Avknoppningar av skolor
Interpellation 2007/08:261 av Granlund, Marie (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-12-05
- Inlämnad
- 2007-12-05
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2007-12-17
- Sista svarsdatum
- 2007-12-19
- Besvarad
- 2008-01-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2007/08:261 Avknoppningar av skolor
av Marie Granlund (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Så var det dags igen. Karinlundsskolan i Strängnäs är på gång att ges bort till den privata Europaskolan. Elever, föräldrar och lärare protesterar. Situationen med Tibble gymnasium i Täby håller på att upprepa sig. Denna gång är överlåtelsevärdet ännu inte bestämt men ändå var det tänkt att kommunstyrelsen i Strängnäs skulle ta beslut om privatisering.
Precis som tidigare är det Moderaterna som driver fram privatiseringarna. Denna gång är det Ann Landerholm, moderat kommunalråd i Strängnäs, som håller i taktpinnen och den som ska ta över är hennes man Henrik Landerholm, vice ordförande i styrelsen för Europaskolan. Henrik Landerholm var tidigare riksdagsledamot för Moderaterna.
Beslutsprocessen kring skolan har forcerats. Insynen för alla berörda och för oppositionen har varit minimal. Det verkar som om Moderaterna har lovat bort Karinlundsskolan till den privata Europaskolan, ett löfte som förpliktar och som, om inte detta löfte infrias, medför att Skolverket inte kan fatta beslut om att Europaskolan ska få starta hösten 2008.
För att en avknoppning ska kunna genomföras fordras förutom ett positivt beslut från Skolverket att kommunerna upplåter lokalerna till den fristående skolan och att denna också får ta över inventarier, utrustning med mera. Skolverket brukar nämligen säga nej om lokalfrågan inte är löst. Detta beslut måste Skolverket fatta den 7 december. Det är därför insynen i hela beslutsprocessen är minimal för elever, föräldrar och personal men också för oppositionen.
Frågan om avknoppning av Karinlundsskolan har plötsligt lagts på is. Opinionstrycket har blivit för stort. De principiella frågorna kvarstår emellertid.
När frågan om avknoppning av Tibble gymnasium var aktuell anförde Jan Björklund att en utredning var på gång för att se över behovet av ett nationellt regelverk för avknoppning. Därefter har ingenting hänt. Ingen på Utbildningsdepartementet vet om utredningen kommer att komma till stånd. Man kan verkligen fråga sig om Jan Björklunds tidigare uttalande var uppriktigt menat eller bara en skenmanöver för att Uppdrag granskning i Sveriges Television skulle komma med avslöjande reportage om Tibble gymnasium.
Vi socialdemokrater välkomnade då ministerns besked om en utredning. Det måste klargöras vilka regler som gäller vid så kallade avknoppningar.
Avknoppningar som Tibble gymnasium och Karinlundsskolan väcker en rad principiella frågor om hur privatisering av befintlig skolverksamhet ska kunna ske, vilka villkor som ska gälla både för lärare och elever och hur kvaliteten i undervisningen ska kunna garanteras. Vår utgångspunkt är att hela skolväsendet ska präglas av rättvisa villkor, demokratisk insyn och likvärdig kvalitet. Detta måste även gälla för de fristående skolorna. Möjligheten att kunna välja skola är värdefull och de fristående skolorna har en naturlig plats i utbildningsutbudet. Det måste finnas en balans mellan offentliga och fristående skolor i en kommun så att kommunen ges faktiska möjligheter att ta sitt övergripande ansvar.
Ministern har vidare sagt att i väntan på åtgärder kommer diskussionerna kring Tibble att ha en preventiv effekt för vidare avknoppningar. Fallet Karinslund visar att så inte är fallet. Fler kommuner står dessutom på tur, mellan 25 och 30 stycken har lämnat in ansökan till Skolverket.
Mina frågor till statsrådet är därför:
Kommer statsrådet att ta initiativ till direktiv till utredningen, och i så fall när?
