja hushållen i en tid av ökade levnadsomkostnader. För att stärka den ekonomiska situationen för dem som har haft det allra svårast har regeringen vid fem tillfällen förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Vi har dessutom höjt tilläggsbidraget när behoven bedömts som störst.
Under höginflationsåren 2023 och 2024 räknades prisbasbeloppet upp med historiska 8,7 respektive 9,1 procent, just för att kompensera för den höga inflationen och de högre priserna. I kronor och ören betyder detta att prisbasbeloppet har höjts med 10 500 kronor, från 48 300 till 58 800. För exempelvis en person med maximal inkomstrelaterad sjukersättning betyder det 4 246 kronor mer i månaden, och den som har garantiersättning får 2 432 kronor mer i månaden jämfört med 2022.
Men det bästa verktyget för att bryta ekonomisk utsatthet och motverka låg ekonomisk standard är egen inkomst av arbete. Regeringen arbetar därför för att öka både incitamenten och drivkrafterna för att gå från bidrag till arbete. Vi sänker skatterna på arbete och pension för främst låg- och medelinkomsttagare och tar bort de högsta marginalskatterna för att öka drivkrafterna för arbete, utbildning och ansträngning på jobbet. Det är endast en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd och högre löner.
I detta anförande instämde Caroline Högström (M).
Anf. 62 Sanne Lennström (S)
Fru talman! Från våra statsråd får vi ofta i den här kammaren höra att kampen mot inflationen är vunnen och att Sverige går mot ljusare tider. Sådan är kanske känslan på Rosenbad men inte kring många av de köksbord som finns runt om i vårt land. Fattigmånaden januari må ligga bakom oss, men många har fortfarande stora hål i sina bankkonton efter jul och nyår.
Barnfamiljerna har det extra tufft i ekonomiska kristider, för det finns många växlande behov. Barnen kommer snart att behöva vårskor. T-shirtarna kanske är för små inför sommaren, och det kanske behövs en ny baddräkt inför simundervisningen.
Inflationen må ha backat, men det har inte hyrorna gjort och inte heller matpriserna, som bekant. Matpriserna ökade med 2,8 procent förra året, och enligt Matpriskollen har vi sannolikt inte sett slutet ännu. Matpriserna har ökat med hela 25 procent på tre år, och Konsumentverket säger att genomsnittsfamiljen i Sverige lägger 11 600 kronor på mat per månad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringens ministrar kan prata och ge tips om reapriser, om att vara otrogen mot sin matbutik och om att jobba och bli befordrad - dessa och många andra små tips har jag hört i den här kammaren. Men låt mig vara tydlig: Detta gör redan många barnfamiljer. Det går inte att säga att arbetslinjen gäller, för det är ett hån mot den hårt arbetande undersköterskan som är ensamstående med tre barn att säga att hon ska bli befordrad eller jobba mer.
Regeringen måste se verkligheten, och verkligheten är att barnfamiljerna redan går på knäna på grund av kostnadskrisen. Man gör det fortfarande; det har inte blivit ljusare. Och det gör man trots att man jobbar. Majblomman, till exempel, kan vittna om att fler familjer söker hjälp nu, trots att en eller två föräldrar arbetar. Juice, kakao, mejeriprodukter, grönsaker, blöjor och kaffe är bara några av de produkter som har ökat mer i pris. Matfett är en annan. Detta är den typ av varor som barnfamiljerna behöver.
Fru talman! Detta är inte första gången jag har denna debatt om barnfamiljernas ekonomi här i kammaren, och det är säkert inte den sista heller. Det som oroar mig är att det inte känns som att statsrådet och regeringen verkar vilja förstå exakt hur allvarlig situationen är. Jag har provat att använda statistik. Jag hänvisar till Majblomman, Bris, Rädda Barnen och olika rapporter. Men det blir inget höjt barnbidrag. I stället sänktes tillägget till bostadsbidraget, vilket innebär mindre pengar i plånboken för landets mest utsatta barnfamiljer. Det blir ingen bankskatt, för då vore det synd om bankerna. Men höginkomsttagarna fick många tusenlappar i skattesänkning.
Prioriteringarna och verkligheten går för mig inte ihop. Kristersson har sagt att barnfamiljerna har det tufft, men var någonstans ser vi åtgärderna?
Fru talman! Vi provar igen med en berättelse från verkligheten, så får vi se om statsrådet håller med om att något behöver göras. Enligt en artikel i Aftonbladet den 20 januari tvingades en 39-årig trebarnsmamma hoppa över måltider för att få ekonomin att gå ihop. Hon hade inte råd med vinterkängor till sina barn. Den här mamman har ett jobb, men hon är ensamstående. Ekonomin är minst sagt skral, och hon skäms. När det ska beställas pizza säger hon till de andra vuxna att hennes familj inte är så hungrig och nog kan dela på en liten pizza.
Min fråga till statsrådet är enkel. Ska det vara så i Sverige 2025 att en mamma inte kan äta tre mål mat om dagen? Vad vill statsrådet säga till henne?
