Bankernas vinster
Interpellation 2007/08:432 av Österberg, Sven-Erik (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-25
- Anmäld
- 2008-03-03
- Besvarad
- 2008-03-25
- Sista svarsdatum
- 2008-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 25 februari
Interpellation
2007/08:432 Bankernas vinster
av Sven-Erik Österberg (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Tre av de fyra storbankerna har nyligen släppt sina bokslut för 2007. Inräknat Handelsbankens förmodade vinst landar bankernas samlade helårsvinst i fjol på omkring 86 miljarder kronor. Vinsten har aldrig varit högre och det är räntemarginalen på inlåningen som till stora delar står för detta.
Alla banker skriver i sina bokslutsrapporter att intjäningsförmågan har ökat till följd av ”förbättrade räntemarginaler”.
Visserligen har kundernas ränta på vanliga sparkonton stigit från en genomsnittlig ränta på ca 0,5 procent i slutet av 2005 till runt 2,50 procent nu. Men enligt min uppfattning borde den ha varit högre om inte bankerna passat på att höja sina vinster på just inlåningen, vilket skapat bankernas allt högre vinstmarginaler.
Med anledning av detta vill jag fråga följande:
Avser statsrådet att ta några initiativ för att stärka konsumenternas ställning gentemot bankerna?
Om så är fallet – vilka åtgärder ämnar statsrådet genomföra?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:432
Webb-tv: Bankernas vinster
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:82 Tisdagen den 25 marsProtokoll 2007/08:82 10 § Svar på interpellation 2007/08:432 om bankernas vinster
Protokoll från debatten
Anf. 59 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Sven-Erik Österberg har frågat mig vad jag ämnar göra för att stärka konsumenternas ställning gentemot bankerna mot bakgrund av bankernas vinster.
Jag vill först framhålla några saker om bankvinsterna. Påståendet i frågan, att det är räntemarginalen på inlåningen som till stora delar står för bankernas vinster, är felaktigt. Ett mer verklighetsanknutet påstående, baserat på storbankernas genomsnittliga inlåningsränta jämfört med statsskuldväxelräntan, är att räntenettot från inlåningen kan uppskattas stå för ett par procent av vinsterna - knappast stora delar alltså. Vidare kan finnas skäl att framhålla att vinsterna härrör från koncernernas samlade verksamhet i alla länder och inte endast i Sverige. Vissa av storbankerna har en större verksamhet utanför våra gränser.
Så till frågan: Jag tolkar frågan som att konsumenternas ekonomiska nytta och utbyte av sina bankrelationer är svag och bör stärkas. Det är i sig ingen lätt sak att bedöma konsumenternas ställning i den meningen. Bankernas olika tjänster utnyttjas olika mycket under en livscykel beroende på en mängd förhållanden. Under perioder kan låntagare dra fördel av minskande räntemarginaler medan situationen för insättare kan vara den motsatta.
Rörliga kunder kan få större utbyte än dem som är mer passiva. De mindre bankerna lockar sedan flera år med högre sparräntor. Vi vet också att kunder som är beredda att förhandla aktivt om låneräntor ofta kan få bättre villkor. Rörliga och aktiva kunder kan med andra ord vara en väg för att uppnå god kundnytta.
Ska jag personligen ange ett område där bankerna kan bli bättre är det avgiftssättningen på fondmarknaden. Kopplingen mellan avgifter och prestation från bankernas sida är enligt många studier väldigt svag.
Vad kan göras för att stärka konsumenternas ställning? En viktig väg för staten när det gäller att bidra till detta är att i en fri och privatägd bankmarknad skapa regler som öppnar för konkurrens och ett brett utbud av tjänster. Den linjen ska fortsatt följas.
Den andra vägen är att stärka konsumentskyddet. Generellt vill jag säga att konsumentens ställning alltid bevakas och beaktas i de olika regleringsfrågor som uppkommer - under senare år i allt högre grad. Det är nödvändigt på en marknad där konsumenten generellt befinner sig i underläge, i första hand kunskapsmässigt.