Hur ser statsrådet egentligen på avknoppningar som Tibble och Karinslund, och vilka avsikter har statsrådet i sammanhanget?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:261
Webb-tv: Avknoppningar av skolor
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:53 Torsdagen den 17 januariProtokoll 2007/08:53 11 § Svar på interpellation 2007/08:261 om avknoppningar av skolor
Protokoll från debatten
Anf. 109 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Marie Granlund har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en utredning om behovet av ett nationellt regelverk för avknoppning, hur jag ser på avknoppningar som Tibble och Karinlundsskolan samt vilka avsikter jag har i sammanhanget.
Som statsråd är jag förhindrad att kommentera enskilda fall. Mitt svar utgår därför från de principiella aspekterna på frågan om avknoppningar. Täby kommuns beslut i fråga om Tibble gymnasium är föremål för prövning i domstol. Sedan svaret skrevs har första instans kommit till ett domslut. Nu har det i sin tur överklagats. Så det pågår fortfarande en rättslig prövning kring detta.
Framväxten av fristående skolor har i allt väsentligt varit positiv för svensk skola. En mångfald av alternativ har skapats för elever, lärare och föräldrar. Samtidigt har de kommunala skolorna utsatts för en sund konkurrens. Det leder till pedagogisk förnyelse och fungerar som en drivkraft för förändring.
Avknoppning är ett sätt att stimulera till ökat ansvarstagande för personalen. Som jag tidigare framhållit här i kammaren har en sådan process störst möjlighet att uppnå sina syften om den har ett brett stöd bland personal och brukare.
Jag har tidigare sagt att det kan finnas skäl att göra en översyn av regelverket för avknoppningar. Inom Regeringskansliet pågår en analys av hur en sådan översyn bör göras. En slutsats som kan dras är att det redan i dag finns ett tydligt regelverk för värdering av fysiska tillgångar såsom mark och byggnader, medan det saknas en tydlig vägledning för kommunala aktörer att värdera kommunal egendom i form av varumärke, förtroende och kundbas. Beredning pågår inom Regeringskansliet beträffande hur frågan ytterligare ska belysas i de delar som inte bedöms vara tydligt reglerade. En utgångspunkt för detta arbete är att det inte finns skäl att staten i detalj ska reglera vilken driftsform kommuner och landsting väljer för att uppfylla sina åligganden.
Anf. 110 Marie Granlund (S)
Fru talman! Min interpellation handlar om principiella överväganden när det gäller avknoppningar av skolor.
Tidigare har vi här i kammaren diskuterat Tibble gymnasium som
ett
exempel på vad som händer i det borgerligas Sverige. Tibble gymnasium i Täby skulle säljas ut, mot elevers och lärares vilja - dessutom till underpris. Det är Moderaterna som i strid mot övriga partier i Täby drivit fram detta.
Precis som skolministern nämner i sitt svar har skolministern tidigare sagt att det här med avknoppningar måste ses över. I oktober kallade skolministern tillsammans med socialministern till en presskonferens om avknoppningar inom den offentliga sektorn. Nya regler skulle tas fram. Sedan har ingenting hänt.
Om man är illasinnad skulle man kunna tänka sig att presskonferensen hölls eftersom de på Regeringskansliet visste att Uppdrag granskning skulle ha flera reportage om just avknoppningar och då just i Täby kommun. Man blir alltmer övertygad eftersom ingenting, som sagt, händer.
Vart tog utredningen vägen? På Utbildningsdepartementet vet man ingenting om det. Man säger att det kanske är Socialdepartementet som ska ansvaret för den. Det går också rykten om att det är Mats Odell som ska ha ansvaret.
Efter händelsen med Tibble gymnasium anförde skolministern att den händelsen i sig skulle ha preventiv effekt på kommunernas handlande i avvaktan på klarare regler. Så har det emellertid inte blivit, för sedan stod nästa skola på tur. Denna gång var det Karinlundsskolan i Strängnäs som skulle överlåtas till privata Europaskolan.