Anf. 63 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! Min kollega Sanne Lennström har frågat statsrådet vilka åtgärder statsrådet och regeringen avser att vidta för att säkerställa att barnfamiljer inte behöver leva i ekonomisk utsatthet 2025. Det är en väldigt viktig fråga och något som jag tidigare har debatterat med flera i regeringen.
Statsrådet säger att regeringen agerar för att stötta hushållen i allmänhet och de svagaste hushållen i synnerhet. Men detta stämmer inte. Tyvärr ser verkligheten i Sverige ut så att det finns ett A-lag och ett B-lag. Och regeringen prioriterar A-laget. Det gör man genom stora skattesänkningar för de rikaste och försämringar för de svagaste grupperna i vårt samhälle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet att regeringen valde att sänka skatten med 3 000-4 000 kronor per månad för dem med högst inkomst - samtidigt som fler barnfamiljer vräks, det är rekordmånga barnfamiljer hos Kronofogden och vanliga barnfamiljer har svårt att få det att gå runt. Detta är för mig en helt orimlig prioritering som definitivt inte underlättar för de mest utsatta barnfamiljerna, oavsett vad statsrådet och regeringen påstår. Sverige kommer inte att stärkas av att de som redan har mest får ännu mer, på bekostnad av vanligt folk.
Statsrådet nämner också regeringens arbete med att få fler i arbete. Men verkligheten är den att arbetslösheten har ökat under denna regering. Sedan SD-regeringen tillträdde har arbetslösheten ökat till den högsta nivån på tio år, bortsett från pandemiåren. Bostadsbyggandet har kraschat. Stora företag planerar att säga upp tusentals anställda. Antalet konkurser fortsätter att stiga kraftigt i Sverige. Och antalet varsel inom vård och omsorg är det högsta på över ett decennium.
Ett så utmanande läge behöver mötas med en aktiv arbetsmarknadspolitik och konkreta insatser för att rädda jobb i stället för skattesänkningar för de allra rikaste, nedskärningar med miljardbelopp på arbetsmarknadspolitiken och antydningar om att arbetslösa nog skulle kunna få ett jobb om de bara ansträngde sig lite mer.
Fru talman! Det är nu drygt två år sedan regeringen tillträdde, och jag undrar exakt vad statsrådet menar har blivit bättre sedan dess för barnfamiljerna med de minsta marginalerna.
(Applåder)
Anf. 64 Daniel Persson (SD)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på den här interpellationen. Jag vill också poängtera att det är en viktig fråga som interpellanten lyfter; det har varit tuffa år för familjerna.
Men 2025 ser ut att bli ett bättre år ekonomiskt för svenska hushåll än de har upplevt på länge. Svenska barnfamiljers utgifter förväntas minska med i genomsnitt 2 100 kronor per månad i år jämfört med föregående år. Bidragande faktorer är lägre bolåneräntor och sjunkande elpriser. Vidare har Sverigedemokraterna och regeringen prioriterat skattesänkning på drivmedel, vilket har gynnat barnfamiljer på landsbygden, där man många gånger är beroende av bilen.
Förutom att hushållen får lägre utgifter kommer även deras inkomster att öka. Regeringens skattesänkningar för 2025 kommer att ge i snitt 750 kronor mer i månaden för ett hushåll med två vuxna. Dessutom väntas reallöneökningar på 3 procent, vilket kommer att tillföra ytterligare 1 750 kronor.
Fru talman! De familjepolitiska stöden ska bidra till att barnhushållen når en god ekonomisk levnadsstandard. De stöd som finns i utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, gör skillnad. Under 2023 låg andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard på 15 procent. Utan stöden hade den siffran varit 24 procent. Men självklart behöver vi få ned siffran ytterligare
Tittar man tillbaka historiskt kan man se att andelen barnhushåll med en låg ekonomisk standard har minskat. Andelen låg på 17 procent år 2020, 16 procent år 2021, 15,3 procent år 2022 och, som jag nämnde, 15 procent år 2023. Jag kan konstatera att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard fortsätter att minska, trots att vi har haft tuffa år med pandemin och hög inflation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Familjepolitiken kan dock inte ensam bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för samtliga familjer. Det finns stora skillnader mellan olika barnhushåll som är näst intill bestående över tid när det gäller nivåer och den ekonomiska utvecklingen. Man ska vara medveten om att hushåll som har en svagare anknytning till arbetsmarknaden tenderar att ha en sämre ekonomi. Arbete är alltid en grund till en trygg ekonomi. Förvärvsarbetande föräldrar har stor betydelse för att familjen ska ha en trygg ekonomi.
Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna menar att det måste löna sig att arbeta. För att underlätta för föräldrar att kunna gå till sitt arbete behövs en föräldraförsäkring som är flexibel för familjernas behov, så att man får ihop familjepusslet.