På det området tas nu flera initiativ. Finansinspektionen ska tillsammans med andra aktörer genomföra informations- och folkbildningsinsatser för att öka kunskaperna om finansiella produkter och förmågan att hantera privatekonomiska frågor. Senast den 1 juni 2008 ska inspektionen redovisa hur det arbetet bedrivs. Anslaget för inspektionen har i budgetpropositionen för 2008 ökats - med 20,5 miljoner - bland annat med avseende på ökade folkbildningsinsatser.
Finansinspektionen har också presenterat en särskild aktionsplan på tio punkter för att stärka konsumenternas ställning. Myndigheten har till exempel föreslagit en småspararkommission. Rapporten har remitterats och kommer att behandlas inom Regeringskansliet när vi har fått in remissvaren.
Finansinspektionen ska vidare under året återrapportera sina insatser i arbetet i de båda konsumentbyråerna, Konsumenternas Bank- och finansbyrå samt Försäkringsbyrån.
Jag har därtill för avsikt att bjuda in till en hearing om regeringens ambitioner att öka konsumenternas kunskaper i privatekonomi. Syftet är att samla olika intressenter för att diskutera vad som behöver göras, hur det ska göras samt hur fler kan vara med i finansieringen. Finansinspektionen kommer att redogöra för hur de bedriver uppdraget att leda satsningen på privatekonomisk folkbildning. Min förhoppning är att samla fler krafter för detta angelägna ändamål.
Med dessa åtgärder är det min avsikt och förhoppning att ytterligare stärka konsumenternas ställning på den finansiella marknaden.
Anf. 60 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på min fråga! Grunden till att jag har ställt frågan är naturligtvis de årsredovisningar som har redovisats för länge sedan, där de samlade vinsterna hos Sveriges fyra storbanker uppgår till närmare 90 miljarder kronor.
Man kan alltid diskutera hur stor en vinst ska vara. Men här ser vi samtidigt att det finns ett starkt missnöje hos många konsumenter, inte minst med olika avgiftssystem och att avgifter kommer att öka. Senast i dag kom det en rapport som visar att de svenska bankernas avgifter hade ökat med 4,9 procent när motsvarande avgifter i omvärlden faktiskt minskat med 1 procent. Mot bakgrund av redan väldigt höga vinster tycker jag att bankerna faktiskt utnyttjar sin situation på ett sätt som man inte kan vara tillfreds med på något vis.
Jag har heller aldrig påstått någonstans att det skulle vara räntemarginaler mellan in- och utlåning som är det stora problemet, om man tycker att stora vinster är ett stort problem. Men vi har samtidigt konstaterat att med de räntehöjningar som har gjorts har inte sambandet mellan inlåning och utlåning varit följsamt, utan räntemarginalen har strategiskt ökat under det senaste året, vilket naturligtvis gör att bankerna har tagit ut en ökad vinst mellan inlånings- och utlåningssidan. Det tycker jag att man kan ha synpunkter på när vinsten samtidigt har ökat väldigt starkt för bankerna.
Mats Odell är bankminister, men jag tycker att han i svaret egentligen framstår väldigt mycket mer som en bankombudsman. Allt som ska hända ska konsumenterna göra. De ska bli mer pålästa.
Jag har ingenting emot att människor får större kunskaper i privatekonomi. Men jag tycker att det hade varit lite på sin plats att regeringen också hade presenterat på vilket sätt man kan trycka på bankerna direkt, reglera och ha åsikter om hur det borde vara, och inte bara sätta det i relation till att det här är konsumenten som ska ställa mer krav. I konsumentintresset ligger väl också hur marknaden fungerar gentemot konsumenten.
