Avskrivning av utredning om minoritetsspråk
Interpellation 2025/26:278 av Mirja Räihä (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2026-01-15
- Överlämnad
- 2026-01-16
- Anmäld
- 2026-01-20
- Sista svarsdatum
- 2026-01-30
- Svarsdatum
- 2026-02-06
- Besvarad
- 2026-02-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Minoritetslagen har ett antal paragrafer som anger skyldighet till samråd med nationella minoriteter i Sverige:
”3 § Kommuner och regioner ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de föreskrifter som denna lag hänvisar till. Detsamma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är av betydelse för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken. Lag (2019:938).
4 § I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.
Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.
5 § Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor.
Samråd enligt första stycket ska ske genom att förvaltningsmyndigheten för en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande.
I lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket finns särskilda bestämmelser om konsultationer med det samiska folket. Lag (2022:68).
5 a § Förvaltningsmyndigheter ska särskilt främja barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem och anpassa formerna för detta till deras förutsättningar. Lag (2018:1367).”
Jag har ställt en skriftlig fråga till utbildningsministern om en avskriven utredning om minoritetsspråk: Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Min fråga handlade om motiveringen till att ministern inte hade haft samråd med minoritetsgrupperna. Enligt minoritetslagen ska regeringen samråda med minoritetsgrupperna i frågor som berör de nationella minoriteterna.
Sverigefinska delegationen har ställt i princip samma fråga till ministern och fått samma svar som jag fick – ett svar som inte gör en klokare:
”Regeringen har alltså tidigare gått vidare med delar av förslagen i betänkandet. Betänkandet är nu åtta år gammalt. Beslutet att skriva av betänkandet betyder emellertid inte att regeringen inte kan gå vidare med förslagen eller de frågor som övervägs och därmed har beslutet inte bedömts motivera samråd med minoritetsgrupperna.”
Det blir än märkligare att inte samråda med minoritetsgrupperna när man i svaret kan avläsa att ministern ändå är beredd att genomföra förslag från utredningen och använder det som motivering för att inte samråda. Men det borde just på grund av det svaret vara än viktigare att följa minoritetslagens intentioner om samråd.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson:
- Kvarstår ministerns bedömning att det inte finns ett behov av ett samråd, och hur motiverar i så fall ministern sin bedömning?
- Avser ministern att gå vidare med några av förslagen, och vilka av förslagen i så fall?
- Kommer ministern och regeringen att aktualisera ett samråd om regeringen går vidare med ett eller flera av förslagen i utredningen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:278
Webb-tv: Avskrivning av utredning om minoritetsspråk
Dokument från debatten
- Fredag den 6 februari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:70
- Protokoll 2025/26:70 Fredagen den 6 februariProtokoll 2025/26:70 Svar på interpellation 2025/26:278 om avskrivning av utredning om minoritetsspråk
Protokoll från debatten
Anf. 43 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Mirja Räihä har frågat mig om min bedömning kvarstår att det inte finns ett behov av ett samråd, och hur jag i så fall motiverar min bedömning när det gäller avskrivningen av betänkandet från Utredningen förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk.
Ledamoten har också frågat mig om jag avser att gå vidare med några av förslagen, och vilka av förslagen i så fall. Ledamoten har även frågat mig om jag och regeringen kommer att aktualisera ett samråd om regeringen går vidare med ett eller flera av förslagen som lämnats av utredningen.
Betänkandet Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering (SOU 2017:91) överlämnades till statsrådet Gustav Fridolin redan 2017. Förslaget i betänkandet om att elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska kunna läsa ett nationellt minoritetsspråk som modersmål utan krav på några förkunskaper i språket har genomförts (prop. 2022/23:132, bet. 2023/24:UbU3, rskr. 2023/24:29).
Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor (5 § lagen [2009:724] om nationella minoriteter och minoritetsspråk). Inflytandeformerna bör anpassas efter vad som är bäst för varje situation. Mot denna bakgrund och att förslagen kan aktualiseras igen har beslutet om att skriva av ärendet inte bedömts motivera samråd med de nationella minoriteterna.
Kulturdepartementet är ansvarigt departement för minoritetspolitiken och håller årliga enskilda samrådsmöten med respektive nationell minoritet. Utbildningsdepartementet har deltagit vid samråd när frågorna berört vårt ansvarsområde, bland annat då minoritetsorganisationer har lyft frågor om modersmålsundervisningen. Utbildningsdepartementet har också hållit samråd i särskilda frågor, och skulle regeringen gå vidare med ytterligare förslag i betänkandet kan ett samråd övervägas.
