Avdrag för ränteavdrag

Interpellation 2021/22:558 av Camilla Brodin (KD)

till Finansminister Mikael Damberg (S)

Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att en särskild utredare ska se över ett flertal frågor utifrån de nya skatteregler för företagssektorn som trädde i kraft 2019. Utredningens syfte är bland annat att analysera behovet och lämpligheten av ett infrastrukturundantag i ränteavdragsbegränsningsreglerna samt föreslå utformning av ett sådant undantag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2023.

Ministern uttryckte i sitt svar på min skriftliga fråga den 6 april 2022 att frågan om ett undantag för infrastruktur skulle kräva närmare analys och beredningsunderlag och att regeringen hade för avsikt att återkomma i frågan. Detta är inte nog.

Vi står i dag inför en situation där elnäten behöver utvecklas så effektivt som möjligt. Mycket pekar på att räntorna nu är på väg upp, på kort och lång sikt. Ett ränteavdrag blir mer och mer akut. Att låta en kapitalintensiv bransch som står inför investeringar på 670 miljarder för att möjliggöra samhällets omställning till 2045 kräver handling. Elnäten står inför en akut investeringspuckel de närmaste tio åren och att då invänta en utredning som väntas vara klar i slutet av 2023 är taktlöst. Ränteavdraget är en viktig pusselbit för en billigare utbyggnad av elsystemet. 

Men tanke på att en stor del av EU:s länder redan infört olika former av energiinfrastrukturundantag vill jag ställa följande frågor till finansminister Mikael Damberg:

1. Av vilken anledning ska Sverige ska ha sämre villkor än övriga EU-länder?
2. Hur kan ministern säkerställa att branschen får incitament att investera, trots högre räntor?