Man måste ändå tillstå att konsumenter har olika förutsättningar. Hur många kan lösgöra sig för att gå på en utbildning eller kurs när det gäller privatekonomi? Det ser väldigt olika ut. Människor har olika möjligheter att delta i det här.
Samtidigt ser jag när det gäller andra problem i samhället, som till exempel VAB-dagar, som har diskuterats ganska länge, att man slår till med böter och åtgärder omedelbart för att stävja missbruket. Till och med ska personal på förskolor anmäla om barn har varit sjuka eller inte. Ser vi på den finansiella sektorn är det konsumenten som ska ställa hårdare krav, inte minsta antydan till något tryck på banksystemet att ta sitt ansvar och leverera bättre villkor till konsumenterna.
Det var ganska påpassligt att detta kom i dag. Det gör ju att det är ännu mer angeläget att säga: Är det vettigt att öka avgifterna med 4,9 procent i rådande goda läge där bankerna har gjort sådana vinster? Då ökar de svenska bankerna avgifterna, tvärtemot vad andra europeiska banker gör.
Det här ligger väl i grunden. Jag vet inte vad mats Odell tycker, men min bestämda uppfattning är att det är för dålig bankkonkurrens i Sverige. Bankerna är allierade med varandra. De ger samma villkor. De är nöjda med sin kundstock. De konkurrerar inte om kunder med lägre priser. Jag tycker att det råder om inte ett monopol så på gränsen till att man använder sig av likartade regler som gör att det inte är någon fungerande bankkonkurrens gentemot konsumenterna. Det är det stora problemet.
Anf. 61 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Det är alltid spännande att diskutera konkurrens på bankmarknaden. Sven-Erik Österberg som själv har haft ansvar för det här området under ett antal år vet vad det handlar om. Låt oss ändå konstatera - det var en filosofisk betraktelse som jag tror att jag gjorde vid något tidigare tillfälle när jag diskuterade med Bo Bernhardsson - att just bankers vinster är väldigt känsliga. När det går bra för Volvo är det sällan något problem, även om många svenskar köper Volvobilar. När det går bra för Ericsson är det också väldigt bra. Men banker är ett bekymmer politiskt.
Det ligger naturligtvis i sakens natur att det finns anledning att titta på hur konkurrensen egentligen ser ut på olika marknader. Jag håller med Sven-Erik Österberg på den punkten. Vi önskar alla att vi skulle få hit fler utländska aktörer. Inte minst visar den goda lönsamheten, som Sven-Erik Österberg hänvisar till i sin interpellation, att det borde finnas ett utrymme för flera att etablera sig här.
Jag är glad att också kunna konstatera att det har gjorts ett antal satsningar. Vi har i dag ungefär 20 utländska banker, tror jag, som bedriver olika typer av verksamhet i vårt land. Många är inte alls inriktade direkt på konsumentledet, men jag har noterat att det finns de som har köpt på sig olika typer av möjligheter för att kunna utvidga med just bankkontor som vänder sig till allmänheten. Mycket talar väl för att vi kommer att få se mer av utländsk konkurrens.
När det sedan gäller avgifterna är det ändå så att man måste studera Capgeminirapporten lite noggrannare. Då visar det sig att Sverige har bland världens lägsta avgifter. Det beror på från vilken nivå man rör sig. Det här bygger på att svensken i mycket högre grad än andra länders invånare gör sina egna banktjänster hemma vid datorn och alltså har noll i avgift på de flesta banktransaktioner. Det som är kvar, nämligen att betala räkningar på banken och sådant, blir då relativt sett mycket dyrare. Det här framgår om man studerar rapporten lite noggrannare. I anda länder har man en betydligt bredare bas att ta ut avgifter på. I Sverige gör vi väldigt mycket av banktjänsterna själva hemma vid våra datorer.
Fru talman! Jag instämmer med Sven-Erik Österberg i att vi behöver ha en ökad konkurrens. Jag hoppas att vi med gemensamma krafter också kommer att kunna bädda för att så kan bli fallet.
