Avskaffande av inre gränskontroller mot Danmark
Interpellation 2024/25:170 av Rasmus Ling (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-29
- Överlämnad
- 2024-10-30
- Anmäld
- 2024-11-05
- Svarsdatum
- 2024-11-15
- Besvarad
- 2024-11-15
- Sista svarsdatum
- 2024-11-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Gränskontrollerna vid resor från Danmark till Sverige har pågått sedan den 12 november 2015. I nio långa år har pendlare från södra Sverige som arbetar i Danmark levt med daglig osäkerhet om hur lång tid hemresan ska komma att ta. Det har skapat permanent förlängd restid, då Öresundstågen behövt ta höjd för att gränskontroller ska utföras, även om det inte alltid sker.
Till en början pågick gränskontrollerna i tio dagar. Detta kom sedan att förlängas i omgångar. De senaste åren har beslut fattats om att förlänga de inre gränskontrollerna med sex månader i taget. Det senaste beslutet fattades av regeringen i maj 2024 och löper fram till den 11 november 2024.
Vid det ursprungliga införandet av de inre gränskontrollerna i november 2015 hade Sverige en situation med oerhört många flyktingar som sökte asyl på kort tid. Under en period handlade det om 10 000 personer per vecka som sökte asyl. Migrationsverket gjorde då en hemställan till den dåvarande regeringen om att inre gränskontroller skulle införas temporärt.
Antalet asylsökande sjönk därefter drastiskt, men de inre gränskontrollerna har bestått. Numera är argumentationen annorlunda. Vid det senaste beslutstillfället motiverades det med den förhöjda terrorhotnivån och konflikten mellan Israel och Hamas.
Vi är visserligen många som länge frågat sig, och för den delen regeringen, vad synen egentligen är på gränskontrollerna från Danmark till Sverige. Krävs det att det blir fred i Mellanöstern för att det ska ske? Krävs det att det inte föreligger något terrorhot inom EU? I så fall riskerar vi dessvärre att få vänta mycket länge. Eller har regeringen satt upp några kriterier för när gränskontrollerna kan skrotas?
Att de inre gränskontrollerna skulle vara effektiva i kampen för att motverka terrorism, eller för den delen organiserad brottslighet, finns det inga belägg för. Tvärtom sker kontrollerna till en hög samhällskostnad men med ett begränsat utfall gällande brottsbekämpning. För att uppnå detta finns andra åtgärder som kan och bör vidtas, inte minst ett ytterligare stärkt samarbete mellan medlemsländernas polismyndigheter.
Det vore också angeläget om regeringen efter dessa nio år faktiskt kunde göra en utvärdering av resultatet av de inre gränskontrollerna. I skrivande stund pågår inte mindre än 45 offentliga utredningar, beställda från Justitiedepartementet. Att tillsätta en som skulle få i uppdrag att utreda vilka effekter och konsekvenser de inre gränskontrollerna har haft vore inte en dag för tidigt.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
- Är ministern och regeringen för den fria rörligheten inom EU?
- Är ministerns och regeringens långsiktiga målsättning att de inre gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige ska upphöra?
- Har ministern och regeringen satt upp några kriterier för när de inre gränskontrollerna kan upphöra, och vilka är det i så fall?
- Kommer ministern och regeringen att göra någon utredning av hur effektiva de inre gränskontrollerna har varit i förhållande till de kostnader som finns?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:170
Webb-tv: Avskaffande av inre gränskontroller mot Danmark
Dokument från debatten
- Fredag den 15 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:31
- Protokoll 2024/25:31 Fredagen den 15 novemberProtokoll 2024/25:31 Svar på interpellation 2024/25:170 om avskaffande av inre gränskontroller mot Danmark
Protokoll från debatten
Anf. 29 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Rasmus Ling har frågat mig om jag och regeringen är för den fria rörligheten inom EU, om min och regeringens långsiktiga målsättning är att de inre gränskontrollerna mot Danmark ska upphöra och om jag och regeringen har satt upp några kriterier för när de kan upphöra och i så fall vilka kriterier det är. Slutligen har han också frågat om jag och regeringen kommer att göra någon utredning av hur effektiva de inre gränskontrollerna har varit i förhållande till de kostnader som finns.