Precis som i Tibblefallet var det Moderaterna som anförde det hela. Ann Landerholm, moderat kommunalråd, skulle överlåta Karinlundsskolan till Europaskolan. Som av en händelse är hennes man, den tidigare riksdagsledamoten Henrik Landerholm, vice ordförande i Europaskolan. Även denna gång var elever och lärare emot.
Beslutsprocessen forcerades och oppositionen fick minimal information. Men opinionstrycket blev för hårt, så man lade det hela på is.
Det hastar således med klara riktlinjer för avknoppningar. När kommer sådana riktlinjer? Flera kommuner står på tur. 25-30 ansökningar har lämnats in.
Avknoppningar som de vid Tibble gymnasium och Karinlundsskolan väcker en rad principiella frågor, precis som skolministern varit inne på, om hur privatisering av befintlig skolverksamhet ska kunna ske. Det handlar om vilka villkor som ska gälla för både lärare och elever och om hur kvaliteten i undervisningen ska kunna garanteras.
Vår utgångspunkt är att hela skolväsendet ska präglas av rättvisa villkor, demokratisk insyn och likvärdig kvalitet. Detta måste även gälla för de fristående skolorna.
Möjligheten att välja skola är värdefull. De fristående skolorna har en naturlig plats i utbildningsutbudet. Men det måste finnas en balans mellan de offentliga och de fristående skolorna i en kommun så att kommunen ges faktiska möjligheter att ta sitt övergripande ansvar.
Min fråga är: När kommer en skyddslagstiftning mot de moderata kommunala företrädarna?
Anf. 111 Mats Gerdau (M)
Fru talman! Jag tycker att det är ett bra svar som vi har fått från utbildningsministern. I synnerhet den sista meningen tilltalar mig. Att staten inte ska detaljstyra hur kommunerna ska fullgöra sina uppgifter är, tror jag, en väldigt viktig princip. Jag välkomnar också det som står om hur regeringen resonerar kring friskolor.
När friskolereformen i början av 1990-talet infördes av den förra borgerliga regeringen var det väl ganska få som trodde att den skulle få en sådan omfattning som den i dag har och så positiva effekter.
I vissa delar av vårt land finns det numera i praktiken en möjlighet för alla att välja skola oavsett var man bor - oavsett vilket bostadsområde man bor i - och oavsett vilken bakgrund och vilket namn man har liksom hur mycket man tjänar. Så var det inte på 1980-talet och dessförinnan.
Under de tolv år som Socialdemokraterna styrde här i Sverige genomfördes inte en enda reform för att underlätta eller förstärka valfriheten. Hela tiden var de ute efter att inskränka rätten att välja och att göra det svårare att starta en friskola. Även fortsättningsvis försöker Socialdemokraterna i de kommuner där de styr svälta ut friskolorna och sänka ersättningen.
Tidigare i dag pratade jag med en rektor i Bjuv i Skåne. Han vittnade om hur utlämnad man kan vara. Den 29 december fick han besked om att ersättningen skulle sänkas med över 10 procent, vilket skulle gälla redan från den 1 januari - två dagar senare och helt utan förvarning. Detta är bara ett exempel. Han hade många fler.
Nu finns det ett uppdämt behov av att öka valfriheten i skolan. Många som under tolv röda år känt sig motarbetade vill nu förverkliga sina idéer. Det tycker i alla fall vi moderater är väldigt bra. Det finns dessutom en ofta stark men outnyttjad kvinnokraft som vi bättre måste ta till vara.
Jag tror inte att det är någon slump att antalet ansökningar om att få starta friskolor ganska markant ökade förra året efter den borgerliga regeringens tillträde. Signalerna om att valfrihet återigen ska välkomnas gick uppenbarligen hem.
Några - 20, 25 eller 30 - lärare och rektorer, på kommunala skolor ville pröva sina vingar och pröva att driva sin skola helt själva. De känner sig flygfärdiga. Några ansökningar har bifallits av Skolverket. Andra ansökningar har avslagits. Socialdemokraterna gick dock emot varje ansökan när kommunerna yttrade sig. Inte heller det är en slump, tror jag.
