Avskaffande av matkravet för serveringstillstånd
Interpellation 2024/25:473 av Christofer Bergenblock (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-26
- Överlämnad
- 2025-02-27
- Anmäld
- 2025-02-28
- Svarsdatum
- 2025-03-14
- Besvarad
- 2025-03-14
- Sista svarsdatum
- 2025-03-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Sedan lång tid tillbaka ställs det krav på restauranger, krogar och pubar som har serveringstillstånd att även erbjuda ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat. Synen på vad som är ett varierat utbud skiljer sig från kommun till kommun men har på de flesta ställen tolkats som att ett flertal förrätter, huvudrätter och efterrätter ska tillhandahållas, helt oberoende av vilken sorts verksamhet man bedriver. Köket ska dessutom hålla öppet till klockan 23 på kvällen, helt oberoende av om det finns några gäster som vill äta eller inte.
Det så kallade matkravet tillkom i en helt annan alkoholpolitisk kontext än dagens, och lagstiftningen har sedan länge blivit obsolet. Det alkoholpolitiska motivet till lagen har varit att alkohol i kombination med mat minskar berusningsgraden, vilket blir något av ett slag i luften då det faktiskt inte ställs krav på att någon måste äta maten. Någon evidens för att matkravet verkligen leder till minskat drickande förefaller inte heller finnas, och inom EU är det numera enbart Sverige och Rumänien som ställer den här formen av krav.
Den statliga utredningen En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som lades på regeringens bord i mars 2024 lyfter frågan om matkravet, men den föreslår tyvärr enbart kosmetiska förändringar av den nuvarande lagstiftningen. Besvikelsen hos branschen var naturligtvis stor, eftersom man hade förväntat sig förslag om en modernisering av lagstiftningen. Däremot innebär det att frågan om matkravet nu har blivit utredd och att regeringen därmed kan gå vidare med en proposition om att avskaffa detsamma.
Mina frågor till socialminister Jakob Forssmed är därför följande:
- Delar ministern uppfattningen att det genom utredningen En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas nu finns ett tillräckligt beredningsunderlag för att gå vidare med förslag om ändringar i alkohollagen för att avskaffa det så kallade matkravet?
- Avser ministern att lägga fram förslag om att avskaffa alkohollagens krav på att serveringsstället ska ha eget kök i anslutning till serveringslokalen?
- Avser ministern att lägga fram förslag om att avskaffa alkohollagens krav på att serveringsstället ska tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:473
Webb-tv: Avskaffande av matkravet för serveringstillstånd
Dokument från debatten
- Fredag den 14 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:84
- Protokoll 2024/25:84 Fredagen den 14 marsProtokoll 2024/25:84 Svar på interpellation 2024/25:473 om avskaffande av matkravet för serveringstillstånd
Protokoll från debatten
Anf. 30 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Christofer Bergenblock har frågat mig om jag delar uppfattningen att det genom utredningen En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas nu finns ett tillräckligt beredningsunderlag för att gå vidare med förslag om ändringar i alkohollagen för att avskaffa det så kallade matkravet. Christofer Bergenblock har även frågat om jag avser att lägga fram förslag om att avskaffa alkohollagens krav på att serveringsstället ska ha eget kök i anslutning till serveringslokalen. Slutligen har Christofer Bergenblock frågat mig om jag avser att lägga fram förslag om att avskaffa alkohollagens krav på att serveringsstället ska tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över frågan om serveringstillstånd i alkohollagen i syfte att skapa ett enklare och mindre godtyckligt regelverk (bet. 2021/22:SoU10, rskr. 2021/22:150). På sidan 34 i betänkande 2021/22:SoU10 står det: ”Bland annat bör man utreda ett slopande av dagens krav för stadigvarande serveringstillstånd om att serveringsställen måste ha eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat. Lagstiftningen behöver moderniseras och anpassas till dagens samhälle och det behöver bli enklare för seriösa aktörer att få stadigvarande serveringstillstånd än vad det är i dag.”
I juli 2022 tillsattes en utredning som bland annat hade i uppdrag att bedöma utrymmet för och behovet av lättnader i regelverket för att få serveringstillstånd samt överväga om kraven kan moderniseras, förenklas och förtydligas utan att göra avkall på skyddsintresset. Utredningen lämnade sitt betänkande En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas, SOU 2024:23, den 25 mars 2024.
I budgetpropositionen för 2025, proposition 2024/25:1, har regeringen bedömt att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.
Utredningens betänkande har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet. Regeringens målsättning är att skapa ett enklare och mer enhetligt regelverk för serveringstillstånd.
Anf. 31 Christofer Bergenblock (C)
Fru talman! Det är roligt att se fru talmannen på plats nu på morgonen efter gårdagens sena debatt, som slutade vid klockan 21.
