avtal med IUC-bolagen
Interpellation 2003/04:345 av Lundgren, Kerstin (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-03-11
- Inlämnad
- 2004-03-11
- Besvarad
- 2004-03-23
- Sista svarsdatum
- 2004-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 11 mars
Interpellation 2003/04:345
av Kerstin Lundgren (c) till näringsminister Leif Pagrotsky om avtal med IUC-bolagenSedan 1997 har regeringen givit uppdrag till landets industriella utvecklingscentra att stötta och hjälpa små och medelstora företag med produktutveckling. Det unika med dessa centra är att där byggs ett lokalt och regionalt partnerskap kring företagsutveckling mellan näringslivet, fackliga organisationer och kommuner. Med åren har dessa centra blivit fler och tillsammans har de bildat ett nätverk. Nätverket har också, utifrån statligt fastlagda regelverk, fått i uppdrag att accelerera, stimulera och systematiskt genomföra produkt- och företagsutvecklingsinsatser i samverkan mellan företag, stat och regioner. IUC-nätverket har svarat för utförande och resultat, vilket medfört att staten inte blivit ansvarig för eventuell förlust i verksamheten. De särskilda UPA-uppdragen utgör i genomsnitt 18 % av IUC-nätverkets omsättning.
Framtiden för UPA-uppdragen har den senaste tiden varit mycket osäker. Inga besked lämnades från Nutek och inte heller från regeringen om projektens framtid. Sedan 1997 har 300 miljoner kronor investerats i produktutvecklings- och avknoppningsprojekt i tidiga utvecklingsskeden och med relativt hög risk. I dag värderas den samlade återbetalningsvolymen till 126,4 miljoner kronor baserat på 424 återbetalande projekt. Det innebär att UPA-uppdraget skulle ha en direkt återbetalning om ca 42 % av satsat kapital och givit någonstans mellan 11 000 och 15 000 årsarbeten. Det var mot bakgrund av de uteblivna svaren som jag interpellerade näringsministern den 13 januari i syfte att söka klarhet kring IUC-bolagens framtida uppdrag. Av det svar ministern gav i kammaren den 3 februari framgick att Nutek givits i uppdrag att förlänga avtalen med IUC-bolagen. Vidare hänvisades till att 30 miljoner avsatts för utveckling i små och medelstora företag. För att på bästa sätt utföra detta regionalt skulle Nutek upphandla uppdraget.
Nutek har sedermera beslutat anslå 7 miljoner kronor att söka från IUC-nätverket, fördelade på medverkande IUC-bolagen. För egen del har man avsatt 8 miljoner kronor för konsultupphandling för att någon ska söka upp företag och välja ut lovande produktutvecklingsidéer.
Med hänvisning till vad som ovan anförts vill jag ställa följande frågor till näringsministern:
1. På vilket sätt har ministern säkerställt att avtalet med IUC-bolagen förlängts så att det dödläge som uppstod i och med att avtalet löpt ut verkligen brutits?
2. Vilka överväganden av ministern ligger till grund för bedömningen att upphandling av en konsult som söker upp företag leder till ett bättre resultat för utveckling av små och medelstora företag än det nuvarande UPA-uppdraget?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2003/04:345
Webb-tv: avtal med IUC-bolagen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2003/04:86 Tisdagen den 23 marsProtokoll 2003/04:86 13 § Svar på interpellation 2003/04:345 om avtal med IUC-bolagen
Protokoll från debatten
Anf. 41 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Kerstin Lundgren har frågat mig på vilket sätt jag har säkerställt att avtalet med IUC-bolagen förlängts så att det dödläge som uppstod i och med att avtalet löpt ut verkligen brutits. Vidare har Kerstin Lundgren frågat vilka överväganden som ligger till grund för bedömningen att upphandling av en konsult som söker upp företag leder till ett bättre resultat för utveckling av små och medelstora företag än det nuvarande UPA-uppdraget.
Jag vill först tacka Kerstin Lundgren för det stöd som hon i sin interpellation ger till detta initiativ som vi socialdemokrater tagit om de industriella utvecklingscentrumen. Jag vill dock påminna Kerstin om vad jag sade vid den förra interpellationsdebatten, som vi hade här i kammaren för ett par veckor sedan.