Detta speglar ganska väl stämningen inom socialdemokratin när det gäller friskolor. Man är emot.
En ansökan som Socialdemokraterna säger nej till gäller Vendelsö skola i Haninge. Där vill personalen knoppa av och driva skolan i egen regi. 550 enkäter har skickats ut till föräldrarna. Endast elva föräldrar var emot. Ändå säger Socialdemokraterna nej.
Hur går detta ihop med den påstådda positiva inställningen till friskolor? Nej, jag tror faktiskt inte att det är tydligare riktlinjer som Socialdemokraterna efterfrågar, utan det handlar helt enkelt om bättre möjligheter att säga nej.
Friskolereformen har tagits emot olika i olika kommuner. Därför ser vi i dag ett ganska kluvet Sverige. I över hundra kommuner går mindre än 1 procent av eleverna i friskola. Där har
en
anordnare, den kommunala, nästan monopol på att driva skolverksamhet.
Utifrån meningen i slutet av interpellationen om att det måste finnas en balans mellan offentliga och fristående skolor i en kommun vore det väldigt intressant att höra Marie Granlunds inställning när det gäller vad vi nu ska göra åt alla dessa kommuner. Hur ska vi främja valfrihet så att man kommer fram även där? Hur ska vi skapa den balans som ni säger er eftersträva?
Om du, Marie Granlund, menar allvar borde ni i stället för att kräva hårdare regler om att få starta friskolor kräva regler
för
att fler friskolor ska få starta,
för
att valfriheten ska omfattas av fler, inte färre, i Sverige.
Anf. 112 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Den fråga som Marie Granlund ställer i interpellationen och som jag svarat på ställer hon igen i sitt inlägg här, nämligen frågan om när en utredning kommer.
Det kommer en utredning. Att det tar några månader att få fram ett utredningsdirektiv är mer legio än undantag. Oftast är det så. Det tog ännu längre tid på den förra regeringens tid. Det är många som ska ha ett ord med i laget.
Jag vill gärna säga att ju mer man djupdyker i detta, desto fler lagar involveras på något sätt i själva översynen därför att det är rätt många paragrafer i olika lagar som påverkar i den här typen av frågor.
Ansvaret i regeringen är preliminärt - detta är inte bara ett rykte, utan jag har tidigare sagt det - placerat hos kommunminister Mats Odell.
Det här rör inte bara skolor utan rader av kommunala och landstingskommunala verksamheter. Utredningsdirektiven arbetas det på i Regeringskansliet. Det kommer att tillsättas en utredning.
Jag har respekt för frågans principiella karaktär. Jag uppfattade att Mona Sahlin i går sade i debatten att hon kan tänka sig att personalkooperativ inom vården ska undantas från upphandling. I själva verket är det en form av avknoppning man då talar om inom vården. Jag tycker att idén är fullt tänkvärd, men det är komplexa lagstiftningsfrågor runt det där när man ska djupborra i det. Jag tycker att man ska ha respekt för processen. Det är ingenting som bara kan hafsas igenom.
Jag har sagt och säger det igen: Jag är kritisk till den delen i Täbys agerande där man körde över personalen. Idén med avknoppningen är att personalen ska kunna ta över en verksamhet, men det bygger på att personalen är för det. Att tvinga personalen att ta över är jag skeptisk till. Det är det som står i mitt interpellationssvar och som regeringen står bakom. Man har naturligtvis mycket större möjligheter att lyckas om personalen i sin helhet är för övertagandet.
Det betyder inte att det från regeringens sida planeras ett förbud mot att göra det. I vår kommunaliserade skola måste vi som nationella skolpolitiker vara noggranna och fundera på vad man tycker är lämpligt och vad man vill förbjuda. Det är klart att kommunen måste ha en betydande självständighet att lägga upp hur den här typen av frågor ska hanteras. Samtidigt kan var och en tycka att det ena sättet är lämpligt och det andra olämpligt.
