Avgifter på bibliotekslån
Interpellation 2006/07:442 av Pettersson, Leif (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-03-27
- Inlämnad
- 2007-03-27
- Besvarad
- 2007-04-13
- Sista svarsdatum
- 2007-04-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 27 mars
Interpellation
2006/07:442 Avgifter på bibliotekslån
av Leif Pettersson (s)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Läsandet och därmed biblioteken är ett omistligt inslag i vårt svenska kulturliv. Våra bibliotek besöks dagligen av hundratusentals människor. De är en ovärderlig källa för skolelever och studenter i alla åldrar. Biblioteken följer också med i tiden genom att i många fall utvidga sitt sortiment med utlåning av material lagrade via nya medier.
Nya bibliotek drar till sig människor i alla åldrar som flugor till en sockerbit. Det nya biblioteket i Kulturens hus i Luleå är ett bra exempel. Luleåborna har strömmat till långt över förväntningarna. Nya lånekort har skrivits ut i tusental. När kommuner i samverkan med andra aktörer gör bibliotek tillgängliga på andra tider än de traditionella ökar antalet utlåningar och fler kan ta del av utbudet. Biblioteket i Söråker utanför Timrå är här ett bra exempel. Så länge huset är öppet är också biblioteket öppet.
I partiledarutfrågningen i valrörelsen öppnade Moderaternas ordförande Fredrik Reinfeldt för att införa avgifter på biblioteken. Företrädare för andra borgerliga partier försäkrade att det inte var aktuellt med avgifter på lån i våra bibliotek. Nu, efter valet, har en arbetsgrupp inom Moderata samlingspartiet lagt fram förslag om avgifter på lån från biblioteken. Mot bakgrund av dessa motstridiga budskap är det viktigt att få besked om vilka som i dag är regeringens intentioner när det gäller biblioteken.
En avgift på boklån skulle i ett slag förändra hela grunden för svenskt biblioteksväsen. Det skulle bli plånboken som avgjorde den enskildes möjligheter att ta del av litteratur. Avgiftsfria bibliotek är en grund i varje väl fungerande demokratiskt samhälle. Om en stor andel människor läser och har bred tillgång till information finns en bra grund för att många ska delta i samhällsdebatten. Avgiftsbelagda boklån för vuxna begränsar den enskildes möjligheter att ta del av litteraturskatter. Det finns också en risk för att det medför att färre barn skaffar sig vanan att gå till biblioteket.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth:
Avser kulturministern att ta initiativ till ett förslag som syftar till att möjliggöra avgifter på bibliotekslån?
Avser kulturministern att agera för att stärka bibliotekens roll i svenskt kulturliv?
Debatt
(12 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:442
Webb-tv: Avgifter på bibliotekslån
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:90 Fredagen den 13 aprilProtokoll 2006/07:90 9 § Svar på interpellation 2006/07:442 om avgifter på bibliotekslån
Protokoll från debatten
Anf. 39 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Leif Pettersson har frågat mig dels om jag avser att ta initiativ till ett förslag som syftar till att möjliggöra avgifter på bibliotekslån, dels om jag avser att agera för att stärka bibliotekens roll i svenskt kulturliv. Frågan är ställd mot bakgrund av förslagen i
Kulturen 2.0
, det kulturpolitiska program som den moderata riksdagsgruppens kulturkommitté lade fram för drygt en månad sedan.
Låt mig först och främst klargöra att jag som kulturminister inte kommer att verka för att lägga fram ett förslag om att avgiftsbelägga bibliotekslån, varken för barn eller vuxna. Detta har jag sagt tidigare, och jag säger det gärna igen. Den moderata kulturkommitténs skrift ska ses som ett inlägg i den kulturpolitiska debatten, och jag är uppriktigt glad över den engagerade och livliga diskussion om våra bibliotek som den har givit upphov till. Debatten visar med all önskvärd tydlighet hur viktig denna kulturinstitution är i Sverige. Biblioteken är en grundläggande del av den kulturella infrastrukturen och en symbol för ett fritt och öppet samhälle. För litteraturen och läsandet är biblioteken en självklar resurs.