Fri rörlighet för personer är, som bekant, en av EU:s fyra friheter och därmed också en av de mest grundläggande och viktiga principer som unionen bygger på. Att värna och verka för den fria rörligheten är därför en självklarhet för mig och för regeringen.
Den fria rörligheten kommer bland annat till uttryck genom Schengensamarbetet. Jag ska därför ge Rasmus Ling samma svar som det jag gav till bland annat EU-kommissionen när vi i oktober underrättade dem inför det beslut om gränskontroll vid inre gräns som regeringen fattade den 7 november.
Det är regeringens absoluta målsättning att återgå till ett fullt fungerande Schengensamarbete så snart som situationen medger det. Ett fullt fungerande Schengensamarbete innebär däremot inte bara upprätthållandet av den fria rörligheten. Det innebär också att en säker kontroll över Schengenområdets yttre gräns upprätthålls på ett sätt som inte alltid sker i dag. Utöver de brister som finns i kontrollen av vilka som reser in i Schengenområdet råder det fortfarande ett mycket allvarligt säkerhetsläge. Händelser i omvärlden får konsekvenser även i Sverige, och väpnade gängkonflikter har blivit gränsöverskridande. Hotbilden är alltså allvarlig. Som vi har sett exempel på, med flera våldsdåd mot olika mål och med olika motiv, är den också bred. En återinförd gränskontroll vid den inre gränsen är därför ett av flera verktyg som Polismyndigheten använder för att kunna möta det hot som finns. Det verktyget måste kunna användas så länge som den allvarliga hotbilden föreligger och så länge som verktyget behövs.
Genom den återinförda gränskontrollen har Polismyndigheten också bättre möjligheter att kontrollera vilka som försöker resa in i landet, och kontrollerna leder regelbundet till upptäckter och beslag kopplade till grov organiserad brottslighet. Arbetet sker självklart inte bara genom gränskontroller utan också med stöd i olika typer av lagstiftning och i samarbete med såväl svenska som danska myndigheter.
Från den 1 augusti 2023 har polisen också utökade befogenheter i gränsnära områden - för att med större kraft kunna komma åt både gränsöverskridande brottslighet och olovlig vistelse i Sverige. Men i det allvarliga säkerhetsläge som råder behöver Polismyndigheten så många verktyg i verktygslådan som möjligt, inte färre. Genom fortlöpande och regelbunden dialog och avstämningar med Polismyndigheten vet vi att gränskontrollen ger resultat och att den behövs. När en gränskontroll vid inre gräns upphör är en medlemsstat också skyldig att rapportera till EU-kommissionen om bland annat resultaten av den återinförda kontrollen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen och jag följer noga Polismyndighetens arbete och omvärldens och säkerhetslägets utveckling. Ett avskaffande av den inre gränskontrollen eller en utredning av den är av de skäl som jag nu har redogjort för inte aktuellt i nuläget.
Anf. 30 Rasmus Ling (MP)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet, även om jag också är bekymrad över svaret som kommer från regeringen.
Häromdagen fyllde gränskontrollerna nio år. Det var den 11 november 2015 som Gunnar Strömmers företrädares företrädares företrädare Anders Ygeman höll presskonferens och meddelade att de skulle införas klockan tolv dagen efter, den 12 november. Det har, om jag har räknat rätt, passerat 3 288 dagar sedan dess. Efter Anders Ygeman har alltså både Morgan Johansson och Mikael Damberg varit ansvariga för den här frågan innan Gunnar Strömmer fick den på sitt bord för drygt två år sedan.
Gränskontrollerna infördes i det läget efter en hemställan från Migrationsverket. Sverige var då i en exceptionell situation. Det kom väldigt många asylsökande under en kort tid. I oktober 2015 kom det under en period 10 000 som sökte asyl varje vecka, något som Sverige inte har upplevt vare sig före eller efter. Det var en väldigt pressad situation för Migrationsverket och för andra myndigheter i Sverige.