Vi kan titta på de lagförslag som blev verklighet under förra året. Nu har det blivit möjligt att överlåta föräldrapenning i en bredare krets. Det är ett steg för att underlätta att kombinera familjeliv och arbetsliv. Vi har även ökat antalet dubbeldagar från 30 till 60. De kan tas ut till dess barnet 15 månader gammalt, vilket också har ökat flexibiliteten och valfriheten i föräldraförsäkringen.
Dubbeldagarna har visat sig ha flera positiva effekter förutom ökad flexibilitet. Föräldrarna får tillsammans en möjlighet att knyta närmare band till sina barn i ett tidigt skede när barnet kommit till världen. Det lägger också grunden för gemensamt ansvar, vilket kan mynna ut i ett mer jämställt uttag av föräldradagar.
Nu börjar min talartid att ta slut, men jag vill poängtera att vi har en föräldraförsäkring som ska vara flexibel för dagens familjeliv, så att man kan kombinera arbetslivet med familjepusslet.
Anf. 65 Arber Gashi (S)
Fru talman! Jag vill ta er med till en verklighet som alltför många barnfamiljer i Sverige lever i just nu. Det är en verklighet som känns i magen och i hjärtat i varje val som måste göras i matbutiken eller när barnen ber om nya vinterskor.
Jag tänker på Emma, som är ensamstående mamma till två barn. Hon jobbar heltid i vården men får ändå inte pengarna att räcka. Hon vänder på varje krona, jagar extrapriser och har slutat köpa kött för att matbudgeten inte håller. Ändå räcker det inte. När vintern kom och barnen behövde nya ytterkläder tvingades hon låna pengar, som hon vet att hon kommer att få svårt att betala tillbaka.
Jag tänker på Ali och Sara, som båda jobbar. Deras hyra har ökat så mycket att de tvingas välja mellan att betala elräkningen eller ge barnen pengar till fritidsaktiviteter. Fotbollsträningen, ridningen - sådant som ger barn gemenskap, glädje och en meningsfull fritid - har fått strykas. De skäms när deras son måste tacka nej till kalas för att de inte har råd med en present.
Detta är inte ovanliga berättelser. Det här är verkligheten för många barnfamiljer i Sverige i dag. Det är föräldrar som kämpar men ändå inte får det att gå ihop. Det är barn som får vänja sig vid att behöva avstå och att alltid behöva välja bort.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt ser vi hur barnfattigdomen ökar. Majblomman rapporterar att fler barn än någonsin lever i ekonomisk utsatthet. Bris larmar om barn som ringer och berättar att de inte får tillräckligt att äta hemma. De berättar om barn som ringer och säger att de är rädda för "inflammation" när de har hört sina föräldrar oroa sig för inflation.
Och det blir bara svårare och svårare, för samtidigt som priserna på mat och boende fortfarande är höga har inflationen börjat stiga igen. Arbetslösheten har ökat markant sedan regeringen tillträdde, vilket gör att ännu fler familjer nu förlorar sin ekonomiska trygghet.
Den som tittade på Nyhetsdagen - det som tidigare hette Nyhetsmorgon - i morse kunde lära sig att antalet vräkningar nästan har fördubblats på ett par år. Men vad gör regeringen? Jo, man står passiv. Regeringen blundar för denna kris och säger att man har gjort tillräckligt. Man pratar gång på gång om arbetslinjen, men hur hjälper det barnen här och nu när föräldrar förlorar jobbet och matpriserna fortsätter att pressa hushållens ekonomi?
Hur kan det någonsin vara tillräckligt när barn i Sverige går hungriga, när föräldrar ligger vakna om nätterna och undrar hur de ska betala räkningarna och när fler och fler barn växer upp i fattigdom i ett av världens rikaste länder? Fru talman! Detta är inte värdigt Sverige.
Jag undrar därför om socialförsäkringsministern är nöjd med alla åtgärder som vidtagits, eller avser hon att vidta fler för att underlätta barnfamiljernas ekonomiska situation?
(Applåder)
Anf. 66 Louise Thunström (S)
Fru talman! Att arbeta ska innebära trygghet. Den som går till jobbet varje dag ska kunna betala sina räkningar, sätta mat på bordet och ge sina barn en bra start i livet.
Arbetets betydelse för människors frihet och oberoende kan inte överskattas. Det tror jag att vi alla är helt överens om i denna kammare.
Men verkligheten ser annorlunda ut. I dag finns det familjer där föräldrar arbetar men ändå inte får ekonomin att gå ihop. Det finns barn som ser sina föräldrar slita men ändå tvingas avstå från sådant som borde vara självklart.
Under pandemin infördes ett tillfälligt tillägg i bostadsbidraget för att stötta barnfamiljer. Det har förlängts flera gånger, både av den tidigare socialdemokratiska regeringen och av den nuvarande regeringen. Nu väljer regeringen att förlänga det igen, men med en sänkning. Motiveringen är att man förväntar sig en förbättring av den ekonomiska situationen. Men regeringens påstående att behovet av stödet har minskat håller inte - det är helt enkelt fel. Alla får det inte bättre.
