Auktioneringsintäkter
Interpellation 2011/12:27 av Holm, Jens (V)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2011-09-30
- Anmäld:
- 2011-10-03
- Besvarad:
- 2011-10-18
- Sista svarsdatum:
- 2011-10-21
Interpellationen
Interpellation
2011/12:27 Auktioneringsintäkter
av Jens Holm (V)
till miljöminister Lena Ek (C)
Enligt EU:s utsläppshandelsdirektiv (2009/29/EG) ska minst 50 procent av intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätterna gå direkt till klimatåtgärder (se artikel 10 och skäl 18). Men i regeringens budget, s. 31 fotnot 4, öronmärks inga pengar till klimatåtgärder. Pengarna från auktioneringen ska i stället gå direkt in i statsbudgeten, utan precisering.
Miljöministern torde väl känna till att utsläppshandelsdirektivet stipulerar att minst 50 procent av auktioneringsintäkterna ska gå till klimatåtgärder. Både undertecknad och miljöministern förhandlade om utsläppshandelsdirektivet för EU-parlamentets räkning. Att öronmärka minst 50 procent till klimatåtgärder var en av våra och EU-parlamentets stora segrar i förhandlingarna om EU:s klimat- och energipaket.
Jag vill fråga miljöminister Lena Ek:
Kommer miljöministern att leva upp till EU-direktivet och se till att minst 50 procent av intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätterna går direkt till klimatåtgärder?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:27
Webb-tv: Auktioneringsintäkter
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 17 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Jens Holm har frågat miljöministern om hon kommer att leva upp till EU-direktivet och se till att minst 50 procent av intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätterna går direkt till klimatåtgärder. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Låt mig inledningsvis klargöra att Sverige under nuvarande period i handelssystemet delat ut sina utsläppsrätter till industrin utan kostnad. Efter 2012 blir det norm att sälja utsläppsrätterna. För svensk del räknar vi med att ca 1,3 miljarder kronor kommer in på budgetens inkomstsida årligen från och med 2013.
Enligt EU:s utsläppshandelsdirektiv bör 50 procent av intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätterna, eller ett ekonomiskt värde motsvarande dessa inkomster, gå till klimatåtgärder på nationell eller internationell nivå.
Klimatåtgärder som åsyftas i direktivet är till exempel åtgärder för utsläppsminskningar, satsningar på klimatforskning och förnybar energi men också klimatåtgärder i utvecklingsländer.
En grundläggande princip för regeringen är att inte öronmärka intäkter till statsbudgeten till specifika ändamål. Vi anser vidare att utgiftssidan inte ska bestämmas av enskilda inkomstkällor utan bedömas utifrån nationella prioriteringar.
Men den principen påverkar inte regeringens höga ambitionsnivå på klimatområdet. Exempelvis avsätter regeringen under perioden 2010-2012 totalt 8 miljarder kronor till klimatåtgärder i utvecklingsländer.
Därutöver gör regeringen ett antal klimatrelaterade satsningar på nationell nivå, inom exempelvis energieffektivisering och energiforskning.
Vi kommer givetvis också att rapportera om våra åtgärder och intäkter i enlighet med direktivet.
Anf. 18 Jens Holm (V)
Herr talman! Tack så mycket, finansministern, för svaret på min interpellation!
Vi är nog rätt överens om att klimatförändringarna är mer långtgående än vad man tidigare har befarat. FN kom med sin vetenskapliga slutrapport 2007. Efter den har det kommit ett antal andra skarpa rapporter som talar om havsnivåhöjning, ökenutbredning i fattiga länder och snabbare temperaturhöjning än vad man tidigare har trott.
Hade vi här befunnit oss i något av de fattiga länderna i världen hade frågor som avskogning, ökenutbredning, det faktum att vi kan odla mindre mat därför att det blir allt hetare och svårare att odla, havsnivåhöjning med översvämningar och i slutändan svält och direkta krig varit ett faktum. Nu är vi privilegierade och befinner oss i Sverige, på den norra delen av halvklotet, och än så länge har vi inte drabbats så allvarligt av klimatförändringarna.