Samtidigt har debatten också väckt en rad frågor om tillståndet för och utvecklingen av folkbiblioteken i landet. Konstigt vore ju annars. Bibliotekens roll är inte, och kan inte vara, densamma som förr eftersom samhället har förändrats och ställer andra krav på vad ett bibliotek ska vara. Många talar i dag om en identitetskris för biblioteksväsendet och efterlyser tydligare uppdrag, nationella mål och utvecklingsstrategier.
Självklart vill jag stärka bibliotekens roll i det svenska kulturlivet, men jag är däremot inte lika säker på att en nationell bibliotekspolitik, formulerad av staten, är det givna svaret på biblioteksväsendets behov av utveckling. Biblioteken är trots allt en av de mest decentraliserade samhällstjänster som finns. Utvecklingskraften måste därför komma underifrån och inte uppifrån.
Jag tror att det finns olika vägar att stärka bibliotekens roll i framtiden.
Framför allt tror jag inte att man ska vara främmande för att tänka i nya banor. Förslaget i Moderaternas kulturprogram att alternativa driftsformer ska stimuleras är kanske ett sätt att möta framtidens utmaningar. Att utvärdera bibliotekslagen är kanske ett annat. Det här är frågor som regeringen sannolikt får anledning att återkomma till under mandatperioden.
Jag har i andra sammanhang betonat vikten av barns och ungas rätt till kultur. Att strategiskt flytta fram positionerna för barn- och ungdomskulturen står högt upp på regeringens dagordning. Därför vill jag avslutningsvis särskilt framhålla behovet av utveckling av den pedagogiska rollen för biblioteksverksamheterna inom grundskolan och gymnasieskolan. För att stödja barns och ungdomars språkutveckling med inriktning på att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolan kan skolbibliotekens betydelse inte nog understrykas.
Anf. 40 Leif Pettersson (S)
Herr talman! Jag vill inledningsvis tacka kulturministern för svaret. Jag noterar naturligtvis med tillfredsställelse den samsyn som ministern ger uttryck för när det gäller avgifter på bibliotekslån.
Men när jag sedan tar del av hela svaret blir jag i alla fall lite konfunderad och tycker att det krävs en del förtydliganden. Ministern är som sagt tydlig med sin egen avsikt men är samtidigt kritisk till nationell bibliotekspolitik. Vad det här står för är för mig svårtolkat. Om det står för ett nej till en detaljreglering av bibliotekens verksamhet och utvecklingsarbete håller jag med. Biblioteken ska utvecklas utifrån de förutsättningar som finns där de verkar. Något annat är inte möjligt. Men om det i stället står för att man ska ändra den nuvarande bibliotekslagen, som ju garanterar bibliotek i alla våra kommuner och samtidigt säger att biblioteken ska vara avgiftsfria, då är jag inte med. Då öppnar man ju för just som ministerns säger sig inte vilja göra, nämligen att ta ut avgifter lokalt.
Bakgrunden till, och innebörden av, mina tvivel står naturligtvis att finna i parallellen till andra politikområden. Låt mig ta tre exempel. Under valrörelsen uttalade företrädare för framför allt Moderaterna med viss emfas att det inte var aktuellt med utförsäljning av offentligt ägda sjukhus. Efter valet har regeringen, helt i strid med den bild man ville skapa före valet, lagt fram förslag som möjliggör storskalig utförsäljning av svensk sjukvård. Före valet försäkrade företrädare för partier inom den styrande moderatledda regeringen att det inte var aktuellt med stora utförsäljningar av allmännyttan. Efter valet har, som bekant, lagar lagts fram som möjliggör storskalig utförsäljning av de allmännyttiga hyreslägenheterna.
Före valet försäkrade företrädare för de fyra partier som nu ingår i regeringen att det inte var aktuellt att privatisera Vattenfall och LKAB. Efter valet är inte alla företrädare lika tydliga.
Före valet sade både Moderata samlingspartiets ordförande och den nuvarande kulturministern att det inte var aktuellt med avgifter på lån av böcker i våra bibliotek. Det var ett besked som jag tyckte var bra. Men nu efteråt har just den här moderata arbetsgruppen tagit fram ett förslag som öppnar för avgifter på lån i biblioteken. Det är till och med så att man i en av de kommuner där Moderaterna har egen majoritet, Danderyd, förbereder sig för möjligheten att ta betalt genom att stryka formuleringarna om avgiftsfria lån i sin biblioteksplan.
