Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
Interpellation 2024/25:500 av Aida Birinxhiku (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-03-06
- Överlämnad
- 2025-03-07
- Anmäld
- 2025-03-11
- Svarsdatum
- 2025-03-25
- Besvarad
- 2025-03-25
- Sista svarsdatum
- 2025-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Nästan var fjärde ung är i dag arbetslös. När arbetslösheten i Sverige når nya rekordnivåer drabbas bland annat unga särskilt hårt, vilket riskerar att få långvariga konsekvenser både för individen och för samhället i stort.
För snart ett år sedan debatterade jag den stigande ungdomsarbetslösheten med dåvarande arbetsmarknadsminister Johan Pehrson. Min frågeställning till ministern var hur regeringen i detta allvarliga läge kan motivera nedskärningar i arbetsmarknadspolitiken. Den frågeställningen är fortfarande aktuell. Regeringen och den nuvarande arbetsmarknadsministern har ännu inte presenterat tillräckliga åtgärder för att vända utvecklingen.
Mot bakgrund av ovanstående är min frågeställning till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson följande:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att vända den stigande ungdomsarbetslösheten?
Debatt
(16 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:500
Webb-tv: Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
Dokument från debatten
- Tisdag den 25 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:89
Protokoll från debatten
Anf. 99 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vända den stigande ungdomsarbetslösheten. Jonathan Svensson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att inga fler unga hamnar i arbetslöshet och hur ungdomsarbetslösheten ska bekämpas. Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen ämnar vidta för att skapa fler arbetstillfällen för unga samt när jag tror att den stigande ungdomsarbetslösheten kommer att vända. Adrian Magnusson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
Unga är en konjunkturkänslig grupp på arbetsmarknaden med högre risk för arbetslöshet i en ekonomisk nedgång. Samtidigt har unga med fullföljd gymnasieutbildning ofta ett bra utgångsläge på arbetsmarknaden när konjunkturen vänder uppåt.
För att unga ska kunna etablera sig långsiktigt på arbetsmarknaden är därför utbildning den viktigaste insatsen. Regeringen har under mandatperioden ökat antalet platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen.
Enligt regeringens senaste prognos i december 2024 förväntas en gradvis återhämtning på arbetsmarknaden påbörjas redan under 2025.
Regeringen har avsatt 250 miljoner för att främja sommarjobb och jobb för ungdomar. Detta ger unga en möjlighet att skaffa sig värdefull arbetslivserfarenhet. Genom att insatsen riktas till dem som har svårt att hitta jobb på egen hand förbättrar vi möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden för dem som står längst från arbetsmarknaden.
Anf. 100 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret!
Det är en allvarlig situation vi befinner oss i: Nästan var fjärde ung är i dag arbetslös. När arbetslösheten når nya rekordnivåer drabbas bland annat unga särskilt hårt. Precis som arbetsmarknadsministern sa är unga en särskilt konjunkturkänslig grupp på arbetsmarknaden.
Jag har egentligen ingen annan uppfattning än att ministern också delar oron över utvecklingen. Min fråga handlar mer om vad arbetsmarknadsministern gör i praktiken för att denna utveckling ska vända.
Ministern nämnde Arbetsförmedlingen, men Arbetsförmedlingen tvingas till både varsel och nedskärningar på grund av regeringens politik. Ministern lyfte fram utbildning som den viktigaste insatsen, vilket jag helt och hållet håller med om, men då är det svårt att förstå varför regeringen har gjort allt annat än att tillföra tillräckliga resurser till utbildningssektorn. Ministern gav heller inte någon förklaring till att propositionslistan i princip står tom, trots de utmaningar som vi står inför på arbetsmarknadsområdet.
Svaret från arbetsmarknadsministern är alltså inte särskilt lugnande sett till vad regeringen har levererat i praktiken och sett till att svaret från regeringen hittills har varit nedskärningar i arbetsmarknads- och utbildningspolitiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Så behöver det såklart inte vara, fru talman. När jag lyssnade på regeringens pressträff i fredags och hörde arbetsmarknadsministern prata om fler sommarjobb för unga tyckte jag mig höra att ministern möjligen har insett just detta – att den förda politiken inte är rätt väg framåt och att det inte har gjorts tillräckligt för att vända utvecklingen. Men svaret vi nu fått från arbetsmarknadsministern gör mig orolig för att så inte är fallet. Tvärtom verkar man påtagligt nöjd med det arbete som redan görs.
Det verkar också som att man avfärdar förslag från oppositionen, till exempel det körkortslyft som vi socialdemokrater har presenterat för att fler unga ska kunna ta körkort och därmed lättare få ett jobb.