Inte desto mindre är det viktigare än någonsin att Sverige och den rika världen tar sitt ansvar. Jag hävdar att det är främst två saker vi ska göra. Vi måste ta tag i våra utsläpp och se till att minska dem kraftigt. Det andra vi ska göra är att föra över ekonomiska resurser till dem som drabbas av vår livsstil. Vi ska föra över resurser till de fattiga länderna. Det är också fastslaget i klimatkonventionen, och det är någonting som Sverige står bakom att vi ska göra.
Jag vill påminna om att finansministern nu till helgen åker ned till Bryssel och träffar de andra finansministrarna och där ska diskutera hur många tiotals, hundratals eller kanske till och med tusentals miljarder kronor som man ska gå in och stötta de europeiska bankerna med. Men då det handlar om frågan om klimatfinansiering och om att hitta pengar till de allra fattigaste, till dem som drabbas av våra utsläpp, går det väldigt mycket trögare.
EU har ett handelsdirektiv för utsläppsrätter. Jag satt själv i EU-parlamentet tidigare och var med och förhandlade om det handelsdirektivet. En av de stora landvinningarna i de förhandlingarna var att vi lyckades få fram ett krav på att minst 50 procent av de intäkter som kommer in från auktioneringen av de utsläppsrätterna ska gå till klimatåtgärder. De ska gå till nya klimatåtgärder, antingen här på hemmaplan eller som någon form av klimatfinanisering till den fattiga delen av världen.
När man tittar på regeringens budget, s. 31 fotnot 4, kan man se klart och tydligt att regeringen erkänner att det kommer att komma in drygt 1 miljard kronor, precis som finansministern har konstaterat, i form av auktioneringen av utsläppsrätter. Men de pengarna går bara direkt in i statsbudgeten. Det är helt i strid med EU-direktivet, för de här pengarna ska ju öronmärkas till klimatåtgärder.
Därför vill jag fråga finansministern om det verkligen är på det viset att ni inte tänker se till att åtminstone hälften av de 1,3 miljarderna går till klimatåtgärder.
Finansministern säger att vi inte öronmärker pengar i Sverige. Men jag vill påminna om att vi på andra områden faktiskt kan öronmärka. Vi säger att 1 procent av bruttonationalinkomsten ska öronmärkas för biståndet. Vi är också eniga med andra länder i världen om att 2 procent av avgiften för handeln med så kallade CDM-krediter ska gå direkt till den internationella anpassningsfonden för klimatarbete.
Jag vet att Tyskland har börjat öronmärka pengar för klimatarbete, så varför kan inte vi göra det här? Det är ett svek mot dem som lider på grund av våra utsläpp annars.
Anf. 19 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Självklart är klimatförändringarna en avgörande utmaning för hela vårt globala samhälle, för i-länder, utvecklingsländer, södra halvklotet och norra halvklotet. Det är ett gemensamt problem som vi bara kan lösa med gemensamma tag.
I grund och botten måste vi göra internationella insatser. Det är effektivt, och det är moraliskt riktigt därför att det hjälper länder att utvecklas. Den utgångspunkten delar vi.
Vi ska också använda effektiva styrmedel, där handelssystemet står ut som ett av de bäst fungerande.
Låt oss då konstatera att direktivtexten, som vi från Finansdepartementets sida naturligtvis har varit med och förhandlat fram, är väldigt tydlig. Där framgår med all önskvärd tydlighet att det står "bör" användas, inte "ska" användas. Skälet till att vi enades om det i Europeiska rådet och i de råd som fattar dessa beslut var just att det inte fanns en öronmärkning, därför att Sverige och en bred majoritet av EU:s medlemsländer inte ville ha det på det sättet. Det är alldeles tydligt att det sätt som vi redovisar detta på är i enlighet med direktivet, precis så som det är formulerat.
Sverige gör mycket stora satsningar. Det handlar om över 3 miljarder till utvecklingsländer. Det handlar om 700 miljoner till energieffektivisering. Det handlar om 1,3 miljarder till energiforskning. Allt detta är naturligtvis åtgärder som bidrar till att vi förbättrar klimatet, helt i enlighet med detta direktiv.