Anf. 62 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Tack, Mats Odell! Vi är överens om att vi behöver bättre bankkonkurrens. Jag bidrar gärna till en diskussion där vi kan ta upp på vilket sätt som vi kan göra en förstärkning. Det har förts en sådan diskussion under flera år.
Det är sant att det finns en rad små nischbanker på bland annat inlåningssidan. Under Socialdemokraternas regeringstid öppnades för ökade inlåningsmöjligheter för andra aktörer än just bankerna. Det har i stort sett varit positivt. Det har väl funnits några saker som inte har fallit så väl ut, men i stort har det varit positivt.
Ett problem för att kunna erbjuda ett heltäckande paket är också tillgången till infrastruktur, till exempel bankomatsystem. Finansinspektionen har tittat på detta tidigare. Jag har inte hört något om detta på senare tid. Mats Odell kanske kan ge en lägesrapport om vad som händer på just det området. Det är oftast avgörande om en bank kan erbjuda bankomatkort och därmed möjlighet till kontantuttag. Det är viktigt för många bankkunder. Det kan vara ett skäl till att välja en bank.
Det har av olika skäl rått ett starkt missnöje från delägande banker mot att släppa in andra aktörer i systemen. Ofta har man varit rädd för den konkurrens som kan uppstå. Det är viktigt.
Mats Odell nämner fondavgifterna. Precis som Mats Odell säger är det en dålig koppling mellan förtjänst och prestation. Vad får jag för en högre avgift? Det kan väl vara okej för mig som bankkund att betala mer om jag får en bra avkastning. Men det förhållandet finns inte i de undersökningar som har gjorts. Där är man utlämnad som kund. Bankerna tar in en stor del av sina vinster på fondförvaltningen. Dessutom har de varit dåliga på att presentera hur fonderna har gått. Det kan vara svårt även för den som är hyggligt påläst att se om en fond har gått bra eller dåligt vid en jämförelse med index. Banker har själva tagit fram index som inte är relevanta för helheten. De jämför mot ett eget instiftat index och säger att i förhållande till det har det gått bra. Där är konsumenten utlämnad och tror att ett index är något som är allmänt vedertaget, en jämförelse på bred front. Konsumenten jämför hur den fond man har satsat på är i förhållande till indexet. Där känner sig många konsumenter lurade. Där behövs en skärpning.
Jag vill passa på att framhålla nyttan av det som har skett. SBAB har börjat med inlåning. Jag såg till min stora glädje att SBAB:s inlåningsaktivitet har ökat ganska starkt. Nu har i och för sig försäljningen skjutits upp, vilket jag välkomnar, men det är inte på grund av att Mats Odell har ändrat inställning utan för att läget har varit sämre. Finns det inte skäl att fundera över att behålla SBAB ett tag till i statlig ägo? Det har ändå varit en annan aktör som har haft en oerhörd nytta på bankfronten, inte minst på bolånesidan, av konkurrensen. Det kan ske på inlåningssidan, och det går att få ett breddat uppdrag som bank för att stärka konkurrensen. En annan bank köper upp, och sedan slås konkurrensen undan. Det är dåligt förslag, och jag tycker att Mats Odell ska omvärdera SBAB:s ställning.
Anf. 63 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Precis som Sven-Erik Österberg just sade har SBAB skapat konkurrens på bolånemarknaden och sett till så att de andra aktörerna har skärpt sig. SBAB är viktig för banksektorn. Vi skulle kunna utnyttja vårt inflytande på Nordea på samma sätt som för SBAB. På det sättet skapas ökad konkurrens. Det är helt fel väg att sälja ut både SBAB och Nordea.
Det är inte bara svårt för kunderna att hänga med. Man kan nästan kalla en del av det bankerna har sysslat med för bedrägeri. Det har varit en helt felaktig redovisning. Kunderna har fått en helt felaktig bild av till exempel fondutvecklingen. Det har syftat till att trissa upp de egna fonderna, att ge intryck av att de går bättre än de de facto gör.