Fru talman! Det är inte bara vi socialdemokrater som tycker att regeringen gör för lite när det kommer till ungdomsarbetslösheten. Det gör även ungdomsförbundet i ministerns eget parti, som dessutom lyfter fram detta som det största misslyckandet hittills under mandatperioden.
Därför, fru talman, vill jag fråga arbetsmarknadsministern: Är regeringen beredd att vidta fler åtgärder för att vända utvecklingen, eller är arbetsmarknadsministern helt enkelt är nöjd med det arbete som redan görs och därmed också med den situation som råder?
Anf. 101 Jonathan Svensson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för att han kommit till kammaren i kväll. Jag vill även tacka mina kollegor som också har valt att lyfta upp denna viktiga fråga.
Det är tydligt att Sverige är inne i en tuff och utdragen lågkonjunktur med alla de konsekvenser det för med sig för samhället, framför allt för enskilda individer.
En grupp som är särskilt utsatt på arbetsmarknaden är, precis som statsrådet beskrev, de unga människorna. Unga tenderar att vara de som tar den första och största smällen när konjunkturen vänder nedåt och arbetslöshetsstatistiken börjar vända uppåt. Detta beror i stor utsträckning på att unga jobbar i förhållandevis konjunkturkänsliga branscher eller ännu inte riktigt har fått in en fot på arbetsmarknaden.
Enligt SCB:s senaste statistik har så många som var fjärde ung inte ett arbete att gå till. Det är en kraftig ökning sedan regeringen tillträdde efter valet 2022, och vi börjar nu närma oss de absolut högsta siffrorna från den tidigare delen av pandemin.
Ungdomsarbetslösheten är dessutom i praktiken redan lika hög som den var efter 2008 års finanskris, som ledde till en långvarigt hög ungdomsarbetslöshet. Att var fjärde ung människa i detta land saknar ett arbete att gå till kommer att leda till stora kostnader för samhället i stort men framför allt – givetvis – för de enskilda individer som saknar ett arbete. Det kan handla om unga människor som inte har lyckats ta det första viktiga steget ut i arbetslivet eller som precis har fått en ny tjänst men inte hunnit kvalificera sig för a-kassa innan de blir varslade.
Fru talman! I det svar som statsrådet precis har redogjort för här i kammaren lyfte han fram flera saker som jag tycker är värda att diskutera lite mer. Bland annat beskrev han att regeringen har avsatt 250 miljoner kronor i ett tillfälligt ettårsanslag för att fler unga ska få ett sommarjobb eller annat arbete.
Det är givetvis en vällovlig inriktning för oss som vill se att ungdomsarbetslösheten pressas tillbaka, men jag tycker ändå att det är av intresse för dem som kan tänkas lyssna på denna debatt att det inte är några nya pengar som tillförs Arbetsförmedlingen utan pengar som redan finns i ett befintligt budgetanslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det framgår tydligt i det underlag som regeringen presenterade kopplat till den så kallade budgetsatsningen att det handlar om en ren omprioritering inom ram och ett redan beslutat anslag. Det är alltså inga nya pengar som tillförs, utan det är pengar som omprioriteras inom befintlig budget.
Samtidigt har Arbetsförmedlingen svårt att leverera på sitt ordinarie uppdrag på grund av regeringens återkommande nedskärningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Myndigheten tvingas gång på gång till stora nedskärningar för att klara allt hårdare budgetförutsättningar. Bara i fjol varslades hundratals medarbetare. När myndigheten tvingas till nedskärningar får den sämre lokal närvaro, sämre tillgänglighet för medborgarna och sämre förutsättningar att arbeta med den grupp som vi väljer att lyfta fram här i dag.
Om man kombinerar dessa två verkligheter, alltså en brist på faktiska tillskott för att hantera ungdomsarbetslösheten i vårbudgeten och de ständiga nedskärningarna på den aktiva arbetsmarknadspolitiken, ser det, utifrån min horisont, tyvärr ganska dystert ut för dem som vill bekämpa ungdomsarbetslösheten.
Vi socialdemokrater anser att Sveriges unga förtjänar en arbetsmarknadspolitik som tar ungdomsarbetslösheten på allvar, en politik där kraftfulla åtgärder vidtas för att vända utvecklingen till något bättre och se till att fler unga får in en fot på arbetsmarknaden.
Jag vill därför ta tillfället i akt och fråga arbetsmarknadsministern: Hur motiverar han och regeringen de fortsatt stora nedskärningarna i den aktiva arbetsmarknadspolitiken samtidigt som tiotusentals och åter tiotusentals unga saknar ett arbete att gå till?
Anf. 102 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Fru talman! Tack så mycket för svaret, arbetsmarknadsministern!