Som vanligt är Sverige det absolut ledande landet i Europa på klimatområdet. Vi gör bredast insatser, vi är alltid pådrivande, vi har mest ekonomiska styrmedel och vi gör bredast satsningar och investeringar för att säkra hållbarhet.
Ett slående exempel på det, som jag noterade i underlagen för detta, är hur det nu ser ut med den förnybara energin och på vindkraftssidan. Sverige ökade 2010 sin vindkraftskapacitet med 40 procent, att jämföra med 9 procent i Danmark och 6 procent i Tyskland. Sverige har alltså flyttat fram positionerna kraftigt med förnybar energi, bland annat tack vare de effektiva styrmedel vi har. Det är koldioxidskatter, handelssystemet, gröna certifikat samt olika forsknings- och investeringsstöd som gör att Sverige är och förblir ett av de ledande länderna på förnybar energi i Europa.
Sedan ska vi naturligtvis också göra bredare internationella insatser på klimatområdet. Vi vet att inte minst Gunilla Carlsson har gjort det via de olika samarbetsorgan som vi har, inte minst världsbanksarbetet, där Sverige är starkt pådrivande och en mycket betydande finansiär för att klara klimatfrågan också i utvecklingsländer.
Anf. 20 Jens Holm (V)
Herr talman! Det här var ett intressant svar från finansministern. Nu förstår inte jag riktigt vad den svenska regeringens linje i den här frågan verkligen är.
EU-direktivet slår fast att minst hälften av intäkterna ska användas till klimatåtgärder. Finansministern slingrar sig och säger att det står "bör". Ja, det är sant - det står "bör". Men då kan väl finansministern berätta här och nu: Tänker finansministern använda 1,3 miljarder kronor, eller åtminstone 50 procent av dessa pengar som kommer direkt från handelssystemet, till nya klimatåtgärder? Det är precis det som frågan handlar om. Sedan kan man göra det till en semantisk diskussion om bör och ska.
Jag vill veta om regeringen tänker avsätta dessa pengar till klimatåtgärder. Ni gör inte det nu. Nu går de här pengarna direkt in i statsbudgeten, bland annat för att man ska finansiera en sänkning av restaurangmomsen och andra i mitt tycke tokiga saker som regeringen håller på med.
Vad är det annars för vits med att vi har EU-direktiv som slår fast att vi har ett handelssystem med syftet att minska utsläppen men också dra in resurser som ska användas till klimatarbete? Sedan ska det komma frifräsare som tar de här pengarna, nallar på dem och ger dem till höginkomsttagare som ska käka ute på restaurang och andra saker. Då är det väl ingen vits med att vi har gemensamma regler.
Jag vill veta nu: Kommer Anders Borg att använda åtminstone 50 procent av de 1,3 miljarderna till nya klimatåtgärder?
Finansministern tar också upp att Sverige vidtar internationella åtgärder. Det är sant - det gör ni i regeringen. Det stora problemet med det ni gör är att ni tar pengar från den redan befintliga biståndsbudgeten. Det kan vara malariabekämpning, kampen för rent vatten, skolbyggen, demokratiutveckling och andra saker som får stryka på foten då ni vidtar de här åtgärderna. Vi står bakom internationella överenskommelser som talar om att det ska vara nya och additionella medel när man går in med klimatbistånd. Man ska inte ta det från det redan befintliga biståndet.
Sedan blir det lite lustigt när finansministern pratar om förnybar energi, då alla vet att vi är förbisprungna av en mängd länder i världen, inte minst Danmark och Tyskland som är just de två länder som finansministern tar upp. Varför är det så att utvecklare av solenergi och solceller får flytta till Tyskland när de vill kommersialisera sina produkter? Här i Sverige finns det ingen marknad för det. Vi har ingen solenergimarknad alls i Sverige, för vi har ingen politik för det.