Fru talman! Regeringens och Sverigedemokraternas bild av ett ljusare ekonomiskt läge gäller inte de hushåll som kämpar för att klara vardagen. Hyreshöjningar drabbar dem hårt. Matpriserna fortsätter att stiga. Räntesänkningar gynnar främst dem som äger sin bostad - inte ensamma föräldrar i hyresrätt.
Fyra av tio ensamstående tvingas låna för att klara hyra, el och mat. Nästan hälften har inte råd med näringsrik mat varje dag. Det är föräldrar som oroar sig för nästa elräkning. Det är barn som lär sig att inte be om nya skor, för de vet att det inte finns pengar. Det är ensamstående mammor som tar extra helgpass medan barnen får passa sina småsyskon.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Över hälften av låginkomstföräldrarna har fått säga nej till barnens fritidsaktiviteter. Riksidrottsförbundet skriver i en rapport att föräldrar i genomsnitt betalar 9 400 kronor per år för att en unge ska kunna lira fotboll.
Det är barn och unga som får bära kostnadskrisen. Regeringens svar på detta är ett fritidskort - ett bidrag som är oerhört dyrt att administrera, som inte träffar rätt och dessutom inte ens är på plats. Höjt barnbidrag och bostadsbidrag hade däremot hjälpt här och nu. Jag menar att det är avgörande för de här familjerna.
Majblomman och andra organisationer larmar om en kraftig ökning av familjer som söker stöd för basvaror, som mat och blöjor. Ensamstående föräldrar vittnar om att de får prioritera att vara hemma när barnen är sjuka, för de har inte råd att vara hemma när de själva är sjuka. Karensavdraget slår nämligen mot dem som har minst.
Fru talman! Det finns alltid pengar till skattesänkningar för de rikaste men inte till kraftfulla insatser för de mest utsatta. Sverige rasar i jämlikhetsindex och är nu sämst i Norden. Välfärden är i kris, och kostnader vältras över på individen. Ensamma föräldrar med barn är en av de mest ekonomiskt utsatta grupperna i Sverige. Ändå väljer regeringen att sänka deras stöd. Vad är skälet till att just de familjerna får bära bördan? Är det rimligt att de barn som redan lever i störst utsatthet ska få ännu mindre?
(Applåder)
Anf. 67 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Jag tänkte börja med det som statsrådet läste upp i sitt svar i början av debatten: Men det bästa verktyget för att bryta ekonomisk utsatthet och motverka låg ekonomisk standard är egen inkomst av arbete.
Ja, jag håller fullständigt med. Men i dag pratar vi faktiskt inte längre om låg ekonomisk standard. Vi pratar om ren och skär fattigdom. Detta är redan helt uppenbart i den här debatten, med så många exempel från mina kollegor. De visar att det inte lönar sig att arbeta med den här regeringen.
I dag kom tidningen Kommunalarbetaren med sin granskning. Det finns tusentals vårdbiträden som gör ett oerhört viktigt jobb, 24:7, och som i allra högsta grad anstränger sig - det hoppas jag att även statsrådet håller med om. De kan inte leva på sin lön. De går back nästan 1 500 kronor varje månad. Man har då räknat på en snittlön och att vårdbiträdet jobbar 100 procent och är ensamstående med en åttaåring. 1 500 kronor går man back varje månad.
Då funderar jag faktiskt över på vilket sätt det lönar sig att arbeta, när det inte gör det. När man inte har pengar kvar i plånboken, när pengarna är slut, och det fortfarande är dagar kvar till lön kan det inte vara det här som är meningen.
Kanske studsar jag särskilt när man pratar om ansträngningen på arbetet. Ska man säga till de tusentals vårdbiträdena att de borde anstränga sig mer och att det skulle löna sig? De ligger sömnlösa om nätterna när det gäller att kunna sätta mat på bordet eller få ekonomin att gå runt. Vi har stått här många gånger, under flera år. För ett år sedan stod vi här i kammaren och redogjorde för det som är verkligheten där ute varje dag för många, framför allt ensamstående mammor, som gör allt i sin makt för att få det att gå runt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De tar lån. De säljer på Blocket. Om de hade några kronor sparade har de använt dem för länge sedan. Och så får vi lyssna till statsrådet i dag som säger, fru talman, att man har gjort tillräckligt och att det lättar upp. Hyrorna är fortfarande jättehöga, och matpriserna får vi rapporter om varje månad. Vi ser organisation efter organisation som talar om hur illa ställt det är, och vi får inte fler svar av statsrådet.
Jag hoppas, fru talman, att statsrådet tar tillfället i akt och presenterar några fler lösningar som skulle underlätta så att man i alla fall inte går 1 500 kronor minus varje månad.
(Applåder)
Anf. 68 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Ledamoten Lennström beskriver i sitt anförande situationen för en hårt arbetande ensamstående kvinna med flera barn. Hon har en tuff ekonomisk situation. Jag har en mycket stor respekt för att det är tufft och för att det är jobbigt att försörja sin familj själv. Det är inte tu tal om saken.