I onsdagens riksdagsdebatt om bland annat biblioteken deltog ingen företrädare för Moderaterna. Man kan ju fråga sig varför. Kan det vara så att det kulturpolitiska manifest som ni har författat hade äventyrat den eniga fasaden? De andra tre partierna var ju så tydliga - inga avgifter på biblioteken. Beskeden kan bara uppfattas på ett sätt: Den nuvarande bibliotekslagen ska vara kvar.
I debatten i förrgår förblev också en annan fråga som hänger ihop med utvecklingen av biblioteken obesvarad. Det var frågan om läsfrämjande åtgärder. På det området kan och ska biblioteken spela en mycket viktig roll. Läsandet är viktigt, och vi vet också att det är ojämnt fördelat mellan kvinnor och män och mellan människor med olika social bakgrund. Här kan biblioteken spela en viktig roll.
Jag vill därför sluta med att rikta två frågor till kulturministern. Innefattar kulturministerns svar på min interpellation även ett löfte om att behålla bibliotekslagens krav på att det ska finnas bibliotek i alla kommuner och att lånen ska vara avgiftsfria? Har ministern för avsikt att som ett led i bibliotekens utvecklingsarbete lägga fram förslag som syftar till att öka läsandet i Sverige?
Anf. 41 Siv Holma (V)
Herr talman! Jag tänkte ta fasta på detta med att stärka biblioteken. Kulturministern säger att hon inte är säker på att en nationell bibliotekspolitik formulerad av staten är det givna svaret på biblioteksväsendets behov av utveckling.
Vänsterpartiet har en annorlunda syn, och jag har förstått att den synen delas också i stora stycken av ett av allianspartierna, Kristdemokraterna. Vi hade en debatt här den 11 april. Och jag uppfattade det som om även Folkpartiet öppnade för en sådan sak, framför allt när jag ställde frågan om man kunde ha en särskild utredning, vilket också Svensk Biblioteksförenings ordförande Britta Lejon och generalsekreteraren Niclas Lindberg skrev om i en debattartikel. Där uppmanade de kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, skolminister Jan Björklund och utbildningsminister Lars Leijonborg att ta initiativ till en brett sammansatt utredning med uppdrag att formulera en nationell biblioteksstrategi. De vill att utredningen ska beskriva hur olika institutioner inom utbildnings- och biblioteksväsendet ska samverka för att nå gemensamma, tydliga och utvärderingsbara mål. De tycker att utredningen också ska utvärdera den tio år gamla bibliotekslagen. Det ska utmynna i att man tar fram en biblioteksstrategi för bibliotekens roll i 2000-talets kunskapssamhälle.
Det här är tankegångar som också Vänsterpartiet har motionerat om. Jag noterar att kulturministern poängterade vikten av att ha ett underifrånperspektiv, att verksamheten ska vara decentraliserad och att det inte ska vara ett
von oben
-arbetssätt. Vi delar den åsikten, och därför tycker vi att man skulle kunna tillsätta en arbetsgrupp som har ett underifrånperspektiv. Vi tycker att man ska bilda en särskild arbetsgrupp bestående av fackfolk och biblioteksanvändare som utarbetar ett förslag till idéprogram för 2000-talets bibliotek. Vi kan tänka oss att det i arbetsgruppen skulle ingå bibliotekarier med olika erfarenheter, författare, mediepedagoger och andra pedagoger, IT-folk, representanter för användarna, och då även dyslektiker, syn- och hörselskadade med flera.
Vänsterpartiet vill också att bibliotekslagen skärps så att den verkligen tillförsäkrar alla en biblioteksservice av god kvalitet. Kulturministern talar om barn- och ungdomsperspektivet, och det tycker vi också är viktigt. Det är viktigt att man har en biblioteksservice av god kvalitet för alla, flickor och pojkar, kvinnor och män, dyslektiker och snabbläsande bokslukare, svensktalande och personer med annat modersmål än svenska.
Min fråga gäller om den nya alliansregeringen skulle kunna tänka sig att verka för att vi får en särskild biblioteksutredning. Där kan ni också hämta inspiration från de nordiska länderna. Jag har förstått att Danmark, Finland och Norge har gjort det här arbetet.