Det är ganska intressant att ni i den regering som nu styr gick ut i valet för ett år sedan och i ert så kallade jobbmanifest, alltså de borgerliga partiernas valmanifest, lovade nya stödsystem för solenergin i Sverige. Ett år senare håller ni nu på att avveckla dem. Vad är det för politik för förnybar energi?
Anf. 21 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! EU-direktivet är glasklart, entydigt, oomkullrunkeligt och oomtolkbart: Minst 50 procent av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrättigheter, eller ett ekonomiskt värde motsvarande dessa inkomster,
bör
- jag upprepar
bör
- användas för ett eller flera av följande syften.
Det är helt entydigt hur kompromissen ser ut. Det fanns aldrig en majoritet av EU:s länder som ville skriva
skall
utan de ville skriva
bör
just därför att redovisningen ska göras på det sätt som jag har gjort. Det faktum att vi gör insatser i utvecklingsländer på över 3 miljarder, energiforskning på över 1 miljard och energieffektivisering på 700 miljoner innebär att Sverige för varje bokstavsläsning av detta direktiv uppfyller det med råge - mångfalt om.
Låt mig vara tydlig. Det går en skiljelinje mellan hur jag ser på finanspolitik och hur Jens Holm ser på finanspolitik. Jens Holm vill dra isär vårt budgetramverk. Jens Holm vill förändra våra budgeteringsregler. Jens Holm vill inte ha ordning och reda i offentliga finanser. Då är öronmärkning en självklarhet på den agendan. Det var så vi tidigare skapade oordningen i de svenska offentliga finanserna, det vill säga när vi öronmärkte skatter till specifika fonder som vi förde ut i de offentliga budgetarna. Det var så det i stor utsträckning såg ut i slutet av 80-talet i Sverige. Vi fick kämpa i tio år för att komma i ordning med den saken. Vi ska inte tillbaka till öronmärkning. Öronmärkning ska man alltid avstå från, och där man hittar den bör man alltid försöka avveckla den.
Däremot är det självklart att vi ska jobba med klimatfrågorna. Koldioxidskatt, gröna certifikat och handelssystem är självklara delar av den goda klimatpolitik som Sverige har. Lusten från vänsterpartierna att svartmåla Sverige är för mig fullständigt frapperande. Jag deltar i Världsbanksmötena år ut och år in, och jag hör hur diskussionerna går. Norden och Baltikum är de enskilt största bidragsgivarna till exempel för den hjälputskrivelse som gjordes för Afrikas horn. Möjligtvis är amerikanerna i närheten.
Så här är det alltid. Det är alltid Sverige, Norge och Danmark som går i bräschen och satsar bredast på att hjälpa till i utvecklingsfrågorna.
Ska det vara så? Självklart ska vi ta ett ansvar för att hjälpa människor i nöd. Självklart ska vi vara stolta över att vårt bistånd är mer omfattande än i andra länder. Det är bra. Att försöka skapa en bild av att Sverige spelar bort viktiga biståndssatsningar medan andra länder kliver fram och tar ett stort ansvar är inte med verkligheten överensstämmande. När andra länder talar om vad de gör visar det sig alltid att vi i Norden och Baltikum gör mer. Vi följer regelverken bättre, vi har större satsningar och vi har inte samma krav på att pengar ska föras tillbaka till våra egna fördelar. Den beskrivningen av det svenska biståndet finns inte. Vi har ett bra bistånd, och det är jag stolt över.
Låt oss också ta frågan om vindkraften. Sedan regeringen tillträdde 2006 har vindkraften ökat med 260 procent i Sverige, i Danmark med 19 och i Tyskland med 32. Det är bra att Sverige ägnar sig åt snabb utbyggnad av vindkraftssektorn. Senast i dag läste jag en stor artikel i Dagens Industri om att den förnybara energin är en framtidsbransch som växer explosivt. Det är bra. Vi ska uppmuntra till att förena effektiv ekonomi med bra klimatinvesteringar, till exempel vindkraften. Ge inte bilden av att Sverige är sämst, ligger sist och inte gör vad vi ska. Vi är alltid noggranna i klimat- och biståndsfrågor.