Om jag inte missminner mig, fru talman, bodde den här kvinnan i Stockholm och hade drabbats hårt av Socialdemokraternas höjda skatter både i kommunen och i regionen. Därtill kom en ganska grov höjning av priserna på SL-korten. Och, fru talman, bussen som hon tog varje dag till och från jobbet drogs inte in men gick inte lika ofta, vilket gjorde det svårare att ta vissa pass.
Det är dyrt att vara fattig, har någon sagt. Så är det. Men det är särskilt förödande när man bor i en socialdemokratiskt styrd kommun med höga skatter.
Precis som ledamoten tidigare var inne på måste det löna sig mer att arbeta. Jag är glad över att vi är överens om den saken, för det lönar sig för dåligt att arbeta. Man måste kunna få behålla mer av den lön som man har arbetat ihop. Och det måste löna sig mer, fru talman, att gå från bidrag till arbete. Det går inte att bortse från att det bästa verktyget - om man inte arbetar - för att bryta den ekonomiska utsattheten är inkomst av arbete. Förvärvsarbete har en avgörande roll för den ekonomiska standarden. Det har också en avgörande roll om man kan gå från deltid till heltid.
Vi befinner oss i en lågkonjunktur, som flera har nämnt, med en förhållandevis hög arbetslöshet. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att lösa utmaningarna med arbetslösheten och den ekonomiska utsattheten.
Den expansiva budget som riksdagen godkände förra året är inriktad på att få fler i arbete och öka just tillväxten och produktiviteten. Det sker bland annat genom omfattande investeringar i infrastruktur, forskning och utbildning men även på socialförsäkringsområdet, som vi pratar om.
Regeringen arbetar för att öka både incitamenten och drivkrafterna när det gäller att gå från bidrag till arbete. Vi sänker skatterna på arbete för dem som arbetar och för pensionärerna, och då riktar vi främst in oss på just låg- och medelinkomsttagare. Vi tar också bort de högsta marginalskatterna för att öka drivkrafterna till arbete, utbildning och ansträngning på jobbet och att kanske gå från deltid till heltid.
Det är endast i en växande ekonomi som vi kan bära framtidens välfärd och högre löner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En av de viktigaste insatserna, fru talman, när det gäller att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden eller, för den delen, söka sig vidare till ett nytt jobb är utbildning. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 gett ett tillskott på hela 900 miljoner kronor, inklusive studiemedel, för cirka 11 000 nya utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux. Dessutom dubbleras bidraget till handledare i lärlingsvux. På detta sätt hoppas vi att fler ska utbilda sig och ta de viktiga jobben, inte minst de jobb som vi har pratat om här. Det handlar om vårdbiträden, undersköterskor eller, för den delen, busschaufförer. Det är stora bristyrken i vårt samhälle. Då kan vi med detta också klara kompetensförsörjningen.
Anf. 69 Sanne Lennström (S)
Fru talman! Ledamoten Persson säger att han förväntar sig förbättringar i framtiden för landets barnfamiljer. Men landets barnfamiljer kan inte äta förväntade förbättringar. Den situation som vi ledamöter beskriver här och nu existerar. Därför måste också åtgärderna genomföras här och nu.
Barnfamiljerna har det väldigt tufft. Det hoppas jag har framgått av alla berättelser i den här kammaren i kväll. I februari ökade matpriserna lavinartat, rekordmycket. Barnfamiljerna har det tufft inte bara i Stockholm, statsrådet Tenje. Barnfamiljerna har det tufft överallt. Vi ledamöter som deltar i debatten här i kväll är från olika delar av landet. Jag är helt övertygad om att det går att hitta barnfamiljer som har det tufft i nordligaste Norrland och ända ned till Ystad.
Överallt i vårt land har barnfamiljer det tufft. Det finns väldigt många som kan vittna om detta i sociala medier, i tidningsartiklar eller om du bara frågar dem. Jag var på ett möte med Kommunal förra veckan. Alla nickade instämmande när vi pratade om barnfamiljernas tuffa ekonomiska situation.
Några andra som vet hur tufft föräldrar kan ha det just nu är Makalösa Föräldrar. De har nyligen släppt en rapport som visar att deras medlemmar, alltså ensamstående föräldrar - de som har det absolut tuffast just nu - i regel saknar 3 029 kronor varje månad. Makalösa Föräldrar ber om politiska förändringar, inte för ett liv i lyx, utan bara för att få en dräglig vardag där ekonomin kan gå ihop.
Man pekar på att regeringens senaste budget, med ett sänkt tillägg i bostadsbidraget, gav mindre i plånboken för ensamstående föräldrar. De fick mindre pengar, medan utgifter som matpriser och hyra fortsätter att öka. Ekvationen går helt enkelt inte ihop. Kvar står de ensamstående och får lida, och inte minst får deras barn ta smällen för den kostnadskris vi har sett.
Som flera har nämnt i den här kammaren i kväll blir det en konstant press och stress för dessa föräldrar att orka med vardagen. Många känner ångest och har svårt att sova. Flera sjukskrivs till slut också för utmattning. Jag hoppas att statsrådet kan hålla med mig om att fler sjukskrivningar verkligen inte är vad det här landet behöver. Det är inte bra för vare sig individ eller samhälle. Det är någonting som vi alla förlorar på.