Tack, socialminister Jakob Forssmed, för svaret!
Matkravet när det gäller svensk alkoholservering har funnits under lång tid. För serveringstillstånd – oavsett om det gäller en ölpub, en vinbar, en nattklubb eller en restaurang – ställs det krav på att man ska servera mat. Det är inte bara det, utan alkohollagstiftningen säger också att det ska vara ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat och att den ska tillagas i ett eget kök i anslutning till serveringslokalen. Dessutom ska serveringen pågå fram till klockan 23 på kvällen.
Det är rätt långtgående krav som ställs på näringsidkare. Man kan fundera på hur tidsenliga de kraven är i dag, för de tillkom i en helt annan tid, fru talman, och i en helt annan alkoholpolitisk kontext än den vi har i dag. Lagen har faktiskt, sedan rätt lång tid tillbaka, blivit obsolet.
Syftet med lagen var att minska berusningsgraden hos dem som besökte ett uteställe. Längre tillbaka i tiden fanns det faktiskt krav på att man även skulle äta mat i samband med att man drack alkohol, men det avskaffades på 70-talet eftersom det i verkligheten inte fungerade. Däremot blev kravet på att man ska erbjuda tillredd mat – och ett varierat utbud av mat – kvar.
Finns det då en koppling till alkoholkonsumtionen på våra krogar? Nej, det gör det inte. Det finns ingen evidens över huvud taget för att den som besöker en krog eller en vinbar skulle dricka mindre på grund av att det erbjuds mat. Det finns inte heller någon evidens för att berusningsgraden skulle minska på de ställen där man har de här erbjudandena. Detta speglas väl rätt bra av att det i dag bara är Sverige och Rumänien inom EU som har kvar det här kravet – såvitt känt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I utredningen En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas, som nämndes här och som kom för ett år sedan, berörs frågan om matkravet. Det är väl ingen hemlighet att utredningen var en stor besvikelse för de näringsidkare som finns inom det här området, för det enda som föreslås i utredningen är kosmetiska förändringar av den nuvarande lagstiftningen. Det föreslås att man ska gå från att näringsidkaren ska ha ett varierat utbud av maträtter till att näringsidkaren ska erbjuda flera olika maträtter, och det föreslås att man ska gå från klockan 23 på kvällen till klockan 22 på kvällen.
Men det intressanta är egentligen inte utredningens förslag, utan det intressanta är följande: I och med att man har tittat på detta är den här frågan beredd, och då finns det möjlighet för regeringen att lägga fram ett skarpt lagförslag, som är efterlängtat av branschen, om att helt och hållet ta bort matkravet.
Jag hade tre frågor till socialministern. Den första frågan var just om statsrådet anser att frågan är tillräckligt beredd. Svaret på den frågan var ja, som jag uppfattar det. Ministern får gärna rätta mig om jag ska uppfatta det på något annat sätt. Fråga två handlade om att ta bort kravet på eget kök. Den fick jag inget svar på över huvud taget. Jag skulle gärna vilja höra ett svar på den. Den tredje frågan, som handlade om kravet på att tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat, uppfattade jag inte heller något svar på. Jag skulle vilja veta vad ministern tycker om det.
Anf. 32 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Jag redogjorde för mina svar i det interpellationssvar som jag läste upp här. Det här betänkandet har tagits emot i Regeringskansliet. Det har remissbehandlats, och nu bereds det i Regeringskansliet. Regeringens målsättning är att skapa ett enklare och mer enhetligt regelverk för serveringstillstånd. Exakt hur det ska åstadkommas får vi förstås återkomma till.
Anf. 33 Christofer Bergenblock (C)
Fru talman! Socialministern hade fyra minuter på sig att svara; jag tolkar detta väldigt korta andra svar som att han återigen väljer att gömma sig bakom formuleringen om att saker bereds i Regeringskansliet.
Det här att ministrarna säger att saker bereds i Regeringskansliet och att de därför inte kan diskutera dem offentligt är ett slags sjukdom, fru talman. Jag skulle vilja efterfråga mer mod och lite kurage från ministrarna. Våga diskutera i det svenska parlamentet, i Sveriges riksdag, här i kammaren de frågor som faktiskt är på bordet! Det är ju inte så att det måste bli på det viset i slutändan, men vi måste kunna prata öppet om frågorna. Varken jag eller socialministern är några duvungar i politiska sammanhang; vi borde såklart kunna ha en diskussion kring vad man faktiskt bereder.