Anf. 22 Jens Holm (V)
Herr talman! Vi talar om EU:s utsläppshandelsdirektiv, som förnyades i början av 2009 då kraven på bland annat klimatfinansiering skrevs in.
Vad är det för vits med att ha ett direktiv som säger att minst 50 procent av intäkterna från handelssystemet ska gå till nya klimatåtgärder? Vad är det för vits med det? Nu håller finansministern på att göra detta till en semantisk fråga. Jag känner till massvis med lagtexter där det står
bör
och man skulle ha velat ha ett
skall
. Inte desto mindre står det så i direktivet.
Kommer man att använda minst 50 procent, finansministern, av dessa 1,3 miljarder kronor, som dessutom successivt kommer att växa och bli mer och mer i takt med att koldioxidpriset förhoppningsvis går upp? Kommer man att se till att minst 50 procent av intäkterna går till nya klimatåtgärder? Vi får inte höra någonting alls från finansministern. Det är oroväckande. Framför allt är det ett stort svek mot alla de hundratals miljoner människor runt om i den fattiga delen av världen som drabbas av våra utsläpp.
På vilket sätt ska annars de fattiga länderna hjälpas? Finansministern åker i väg till helgen, och ni kommer att diskutera miljardbelopp till de europeiska bankerna - men ni kan inte ta fram några nya pengar till dem som drabbas av våra utsläpp.
Finansministern säger att det görs så mycket på det internationella planet. Ja, det är därför att vi har ett relativt högt bistånd. Men ni nallar från biståndet. Ni tar från malariabekämpning, från rätten till rent vatten och från demokratiutveckling. Jag vet inte exakt vilka områden som drabbas, men det är biståndspotten totalt sett som drabbas när ni säger att ni vidtar klimatåtgärder. Ni tillför inga nya resurser. Det är riktigt dåligt. Sverige borde kunna bättre än så.
Anf. 23 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Jag kan inte acceptera att Jens Holm i varje inlägg använder ordet
skall
när direktivtexten är
bör
. Jag har läst upp direktivtexten för att klargöra detta. Detta är en text framförhandlad av EU:s 27 medlemsstater. Det finns inte en finansminister i Europa som säger sig vara för en öronmärkning. Varenda finansminister i Europa håller med om att man inte gör öronmärkningar. Öronmärkningar strider mot grundläggande budgetprinciper för offentliga finanser i ett väl fungerande land. Vi ska inte ha nettosnurr vid sidan om budgeten. Bruttoredovisning är utgångspunkten i all budgetering när det gäller offentliga finanser.
Direktivtexten är entydig. Det står
bör
därför att vi är överens om
bör
. Därför kan jag också redovisa exakt hur vi uppfyller direktivet. Det handlar om de 3 ½ miljarder vi ger till utveckling, klimat och stöd. Det handlar om de 1,3 miljarder vi ger i energiforskning och 0,7 miljarder i energieffektivisering - och en lång rad andra budgetposter. Sverige uppfyller med råge detta. Skälet är att beslutet är fattat i enlighet med den uppfattning vi hade, nämligen att det står
bör
.
Jag kan inte förstå användningen av ord som "svek" om svensk energipolitik när vi sedan 2006, då regeringen tillträdde, har sett 260 procents ökning av vindkraften. Det är en enormt kraftig ökningstakt. Vi ser hur industrin och skogsindustrin förbereder ännu fler projekt på området därför att detta är en samhällsekonomiskt rimlig och klimatekonomiskt bra investering.
Sedan hävdas det att vi "nallar" på biståndet. Det finns ett enprocentsmål av bni i Sverige. Den här regeringen har fört en framgångsrik tillväxtpolitik. Vi har haft högre tillväxt än praktiskt taget alla andra länder. Därför har biståndet vuxit. I nominella termer har vi mer än fördubblat biståndspengarna. Vi har gått från runt 20 upp mot 40 miljarder i biståndspengar. Därmed kan Sverige i alla Idarundorna och i andra sammanhang alltid ställa sig upp bland de första och tillföra mer pengar. Jag är stolt över att Sverige försöker bära ett globalt solidariskt ansvar med en aktiv biståndspolitik.