Anf. 42 Mats Johansson (M)
Herr talman! Tack, fru kulturminister, för svaren på interpellationen som jag tycker var bra. Vi moderater älskar ju biblioteken, och vi tycker alltid att det är roligt att diskutera bibliotekens framtid. Det är där vi vill lägga vår energi. Med tanke på utvecklingen på bibliotekssidan är det framtiden som är intressant. Vi diskuterade frågan senast i kulturdebatten vid onsdagens plenum, som påpekades här. Jag kan också instämma i den lovsång till biblioteken som min allianskollega Dan Kihlström från Kristdemokraterna då framförde. Han talade väl, vältalig som han är, om bibliotekens betydelse för oss när vi var barn, och det gäller inte minst skolbiblioteken. Jag undrar om kulturministern har något mer att säga om regeringens planer på kultursatsningar i skolan, och särskilt skolbiblioteken. Vi vet ju att skolbibliotekens roll har försvagats under den gångna socialdemokratiska regeringsperioden.
För egen del har jag diskuterat biblioteken ett antal gånger i spalterna den senaste tiden. Anledningen är den debattskrift som åberopas i interpellationen,
Kulturen 2.0
. Den som är intresserad av vad som verkligen står där kan läsa den på den moderata hemsidan på nätet, moderat.se.
Det är alltså riksdagens moderata kulturkommitté som diskuterar bibliotekens framtid som 1 av 83 punkter i en moderat kultursyn. Vi gör det från en mycket positiv utgångspunkt. Vi skriver: "Biblioteken är en del av den kulturella infrastrukturen och dess bokutlåning är central för kunskapsspridningen."
Det är mycket glädjande att många har velat intressera sig för våra tankar. Mer beklagligt är att just den här avgiftsfrågan grundas på en avsiktlig missuppfattning från dem som driver kampanj mot oss. Det finns nämligen inget förslag i den här skriften om avgifter på boklån. Det finns inte en rad om detta i vår skrift. Däremot finns det ett resonemang om att biblioteken är en kommunal angelägenhet och att subsidiaritetsprincipen talar för att besluten ska ligga där. Låt mig vara väldigt tydlig på den här punkten eftersom den lätt missuppfattas. Det är på kommunal nivå besluten att inte införa avgifter på boklån ska fattas. Jag förstår att det kan vara en nyans som inte till fullo uppfattas av den som vill missförstå vad vi har skrivit, men rätt ska vara rätt.
Anf. 43 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Jag har fått ett antal frågor som jag ska försöka beta av vartefter. Inledningsvis kan vi konstatera att vi är eniga om att biblioteken har en stark ställning och är en symbol för demokrati och yttrandefrihet, som jag sade i mitt första svar. Det är bra. Man kan också säga att utvecklingen inom utbildningen, mediesektorn och kommunikationstekniken också i grunden har förändrat bibliotekens roll.
Det är inte särskilt konstigt, och det är nog ganska bra.
Marknaden har förändrats också. Vi har tillgång till böcker på betydligt fler håll än vad vi hade tidigare. Vi har haft interpellationsdebatter här om läsfrämjande där vi kunde konstatera att man till och med på bensinstationerna nu kan köpa böcker, vilket också är bra. Det kanske inte är ett så stort utbud, men de finns där, och förhoppningsvis lockar det människor, som kanske inte tycker att det är lika självklart att gå in i en bokhandel, att upptäcka läsningen. Ljudböcker har kommit. Man når nya grupper genom det.
Leif Pettersson bad mig om ett förtydligande och så blev det en diskussion om sjukhus, bostäder och försäljning av Vattenfall och LKAB, vilket mig veterligen inte har föreslagits. Det är bra att även Mats Johansson förtydligar att vi inte kommer att föreslå avgifter på boklån. Däremot är det redan i dag möjligt för många bibliotek - och det gör de också av olika skäl - att ta betalt för annat. Det kan vara kopiering, utlåning av film och annat. Det är inget som jag tror att någon av oss har några synpunkter på.
Leif Pettersson frågade också om jag kommer att återkomma med förslag på vad vi kan göra för att öka läsandet i Sverige. Det kan jag säga att jag kommer att göra. Ja.