Jag hörde bland annat en intervju med människor som hade varit anställda på en bank under större delen av livet. De hade blivit lurade. Det visar att det inte bara är fråga om konsumentupplysning. Det handlar faktiskt om att sätta press på bankerna och se till att kontrollen fungerar. Det är till och med ett olagligt beteende från bankernas sida. Det är viktigt att det blir balans. Det kan också gynna de banker som sköter sig om de som inte sköter sig utsätts för en hårdare kontroll. Det är naturligtvis alltid bra med upplysta konsumenter. Men när det rör sig om rent bedrägligt beteende måste det finnas kontrollinstanser.
Det här är viktiga frågor eftersom det handlar om människors sparpengar. Det kan vara den lilla guldkanten på tillvaron som avgörs av hur ens pengar förvaltas på banken. Det finns all anledning att räkna in detta som en viktig del av samhällsservicen. Folk ska definitivt inte bli lurade. Man ska inte kunna säga: Skyll dig själv. Du var inte tillräckligt upplyst som konsument.
Låt oss ställa ett större ansvar på bankerna. När det gäller de dolda avgifterna, inte minst på vanliga bankärenden via datorn, visar det sig att även där gör de största bankerna miljardvinster. Det kan tyckas vara små avgifter, men det blir mycket pengar. Vi måste kräva att bankerna tar sitt ansvar. Jag hoppas att regeringen väger in detta. Det gäller inte bara utifrån konsumenternas plikt att upplysa sig utan även bankernas plikt att sköta sig.
Anf. 64 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Först var det frågan om konsumentupplysning. Finansinspektionen gjorde en första studie, och även Finansmarknadsrådet har tittat på hur det ser ut på konsumentsidan. Det är nedslående. Det visade sig att färre än 50 procent av dem som var med i studien jämför ett erbjudande från sin egen bank med vad andra kan erbjuda. Det behövs någonstans en ökad aktivitet från oss alla för att få del av de nya möjligheter som kan finnas. Även om konkurrensen ökar måste den efterfrågas någonstans.
Sven-Erik Österberg tar upp frågan om tillgång till infrastruktur för nya aktörer. Det är som Sven-Erik Österberg själv säger, nämligen att frågan har diskuterats en hel del. De som har investerat i bankomatnätet har någon typ av mängdrabatter, och de upplevs som orättvisa. Det är en diskussion som pågår. Jag har ingen dagsaktuell notering av var den ligger, men mitt intryck är att arbetet går framåt och att man hittar lösningar som handlar om att nya aktörer på rimliga villkor ska få tillträde till den infrastrukturen.
Jag har tagit upp frågan om fondavgifter i ett tal i Bankföreningen, på Fondmarknadsdagen och vid ett antal andra motsvarande tillfällen under de senaste månaderna. Jag tror att det på fondaktörernas sida finns en medvetenhet om detta, och jag tror att fondavgifter kommer att bli ett konkurrensmedel framöver.
Som både Sven-Erik Österberg och Hillevi Larsson tar upp har det förekommit felaktigheter i informationen. Det som är nytt är att branschen bland annat har tecknat ett nytt avtal, någon typ av
code of conduct
, för hanteringen av detta. Man har ändrat sig jämfört med hur det har varit. Dessutom har Finansinspektionen fått helt nya muskler genom ny lagstiftning som alldeles nyligen har trätt i kraft. Finansinspektionen har rätt att till fondbolag avkräva straffavgifter på upp till 50 miljoner kronor om de missköter sig och inte följer de regelverk som gäller.
Jag tror däremot inte att det är en väg till framgång att staten själv är aktör i en växande globaliserad bankmarknad. Det är i vår egenskap av lagstiftare och genom att reglera och övervaka marknaden som vi kan göra bäst nytta.