Däremot måste man gå till botten med frågan om att värdera marknadsvärdet, för den är väsentlig. Man överlåter en verksamhet som har ett marknadsvärde. Det är inte priset på lokalerna det handlar om, utan det är ett slags namn på en verksamhet, en skola eller en vårdinrättning, som har ett visst ekonomiskt värde. Hur det ska värderas och hur en betalning eventuellt ska ske är en fråga som man måste gå till botten med i en utredning, för den är central.
Sedan finns det andra frågor som också är knepiga i sammanhanget, skolplikt till exempel. I dag är det så att en avknoppad skola inte kan ta över skolpliktsansvaret från den kommunala skolan. Ska den kunna göra det i framtiden eller inte? Det är en lång rad frågor som behöver belysas i de här utredningarna.
Sedan finns det specifika frågor som rör vården, till exempel det som Mona Sahlin tog upp i går om att personalkooperativ ska kunna undantas från upphandling. Det är en avknoppning man förespråkar när man säger så. Det är en tänkvärd tanke, men det är en del i det som bör gå in i en utredning kring en ny lagstiftning.
Anf. 113 Marie Granlund (S)
Fru talman! Jag tackar för svaret men vill emellertid konstatera att ibland har skolministern en förmåga att vara väldigt snabb, och ibland tar det lite längre tid. Som sagt ser vi verkligen fram emot att den här utredningen kommer, för det är väldigt viktigt. Man skulle kunna misstänka att det är Moderaterna som försöker stoppa att den kommer till stånd, eftersom frågan nästan inte har varit aktuell tidigare om Jan Björklund har avknoppat någonting i Stockholm. Men den stora explosionen nu pågår där Moderaterna styr, och det pågår mot föräldrars och lärares vilja. Det här säger Mats Gerdau inte någonting om. Jag vet inte om det är i enlighet med vad man får lov att diskutera i interpellationsdebatten. Han berör inte någonting av det min interpellation handlar om. Men det kanske fungerar i en del fall.
För att systemet med friskolor ska fungera måste man verkligen få bort avarterna. Det tycker jag är väldigt viktigt. Då är det här en av de avarter som finns. Det gäller Tibble och Strängnäs, och det blir säkert fler. Jag tror inte att det är ett moratorium nu i avvaktan, utan det här kommer att fortgå. Det är självklart oerhört allvarligt med elever som tvingas byta skola eller tvingas sluta och lärare som tvingas byta arbetsplats. Det är väldigt viktigt att det sker någonting snabbt.
Det andra som det också måste göras någonting åt och som skolministern har begravt i skollagen handlar om konfessionella friskolor. Hur ska man hantera dem? Är det rimligt att Plymouthbröderna faktiskt får starta skola? Såvitt jag vet råder det en väldigt stor oenighet om det i alliansen. Nästa är till exempel John Bauer. Är det rimligt att man tjänar 150 miljoner kronor på skolor? Skolministern har tidigare sagt att det mer eller mindre är omöjligt att tjäna pengar på skolor. Men faktum visar att det inte är på det viset. Det kommer interpellationer om det nästa vecka, så vi kan fortsätta med den frågan då.
Jag skulle vilja säga till Mats Gerdau: Upplever inte du någonsin att det finns något problem över huvud taget? Bortser du bara från vad dina moderata kolleger gör i Täby? Bortser du bara från vad dina moderata kolleger gör i Strängnäs? Är det helt okej bara det är privat, till vilket pris som helst och gärna så att nära och kära tjänar på det hela? Är det då konstigt att vi reagerar? Är det konstigt att det håller på att bli demonstrationer? Är det konstigt att det blir tidningsskriverier?
Då skulle jag vilja fråga: Vad vill Moderaterna göra åt det? Är det ni som stoppar arbetet i Regeringskansliet, eller varför går det inte framåt och blir någonting av den här jätteviktiga utredningen? Den borde ha varit tillsatt för länge sedan för att se till att elever får studiero, att lärare får arbetsro och att vi får veta vad som faktiskt gäller.