UPA-uppdraget, som det utformades i försöksverksamheten, var ett nytt sätt att genomföra insatser i små företag. Ett grundläggande villkor mellan staten och IUC-bolagen var att villkoren för IUC:s medverkan skulle utformas på ett sådant sätt att royalty-, försäljnings- eller liknande intäkter som uppstod medförde att statens engagemang kunde upphöra eller minimeras. Det har inneburit att bolagen kan ha olika typer av avtal och olika prioriteringar. Det statliga stödet var tidsbegränsat till tre år men har sedan i flera omgångar förlängts till och med 2003 års utgång. Regeringen har sedan 1997 satsat avsevärda årliga resurser för att ge IUC-bolagen uppsökande-, produktutvecklings- och avknoppningsuppdrag.
Eftersom det har funnits en förväntan att UPA-uppdraget skulle bli självfinansierande har det varit svårt att långsiktigt överblicka och fatta beslut kring uppdraget. Om återbetalningsnivån vore så hög som Kerstin Lundgren låter det framstå i sin interpellation så skulle inte finansieringen vara ett problem. Grundtanken med ett självförsörjande system skulle då åtminstone delvis ha uppfyllts. Den faktiska återbetalningsnivån var under de senaste två åren emellertid bara 4,4 miljoner kronor respektive 4,8 miljoner kronor, vilket utifrån att staten under försöksperioden anslagit 500 miljoner kronor, en halv miljard kronor, är en låg återbetalningsnivå. Erfarenheten av detta är att det behövs fortsatta årliga statliga satsningar för att upprätthålla insatserna inom detta område.
Jag är dock positiv till den verksamhet som bedrivits och vill även fortsättningsvis stödja denna typ av insats. Framtagning av nya produkter och processer i små och medelstora företag är en viktig faktor för att de även i framtiden ska vara internationellt konkurrenskraftiga.
Jag har mycket svårt att förstå Kerstin Lundgrens resonemang kring ifrågasättandet av upphandlingen. IUC har under försöksperioden fått möjlighet att bygga en kompetens och verksamhet inom detta område. Det finns i dag en stark organisationsstruktur som jag tror kan stå sig väl i en upphandling av detta uppdrag. Upphandling av extern kompetens görs inom de flesta statliga utgiftsområdena och är ett effektivt och konkurrensneutralt sätt att säkerställa en bra produkt eller tjänst.
För att ge mer tid för att förbereda en modell som uppfyller det behov av insatser som vi ser inom detta område har vi beslutat att IUC-bolagen får hela den avsatta summan för den här typen av insatser, det vill säga 30 miljoner kronor, för i år. Nutek har nu tagit beslut om detta, och pengarna har redan betalats ut.
Anf. 42 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret på den här interpellationen. Jag väckte interpellationen, föga förvånande kanske för ministern, med tanke på att vi hade en debatt den 3 februari kring den här frågan, som kan synas liten men som naturligtvis är intressant att följa eftersom den berör rätt många aktörer även lokalt, till exempel privata företag och många projektverksamma ute i hela landet.
Det är intressant att se hur ministern följer det svar som han gav till mig den 3 februari. Motivet till att jag ställer frågan, föga förvånande som sagt, är att Nutek den 19 februari beslutade i en riktning som såg helt annorlunda ut än den som ministern i dag presenterar. Det är klart att det föranleder en idog riksdagsledamot att försöka granska hur regeringen lever upp till de löften som ges här i kammaren.
Jag hoppas naturligtvis att ministern inte värderar projekt utifrån vem som är den politiska upphovsmannen. Man skulle nästan kunna tro det när man läser svaret. För min del har jag inget bekymmer med att det var en socialdemokratisk ministär som lade fram förslaget. Förslaget bottnade i en verksamhet som hade funnits en tid ute i verkligheten och som ministern då gjorde till en treårig försöksverksamhet. Det är alltså inte vem som var upphovsmannen politiskt, utan det är resultaten som räknas.
Min fundering är om det verkligen också gäller ministern, eller om han nöjer sig med att bara vara upphovsman. Om det är så att det är resultaten som räknas så vore det naturligtvis intressant att få ta del av vilka överväganden ministern och regeringen har haft som grund för att man nu egentligen vill frångå det förslag som man var stolt - uppenbarligen - förälder till. IUC-verksamheten har som sagt var utvärderats, och regeringen har själv givit spelreglerna. Utvärderingen har visat ett gott resultat. Man kan naturligtvis ha olika synpunkter på siffror, men av de redovisningar som har kommit till Regeringskansliet framgår det att man för de här 300 miljonerna har fått tillbaka ungefär 124 miljoner på i och för sig olika sätt, men det är ändå en ganska god återbetalning på insatt statligt kapital - en återbetalning som också har den fördelen med sig att där också genereras pengar från andra aktörer. Det som talades om i den tidigare debatten - att kunna "poola" resurser mellan privat sektor, lokala aktörer och staten - har man haft möjlighet att göra i den här verksamheten.