Som jag sa tidigare finns det en bakgrund till matkravet kopplat till den alkoholpolitiska kontexten. Centerpartiet står naturligtvis helt bakom de nuvarande alkoholpolitiska målen om att främja folkhälsan och minska alkoholens skadeverkningar. I dag finns det dock ingen koppling mellan matkravet, alkoholens skadeverkningar och folkhälsan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har sett att drickandet i Sverige har minskat under lång tid, framför allt bland ungdomar men även hos befolkningen i stort. I dag har CAN presenterat sin rapport för 2024 och konstaterar där att drickandet har gått ned med 2,3 procent under 2024.
Det är som sagt inte många länder som har matkravet kvar i dag. Finland hade matkravet kvar till och med 2018. Det avskaffades sedan, och därefter har alkoholförsäljningen i Finland minskat med 10 procent.
Det finns över huvud taget inte något alkoholpolitiskt motiv till att ha kvar matkravet. Däremot finns det väldigt starka motiv för att avskaffa det, framför allt företagspolitiska sådana. Nu har inte en aktiv företagarpolitik precis varit kännetecknande för den här regeringen, som har höjt arbetsgivaravgifterna för ungdomar, stoppat arbetskraftsinvandring för företagen och inte heller minskat regelkrånglet – något som förespeglades innan man tog makten.
Frågan om matkravet handlar däremot om att minska regelkrånglet. Här har man en möjlighet att lite grann visa framfötterna inom företagarområdet. Matkravet är dessutom kostnadsdrivande för de pubar och restauranger som ska öppna och måste inreda ett fullstort restaurangkök för att över huvud taget kunna få ett utskänkningstillstånd.
Matkravet tillämpas också väldigt godtyckligt i våra kommuner. I ett femtiotal kommuner kräver man att det ska serveras mellan nio och elva maträtter. I trettio kommuner nöjer man sig med en till fem maträtter. I sjuttio kommuner gör man enskilda bedömningar från restaurang till restaurang. Det är naturligtvis inte rimligt att det är på det viset.
Vi har en lagstiftning som är obsolet. Den fyller ingen funktion i dag utan försvårar och fördyrar för företagen att bedriva verksamhet.
Min fråga till ministern är: Tycker ministern att det här är rimligt? Jag hör att man har ambitionen att förenkla alkohollagstiftningen, men att förenkla kan ju innebära att man går från ett varierat utbud till flera maträtter eller från klockan 23 till klockan 22. Det vore roligt att höra ett förtydligande av vad det är ministern vill förenkla.
Anf. 34 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Man ska förstås våga en massa här i världen, inklusive att debattera saker, men jag tycker också att man ska ha respekt för grundlagen. När det handlar om att svara på frågor om huruvida beredningskravet är uppfyllt för att genomföra exakt det här eller det där förslaget tror jag inte att man liksom ska ”våga” spekulera kring det, utan då ska man veta det ena eller det andra när man säger det. Den typen av frågeställningar har med grundlagen att göra, och det vet också Christofer Bergenblock.
Jag debatterar gärna olika förslag. Jag har inte svårt att se de begränsningar som dagens utformning av matkravet innebär och de ibland, som man kan uppfatta det, godtyckliga skillnader som finns till exempel mellan kommuner. Jag har ju tydligt angett en riktning för vårt arbete, nämligen att vi vill förenkla och förtydliga regelverket kring detta och göra det mer enhetligt. Jag har också i något sammanhang sagt att jag ser möjligheter att gå längre än vad utredningen har föreslagit i det avseendet. Det är de besked som vi ger kring detta.
Jag vill också säga att vi har många produkter som vi behöver bereda på departementet. Vi har till exempel ägnat betydande tid och möda åt att lägga fram en proposition om gårdsförsäljning av alkohol, något som Christofer Bergenblock flera gånger här i kammaren har efterfrågat från mig, med ett rigoröst och mycket noggrant beredningsarbete. Vi har gjort någonting som Christofer Bergenblocks parti inte har lyckats med när de har samarbetat i regeringsställning. Nu kommer det på plats till sommaren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu har jag noterat att Christofer Bergenblocks partiledare har gått ut och sagt att vi borde skrota det här innan det genomförs. Det kommer att sänka de små mikrobryggeriernas möjligheter och dra undan mattan för dem, säger han. I stället ska vi ha en ny utredning som ska ta ytterligare år på sig och inhämta synpunkter från ytterligare hundratals remissinstanser. Är detta Christofer Bergenblocks uppfattning? Ska vi inte genomföra det som Christofer Bergenblock har efterfrågat här i kammaren nu till sommaren?
Vi har också tagit fram en proposition om lustgas, något som har varit helt oreglerat. Det kommer också ur den utredning som Christofer Bergenblock hänvisar till. Det har varit väldigt viktigt att få på plats en reglering kring en helt oreglerad situation. Det tror jag att Christofer Bergenblock och jag är helt överens om. Frågorna om skador kring lustgas är viktiga, och därför har vi valt att snabbspåra detta.