Mamman i Aftonbladet fick frågan hur det skulle kännas att faktiskt ha tillräckligt med pengar för att hushållsbudgeten skulle gå ihop. Hon svarade att det nog hade fått henne att gå mer rakryggad och att det också skulle ha minskat den stress och oro hon har inom sig. Kanske skulle hon ha kunnat sova bättre på nätterna utan att ligga och tänka på hur hon ska klara sig, sa hon.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sanningen är att denna stress inte bara ligger hos föräldrarna. Som flera har nämnt tar barnen också på sig en roll genom att inte be om de där skorna eller den där nya vinterjackan. Man kanske själv säger att man inte längre är så intresserad av det där med fotboll, fast man egentligen bara vet att föräldrarna faktiskt inte har råd. Det kan även vara mindre saker som att man blir sjuk på en friluftsdag och därmed missar skolaktiviteter som ens kamrater kan få vara med i. Det här är väldigt allvarligt och en situation som inte är värdig Sverige 2025.
Min fråga till statsrådet blir därför: Hur tänker regeringen hjälpa Caroline och alla andra barnfamiljer runt om i hela Sverige som kämpar med att få en ekonomi som går ihop? Sanningen är att det inte handlar om SL-kort. Det handlar om att barnfamiljer i hela vårt land har det extremt tufft, och regeringen har ett ansvar eftersom det i den ekonomiska politiken finns ett mål att vi ska ha en jämlik ekonomi hos barnfamiljerna i vårt land.
(Applåder)
Anf. 70 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! Tror regeringen på sin egen politik? Statsrådet nämner den förstärkning av bostadsbidraget som man nu valt att inte förlänga. För många barnfamiljer är boendekostnaden den största kostnaden. Förstärkningen av bostadsbidraget infördes för att stötta de barnfamiljer som har det tuffast ekonomiskt. Nu väljer regeringen att helt dra tillbaka stödet från och med juli 2025.
Detta ger en bild av att hyrorna sjunker och att det kommer att bli billigare att leva. Men så är inte fallet. Återigen stämmer inte regeringens retorik med verkligheten. Den dramatiska prisökning som har skett de senaste åren på grund av den inflation som drabbat hela världen finns ju fortfarande kvar.
Vi socialdemokrater står på barnfamiljernas sida. Vi föreslog därför en permanent förstärkning av bostadsbidraget på den ursprungliga nivån. Detta skulle ha gett en familj med maximalt bostadsbidrag 2 100 kronor mer per månad från juli och framåt.
Statsrådet tog i sitt svar även upp skattesänkningar för dem som har lägst inkomster. Skillnaden är att för en person som - likt statsrådet - tjänar runt 150 000 kronor i månaden väntar en skattesänkning på 3 000 kronor i månaden, medan en person som har Sveriges vanligaste arbete, undersköterska, i stället får en skattesänkning på 150 kronor i månaden.
Fru talman! Statsrådet och jag är överens om att arbete är det bästa sättet för en egen försörjning. Men att göra försämringar i trygghetssystemet när arbetslösheten ökar låter för mig som ett väldigt moderat sätt att skydda barn från låg ekonomisk standard.
(Applåder)
Anf. 71 Daniel Persson (SD)
Fru talman! Eftersom det här är mitt sista inlägg i debatten vill jag passa på att tacka statsrådet för denna interpellationsdebatt!
Interpellanten påstår i sin interpellation att landets mest utsatta barnfamiljer rentav har fått mindre pengar i plånboken efter regeringens senaste budget. Man syftar då mer eller mindre enbart på att det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget går från en nivå på 40 procent till en nivå på 25 procent. Historiskt har dock det tillfälliga stödet legat på 25 procent, det vill säga från år 2020 till den sista juni 2023. Från den 1 juli 2023 och under föregående år var nivån 40 procent, med hänvisning till att en hög inflation pressade hushållen - i synnerhet hushåll med barn.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! 25 procent var alltså en nivå som rådde under den socialdemokratiskt ledda regeringen och den nivå som nu kommer att gälla. Som jag redogjorde för i mitt förra inlägg kommer dock andra faktorer som lägre drivmedelspriser, skattesänkningar, lägre räntor, lägre elpriser och reallöneökningar att påverka hushållens ekonomi positivt. Detta kommer också att träffa brett.
Jag förutsätter även att statsrådet kommer att följa den ekonomiska utvecklingen för barnfamiljer under det här året. Men som sagt tyder mycket på att det finns en ljusning i ekonomin.
Anf. 72 Arber Gashi (S)
Fru talman! Detta är inte ett Stockholmsproblem. Detta är ett mycket större problem än så. Både jag som hallänning och statsrådet som smålänning vet att det finns en större värld där utanför Stockholm.