Bara några veckor efter att de inre gränskontrollerna hade införts lade den dåvarande regeringen också fram en proposition om id-krav. Jag nämner det här för att det ibland har blandats ihop i debatten. Jag är säker på att justitieministern har full koll på det men eventuellt inte alla åhörare.
Id-kontrollerna som fanns under en period innebar att man behövde id-kort för att ens få komma in i Sverige. De började gälla i början av januari 2016 och var i kraft fram till maj 2017. Vid tillfället då riksdagen beslutade om detta, i december 2015, var Moderaterna inte för den lagstiftningen. Under den här mandatperioden har man tagit fram en permanent lagstiftning om id-kontroller, som lyckligtvis inte är aktiverade. Den här lagen antogs i våras av riksdagen trots att den avstyrktes såväl av Lagrådet som av moderata företrädare i Skåne, inte minst regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson, som kommenterar det med att det var mästarklass för regeringen i tondövhet och "ett hårt slag för Nordens största arbetsmarknadsregion" och inte alls bra. Det klubbades ändå igenom. Detta om id-kontrollerna.
De inre gränskontrollerna har fortsatt att gälla. Från att gälla först i tio dagar 2015 förlängdes de tio dagar och sedan en månad. Därefter har det varit förlängningar sex månader i taget. Senast förlängdes de av regeringen den 7 november och kommer att gälla fram till i maj.
Fru talman! Jag menar att det här är väldigt olyckligt, särskilt att regeringen inte ens vill göra en ordentlig utredning om detta. När jag pratar med vänner, bekanta och andra som dagligdags pendlar till Danmark vittnar de om att man varje dag när man åker från Danmark från jobbet på väg hem till Skåne får stanna i tio minuter på Hyllie station. Det är ytterst sällan kontrollerna verkligen genomförs, och när de gör det är det ofta en snabb titt på körkortet och inte mer än så. Ibland tittar man på dem som hoppar av.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min fråga är: Varför är det viktigt att göra det vid just den här pendlarlinjen? Varför gör man inte motsvarande mellan Uppsala och Stockholm, Eskilstuna och Stockholm eller på andra ställen där många pendlar och där det finns organiserad brottslighet?
Anf. 31 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack, Rasmus Ling, för möjligheten att få diskutera de här viktiga frågorna i dag!
Bakgrunden till att gränskontroller används är ju det allvarliga säkerhetsläget. Vi får väl ändå konstatera, om vi ser på den tid som har förflutit sedan 2015 fram till i dag, att hoten mot Sveriges inre säkerhet har fortsatt att vara höga även om de över tid har skiftat karaktär och vid vissa tidpunkter har varit större än vid andra.
Vad gäller ansvaret för gränskontrollerna under den period som förflöt från 2015 till oktober 2022, när vi hade en socialdemokratisk regering i landet som nästan ända till slutet bestod av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, kan jag inte gärna lastas för det. De frågorna måste riktas till Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som ansvarade för regeringsmakten under lejonparten av den period som vi nu talar om.
Under den tid som jag kan överblicka och som jag har varit ansvarig för de här frågorna har säkerhetsläget dessvärre förvärrats i en rad olika avseenden. Det gäller förstås hotet från våldsbejakande extremism och terrorism. Vi har sett hur statliga aktörer använder kriminella nätverk i Sverige som verktyg för att begå allvarliga våldsbrott i Sverige och möjligtvis också, med Sverige som utgångspunkt, i andra nordiska länder. Vi har dessutom den organiserade brottsligheten som sådan, som är systemhotande och som till sin karaktär också är gränsöverskridande.
Jag delar inte alls uppfattningen att vi är ointresserade av det praktiska utfallet eller att vi inte genomför utvärderingar. Det görs löpande och vid varje givet tillfälle när gränskontrollerna håller på att löpa ut och inför att vi ska ta ställning till huruvida de ska återinföras, förlängas eller tas bort.
