Åtgärder mot vansinneskörningar
Interpellation 2025/26:64 av Malte Tängmark Roos (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-13
- Överlämnad
- 2025-10-14
- Anmäld
- 2025-10-15
- Svarsdatum
- 2025-11-04
- Besvarad
- 2025-11-04
- Sista svarsdatum
- 2025-11-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Vansinneskörningar har blivit ett återkommande problem i Malmö och i andra städer de senaste åren. Bilar som kör alldeles för fort eller har utrustats med modifikationer för att låta extra mycket skapar stor otrygghet och oro bland boende och försvårar nattsömnen för många.
Alla som bor och rör sig i våra städer ska känna sig trygga. I Malmö har kommunen arbetat med de verktyg som de har för att komma till rätta med vansinneskörningarna, det vill säga hastighetsregleringar och nattliga körförbud på de värst drabbade gatorna. Under sommaren installerade kommunen även Sveriges första så kallade bullerkameror, som med avancerad teknik och AI kan identifiera exakt vilka bilar som bullrar, mäta hastigheten och köra registreringsnumret mot Trafikverkets register. Detta för att följa upp om bilförbuden har gjort någon nytta.
Polisen är positiv till åtgärderna men poängterar att det hade varit bättre att kunna agera riktat mot dem som bryter mot lagen. I många fall vet polisen vilka de skyldiga bilisterna är, men både de och kommunerna har begränsade och uddlösa verktyg för att komma åt förövarna. Ett exempel är stadens nya bullerkameror, där den insamlade datan från kamerorna inte får delas med polisen, som annars hade kunnat lagföra de skyldiga bilisterna. Ett annat problem är de mycket låga bötesbelopp och andra påföljder som kan ges till dem som regelbundet bryter mot trafiklagarna. För att på allvar lösa problemen är både polisen och kommunerna överens om att det krävs lagändringar på nationell nivå. Detta hade varit bättre och betydligt mer träffsäkert än att stänga av gator för alla trafikanter.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har flera gånger uppmärksammats av Miljöpartiets riksdagsledamöter på problemen med vansinneskörningar. Men trots att han och regeringen för över ett år sedan lovade att skyndsamt återkomma med förslag på lagändringar och andra nationella åtgärder har ingenting hänt. Häromveckan avböjde han även att svara på frågor från medierna om efterfrågan på åtgärder.
Jag frågar därför justitieminister Gunnar Strömmer:
- Hur kommer ministern och regeringen att agera för att bekämpa vansinneskörningarna?
- Varför dröjer regeringen med att presentera åtgärder mot vansinneskörnignar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:64
Webb-tv: Åtgärder mot vansinneskörningar
Dokument från debatten
- Tisdag den 4 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:26
- Protokoll 2025/26:26 Tisdagen den 4 novemberProtokoll 2025/26:26 Svar på interpellation 2025/26:64 om åtgärder mot vansinneskörningar
Protokoll från debatten
Anf. 131 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! God afton! Malte Tängmark Roos har frågat mig hur jag och regeringen kommer att agera för att bekämpa vansinneskörningarna och varför det dröjer med att presentera åtgärder mot dem.
Jag är mycket väl medveten om det problem som beskrivs, det vill säga att fordon används på ett sätt som stör och påverkar andra medborgare på ett negativt sätt. Jag har därför tidigare uppdragit till Justitiedepartementet att kartlägga vilka polisiära verktyg som finns för att hantera ljudstörningar från fordon och analysera om det behövs ytterligare sådana verktyg för att komma till rätta med problemet. Arbetet med att analysera problematiken har skett i nära dialog med Polismyndigheten.
Analysen visar att det i och för sig finns vissa verktyg för polisen att använda sig av redan i dag. För det första är det straffbelagt att låta sitt fordon bullra onödigt mycket. Om en polis anser att en person gjort sig skyldig till det kan polisen direkt utfärda ordningsbot på 1 000 kronor eller inleda en förundersökning som kan leda till åtal. För det andra kan ett fordon som bullrar bli föremål för en flygande inspektion. Polisen kan då förelägga om en kontrollbesiktning, och om ett sådant föreläggande inte följs är det körförbud för fordonet som gäller.