Den andra frågan som Leif Pettersson hade handlade om de avgiftsfria lånen. Svaret är att vi inte kommer att föreslå avgifter.
Siv Holma hade idéer om bildandet av en arbetsgrupp med olika företrädare som möjligen skulle kunna se över bibliotekslagen, och det handlade om ifall vi ska hämta inspiration av de övriga nordiska länderna. Det tycker jag är rimligt att man gör. Absolut, det finns mycket att lära, inte bara av våra nordiska grannländer utan av andra länder, inte minst inom EU. Den internationella biblioteksportal som nu håller på att byggas upp mellan EU-staterna är ett nytt spännande grepp, tycker jag, för att vi ska kunna vidga det.
Skolbiblioteken pratade Mats Johansson om och om att deras roll har försvagats. Då kan jag i det här sammanhanget gå tillbaka till budgetpropositionen från i höstas. Jag ska läsa delar av det. "Regeringen anser att alla elever behöver träna sin läsning. Det handlar inte bara om att lära sig att läsa utan också om att bli en god läsare: att uppslukas av läsandets nöje. Det är därför mycket viktigt att alla elever har tillgång till ett skolbibliotek där eleverna kan få vägledning in i läsningen och i böckernas värld." Lite längre ned i samma stycke står: "Förekomsten av skolbibliotek har stor betydelse för att främja elevernas intresse för läsning. I områden och på skolor där svenska språket har en svag ställning bör den språkliga infrastrukturen vara extra väl utarbetad."
Det måste väl ändå, hoppas jag, räcka som ett svar när det gäller de ambitioner som alliansregeringen har att stärka läsandet, inte minst i skolan. Det övriga återkommer jag till.
Anf. 44 Leif Pettersson (S)
Herr talman! Det är just precis det som min fråga handlar om som Mats Johansson och kulturministern också tar upp här, möjligheten att ta ut avgifter på biblioteken. Mats Johansson säger och kulturministern, om jag förstår det rätt, instämmer i att det är en fråga som ska avgöras lokalt. Enligt min uppfattning ska den bibliotekslag vi har i dag fortsätta att gälla där vi säger att lånen på biblioteken ska vara avgiftsfria. Det är där som skillnaden ligger.
Danderyds kommun är trots allt väldigt styrd av moderater sedan väldigt lång tid tillbaka. Där förbereder man just nu den möjligheten. Då kan man undra om de har en känsla av att den nuvarande bibliotekslagen kommer att förändras. Det var det som min första fråga tidigare här gällde, inte om kulturministern stod kvar vid det tidigare beskedet.
Det vi har sett nu under ett antal år är beklagligt, och det tror jag vi alla är överens om. Det är en nedgång i utlåningen på biblioteken, och bibliotekens tjänster används inte på det sätt som rättmätigt borde ske.
Man kan fundera på vad det beror på. Där kan jag som socialdemokrat vara självkritisk och undra om våra kommunalpolitiker runt om i landet verkligen satsar på biblioteken och kulturen på det sätt man borde. Den frågan kommer vi att diskutera inom vårt parti och försöka få våra politiker lokalt att ta tag i de frågorna på ett bättre sätt.
Det finns exempel på där man har gjort det. Det tydligaste exemplet för mig är Kulturens hus i Luleå med det nya biblioteket. Det är en fröjd att bara gå in där och se hur man kan exponera böcker och med den satsningen få bibliotekslånen att öka på ett mycket markant sätt. Det finns nästan inte barnböcker att låna för att alla är utlånade. Det är ett otroligt fint exempel.
Ett annat exempel, och det kanske möjligen kan knyta an till svaret på vad alternativa driftsformer står för, är i Söråker i Timrå kommun. Där ser kommunen tillsammans med Folkets hus i Söråker till att biblioteket är öppet så länge som Folkets hus är öppet, det vill säga ibland fram till kl. 1 på natten. Söråkers folkets hus används också av landstinget i Västernorrland som ett bra exempel på hur man kan utveckla barn- och ungdomskulturen i länet. Det är ett resurscentrum, ett utvecklingscentrum för just det arbetet där biblioteket har den centrala rollen, men där finns också annat naturligtvis.