Jag vill också säga att vi gör det i ett bredare sammanhang, för jag tycker att man måste se gränskontrollerna i kombination med den nya lagstiftning som trädde i kraft förra sommaren och som ger polisen utökade befogenheter i de gränsnära områdena. I den lagstiftningen ligger också potentialen för att i framtiden kunna hantera gränsövervakning på ett delvis annorlunda sätt.
Däremot är det en realitet att polisens arbete enligt den nya lagstiftningen inte är fullt utbyggt. I vissa avseenden, till exempel när det gäller användningen av kameraövervakning i ökad utsträckning, finns det mycket arbete kvar att göra innan vi kan se att hela potentialen i den nya lagstiftningen är möjlig att utvinna. Det är i det sammanhanget som jag menar att det är naturligt att ha kvar möjligheten att också utföra gränskontroller som ett bland flera verktyg för att hantera den här situationen.
Varför sker de här kontrollerna på en järnvägsstation i Malmö och inte på pendeltåget mellan Uppsala och Stockholm? Det ligger i sakens natur: Gränskontrollerna hanterar man vid landets yttre gräns, inte inne i landet. De nya befogenheterna när det gäller gränsnära områden rör sig just om järnvägsstationer, flygplatser och gränsövergångar av det enkla skälet att det handlar just om gränskontroll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Dessutom är de hot som vi avser att hantera med de här verktygen till sin natur gränsöverskridande. Det ligger därför i sakens natur att de här verktygen just riktas mot gränsen och inte mot vilken pendeltrafik som helst i vårt land.
Anf. 32 Rasmus Ling (MP)
Fru talman! Bara for the record: Jag har ställt socialdemokratiska statsråd till svars i den här frågan också, så är det sagt och tydligt.
Självklart är brottsligheten gränsöverskridande, men det betyder inte att den bara rör sig över gränserna. Det betyder att den också finns inom landet. Att man därför skulle kolla bara på de pendlare som kommer från Köpenhamn och är på väg hem till Malmö, Lund eller Svalöv och inte de som pendlar mellan Eskilstuna och Stockholm finns det ingen logik i, fru talman. Det gör inte det. Vi vet att det finns allvarlig brottslighet även i Eskilstuna, Södertälje och Stockholm, så att ha mer koll på dem som pendlar över Öresundsbron finns det faktiskt inget logiskt skäl till, fru talman.
Argumenten har, som sagt, skiftat. Initialt var det fråga om en hemställan från Migrationsverket, och sedermera har det varit den allvarliga säkerhetssituationen, som jag också tar på allra största allvar. Men är det ett effektivt verktyg? Mitt svar är att det inte är det, och Gunnar Strömmer säger att det är det. Men låt oss då se en ordentlig utredning som faktiskt tittar på vilka kostnader som har varit och vilket utfall det har blivit.
Att det sker en fortlöpande uppföljning köper jag inte riktigt. Jag tittade häromdagen på den hemsida som redovisar pågående utredningar, och det är inte mindre än 45 som är beställda från Justitiedepartementet. De arbetar nu, och ett antal av dem är avslutade och ute på remiss. Alldeles säkert håller ett antal departementsskrivelser på att tas fram in-house. Att man inte skulle få plats att göra en ordentlig utvärdering efter så lång tid är en aning antiintellektuellt. Varför vill man inte få fram kunskap och se hur det har sett ut på ett samlat sätt?
Givetvis finns det stora kostnader i detta. Varje dag, varje tur, står tågen tio minuter längre. När kontrollerna utförs räcker inte de tio minuterna, utan då blir tågen ändå försenade.
Fru talman! Jag vet att infrastrukturfrågorna inte ligger på justitieministerns bord, men han känner säkert till att det finns såväl önskemål som behov av fler fasta förbindelser i Skåne till Danmark. Alla partier vill ha det. Men är det ens värt att sträva efter det om det ändå ska vara den här typen av kontroller? Kan ett hopbyggt metrosystem mellan Malmö och Köpenhamn över huvud taget vara en idé med den här typen av gränskontroller?