Under den tid analysarbetet har pågått har jag noterat att även Malmö kommun har arbetat kreativt med sina verktyg. Det är ett arbete som Justitiedepartementet har följt noggrant. Malmö har bland annat infört nattliga körförbud på de mest utsatta gatorna och installerat bullerkameror. Vi har också noterat att de nattliga körförbuden generellt har fått ett positivt bemötande från Malmöbor och att andelen boende som störs av höga ljud från trafiken på nätterna har minskat drastiskt.
Samtidigt är det en realitet att den här typen av nattliga körförbud begränsar andra medborgares rörelsefrihet och att de inte är någon permanent lösning. Även om polisen redan i dag har vissa verktyg och har fått utökade resurser att använda dem ser regeringen, precis som interpellanten och många andra politiker i Malmö, behovet av att vässa dessa ytterligare.
Den 1 december träder en lagändring i kraft som är viktig i sammanhanget. Den innebär nämligen att viktiga sekretesshinder kommer att rivas. Enligt den nya regeln råder en presumtion, alltså en utgångspunkt, för att dela information om det behövs för att utreda, förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Detta är en lagändring som kommer att ge Malmö kommun och polisen nya möjligheter att samverka, inte minst genom att det då blir möjligt att dela informationen från kommunens bullerkameror med polisen.
Det är också tydligt, menar jag, att dagens sanktioner inte är tillräckligt avskräckande. Regeringen kommer därför att se över straffen för den här typen av återkommande och störande brottslighet. Regeringen fortsätter att följa situationen i Malmö, och jag utesluter inte heller att det kan bli aktuellt med fler åtgärder.
Anf. 132 Malte Tängmark Roos (MP)
Fru talman! Tack till justitieministern för det inledande svaret!
Som justitieministern sa har vansinneskörningar blivit ett allvarligt och återkommande problem i städer runt om i Sverige, inte minst i min hemstad Malmö. Bilister som kör långt över hastighetsbegränsningarna inne i städerna och som modifierat sina bilar specifikt för att låta extra högt sprider stor oro bland boende och stör nattsömnen för tusentals. Medier har till och med rapporterat om grupper som arrangerat otillåtna nattliga race på Malmös gator.
Både boende, lokalpolitiker och polisen är helt överens om att detta måste få ett slut. Alla ska kunna sova gott i sitt eget hem, och ingen ska behöva känna sig rädd för att gå över gatan. Tyvärr har varken kommunerna eller polisen tillräckliga verktyg för att på riktigt komma till rätta med vansinneskörningarna.
Vi kan ta Malmö som exempel. Som ministern var inne på har kommunen sänkt hastighetsbegränsningen på de berörda gatorna och infört körförbud nattetid på vissa gator. Det är åtgärder som uppskattas av invånarna och som har minskat problemen på just de gatorna, vilket är bra. Men som ministern också var inne på har det delvis flyttat problemen till andra gator och inneburit svårigheter för en del boende och näringsidkare i områdena.
Kommunen har också satt upp särskilda bullerkameror som med särskild teknik kan uppfatta exakt vilken bil som kör för fort eller låter olagligt högt och kan sedan stämma av registreringsnumret mot Trafikverkets register. Kommunen får dock inte själv använda informationen till mer än att se om bullret har minskat och får inte heller dela dessa data med polisen.
Här är jag mycket glad att höra från justitieministern att lagändringar från den 1 december kommer att göra det möjligt för kommunerna att dela dessa data med polisen. Det är en väldigt positiv och efterlängtad förändring. Men polisen och kommunerna är överens om att bara detta inte är tillräckligt.