Barnfattigdomen ökar samtidigt som regeringen har lagt miljarder på att ge ännu mer till dem som redan har mest. Medan barnfamiljer kämpar med elräkningar och matpriser har regeringen sänkt skatten för höginkomsttagare och förmögna företagare. Det är en politik som gör Sverige kallare, klyftorna större och framtiden svårare för alldeles för många barn.
Vi socialdemokrater hade valt en annan väg. Vi hade också sänkt skatten för vanligt, arbetande folk. Men vi hade samtidigt höjt barnbidraget, ett bidrag som når alla barn men som gör störst skillnad för dem som har det svårast här och nu. Vi hade höjt studiebidraget så att unga från arbetarfamiljer får en rimligare ekonomisk situation under gymnasiet. Vi hade fortsatt att ha det höjda bostadsbidrag som regeringen nu har valt att inte förlänga, trots att familjer behöver det mer än någonsin.
Detta är konkreta förslag som gör skillnad. De hjälper familjer att klara sig, minskar barnfattigdomen och ger fler barn en tryggare uppväxt. Men regeringen säger nej och menar att en höjning av barnbidraget vore ineffektiv och inte skulle träffa rätt. I stället har man valt att sänka skatten på höga inkomster genom en extra skattesänkning för de få procent som tjänar allra bäst. Så agerar en regering och ett parti som aldrig förmår att se dem som står längst bak i kön.
Vi socialdemokrater kommer aldrig att acceptera en sådan utveckling. Vi kommer att fortsätta kämpa för en politik där barnfamiljer prioriteras och inte lämnas efter, där inga barn ska behöva växa upp i fattigdom och där Sveriges välstånd kommer alla till del - inte bara dem som redan har mest.
(Applåder)
Anf. 73 Louise Thunström (S)
Fru talman! Det går att göra flera saker samtidigt. Att arbeta för ökad tillväxt, att låta människor komma i arbete och att bygga ut utbildningssystemet är nödvändiga saker allihop - det råder inget tvivel om det - men det räcker ju inte här och nu. Ett höjt barnbidrag och ett höjt bostadsbidrag gör skillnad. Att barn växer upp i fattigdom i Sverige 2025 är inte värdigt. Det finns bara ett ord för att beskriva det: orättvisa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag studsade faktiskt till när jag lyssnade på en tidigare interpellationsdebatt mellan ledamoten Lennström och statsrådet. Statsrådet sa i den debatten att det ska var mer lönsamt att utbilda sig, arbeta och vara strävsam och att man ska uppmuntras att ta det där extra kvällspasset - som om människor inte redan anstränger sig. Det uttalandet speglar en syn på arbetsmarknaden där det är individens ansträngning som är den avgörande faktorn.
Det som saknas i den typen av resonemang är en förståelse för att människor redan i dag anstränger sig - ofta till bristningsgränsen. Många yrken, inte minst inom vård, omsorg och service, präglas av långa och slitsamma arbetspass. Att i det läget uppmuntra till det där extra kvällspasset låter nästan provocerande för dem som redan går på knäna.
Frågan bör snarare vara: Hur ser vi till att människor orkar arbeta ett helt yrkesliv? Hur skapar vi trygga arbetsvillkor och rimliga löner så att fler kan försörja sig på sitt arbete utan att behöva ta extra skift? Hur ser vi till att utbildning och kompetensutveckling är tillgängliga för fler? Och hur stärker vi familjers förutsättningar - särskilt de ensamstående föräldrarnas?
(Applåder)
Anf. 74 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för dina inlägg och svar hittills i debatten!
Jag vill avsluta med att säga att det återigen är helt uppenbart för alla som lyssnar att vi med en högerkonservativ regering kommer att få skattesänkningar för dem som tjänar mest. Precis som statsrådet själv säger är det en otroligt expansiv budget och ett otroligt stort reformutrymme - och man använder halva detta stora reformutrymme till att sänka skatter.
Det här väljer man att göra efter alla de exempel ur verkligheten, från norr till söder, som visar hur barnfamiljerna har det - och särskilt hur de ensamstående mammorna har haft det under de senaste åren. Jag anser att det är ett direkt hån att då välja så stora skattesänkningar och att inte höja barnbidraget och bostadstillägget. Man ger flera tusenlappar till dem som faktiskt inte behöver skattesänkningar - de som redan har pengar kvar i plånboken och inte går 1 500 kronor minus varje månad och måste ta ett lån när de ska gå till apoteket, får en räkning från tandläkaren eller behöver nya glasögon.
Det här är otroligt ovärdigt. Jag är rädd för att, och skulle inte heller bli förvånad om, SD-regeringen fortsätter att blunda för verkligheten och titta bort. Man väljer nämligen att titta dit det är bekvämt och ljust, för det är det man vill se - inte hur verkligheten faktiskt ser ut varje dag för så otroligt många runt om i det här landet. Antagligen kommer man att fortsätta sänka skatter för dem som redan har.
(Applåder)
Anf. 75 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Låt mig börja med att rätta ledamoten Clausson gällande det hon anförde i talarstolen om att vi skulle avskaffa det tillfälliga, förlängda tilläggsbidraget.