Fru talman! Effektiva verktyg är något som skulle behövas i stället. Justitieministern tog upp den reform som klubbades, till exempel ökade befogenheter i gränsnära områden. Det var stor enighet om att utöka möjligheterna till kameraövervakning. Varför kan man inte låta svensk tull eller svensk polis göra genomsökningen under tiden som Öresundstågen går? Man kan ha med hundar för att spåra vapen eller narkotika, i stället för att låta tågen stå och ibland ta en snabbtitt på körkorten. Det är hög tid att hantera frågan bättre.
Anf. 33 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Låt mig först försäkra Rasmus Ling om att den här regeringen i högsta grad flyttar fram positionerna mot den organiserade brottsligheten över hela landet, inte bara vid gränsen. Vi har också tillfört många nya verktyg till brottsbekämpningen för att göra det arbetet, det vill säga allt från säkerhetszoner och vistelseförbud till anonyma vittnen. Det är också fråga om andra viktiga förändringar, till exempel att riva sekretesshinder för utökat informationsutbyte. Vidare trädde ny förverkandelagstiftning i kraft så sent som i fredags, som ger helt nya möjligheter att över hela ytan försöka strypa den kriminella ekonomin.
Insatser som görs över våra gränsnära områden, om vi ska tala om intellektuell heder, kan inte gärna ställas i motsatsförhållande till de omfattande insatser som görs för att bekämpa organiserad brottslighet och för den delen annan brottslighet i hela landet.
Däremot är det en realitet att gränsöverskridande brottslighet så att säga rör sig över gränsen. Hela Schengensamarbetet tar sikte på gräns. Det handlar också om yttre gränskontroller, att hålla EU:s yttre gräns. Allt fokuserar på gräns. Låt oss sätta in gränskontrollerna i ett vidare perspektiv. Lagstiftningen om utökade befogenheter - som det mycket riktigt fanns stor enighet om - tar sikte på gränsnära områden.
Låt oss titta på andra insatser. Vi har just ingått ett avtal med Finland angående hanteringen av den gränsöverskridande brottsligheten i Tornedalen. Vi bygger en gemensam polisstation med Norge på gränsen mellan Värmland och den delen av Norge. Allt är ett uttryck för att gränsöverskridande brottslighet också behöver hanteras i särskild ordning vid gränsen.
Det ligger i sakens natur att man också gör särskilda insatser runt ett lands gränser. Det kan naturligtvis ha olika syften. I de beslut vi har fattat om gränskontrollerna betonas det allvarliga säkerhetsläget och att hoten i hög grad rör sig in i Sverige från andra länder. Det är förstås därför det är befogat att överväga vilka extra verktyg som behövs för att möta de hoten just vid gränsen eller i våra gränsnära områden.
Sverige är inte heller ensamt om att göra detta i rådande säkerhetsläge. Det förekommer i våra nordiska grannländer, och det förekommer i Tyskland, Frankrike och Österrike. Det är inte så att vi nödvändigtvis av detta kan dra slutsatser att vi också måste göra det i Sverige, men det är inte unikt att en analys av samtidens säkerhetsproblem också leder fram till slutsatsen att vi måste ha kraftfulla verktyg och agera i våra gränsnära områden.
Jag säger igen att den nya lagstiftningen när det gäller de utökade befogenheterna naturligtvis är en rättslig ram som nu måste fyllas med ett konkret verksamhetsinnehåll från brottsbekämpningens sida men även andra myndigheters sida. Det är där jag ser att vi kan bygga en robust ordning som gör att betydelsen av en gränskontroll kan minska och i förlängningen tas bort. Men där är vi inte i dag. I dag skulle det i högsta grad få negativa konsekvenser för vår inre säkerhet, om vi utan att ha full utbyggnad av systemet när det gäller de gränsnära områdena skulle ta bort verktyget gränskontroller.
Låt mig avsluta med att Rasmus Ling tog upp ett antal andra frågor som handlar om hur detta praktiskt sett ska genomföras på ett sätt som innebär mindre negativa konsekvenser för pendlare och andra. Det är förstås en diskussion värd att ta, men det är i sådana fall inom ramen för en kvarvarande gränskontroll. Det handlar mer om hur de ska genomföras på ett bra sätt.