Anf. 114 Mats Gerdau (M)
Fru talman! Marie Granlund började med att kritisera mig för att jag diskuterade den ganska viktiga friskolefrågan här. Det fick man uppenbarligen inte göra i en sådan här interpellationsdebatt. Sedan går hon själv in i samma diskussion och tar upp en massa andra frågor. Det var kanske därför att hon inte vill svara på de frågor som jag ställde och som just rörde friskolor. Antagligen var det så.
Hon ställde en fråga om det finns några problem och om vi moderater inte ser några problem. Då ska jag säga: Jo, vi ser massor med problem med den svenska skolan. Ni har lämnat tolv års ogjorda saker efter er som vi nu försöker åtgärda.
Jag läste på Skolverkets webbsida i dag om Gällivare som fick massiv kritik, socialdemokratiskt styrda Gällivare, där det sannolikt inte finns en enda friskola. Jag har aldrig läst en sådan inspektionsrapport från Skolverket som så fullständigt kritiserar en kommun. Det finns massor med problem i skolan. Det är precis det vi försöker lösa nu.
Jag hade hoppats att vi skulle kunna ha en lite sansad och framför allt saklig och nyanserad debatt om friskolor. Tyvärr bjuder inte Marie Granlund in till det. Det är rader av invektiv, påståenden och faktiskt rena osanningar. Det tycker jag är tråkigt i en sådan här debatt. I interpellationen står att Karinlundsskolan i Strängnäs är på väg att ges bort, "ges bort". Här ska man skänka bort en skola. Vad finns det för substans i det påståendet? Ja, faktiskt ingenting. Det finns inte ens ett beslut fattat. Det har diskuterats olika alternativ, och inga beslut är fattade.
Jag tycker att det är tråkigt att vi måste ha en sådan debattstil, men när argumenten tryter höjer man tonläget och väjer inte för rena falsarier. Men jag hoppas att Marie Granlund kan återkomma och, nu när jag har svarat på hennes fråga, svara på hur vi ska åstadkomma balansen vad gäller kommunala och fristående skolor i alla de hundra kommuner där det knappt finns en enda friskola, där mindre än 1 procent av eleverna går.
Anf. 115 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Jag uppfattade att Marie Granlund för någon märklig socialdemokratisk argumentation. När man är på det humöret säger man att det är bra med friskolor, det ger mångfald och valfrihet. Så säger man när man talar till friskolorna och till föräldrarna.
Jag har meddelat att det finns principiella frågeställningar runt avknoppningar. Därför har regeringen bestämt sig för att vi ska utreda frågan. Då kan Marie Granlund inte avhålla sig från att falla i fullständig exposé av friskolefientlighet i sitt inlägg i stället för att diskutera de principiella avvägningarna och problematisera frågorna. Det är det vi måste göra, det är så det kan komma framåt.
Att regeringen inte på två månader har tillsatt en utredning om detta får Marie Granlund att fråga vad det är som hänt. Varför gjorde ni inte det på tolv år själva? Det hade ni kunnat göra. Ni hade tolv år på er. Utredningsdirektiven bereds just nu i Regeringskansliet. Det kommer en utredning om de här frågorna, men vi måste ringa in frågorna. I rätt många beredningsprocesser i Regeringskansliet funkar det så att det tar ett tag att fånga in alla. Men det kommer en utredning som den förra regeringen struntade i under tolv år. Hade ni löst det här hade problemet inte funnits. Det är ju sanningen.
När det gäller religiösa friskolor är oppositionen inte överens. Vi i regeringen är överens om hur de ska hanteras i den nya skollagen. Begravt i den nya skollagen? Jag tar mig för pannan. Under tolv år åstadkom ni ju ingen skollag. Utredningen segdrogs år efter år. Nu kommer det en ny skollag med bestämmelser om friskolor. Det är inte regeringen som prövar om den enskilda skolan ska få tillstånd att starta. Men lagarna kommer att förändras på den här punkten, och vi har presenterat hur.