Polisen säger att de i många fall redan vet vilka de farliga bilisterna är men saknar lagstöd för åtgärder som hade kunnat leda till kännbara konsekvenser för ligisterna. Böterna för trafikbrott är så låga att de inte avskräcker upprepade brott. Polisens möjlighet att beslagta bilar är väldigt begränsad. Och om föraren inte kan identifieras vid en fartkamera, exempelvis för att hen har täckt sitt huvud, kan inga böter eller andra påföljder delas ut alls eftersom det endast är föraren som kan straffas. Det är orimligt.
Fru talman! Under den allmänna motionstiden skickade jag in en motion med förslag på åtgärder för att komma till rätta med problemet med vansinneskörningar i våra städer. De inkluderar att höja bötesbeloppen för upprepade och allvarliga trafikförseelser, att ge polisen rätt att liksom i Danmark omedelbart beslagta bilar som används på ett otillåtet sätt samt flera andra åtgärder.
Detta är förslag som Gunnar Strömmer redan har sett, för justitieministern har fått väldigt liknande önskelistor både från polisen i syd och från Malmö stad.
För över ett år sedan, i september 2024, lovade justitieministern att utreda frågan och återkomma med förslag på åtgärder under första kvartalet 2025. I dag är det november 2025, och regeringens hittills enda åtgärd är alltså att möjliggöra informationsutbyte. Det är som sagt väldigt bra, men det är inte tillräckligt. Under tiden vi väntar fortsätter Malmöbornas sömn och trygghet att påverkas.
Fru talman! Polisen, kommunerna och medborgarna efterfrågar fler åtgärder, och det finns många åtgärder föreslagna. Min fråga till justitieministern blir då: Kommer regeringen att lägga fram några fler konkreta åtgärder mot vansinneskörningar, och i så fall vilka och när?
Anf. 133 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag tackar för möjligheten att få diskutera denna viktiga fråga i dag. Den är viktig för Malmöborna, och den är viktig för medborgarna på många andra håll i Sverige där man upplever samma problematik.
Att vi nu möjliggör informationsdelning är ett stort och väldigt väsentligt steg. Det gäller all brottsbekämpning. Att vi kan koppla ihop exempelvis de kameror som polisen har med kameror som sätts upp av kommuner och av andra aktörer gör att vi på ett helt annat sätt gemensamt kommer att kunna skapa en systemkraft mot olika slags brottslighet.
När det har investerats så mycket i moderna, effektiva bullerkameror som det har gjorts i Malmö är det klart att det är en avgörande förändring att det nu också blir möjligt att använda kamerainnehållet på ett effektivt sätt och rikta det mot dem som står för dessa störningar så att man kan komma åt dem på olika sätt. Det är en otroligt viktig förändring.
Den andra del jag vill lyfta fram är att de ekonomiska konsekvenserna av i synnerhet upprepad brottslighet – jag håller med om det – måste stå i paritet med brottets allvar och störningarnas stora konsekvenser för de boende. Där kan man bara konstatera att ordningsböter på 1 000 kronor inte återspeglar konsekvenserna av denna typ av vansinneskörningar. Det är därför jag nu har aviserat att vi kommer att se över straffen, vilket naturligtvis i praktiken betyder att det ska bli mycket dyrare att ägna sig åt sådan här brottslighet och göra det på ett upprepat sätt.
Vad sedan gäller ytterligare verktyg är det en diskussion som vi för med Polismyndigheten både nationellt och lokalt i Skåne och i Malmö. Det är ett faktum att det finns verktyg i form av exempelvis flygande inspektioner eller föreläggande om kontrollbesiktning, och om sådana förelägganden inte följs blir det konsekvenser. Då blir det körförbud på det aktuella fordonet.
Jag är medveten om den diskussion som förs när det gäller möjlighet att beslagta fordon i analogi med Danmark och så vidare. Det hänger också i någon mån ihop med straffens storlek. Det ska finnas ett slags proportionalitet, kan man säga, mellan det straffvärde som man anser att brottsligheten har och vilka ytterligare verktyg polisen ska ha. Den diskussionen är som sagt fortfarande pågående, och jag kan försäkra interpellanten att den också förs med polisen i Malmö.