Då funderar man naturligtvis: Varför är det så att man å ena sidan tycker att det har varit bra, men å andra sidan säger att vi nu ska ge upp den här modellen och hitta en annan i stället - allmänt sökande, till synes? Här finns en modell som har notifierats i EU och som är godkänd för upphandling med det upplägg som har varit. Det finns en modell som genererar både sysselsättning, privat kapital och nya företag. Då funderar man: Vad är det för skäl som ministern har för att i princip bryta det projektet i och med årets slut? Jag kan inte uppfatta ministerns signal på annat sätt än att det här egentligen är sista året. Sedan avser man att göra något annat. Det är kortsiktighet och inte långsiktighet som i så fall signaleras, och kortsiktighet ger inga framgångar om man vill vara med, som vi diskuterade tidigare, och tidigt initiera nya produkter, utveckling och nya företag.
Anf. 43 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! Då var det IUC-debatt igen, och jag tackar Kerstin Lundgren, som så föredömligt håller i gång den här debatten.
I varje svar som handlar om IUC är näringsministern noga med att skriva - vi småler lite nu - att detta från början var ett socialdemokratiskt initiativ. Det är ju, precis som Kerstin var inne på här, så att det var något som uppstod ute i verksamheten, och sedan har det legitimerats och lyfts upp till en ganska omfattande verksamhet av den socialdemokratiska regeringen. Men idén uppstod ju inte i Regeringskansliet - så fungerade det inte riktigt. Men jag tycker att det är bra att ni har gjort det, och jag tillstyrker det här, därför att jag gillar det som är underifrån initierat och drivet. Det ska ha stöttning från de offentliga medlen också.
Men när man har satt barn till världen måste man också ta hand om dem och stödja dem under deras uppväxt. Nu är det snarare så att regeringen har satt ut det här barnet i skogen. Det gjorde man förr i tiden, men jag tycker inte att det lämpar sig nu. Svältgränsen har varit nära många gånger. Man har hållit det nödtorftigt vid liv. Det har varit en ganska oförutsägbar framtid som det här lilla barnet har sett, och det ger naturligtvis ingen harmonisk och trygg uppväxt. Det ger en ganska påfrestande uppväxt, och barnet blir ett maskrosbarn. Nu har det här maskrosbarnet artat sig väl och ändå levererat tillbaka väldigt mycket för de insatta medlen. Men det hade kunnat ske betydligt bättre, och det hade förmodligen levererats ännu mer tillbaka om det hade funnits en långsiktighet i besluten, om man från början hade kunnat se vilka pengar som fanns, hur länge de skulle vara och hur de skulle fördelas.
Det har varit väldigt mycket
ad hoc
, och det har varit väldigt mycket sena besked. Det som gör mig väldigt bekymrad inför framtiden, och som är min fråga till näringsministern i dag, är vad framtidstankarna är inför 2005. Nu vet vi att de 30 miljonerna finns 2004. Det skedde lite omfördelning och lite förhandling med Nutek uppenbarligen och så landade det hela.
En handläggare på Nutek uttrycker det på följande sätt: "Detta är sista året med UPA-uppdrag. Det blir inget nytt UPA-uppdrag nästa år." Då är min fråga till näringsministern: Är detta ord som härstammar från Regeringskansliet? Är detta det besked som de i IUC som jobbar med UPA-uppdrag har att förvänta sig tycker jag att det är rimligt att det beskedet ges vid detta tillfälle, så att man har möjlighet att på ett sjyst och snyggt sätt avveckla den verksamhet som regeringen inte längre planerar att fortsätta, i strid med Lönnqvists utredning och många andra intressenter på den här arenan. Det vore mycket beklagligt, men det är viktigt med ett besked i god tid. Det beskedet bör komma i dag.
Anf. 44 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag är väldigt glad att det är ett så starkt stöd för den här idén. Jag har bara en liten fråga innan jag går vidare med att svara på de frågor jag har fått.
Om detta är en så väldigt bra verksamhet och den förtjänar en sådan uppslutning, hur mycket pengar har Kerstin Lundgrens parti och hur mycket pengar har Maria Larssons parti satt av i sina budgetmotioner för att stärka IUC?