Regeringen har alltså vid fem tillfällen förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. När vi nu har sett att det svåra ekonomiska läget har mildrats något - med det sagt är det inte över på något vis, men det har i alla fall mildrats något - har regeringen förlängt men trappat ned tilläggsbidraget. Vi bedömer att detta är en väl avvägd åtgärd för att ändå fortsätta stödja ekonomiskt utsatta hushåll. Men vi har alltså fortsatt förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget. Även om det har gått från 40 till 25 procent har vi inte avskaffat det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag inledde med att säga har det skett betydande uppräkningar för de svagaste hushållen under de senaste åren. Att sjukersättningen har ökat med över 4 000 kronor i månaden och garantiersättningen med närmare 2 500 kronor i månaden jämfört med 2022 handlar just om att kompensera för den höga inflationen. Dessa och många fler stöd ligger kvar på en väsentligt högre nivå, fru talman, och därtill har vi - precis som har diskuterats flera gånger tidigare - det tillfälliga tilläggsbidraget till bostadsbidraget, vilket har varit en viktig åtgärd för att just stödja hushållen i en tid av ökade levnadsomkostnader.
För att stärka den ekonomiska situationen för dem som har haft det allra svårast har regeringen, precis som jag sa tidigare, vid fem tillfällen förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Sammantaget innebär regeringens politik att hushållens ekonomiska standard under mandatperioden procentuellt sett har ökat mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och allra minst i de översta inkomstgrupperna, alldeles oavsett vad ledamöterna anför i talarstolen, fru talman.
Därtill har sänkt skatt på arbete och drivmedel samt elstöd utgjort viktiga tillskott till hushållens ekonomi. Precis som ledamoten anförde tidigare har vi ett perspektiv gällande stad och land, och där många är beroende av inte minst bilen har detta haft stor inverkan på hushållens ekonomi. Regeringen har bevisat i både ord och handling att man värnar just hushållen i en svår tid.
Bidrag är ibland nödvändiga för att stötta hushållen i en svår tid, fru talman, men det behandlar ju bara symtomen på fattigdom och inte orsaken till den. Vi vill långsiktigt förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation, och då finns det bara en lösning: att fler föräldrar får ett jobb att gå till och att de också får en inkomst som de kan försörja sin familj på. Då måste det bli mer lönsamt att arbeta, och det måste bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.
Sänkt skatt på arbete är en väldigt viktig del i detta, och därför kan man inte höja skatten för låg- och medelinkomsttagare - inte i kommunen, inte i regionen och inte heller på den statliga nivån, vilket Socialdemokraterna annars är väldigt starka anhängare av. Det är bara genom arbete som ett långvarigt bidragsberoende kan brytas och människor kan känna hoppfullhet och glädje över att kunna förbättra inte bara sitt eget liv utan även samhället i stort.
Anf. 76 Sanne Lennström (S)
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för debatten här i kväll. Jag har dock fortfarande en känsla av att sakna svar, och det gäller inte bara hur vi ska hjälpa barnfamiljerna.
Det är ganska vanligt i kammaren att vi kanske är överens om målet, alltså vart vi ska någonstans, men inte om medlen. Men under den här debatten har jag faktiskt blivit osäker på om vi ens är överens om målet, det vill säga att vi inte vill ha barnfamiljer som lever i den typ av fattigdom som har beskrivits i kväll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vet att de här interpellationsdebatterna väldigt sällan innehåller några verkliga svar från statsråden, men jag skulle vilja utmana statsrådet att ändå svara på min fråga angående just verkligheten. Är det så att barnfamiljer i Sverige just nu har en väldigt tuff ekonomisk situation? Svara ja eller nej, statsrådet Tenje!
Anf. 77 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Stort tack till alla ledamöter, inte minst till interpellanten, för debatten i kväll!
Jag tycker att det framgår väldigt tydligt att vi har olika syn på vad det är som leder till att man bryter ett utanförskap och tar sig ifrån en tuff ekonomisk situation. Jag framhåller vikten av att man kan leva på sin lön, att man får behålla mer av sin lön och att man får möjlighet att försörja sin familj. Det ska bli mer lönsamt att arbeta, fru talman, men det ska också bli mer lönsamt för dem som i dag inte arbetar att gå från bidrag till arbete.
För den saken har vi från regeringens håll en stor apparat. Vi angriper denna problematik och detta utanförskap i många olika delar. Jag har i dag redogjort för att vi fortsätter med det tillfälliga tilläggsbidraget när det gäller bostadsbidraget för de barnfamiljer som har det särskilt tufft just nu. För dem är det särskilt tufft, och just därför fortsätter vi med den insatsen.
Vi ser samtidigt att det ser bättre ut framöver. Då gäller det att bygga en politik och en budget för att satsa på ekonomisk tillväxt och produktivitet, så att jobben blir fler och så att vi gemensamt kan bygga välfärden stark. Det är bara genom arbete och genom att fler arbetar som välfärden kan bli starkare.
I detta anförande instämde Caroline Högström (M).
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.