Anf. 134 Malte Tängmark Roos (MP)
Fru talman! Som sagt tycker jag att det är väldigt bra att kommunerna nu får möjlighet att dela data från bullerkameror med polisen. Det är en åtgärd som har varit väldigt efterfrågad och som har potential att leda till att fler vansinnesbilister bötfälls. Det är en mycket bra och helt nödvändig åtgärd.
Det är dock värt att poängtera att denna förändring är en konsekvens av lagändringar som redan var på gång och inte specifikt ett resultat av regeringens arbete mot vansinneskörningar och trafikbrott. Det är inte heller en tillräcklig åtgärd för att på det stora hela komma till rätta med problemet.
Höjda bötesbelopp är en viktig del. Jag är väldigt glad att höra att regeringen överväger det, även om vi från Miljöpartiets sida tycker att den biten hade kunnat bli aktuell mycket tidigare.
Både kommunerna och polisen är väldigt tydliga med att de verktyg de i dag har för att bekämpa vansinneskörningar är för begränsade. Om vi jämför deras önskelistor med regeringens lista på konkreta åtgärder, som ministern redogjorde för i sina inlägg, är det uppenbart att det behöver göras ännu mer.
Jag tycker inte att det är konstigt att lagstiftningsarbete tar tid, men det ska inte behöva ta mer än ett år av internt analysarbete på Justitiedepartementet för regeringen att komma fram till vad man vill göra – särskilt inte när det redan finns konkreta åtgärder att ta ställning till, och i synnerhet som de åtgärderna redan implementeras framgångsrikt i andra nordiska och europeiska länder.
Exempelvis kan polisen i Danmark omedelbart beslagta bilar som modifierats otillåtet eller använts vid allvarliga trafikförseelser, vilket har lett till att tusentals bilar har kunnat konfiskeras. Det är en åtgärd som både verkar avskräckande mot dem som funderar på att modifiera sina bilar eller köra som galningar genom städerna och avväpnar dem som faktiskt gör det. Det är alltså inte revolutionerande eller avancerade åtgärder som polisen i syd och kommunerna efterfrågar, och det borde inte vara så svårt för regeringen att avgöra om och hur åtgärder som dessa skulle kunna implementeras även här i Sverige.
Fru talman! Justitieministern säger att regeringen kommer att se över straffen för den här typen av brottslighet, vilket är bra, att man följer situationen i Malmö, vilket också är bra, och att man inte utesluter att det kan bli aktuellt med fler åtgärder – också bra. Men att regeringen mer än ett år efter att ha blivit varse problemet inte har kommit längre än att man nu ska börja se över straffen visar, tycker jag, att engagemanget för frågan kanske inte är på topp. Att Gunnar Strömmer i oktober tackade nej till en intervju med TV4 om vilka åtgärder regeringen ämnar genomföra pekar väl också lite grann på att justitieministern själv inser att regeringen inte gör tillräckligt i frågan.
Det finns konkreta åtgärder som regeringen skulle kunna vidta. Det är bara att läsa min motion eller önskemålen från polisen i Malmö stad om man behöver inspiration. Även om det görs saker görs det alldeles för lite, alldeles för sent. Regeringen borde ha kommit längre vid det här laget.
Anf. 135 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Vansinneskörningar är inget nytt problem eller något man fått nya insikter om. Om vi nu ska vara sådana hade Miljöpartiet åtta år på sig att vidta åtgärder, men det hände ju ingenting. Det är klart att allting handlar om vad man jämför med. Jag konstaterar bara att i relation till en problembild som var välkänd under de åtta – eller om det blev sju – år Miljöpartiet satt i regering hände ingenting.