Med tanke på att vi hade en regering som närmast abdikerade från skolfrågorna i tolv år, skulle man kunna förvänta sig lite mer ödmjukhet från deras företrädare i debatten.
Jag menar att det finns anledning att problematisera frågor runt avknoppningarna. Det har vi gjort, och det är därför vi ska ha en utredning. Men låt oss föra diskussionen om de konkreta frågorna och inte bara hemfalla till något slags massiv friskolefientlighet. Det löser inte problemen.
Anf. 116 Marie Granlund (S)
Fru talman! Jag är övertygad om att om friskolorna verkligen ska kunna fungera måste avarterna åtgärdas. Det säger också Friskolornas riksförbund. Det är inte något som bara Socialdemokraterna säger, utan vi är helt överens om det.
För att barn som går på en friskola ska få studiero och inte behöva attackeras för att de går på den skolan, måste man få ordning och reda i systemet. Det gäller inte bara i klassrummet, utan det gäller också systemen inom skolan och friskolan.
Varför har vi inte tidigare gjort något åt typ det som händer i Tibble eller Strängnäs? Det var för att frågan inte var aktuell. Vi visste till exempel inte att Jan Björklund höll på att knoppa av skolor i Stockholm. Det var inte så aktuellt på den tiden. Nu är det en fullständig explosion, och det är mot lärares och elevers vilja. Frågan var inte aktuell när det var flest socialdemokrater som styrde i kommunerna. Men ni vill privatisera till vilket pris som helst.
De andra avarterna, till exempel Plymouthbröderna och John Bauer som startar skolor, är det oerhört viktigt att man gör något åt.
Vad det till exempel gäller vinst inom friskolesektorn hade vi en utredning på gång. Att lägga ned den var något av det absolut första som ni gjorde när ni kom till makten, förutom att slakta komvux.
Det finns mycket som skulle ha kunnat bli genomfört om man hade velat. Som sagt är skolministern ibland väldigt snabb när han vill och ibland tar det längre tid.
Jag kan förstå att det här är en svår fråga i regeringen. Och vad gäller detta med Tibble och Strängnäs kan det inte vara så lätt att ha med Moderaterna att göra, framför allt då partiordföranden kommer från just Täby.
Anf. 117 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! En del av sakerna som sägs här är så tramsigt att man bara tar sig för pannan, till exempel att man inte kände till det här med avknoppningar. Det är klart att man gjorde.
Marie Granlund är ny i skolpolitiken, men alla socialdemokrater är det inte. I den här regionen har det knoppats av skolor. Täby kommun har knoppat av skolor i ett årtionde. I Stockholms kommun har det också knoppats av skolor. En kommunal skola knoppades av på den socialdemokratiska tiden mellan 1994 och 1998 under Mats Hulths ledning. Under min tid som skolborgarråd knoppades ytterligare två kommunala grundskolor av. Både Ingegerd Wärnersson och Thomas Östros skällde över det. Man var helt medveten om att det pågick, kan jag säga. Även om inte Marie Granlund var det, visste den socialdemokratiska regeringen det. Men man ändrade inte lagen. Att jag inte har hunnit göra det på två månader kan jag väl be om ursäkt för, men ni hade tolv år på er och struntade i det då.
Låt oss nu, i stället för att bara stå och munhuggas om detta, problematisera de här frågorna, för alla medger att detta med överföringen av ett ekonomiskt värde i form av ett varumärkesnamn väcker en del principiella frågeställningar som man måste fundera över. Det kanske behövs en lagreglering, det kanske behövs en överenskommelse eller att kommunerna frivilligt åtar sig detta eller att man i någon form bestämmer sig för hur detta ska hanteras. Alla är överens om det, så vi behöver inte låta som om vi är oeniga om det.
Utredningen kommer i gång nu. Den kom aldrig i gång under era tolv år, men nu kommer den i gång.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.