Om det finns något mer att säga runt alternativa driftsformer så skulle det naturligtvis vara intressant. Ibland är ju alternativa driftsformer lika med privatisering. Det har vi varit med om i debatten tidigare. Det är inte alltid så att alternativa driftsformer har inneburit att vi förnyar och förändrar den offentliga verksamheten. I stället ska någon annan huvudman in i det. Om det är det som menas är jag naturligtvis inte med på vagnen alls i den frågan. Men om vi vill utveckla det på annat sätt är det jättebra.
När det gäller att böcker nu finns överallt var det tur att vi gjorde det vi gjorde med bokmomsen så att det har möjliggjort för fler människor att köpa böcker.
Anf. 45 Siv Holma (V)
Herr talman! Jag vill ta upp de positiva orden kring att man kan ha en biblioteksstrategi. I kulturutskottets betänkande, som svar på Vänsterpartiets motion, talades det om att regeringen för närvarande bereder direktiven till en utredning som ska pröva hur de nuvarande kulturpolitiska prioriteringarna och strukturerna förhåller sig till dagens samhälle. Jag vill då skicka med kulturministern att jag befarar - och jag tror att det är fler som befarar - att om de biblioteksstrategiska frågorna hamnar i den stora kulturpolitiska utredningen så finns det stor risk att de frågorna kommer att drunkna. Jag får en känsla av att det kommer att bli ett stort, vitt och brett område som den kulturpolitiska utredningen ska handla om. Det skulle jag vilja skicka med. Vi tycker att det behövs en egen utredning för biblioteken.
När det gäller skolbibliotekens roll delar vi kulturministerns uppfattning att den är väldigt viktig. Vi har också föreslagit en skärpning av skollagen så att den finns med. Förskolebibliotek är också viktiga och att de resurserna finns. Det finns många kreativa uppfattningar om hur man redan på barnavårdsklinikerna kan introducera läsning av böcker via föräldrarna.
Angående avgifter vill jag också poängtera att när det handlar om att skärpa bibliotekslagen så är avgiftsfria boklån väldigt centralt för Vänsterpartiet.
Anf. 46 Mats Johansson (M)
Herr talman! Kort vill jag vända mig till Leif Pettersson. Vi lär få tjata flera gånger om avgiftsdiskussionen. Jag vill bara en gång för alla ha sagt att det inte finns något sådant förslag. Jag kommer själv inte att lägga fram något sådant förslag heller.
Det som var positivt i det Leif Pettersson sade var just det framtidsinriktade. Jag tycker att det är bra om man kan komma bortom etiketten privatisering i förnyelsedebatten. Det finns många olika former för förnyelse av biblioteken. Det handlar inte främst om ägandet, även om jag också tror att det kan drivas privata bibliotek i någon form, privata kulturhus. Det är inte huvudpunkten, utan huvudpunkten är hur vi gör med folkbiblioteken och de skolbibliotek som finns i dag. Där är inte privatisering en lösning.
Det som dyker upp i minnet är snarare det studiebesök till Dieselverkstaden i Nacka som jag gjorde tillsammans med kulturministern då hon var riksdagsledamot. Det är ett exempel på en entreprenad där de anställda fått ökade möjligheter, ökad rörelsefrihet och ökat ansvar. I förlängningen av sådana experiment ligger att det är viktigt med kommunalt engagemang för de här frågorna. Det finns det uppenbarligen hos de moderata kulturpolitikerna i Nacka, som har varit med och jobbat fram det här experimentet. Vi får följa det och utvärdera det.
Jag instämmer helt i det Leif Pettersson säger om våra kommunpolitiker. Det finns nog i alla partier olika grad av intresse för en sådan viktig kulturinstitution som biblioteken. Det är just för att stimulera den interna debatten i vårt parti, bland våra kommunpolitiker, som vi har skrivit den kulturskrift jag har här. När vi är ute och talar om kulturpolitik med våra kommunpolitiker gör vi det utifrån ett positivt engagemang.
Anf. 47 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Eftersom kulturutskottets ordförande händelsevis råkade sprida grovt missvisande uppgifter om ett annat parti vill jag till protokollet få antecknat att Folkpartiet sedan mycket, mycket lång tid är för avgiftsfria boklån på biblioteken. Det står såvitt jag vet i vårt program sedan 1962. Det tidigare partiprogrammet kom 1944. Jag är osäker på om det verkligen stod då. Det var ju andra problem som i huvudsak hanterades 1944 så jag är osäker på om det finns med där. Men jag ska kontrollera den uppgiften. Jag tror dock inte det.