Jag vill framhålla att frågor om de nationella minoritetsspråken är viktiga för regeringen. I nuläget är det inte aktuellt att gå vidare med något av de andra förslagen i betänkandet, men regeringen har nyligen vidtagit olika åtgärder för att stärka undervisningen i de nationella minoritetsspråken.
Statens skolverk har sedan 2023 haft i uppdrag att ansvara för nationell samordning av undervisningen i nationella minoritetsspråk. Det är viktigt med långsiktiga insatser. Från och med 2026 ingår därför uppdraget i förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk och innefattar att stödja en undervisning i nationella minoritetsspråk av god kvalitet och främja tillgången till läromedel (18 § 4).
Vidare beslutade regeringen våren 2025 förordningen (2025:359) om statsbidrag för fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk som trädde i kraft den 1 juli 2025. Syftet med bidraget är att fler elever ska kunna få tillgång till fjärrundervisning i något av de nationella minoritetsspråken.
Anf. 44 Mirja Räihä (S)
Fru talman! Jag skulle vilja börja med att påminna om att det i dag är samernas nationaldag. Med detta skickar jag en hälsning till alla samer jag känner i det här landet. Tyvärr kunde jag inte vara med vid flaggceremonin utanför Stockholms stadshus, men jag har inte glömt vilken dag det är. Det är en viktig dag, och då är det passande att ha en minoritetsdebatt.
Jag tackar ministern för svaret, trots att svaret egentligen inte speglar frågorna – men så brukar det vara i kammaren.
Jag har tidigare skickat in en skriftlig fråga i samma ämne, det vill säga bristande samråd i viktiga ärenden med minoritetsgrupperna. Det är de grupperna som kan beskriva behoven och ge underlag till regeringen så att man kan fatta kloka beslut.
Jag frågade vad motiveringen var för att strunta i samrådet. Svaret var att regeringen tidigare har gått vidare med delar av förslagen i betänkandet. Det är nu åtta år gammalt! Beslutet att skriva av betänkandet betyder emellertid inte att regeringen inte kan gå vidare med förslagen eller de frågor som övervägs. Därmed har beslutet inte bedömts motivera samråd med minoritetsgrupperna.
Svaret räcker inte riktigt för mig, och svaret räckte inte heller för Sverigefinländarnas delegation. Delegationen skickade också in en skrivelse, och svaret till delegationen var en exakt kopia av det svar jag fick.
Ministern sa i sitt svar att minoritetsfrågorna är viktiga för regeringen. Jag ställer mig givetvis undrande till detta. Hur visas det i praktiken? Det är riktigt att Kulturdepartementet har samråd med minoritetsgrupper, men det finns exempel som visar att samråden betyder lite för vår regering. Ett exempel är bytet av myndighet för det uppföljande arbetet. Då var det minoritetsgrupperna som krävde samråd. Trots kraftigt motstånd genomförde regeringen myndighetsbytet ett par veckor efter samrådet.
Ministern talar i sitt svar om vad regeringen har gjort inom skolområdet. Det är givetvis bra, men egentligen handlar inte interpellationen så jättemycket om skolfrågor. Den handlar om huruvida regeringen är beredd att i fortsättningen samråda om viktiga frågor, med hänvisning till att man säger att man kanske inte är så främmande för att genomföra vissa av förslagen i Jarmo Lainios utredning. Är regeringen beredd att samråda?
Man måste förstå att alla stora frågor som berör minoritetsgrupperna blir extremt viktiga för dem. Upprördheten när man inte samråder blir väldigt stor. Redan den sverigefinska gruppen, de som har rötterna i Finland, utgörs i dag av över 700 000 personer i Sverige.
Jag behöver därför ställa ytterligare frågor till ministern. Regeringen är formellt inte en förvaltningsmyndighet; det är jag medveten om. Men borde inte regeringen föregå med gott exempel när det gäller samrådsförfarandet, i synnerhet i en så viktig fråga som skolundervisningen för barn med bakgrund i någon av minoritetsgrupperna och där någon av föräldrarna är språkbärare av de här språken?
Riskerar inte regeringens agerande att underminera bestämmelsen om samråd med de nationella minoriteterna?