SBAB är ett framgångsrikt företag, som dock har problem med marknadsandelar helt enkelt därför att det kommer nya aktörer som pressar priserna ytterligare. Det är det vi vill se. Det är däremot viktigt när SBAB en dag ska hitta en samarbetspartner att det sker på ett sådant sätt att den totala konkurrensen på bankmarknaden upprätthålls och helst ökar.
Anf. 65 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! När det gäller SBAB och det fortsatta ägandet kan jag konstatera att statsrådet och jag har olika uppfattning. Jag vill bara säga det till det senare. Det är vällovligt att en försäljning ska ske på så sätt att konkurrensen inte ifrågasätts, men Mats Odell vet ju själv hur svårt det är vid försäljningar att styra vem som ska köpa när bud gäller. Vi har sett i andra affärer hur komplicerat det är och vilka konsekvenser det kan få som man inte vill se men som man inte kan göra så mycket åt. Vi har OMX som ett exempel, där det lades bud från en annan stat. Det tycker jag att man kan dra viss lärdom av.
Däremot är jag naturligtvis positiv till att konsumenterna stärks. Jag har ingen annan uppfattning än Mats Odell att det behövs. Både Mats Odell och jag kan av egen erfarenhet säga att det inte är helt lätt att vara konsument när man ska jämföra olika saker från banker. Även om vi kanske är hyggligt pålästa i den här frågan är det inte helt lätt, och då kan man tänka på dem som är mindre insatta.
Det är alltså väldigt svårt att veta vad som är bästa budet i helheten från en bank. Jag tycker att bankerna på ett inlindat sätt döljer var konkurrensen ligger. Det är där jag tror att man måste sätta åt dem hårdare, för att de ska vara tydligare när de för kunderna presenterar vilka villkor som gäller i de olika delarna. Det är lätt att bli förvirrad när man ser helheten.
När det gäller avgifterna: Jag är kund i en stor bank, och jag får avgift på Internet - det kommer med jämna mellanrum. Med andra ord kanske jag har fel bank, och jag borde titta på det där. Men jag tror att fler storbanker har detta.
Det finns också andra avgifter. Det är oftast äldre personer - man brukar säga att det alltid är äldre - som kanske inte har tillgång till det här som får betala väldigt höga avgifter när de använder banken. Det kan man också ifrågasätta. Det är ett slags åldersdiskriminering, därför att den som inte har tillgång till det ena blir belastad med väldigt höga avgifter. Jag tycker att man kan fundera lite grann på det också när det gäller det här.
Framför allt tycker jag att det inte fanns något skäl för bankerna att höja sina avgifter under innevarande år med tanke på det goda resultat de har presenterat. Jag tycker att de har gått över gränsen.
Anf. 66 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Vi har enat oss under baneret att vi vill öka konkurrensen på bankmarknaden. Vi är dock inte eniga om exakt hur statens ägande i SBAB ska hanteras.
Låt mig bara säga att Sven-Erik Österberg tar upp OMX som någonting som skulle vara tvivelaktigt. Låt mig ändå konstatera att den konstellation som köpte OMX var Borse Dubai och Nasdaq. Borse Dubai arbetar i den mest expansiva regionen för närvarande. Det är en otrolig utveckling på de marknaderna, där också svenska företag i dag, som Stockholmsbörsen, hamnar i ett läge där vi kan delta i den utveckling som nu sker i Mellanöstern. Det är en exempellös ekonomisk utveckling, liksom i den amerikanska Nasdaqmiljön, där också svenska företag på det här sättet kommer in i en miljö med över 4 000 noterade bolag.
Det är en tillgång för Stockholmsbörsen att ha fått den typen av ägare och att vi också kommer att få hit det europeiska huvudkontoret för teknisk utveckling liksom för den nordiska verksamheten. Det är någonting som jag tror att vi kommer att kunna se frukten av framöver.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.