Som har belysts många gånger här är det onekligen så att Sverige står inför stora utmaningar. Vi har en konkurrenskraft som utmanas från olika håll. Aldrig någonsin har vi i Sverige och Europa varit så beroende av samarbete för att bygga motståndskraft och oberoende. Vi ska vara stolta över att Sverige ses som ett strategiskt land i det arbetet. Vi har en god industri, vi har ett gott företagsklimat och vi har innovativa entreprenörer som vill skapa arbeten.
När man är ute i Europa är det många som förvånas över den låga tillväxt och höga arbetslöshet som Sverige har, men för oss som bor här, fru talman, är det inte så förvånande. I ungefär 900 dagar har Liberalerna varit ansvariga för arbetsmarknadspolitiken i Sverige. Det har lovats och försökts, men ingenting tycks vända utvecklingen.
Senast vi hade en så hög ungdomsarbetslöshet råkade det också vara en borgerlig regering. Det är som att den klassiska borgerliga politiken med sänkta bidrag, enkla jobb och sänkta skatter helt enkelt inte fungerar och inte är tillräcklig för att skapa arbeten i Sverige.
Det blir också lite märkligt när de satsningar som man hänvisar till de facto inte är några satsningar. Det är ju nedskärningar på Arbetsförmedlingen, och yrkesutbildningarna får mindre pengar nu än när regeringen tillträdde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle säga att det är dåligt att ge med ena handen och ta med den andra. Men det som är ännu sämre är att ta med båda händerna och lämna absolut ingenting kvar åt unga som söker det där första arbetet och den första chansen till självförsörjning.
Några som är särskilt utsatta på arbetsmarknaden är unga i socioekonomiskt svaga områden, exempelvis Järva eller Skärholmen i Stockholm, som jag själv kommer ifrån och där jag bor. Det är många i de områdena som växer upp med en inneboende känsla av att ingen bryr sig om dem eller att det inte spelar någon roll hur mycket de än kämpar, för de kommer ändå aldrig att klara sig. Det är en förödande situation och någonting som splittrar vårt samhälle.
I grunden handlar det om att alla människor, oavsett var de bor och oavsett vilken bakgrund de har, ska ha rätten till arbete. Det är just därför som det rödgröna styret i Stockholms stad har genomfört en rad satsningar som regeringen kan inspireras av för att få in fler unga på arbetsmarknaden. Tack vare lokala arbetsmarknadsinsatser i Järva ser vi nu en sjunkande ungdomsarbetslöshet. Järva går alltså, i positiv bemärkelse, mot trenden på nationell nivå. Ungdomsarbetslösheten där har gått ned med 2 procent på ett år. Det är inspirerande att se hur till exempel stadsdelssystrar arbetar uppsökande med just kvinnor som är långt ifrån arbetsmarknaden för att få in dem i arbete och skapa sysselsättning för dem. Det är inspirerande att se hur Jobbtorg Kista Unga arbetar.
Detta är exempel som regeringen gärna får inspireras av, men det är också exempel som behöver stöd från regeringen. De behöver en aktiv arbetsmarknadspolitik. Därför skulle jag vilja fråga arbetsmarknadsministern om han kan avisera några fler åtgärder för att vända den situation vi ser för unga på svensk arbetsmarknad.
Anf. 103 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Den interpellationsdebatt som vi har just nu berör en av vår tids absolut största samhällsutmaningar, nämligen ungdomsarbetslösheten. Vi har i Sverige en situation med en i det närmaste skenande ungdomsarbetslöshet, som har framhållits här tidigare flera gånger. Ungefär var fjärde ung i det här landet är arbetslös. Det är inget annat än ett katastrofalt misslyckande.
Dessutom är trenden negativ. Vi har en situation i Sverige där allt fler unga blir arbetslösa i stället för en utveckling som går i en positiv riktning. Vi har en ungdomsarbetslöshet som snart är uppe på pandeminivåer, precis som Jonathan Svensson nämnde. Det är som när pandemin härjade som allra värst. Då stängde restaurangerna klockan 20 och det var så glest mellan kaféborden att man knappt kunde sitta på fiken. På den nivån är det nästan nu när det kommer till ungdomsarbetslöshet. Det är faktiskt hårresande.
Men låt oss färdas en bit söderut, till mitt och arbetsmarknadsministerns hemlän Skåne. Där är den så kallade vanliga arbetslösheten högst i landet. Enligt Arbetsförmedlingens siffror, som brukar ligga något lägre än SCB:s eftersom man mäter lite olika, uppgår arbetslösheten i Östra Göinge till nästan 20 procent, i Landskrona till 13,2 procent och i Burlövs kommun till nästan 15 procent, för att nämna några exempel. Detta är inget annat än ett misslyckande, och det är dessutom farligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet att arbetslösheten och känslan av att inte vara en del av samhället kan leda till något mycket värre. Vi vet att avsaknaden av tillhörighet – ett arbete ger oftast en känsla av tillhörighet – innebär att människor isolerar sig. Isoleringen kan i sin tur leda till väldigt farliga och skadliga konsekvenser både för den enskilda individen och för samhället i stort.