Anf. 45 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Tack, ledamoten, för denna viktiga fråga på denna viktiga dag!
Låt mig börja med att besvara frågan om samråd. Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska förvaltningsmyndigheten ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Så långt det är möjligt ska man ha samråd med minoriteterna i sådana frågor. Det här tror jag att ledamoten och jag är överens om.
Inflytandeformerna bör anpassas efter vad som är bäst i varje situation. Kulturdepartementet är ansvarigt departement för minoritetsspråk och håller årligen enskilda samrådsmöten med respektive nationell minoritet.
Utbildningsdepartementet har deltagit vid samråd när frågor har berört vårt ansvarsområde. Det har bland annat handlat om att minoritetsorganisationer har lyft frågor om modersmålsundervisning. Utbildningsdepartementet har också hållit samråd i särskilda frågor inom utbildningsområdet.
Vidare frågar ledamoten vad regeringen har gjort under den senaste tiden för att stärka undervisningen i nationella minoritetsspråk. För att främja revitaliseringen av de nationella minoritetsspråken har flera åtgärder vidtagits, fru talman. Författningsändringar har genomförts inom utbildningsområdet. Bland annat har rätten till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk stärkts för elever som tillhör de nationella minoriteterna i förhållande till annan modersmålsundervisning.
Skolverket har haft i uppdrag att ansvara för samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk. För att få en långsiktig förutsättning för insatser har regeringen nyligen beslutat att ändra detta uppdrag, och Skolverkets instruktioner ändras från och med 2026 för att tydliggöra sektorsansvaret för frågan om nationella minoriteter.
Jag vill också lyfta fram att statens skolverk från och med 2019 har haft i uppdrag att genom uppdragsutbildningar öka antalet behöriga lärare i samiska. Från och med 2025 ändras uppdraget till att även omfatta stärkande av kunskaperna i samiska för förskollärare. I sameskolan finns kursplaner i ämnet samiska både som första- och andraspråk, och den 1 juli 2024 utökades kursplanen i samiska med ett nytt spår om samiska som andraspråk för nybörjare.
Fru talman! Jag skulle säga att vi kan motivera svaren på både frågan om samråd och frågan om vad regeringen gör i dessa frågor med ett stort antal olika åtgärder.
Anf. 46 Mirja Räihä (S)
Fru talman! Jag upplever att vi pratar om två olika saker just nu. Jag pratar om samråd, och utbildningsministern pratar om vad som har genomförts hittills. Det är inte det som är kärnan i interpellationen.
I går var jag i Eskilstuna på Folk och Kultur för att delta i ett samtal om minoritetspolitiken i allmänhet och tornedalingarnas sanningskommission i synnerhet. Det intressanta var att samtalet inleddes av Lennart Rohdin, som är den främsta experten på minoritetsfrågor i Sverige. Han var dessutom riksdagsledamot för Folkpartiet under 90-talet, och han har verkligen gått i spetsen för att driva minoritetsfrågorna hårt. Han utsågs också 2016 till utredare för nationell minoritetspolitik.
Fru talman! Lennart Rohdin var i går oerhört kritisk till hur minoritetspolitiken har utvecklats under de 25 år som Sverige har haft lagen om nationella minoriteter. Visserligen har vissa steg tagits, men han menade att just samrådsförfarandet från regeringen har varit och är bristfälligt.
Regeringen borde samfällt ta frågan på allvar, men i dag känns det inte som man gör det. I fråga efter fråga sätts det ljus på samråden eller på att samråden inte görs på det sätt som lagstiftaren har avsett.
Ministern svarar mig att inflytandeformerna bör anpassas efter vad som är bäst för varje situation. Då höjer nog både jag och alla andra som har sin bakgrund i nationella minoriteter kraftigt på ögonbrynen.
Utredningen handlade visserligen om undervisning i minoritetsspråk i skolan. Den handlade om att revitalisera och utveckla minoritetsspråk hos barnen. Barns rätt till sitt språk slås också fast i FN:s barnkonvention, som i dag är svensk lag. Men det är samråden som jag är ute efter här.
Fru talman! En sådan här viktig fråga borde givetvis ha genomgått ett samråd, och regeringen borde ha ställt frågan om att avskriva utredningen i detta samråd. Jag är rätt övertygad om svaret inte hade varit att kasta utredningen i papperskorgen.