Nu tar vi tag i det här, och vi gör det systematiskt. Vi börjar med att säkerställa att information kan delas. Det är en ganska avgörande förändring om den typ av investeringar som sker lokalt, bland annat i Malmö, ska få något slags praktisk effekt. Det kommer de att få från och med den 1 december. Apropå tidslinjen i år är det helt riktigt att vi lade den här lagstiftningen på riksdagens bord bra nära första kvartalet.
Vi konstaterar att straffen inte står i paritet med brottslighetens allvar och att vi nu ska se till att göra en översyn av straffen. Man kan redan se att vi har vidtagit två åtgärder mer än vad Miljöpartiet åstadkom på åtta år.
Jag aviserar dessutom att det pågår en diskussion med Polismyndigheten nationellt och lokalt i Malmö om i vilken utsträckning vi ska tillföra nya verktyg till verktygslådan. I den mån det skulle bli sådana åtgärder är det tre gånger så många åtgärder på hälften så lång tid under den här mandatperioden jämfört med den föregående.
Jag tar Malmöbornas situation på mycket stort allvar. Den lyhördheten bekräftas bland annat genom de två besked jag ger i dag. Vi kommer att fortsätta följa utvecklingen noga.
Jag kan även försäkra att analysprocessen inte förs internt i något skrymsle på Justitiedepartementet. Den sker på fältet i omedelbar dialog med de poliser som arbetar med frågorna på plats. Den lokala problembilden och de lokala behoven tas in i det arbetet. Jag lovar att återkomma så snart den dialogen är avslutad.
Anf. 136 Malte Tängmark Roos (MP)
Fru talman! Tack till justitieminister Gunnar Strömmer för en bra debatt! Den har varit väldigt informativ. Jag uppfattar att justitieministern har ett engagemang, även om jag anser att arbetet borde ha kunnat gå ännu fortare.
En del av problematiken var såklart känd sedan tidigare, och det gjordes saker även på den rödgröna regeringens tid. Men det är tydligt att problemet har blivit mycket större under den här mandatperioden. De åtgärder vi efterfrågar har funnits på plats i exempelvis Danmark sedan 2021–2022. Man hade kunnat titta på och implementera dem ganska mycket fortare.
Det finns redan i dag verktyg som polisen kan använda sig av. Justitieministern hänvisar till exempel till flygande inspektioner och kallelser till obligatoriska besiktningar. Men om polisen inte omedelbart kan föra en bil till besiktning är det ganska enkelt för ligisterna att montera av de modifieringar som är problemet.
Det finns mycket som behöver göras nu. Jag känner att regeringen hade kunnat jobba hårdare, men jag välkomnar de förändringar som är på väg. Jag uppfattar att vi har en likartad syn på vart vi vill, även om jag tror att ambitionsnivån är något högre på den här sidan. Men tack så jättemycket, Gunnar Strömmer!
Anf. 137 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack, återigen, till Malte Tängmark Roos för möjligheten att diskutera den här viktiga frågan i dag!
Jag konstaterar som sagt att vi levererar något mycket väsentligt, nämligen möjligheten att dela information mellan Malmö stad – Malmö kommun, alltså – och polisen. Det betyder att den investering skattebetalarna i Malmö har stått för när det gäller bullerkameror nu kan få ordentlig utväxling, det vill säga att den information man samlar in också kan komma till konkret bruk i brottsbekämpningen. Det är ett utomordentligt viktigt steg. Det tas redan inom några veckor, den 1 december.
Det andra jag tar fasta på är att straffen eller konsekvenserna ska stå i rimlig paritet med brottens allvar för de boende i Malmö. Böterna måste höjas, och vi ser över dem. Jag ber att få återkomma i den delen. Vi för en nära dialog med polisen i Malmö om i vilken mån verktygslådan ska vässas ytterligare. Jag lovar att återkomma till medborgarna i Malmö och till kammaren när vi har nya besked att ge.
Jag vill avslutningsvis tacka alla företrädare för Malmö som har tagit upp de här frågorna, inte minst oppositionsrådet Helena Nanne som har drivit frågan väldigt målmedvetet både lokalt och nationellt i relation till regeringen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.