Anf. 34 Rasmus Ling (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Frågan är om det här är tillfälliga gränskontroller eller om vi ska ha en mer permanent ordning. Jag tycker att nio år är en så pass lång tid att det börjar bli lite löjligt att kalla dem för tillfälliga, även om jag vet att de förlängs med en tidsrymd på sex månader i taget.
Jag är också medveten om att många länder i EU har infört gränskontroller, inte minst Tyskland, Danmark, Norge och andra länder. Även om det inte är unikt är det ändå beklagansvärt. Jag menar att det inte är ett effektivt sätt att motarbeta organiserad brottslighet. De som kommer i kläm är vanliga människor som är på väg till sina jobb, vill besöka vänner eller av andra skäl vill resa. Det är inte den organiserade brottsligheten man kommer åt den vägen.
Vi behöver naturligtvis fundera över vilka verktyg som behövs permanent. Jag tror att tullare som kan röra sig på Öresundstågen utan att störa och gör kontroller efter vapen eller annat vore fine - och det gäller även resenärerna - men att ha det på nuvarande sätt är skadligt för Öresundsregionen, Skåne, Malmö-Lund och andra ställen. Det är också dåligt för Danmark.
Jag hoppas, fru talman, att regeringen kan ställa lägre krav på att avskaffa gränskontrollerna än att det ska bli fred i världen och inte finnas någon hotbild alls. Vi måste göra oerhört mycket för att stoppa hoten, men det måste vara fråga om effektiva verktyg och inte av den mer symboliska karaktären. Vidare ska en utredning tillsättas för att se vad effekten har varit - både positivt och negativt.
Anf. 35 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Än en gång tack till Rasmus Ling för möjligheten att diskutera de här angelägna frågorna i dag!
För den här regeringen är det en övergripande prioritet att värna Sveriges inre säkerhet. Vi har ett mycket allvarligt säkerhetsläge. Vi har fortfarande en fyra på den femgradiga skalan när det gäller terrorhotet och terrorhotnivån som rör Sverige.
Vi ska dessutom i en komplex värld möta hotet från terrorismen och den våldsbejakande extremismen från olika statliga aktörer och från den organiserade brottsligheten. Vi har också, inte minst under det senaste året, sett hur dessa olika hot interagerar med varandra på ett sätt som är väldigt utmanande för vårt land.
Det är också så att en hel del av de här hoten är gränsöverskridande till sin karaktär. Det är därför naturligt att vi också säkerställer att brottsbekämpningen och olika aktörer som bidrar till den har särskilt effektiva verktyg just när det gäller att bevaka våra gränser.
Gränskontrollerna är ett av de verktygen. Det är också så, och det är viktigt att betona, att det finns andra verktyg - och det finns stor potential i andra verktyg. Jag tror inte minst på den nya lagstiftningen om utökade befogenheter i gränsnära områden. När systemet är så pass utbyggt att hela potentialen i den lagstiftningen kan användas kan säkerligen också gränskontroller komma delvis i ett nytt ljus. Men i nuläget är det alltså inte aktuellt att rulla tillbaka gränskontrollerna, utan vi vill få dem att verka tillsammans med andra verktyg för att motverka de här hoten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig avslutningsvis understryka att jag har mycket stor respekt för att det här kommer med en kostnad. Jag är väldigt angelägen om att ha fortsatt god dialog med den lokala arbetsmarknaden och med näringslivet i både Skåne och Danmark om det här kan göras på ett ur praktiska synvinklar ännu bättre sätt, och jag vet att Polismyndigheten delar den ambitionen.
Jag är också väldigt glad att höra att det finns bred enighet om behovet av nya fasta förbindelser mellan Sverige och Danmark. För att kosta på sig en liten historisk referens så här på fredagen kan man säga att den här bron nog inte hade varit byggd om inte moderater hade drivit på när det begav sig. Det är glädjande att vi kan göra sådant här i bredare enighet i dag.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.