Anf. 45 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Det intressanta är naturligtvis att vi har olika politiska värderingar, olika politiska bedömningar i våra budgetförslag. Men i den här delen är det faktiskt så att regeringen har resurser till förfogande att stötta nyföretagandet i ett tidigt skede. Vi är alla angelägna om att hitta detta.
Är det där som regeringen ser bekymret? Är det så att regeringen har svårigheter att i samarbete med Vänstern och Miljöpartiet få stöd, så att ministern nu söker någon form av vägledning från oppositionen för hur han ska kunna hämta hem de pengarna? Är det så vi ska tolka ministerns frågetecken i den här delen? Jag uppfattar att ministern är så glad över stödet från oss här i kammaren att jag börjar fundera över om ministern verkligen bara har stöd här i kammaren och inte i Regeringskansliet i övrigt.
Det viktiga är ju att synliggöra vad det är som är den långsiktiga politiken från regeringens sida. Det är regeringen som har initiativrätten. Det är regeringen som lägger fram och har lagt fram förslag och som skapar förutsättningar och grunder för de nya företagarna. Här har bristen på signaler, bristen på tydlighet utifrån beslut som har fattats här i kammaren inneburit stor förlust av trovärdighet ute hos de lokala aktörerna i hela landet.
Men min fråga tillbaka till ministern är: Hur mycket pengar avser ministern att satsa för nästkommande år? Det är i sådant fall den budgeten som jag misstänker att herr Pagrotsky efterlyser. Den budgeten kommer att presenteras senare. Nu diskuterar vi innevarande års budget, och vi diskuterar hur regeringen har tagit hand om den majoritet som har funnits för ett budgetförslag här i riksdagen.
Det är vår uppgift, näringsministern, att granska hur regeringen fullgör det uppdrag som man har fått i de här delarna. Det är därför som jag väckt interpellationen i dag, för att tydliggöra och synliggöra hur ministern har tagit fasta på den signal som han gav till mig här i kammaren den 3 februari.
Det var fram tills nyligen ett dåligt resultat av den signalen, därför att Nutek beslutade i helt annan riktning än näringsministern gav besked om här i kammaren. Frågan om innevarande års budget är redan avgjord. Diskuterar vi nästa års budget, eller vad är det ministern söker vägledning i?
Anf. 46 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! Jag tycker att det är nästan oförskämt att näringsministern inte vill svara på någon av de frågor som vi interpellanter ställer utan enbart ställer frågor tillbaka till oss. Interpellationer är faktiskt riksdagsledamöters instrument för att kontrollera att regeringen gör sitt jobb. Det ligger i vårt uppdrag som riksdagsledamöter. Det nonchalerar Pagrotsky totalt när han står här och ställer motfrågor och kräver att vi ska svara. Det gör vi gärna, men näringsministern ska minsann svara på den fråga som jag ställde, som han över huvud taget inte berörde i sitt inlägg. Två korta meningar, sedan gick han och satte sig. Jag tycker faktiskt att det är oförskämt att agera på det sättet.
Jag ska svara på mina frågor om näringsministern svarar på sin, och jag upprepar den först så att jag säkert hinner med det. Handläggaren på Nutek säger att detta är sista året med UPA-uppdrag. Det blir inget nytt UPA-uppdrag nästa år. Då vill jag ha besked av näringsministern i det inlägg som kommer om det blir ett nytt UPA-uppdrag nästa år eller inte. Det ska vara klara besked och de ska ges i god tid.
För vår del avsatte vi mer pengar till IUC-bolagen föregående år. Det står uttryckligen i vår budget. Sedan vill näringsministern skriva om det, hantera och bolla med våra siffror som han vill. Det har vi haft argumentation och debatt om flera gånger tidigare. Det har vi olika syn på. I vår budget står det tydligt att vi avsätter mer pengar.
I årets budget har vi dessutom skrivit att pengarna bör avsättas direkt och vara synliga i budgetarbetet och inte, som regeringen gör, gömmas så att IUC-bolagen står utan besked in i december månad. Det är det här sättet att hantera ett eget skötebarn på, ett skötebarn som man förskjuter, som jag reagerar på. Jag tycker att det är oerhört dåligt skött - en god idé som har förvanskats och förvaltats på ett mycket dåligt sätt.
Jag ser fram emot svaret på den fråga som jag ställde till näringsministern.