De fem minoritetsgrupperna ska inte behöva jaga regeringen och begära samråd varje gång regeringen gör något som berör dem. Efter 25 år med lagen om minoritetsgrupper borde det vara naturligt för regeringen att ordna detta. Så här var det när det gällde myndighetsbytet, och med facit i hand borde berörda organisationer kanske ha gjort detta även denna gång och högljutt krävt ett samråd. Regeringen har också dragit ned på finansieringen av riksorganisationerna, vilket givetvis försämrar deras möjligheter att bevaka allt som händer på minoritetsområdet.
Nu säger ministern att samråd kan övervägas om man ska realisera några förslag i utredningen. Vore det inte lättare att säga att regeringen ska ha samråd i så fall?
Anf. 47 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman och ledamoten! Jag vill framhålla att frågan om de nationella minoriteterna är viktig för regeringen. I nuläget är det inte aktuellt att gå vidare med några av förslagen i det betänkande som ledamoten lyfter fram, men regeringen har nyligen vidtagit olika åtgärder för att stärka bland annat undervisning i de nationella minoritetsspråken.
Jag nämnde några exempel tidigare. Statens skolverk har sedan 2023 haft i uppdrag att ansvara för nationell samordning av undervisning i de nationella minoritetsspråken. Det är viktigt med långsiktiga insatser. Från och med 2026 ingår därför uppdraget i en förordning med instruktioner till statens skolverk som innefattar att Skolverket också ska stödja undervisningen i nationella minoritetsspråk av god kvalitet och främja tillgången till läromedel.
Jag förstår att ledamoten kanske inte helt delar min bild av hur samråden ska ske. I dag är Kulturdepartementet ansvarigt departement för minoritetspolitiken, och man håller årliga enskilda samrådsmöten med respektive nationell minoritet. Utbildningsdepartementet har deltagit vid samråd när frågor berör vårt ansvarsområde, bland annat då minoritetsorganisationer har lyft frågor om modersmålsundervisning. Jag skulle säga att det är ett tydligt bevis på att man också lyssnar när det efterfrågas diskussion om exempelvis modersmålsundervisning att Utbildningsdepartementet är närvarande på dessa samråd. Utbildningsdepartementet har utöver det också hållit samråd i särskilda frågor.
Anf. 48 Mirja Räihä (S)
Fru talman! I onsdags debatterades minoritetsfrågor länge här i kammaren; varje ledamot överskred till och med sin angivna talartid. Två liberaler deltog i debatten, men för dem fanns bara en enda minoritetsgrupp. De fyra andra var frånvarande under de liberala ledamöternas långa anföranden. Det var lite beklämmande med tanke på att Liberalerna som parti har gått i bräschen för minoritetsfrågorna och minoritetslagen i denna kammare. Flera ledamöter från dåvarande Folkpartiet drev dessa frågor. Lennart Rohdin var en, Nina Lundström en annan, och Sverige har den lagstiftning vi har i dag tack vare förslag från detta parti. Man har sedan envist drivit frågorna vidare här i kammaren, och i dag är det Malin Danielsson som motionerar om minoritetsfrågor.
När jag pratar om samråd pratar ministern om vad som har gjorts på skolområdet. Är det så att man helt har abdikerat när det gäller minoritetsfrågorna? Den frågan behöver ställas.
Sverigefinländarnas delegation är lika upprörd som jag över att utredningen hamnade i papperskorgen. Man samrådde inte ens om huruvida den kunde avskrivas. Det hade varit en enkel fråga att skicka till Kulturdepartementet och ha ett samråd om. Det hade nog uppskattats av minoritetsgrupperna.
Anf. 49 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Betänkandet om nationella minoritetsspråk i skolan, förbättrade förutsättningar för undervisning och revitalisering överlämnades till Gustav Fridolin redan 2017.
Förslaget i betänkandet om att elever i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola ska kunna läsa ett nationellt minoritetsspråk som modersmål utan krav på förkunskaper i språket har genomförts.
Förvaltningsmyndigheten har efter samråd om andra förslag i betänkandet gjort bedömningen att det inte är aktuellt att gå vidare med dessa. Det betyder inte att det inte finns saker man kan behöva göra framöver, men just nu går vi inte vidare med något i betänkandet. Det är så vi har bedömt och motiverat varför samråd inte har skett på annat sätt än brukligt i dessa frågor.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.