Jag ser som sagt framför mig att matkravet behöver förändras. Det behöver bli enklare och mer enhetligt och förutsägbart än vad det är i dag, för i dag är det inte ändamålsenligt. Däremot är det klart att det finns argument för att ha ett matkrav, och utredningen redogör för dessa. Sedan kan man värdera argumenten på olika sätt, och det har jag respekt för.
Nu pågår ett beredningsarbete där vi tar in remissynpunkter och annat kring de här frågorna.
Anf. 35 Christofer Bergenblock (C)
Fru talman! Jag är tacksam över att jag lyckades reta upp statsrådet så mycket att han i alla fall tog tre minuter på sig att svara den här gången, även om det fanns lite olika påhitt i hans redovisning.
Om vi ska använda den kvarvarande tiden till att säga något om gårdsförsäljning kan jag ju säga att det är tack vare Centerpartiet som vi nu kan ha en lagstiftning om gårdsförsäljning. Det var Centerpartiet som drev igenom den utredning som genomfördes under den förra mandatperioden och som låg färdig på den här regeringens bord när den tillträdde, så jag tar åt mig all ära för det.
Vi har även följdmotionerat. Vi tycker att regeringen är ängslig och kunde gå längre när det gäller gårdsförsäljning, men om ministern hade läst följdmotionen hade han sett att vi kommer att rösta för att gårdsförsäljning införs. Vi vill dock se att man går längre därefter.
Nåväl – låt oss inte fastna i gårdsförsäljningsfrågan utan gå tillbaka till matkravet. Vi har konstaterat att det är en föråldrad lagstiftning som ligger bakom matkravet. Vi har konstaterat att det tillämpas godtyckligt av kommunerna i dag. Vi har också konstaterat att det försvårar för näringslivet och att det inte har någon alkoholpolitisk påverkan.
Vad är det då som gör att ministern inte kan vara tydligare? Med all respekt för ministern tror jag knappast att det är respekten för grundlagen som gör att han inte kan förtydliga sitt ställningstagande. Jag tror snarare att det handlar om att man ännu inte är helt enig inom Tidösamarbetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Några företrädare för Tidöpartierna har varit tydliga och sagt att det här ska avskaffas. Moderaterna är ett sådant parti. Andra har varit mer diffusa. Kristdemokraterna har jag över huvud taget inte hört uttala sig som parti om frågan. Det är väl kanske så att man även i den här frågan, precis som när det gäller gårdsförsäljning, är splittrade inom partiet.
Mina avslutande frågor till ministern är: Var står Kristdemokraterna, och vad har regeringen egentligen för ståndpunkt i frågan om att ta bort matkravet?
Anf. 36 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Jag är inte det minsta uppretad. Om använd talartid är ett mått på hur uppretad man är tror jag att vi har problem, för då skulle många i den här kammaren kunna uppfattas som mycket uppretade närmast hela tiden. Det är nog bra att ha andra indikatorer på det.
Jag läser förstås Centerpartiets följdmotioner. Jag läser också intervjuer med partiledare då och då. Jag konstaterar att Centerpartiet inte tycks vilja genomföra gårdsförsäljning utan tror att det kommer att skada mikrobryggerierna och dra undan mattan för dem – jag tror det var en formulering som användes i något sammanhang.
Det är inte den bild jag har fått av Christofer Bergenblock här, utan han har varit engagerad för detta. Nu gör vi det som har efterfrågats, nämligen inför en möjlighet att parallellt med detaljhandelsmonopolet köpa med sig en liten mängd alkohol från andra ställen.
Vad gäller grundlagen tycker jag att man ska ha respekt för den. Jag refererade specifikt till frågan om beredningskravet är uppfyllt för en specifik åtgärd relaterad till matkravet eller inte. När man kommer till riksdagens kammare tycker jag att man ska ha bra svar. Har man inte det ska man inte säga något. Det pågår en beredningsprocess. Jag tycker faktiskt att man ska respektera de beredningskrav som finns när det gäller den här typen av frågeställningar. Det var det jag syftade på, inte en diskussion kring vad man tycker om matkravet i allmänhet. Det har jag redogjort för.
Vi ser problem med dagens matkrav. Vi ser att det inte är tillräckligt enhetligt och att det behöver bli enklare jämfört med hur regelverket ser ut i dag. Det är den riktning utifrån vilken regeringen arbetar. Vi får återkomma när beredningarna är avslutade och vi kan berätta mer om hur vi ser på detaljerna i detta.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.