Däremot gäller också bibliotekslagen i Danderyds kommun, som är den kommun som jag råkar bo i. Därför kan vi efter måttet av förmåga bekämpa de tankar som möjligen kan finnas i andra partier än i mitt parti om att man skulle ta ut avgifter.
Eftersom jag fått ordet vill jag ändå säga att det just nu byggs ett nytt stort bibliotek i Danderyds kommun. Det är Moderaterna som står bakom detta. Det tycker jag är alldeles utmärkt. Det är en stor ombyggnad.
Jag har nyligen också besökt andra bibliotek, till exempel det bibliotek som finns i Kalix som jag tycker att det är väldigt stimulerande att komma in i. Det är en öppen miljö och väldigt fint. Ett annat bibliotek som jag kommer att besöka de närmaste dagarna ligger i Jakobsberg, i Järfälla kommun. Det är också väldigt inspirerande att komma till den typen av bibliotek som samlar väldigt många olika aktiviteter.
Det som Leif Pettersson är inne på här är att vi alla som är politiskt valda måste fundera över om vi verkligen har utnyttjat biblioteken som mötesplatsresurs. Vi har anledning att fundera själva om vi alltid har gjort allt det som går. Jag tror att det är detta som är det viktigaste. För att man ska kunna få folk att läsa måste de kunna söka sig till biblioteken, och man kanske inte alltid får in dem som bäst behöver komma till biblioteket genom att bara locka med boklån.
Jag råkar själv vara ordförande i en lokal hembygdsförening i Stocksund. Där använder vi mycket utställningar av olika slag, fotoutställningar, teckningstävlingar och så vidare, för att locka många att komma dit.
Jag tror också att barnverksamhet är en oerhört viktig del för att se till att biblioteken över huvud taget blir levande platser för boklån. Ett naturligt sätt att närma sig läsandet blir då genom att redan från unga år komma till biblioteket. Det kan ordnas läshörnor som man kan besöka redan innan man själv kan läsa. Det är också någonting som jag tror att många biblioteksvänner i det här landet ägnar sig åt för att stimulera just läsande.
Anf. 48 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Nu är det kul, tycker jag, när ännu fler ger sig in i diskussionen. Eftersom jag inte känner till förhållandena i Danderyd var det bra att Gunnar Andrén kunde redogöra för detta.
Frågan om skolbiblioteken, som också var uppe, ligger i allra högsta grad hos Jan Björklund. Jag vet att man har gjort uppvaktningar där och att han är väl medveten om situationen. Den diskussionen kan vi föra tillsammans i en större grupp.
Jag instämmer i det som Leif Pettersson sade, att det kanske finns skäl till självkritik i många kommuner. Man kan också beklaga att utlåningen har gått ned. Samtidigt har ju bokköpen ökat. Vi vet att det här inte ser ut som vi alla skulle önska, att det är vitt spritt, utan det är de som tidigare läste som nu också läser mer. Inte desto mindre tror jag att man ändå har nått nya grupper. Enligt vad jag kan se när jag möter människor och diskuterar böcker är det många som kanske inte tidigare hade kommit i kontakt med böcker, men när de finns på nya platser läser man.
Kulturens hus i Luleå har jag inte besökt. Det låter spännande, liksom Söråkers bibliotek och flera andra exempel som nämndes här. Mats Johansson tog upp det besök som vi gjorde tillsammans på Dieselverkstaden. Jag har varit där tidigare. Det är otroligt spännande, för när besöksantalet och boklånen går ned på många bibliotek i landet, vilket är tråkigt men kanske också i viss mån ibland förklarligt, har utlåningen ökat på Dieselverkstaden.
Det är ett exempel på en alternativ driftsform. Det är ett personalkooperativ där man också jobbar
mycket
medvetet för att nå nya grupper, inte minst män och inte minst killar och barn, vilket man också gjort väldigt framgångsrikt. Det har väl också blivit något av en annorlunda mötesplats, för hela Dieselverkstaden är ju detta. Det är inte bara bibliotek utan det är väldigt mycket annat också.