Anf. 47 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Det kan väl inte framstå tydligare än det gjorde med det senaste utbrottet. Kerstin Lundgren och Maria Larsson klagar på att vi är för snåla i regeringen, att vi inte ger tillräckligt med pengar till IUC. Jag ställde den enkla frågan: Hur mycket pengar vill ni ge? Svara till riksdagens protokoll och till alla de IUC-representanter som brukar läsa våra protokoll!
Ingen av dem kunde svara med en enda krona. Jag tror att jag vet svaret. Ingen av dem valde att svara med en enda krona, och jag tror att jag vet svaret.
Jag ska innantill ur budgeten för i år läsa de siffror som era två partier har föreslagit ska gälla för år 2004. Kristdemokraterna föreslår att Utgiftsområde 24, där IUC ingår, ska krympas med 130 miljoner kronor. Och Centerpartiet.
Herr talman! Kan inte jag få prata ensam när det är min talartid? Kan inte herr talmannen se till att hålla ordning i kammaren?
Jag blev distraherad, därför börjar jag om.
Kristdemokraterna har föreslagit att Utgiftsområde 24 ska krympas med 130 miljoner kronor. Jag hoppas att alla IUC runtom i Sverige lyssnar noga på de här siffrorna, minus 130 miljoner.
Centerpartiet är mer modest. Man föreslår bara en krympning med 55 miljoner kronor. 55 miljoner, det kan ni skriva upp.
Sedan har de mage att komma till kammaren och anklaga mig, som driver en linje som är mer generös, som innebär plus 30 miljoner kronor, alltså en extra tilldelning utöver de 500 miljoner som man redan har fått, för att sätta ut barn i skogen på gamla tiders maner, hjärtlöst, iskallt. Nej, någon måtta får det faktiskt vara på vad man ska behöva finna sig i även om man är statsråd.
Den här verksamheten kommer att fortsätta hela det här året utan konkurrens från någon annan. Men från nästa år kommer vi att försöka ordna en konkurrensupphandling på det sätt som vi brukar göra i offentlig verksamhet för att säkerställa kostnadseffektivitet och kvalitet.
IUC har ett försprång. De är duktiga på detta en del av dem, även om de inte har lyckats få något återflöde att tala om - tvärtemot vad ni säger. Jag räknar med att huvuddelen av pengarna kommer att hamna hos IUC under 2005.
Den tjänsteman på Nutek som ni åberopar tror jag själv borde förstå, och ni borde förstå, att det inte är han utan regeringen och riksdagen som bestämmer vilka pengar som ska användas för vilka ändamål nästa år. Det förvånar mig att höra citatet. Jag undrar om det är korrekt återgivet. Jag får gå hem och undersöka det. Men det är inte upp till enskilda tjänstemän att fatta den typen av beslut.
Anf. 48 Kerstin Lundgren (C)
Jag får erinra om att repliker sker från talarstolen. Det gäller både ledamöter och statsråd.
Anf. 50 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag presenterade mina bevekelsegrunder redan i mitt inledningsanförande. Det var det svar ni hade fått hem för att kunna förbereda er för debatten. Vi har gett 500 miljoner kronor till IUC. En halv miljard kronor i den värld där jag lever är kolossalt mycket pengar. Detta var ett belopp som var tänkt att investeras, användas för amorteringar, royaltyer, inkomster av olika slag.
Återflödet är 1 %. Det är för lågt. 4,8 och 4,4 miljoner kronor räcker inte. De behöver ständigt mer och mer budgetmedel, på tvärs mot vad som var ambitionen när detta inleddes.
Nu vill vi förbättra systemet. En metod är att premiera dem som är duktiga och tvinga dem att ansöka om pengar och motivera hur pengarna ska användas i projekten. Det kommer att vara en bra lösning på det problem jag just har beskrivit.
Det här kräver mer pengar. Vi anslår mer pengar, 30 miljoner kronor mer i kontrast mot den borgerliga oppositionen som vill skära ned och ändå vara systemets bästa vänner. Det kallar jag hyckleri. Det finns inget annat ord för det. Jag beklagar. Jag hoppas att det här systemet ska fortsätta att vara ett bra inslag i den statliga näringspolitiken. Vi satsar 30 miljoner kronor i år. Jag vill bara påpeka att om man driver detta i 100 år har man skrapat ihop hälften så mycket som ni vill lägga på att avskaffa förmögenhetsskatten på ett enda år.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.