När jag var i Åre, bland annat för att studera alpin-VM, kunde jag konstatera att Åres bibliotek har flyttat ihop med turistcentret. Det har blivit ett jättelyft för biblioteket som har fått fler besökare.
Man kan göra väldigt mycket, för intresset för boken är stort och alla har inte råd att köpa, även om många gärna vill och många har fått större möjlighet att köpa, kanske inte minst tack vare att vi har sänkt skatterna. Men det ska naturligtvis också finnas möjlighet att låna böcker. Då är nya mötespunkter något alldeles utmärkt.
Man kan också konstatera att Nacka, som har varit ledande på många sätt när det handlar om att hitta nya driftsformer, inte bara när det gäller biblioteken utan också på andra sätt, är en rätt populär plats även för socialdemokratiska statsråd. Jag kan åtminstone räkna upp tre socialdemokratiska tidigare statsråd som valt att bosätta sig i det moderatstyrda Nacka. Då måste de ändå vara nöjda med den utveckling som där sker.
Siv Holma tog upp biblioteksfrågorna och den nationella stora kulturpolitiska översynen. Vi har inte planer på att biblioteksfrågorna ska ingå i den, därför att det är en så pass stor fråga i sig. Översynen omfattar ändå tämligen mycket. Direktiven är i stort sett klara.
Det vi nu diskuterar är att eventuellt göra en översyn av bibliotekslagen och plocka ihop den med större frågor. Det handlar om litteraturstöd och om hur man ska kunna främja läsandet. Det är ingenting som vi kommer att hinna med i år, men vi har ytterligare några år på oss. Jag hoppas kunna återkomma under nästa år med en mer utvecklad strategi för detta. Det beror inte på bristande vilja utan det är väldigt mycket annat som vi också vill göra. En del av de frågorna kommer vi att diskutera här i dag.
Anf. 49 Leif Pettersson (S)
Herr talman! Jag tror att det är viktigt att vi har en nationell politik även på bibliotekens område. Det tycker jag inte minst att den här debatten har visat. Skolbiblioteken är ett exempel där jag inte tror att kommunerna själva klarar av att helt och hållet vända utvecklingen utan en stimulans och en diskussion på nationell nivå. Det handlar inte om att detaljreglera. Det handlar inte om att ge pekpinnar om vad man nödvändigtvis måste göra. Däremot handlar det om att dra upp de yttre ramarna för allt. Det är viktigt att vi gör det. Enligt mitt sätt att se på det hela måste vi fortsätta att arbeta med den bibliotekslag som finns i dag.
Sedan var det frågan om att utveckla alternativa driftformer. Jag har inte haft möjlighet att titta på Dieselverkstaden, men det låter som ett spännande experiment och en spännande verksamhet. För mig ligger det närmast att fundera på folkrörelseinslaget i biblioteken. Det finns många folkrörelsedrivna samlingslokaler där det finns biblioteksfilialer. Söråker är ett exempel, och det fanns andra exempel också. På många ställen går det att integrera verksamheten i biblioteken med annat, inte minst den utställningsverksamhet Gunnar Andrén visade som ett exempel.
Det finns oerhört mycket att göra, men det krävs att vi faktiskt stimulerar detta på nationell nivå. Det behöver inte i första hand vara med pengar men med idéer och utvecklingsdiskussioner. På det sättet kan vi få en väl fungerande biblioteksverksamhet även i framtiden. Tack för debatten.
Anf. 50 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Jag tror att det mesta är sagt. Vi är överens om stora delar av denna viktiga fråga. Biblioteken har en betydelsefull roll. De är mötesplatser. De är viktiga inte bara för läsandet utan också för andra kulturella yttringar. Säkert kan mycket mer hända på området. Jag hoppas att jag har gjort klart att det som frågan ursprungligen gällde, det vill säga avgifter på bibliotekslån, inte är något som vi kommer att föreslå. Däremot kommer vi att se över hur vi kan förbättra och främja läsandet i Sverige, vad vi eventuellt kan göra för att förbättra situationen för skolbiblioteken, litteraturstöden och en hel del annat - allt i syfte att stärka läsandets roll i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.