Samtidigt som vi har en situation med en skenande ungdomsarbetslöshet vet vi att den psykiska ohälsan breder ut sig bland unga. Vi vet att allt fler unga får allt svårare att skaffa sig en bostad och ännu svårare att faktiskt köpa en bostad. Vi vet att fler unga allt längre blir beroende av sina föräldrar när det gäller både boende och ekonomi, för att klara sin försörjning.
Statsministern sa i sin regeringsförklaring i september förra året att det ljusnar för Sverige. Vem ljusnar det för egentligen? Jo, det ljusnar för dem som redan har, som får ta del av regeringens skattesänkningar för de allra rikaste. Det ljusnar inte för Sveriges unga, som konstaterar att de inte får vare sig jobb eller bostad.
Fru talman! Jag roade mig lite i eftermiddags med att läsa ett interpellationssvar från arbetsmarknadsministerns företrädare från november 2023. Där talades det om utbildning men också om den liberala paradgrenen skattesänkningar, särskilt för dem som redan har allra mest.
Sedan dess har arbetslösheten skenat och ungdomsarbetslösheten har, som vi har konstaterat flera gånger här i kväll, nått nya nivåer.
Att göra samma sak om och om igen – lite som ledamoten Vencu Velasquez Castro var inne på – men förvänta sig nya resultat är väl vad man brukar kalla definitionen av galenskap. Regeringens medicin mot ungdomsarbetslösheten är dock konstant. Det som också är konstant är de stigande kurvorna på Arbetsförmedlingens och SCB:s powerpointpresentationer över ungdomsarbetslösheten.
När är arbetsmarknadsministern och regeringen beredda att pröva åtgärder som kan ha en positiv effekt på ungdomsarbetslöshetens utveckling, i stället för den negativa effekt vi kan se nu?
Anf. 104 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Tack till interpellanterna för ert engagemang i den här frågan, och tack för de initiativ och de förslag som ni presenterar som lösningar på det här samhällsproblemet! Man kan debattera om huruvida det är 25 procent eller 10 procent av ungdomarna som är arbetslösa, men det är inte huvudfrågan. Det beror ju lite på hur man mäter och om studenter ska räknas som arbetslösa eller inte.
Oavsett hur man mäter tror jag att vi kan vara överens om att vi har en grupp unga som ofta inte har gått ut gymnasiet och har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Om man fastnar i bidragsberoende och inte kommer in i ett sammanhang är risken stor, precis som flera interpellanter varit inne på, att det får långtgående sociala konsekvenser och mycket negativa konsekvenser för de människor det handlar om.
Därför är det väldigt viktigt att vi ger god möjlighet till utbildning. Det här året kommer det att finnas 130 000 utbildningsplatser där man lär sig på jobbet, alltså yrkesutbildningsplatser inom komvux eller inom yrkeshögskolan som är möjliga för unga människor att söka till. Men vi behöver göra mer än det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När vi ser ett skakigt omvärldsläge med ökad oro, vilket förefaller innebära att lågkonjunkturen inte blir mindre utdragen utan möjligen snarare tvärtom, behöver vi skapa ännu fler möjligheter. Det är därför regeringen nu har sett till och ser fram emot att det nu skapas 15 000 jobb för unga eller sommarjobb under det närmaste året. Det är en viktig åtgärd för att 15 000 ungdomar runt om i Sverige, inte minst i de delar av Sverige där arbetslösheten är högre, ska få en chans att få in en fot på arbetsmarknaden, försörja sig själva och skapa referenser och nätverk för framtiden.
Det vi nu har sett är en utveckling som ingen politiker i den här kammaren – ingen socialdemokrat, ingen från Liberalerna eller någon från något annat parti – önskar. Det har sin grund i en väldigt skakig omvärld som vi har att hantera och göra det bästa vi kan av. Det bästa vi kan göra är att följa utvecklingen noga och göra det vi gör nu, det vill säga att addera ytterligare resurser, ännu fler utbildningsplatser och ännu fler jobb till unga, för vi ser att omvärlden kräver det av oss. Det är att ta ansvar.
Anf. 105 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret! Det finns ju mycket att bena ut efter svaret från ministern, men jag skulle vilja inleda med det jag nämnde först i mitt tidigare anförande. Det är ingen här som har någon annan uppfattning än att arbetsmarknadsministern delar oron över utvecklingen.
Ingen i den här kammaren betvivlar arbetsmarknadsministerns vilja eller att arbetsmarknadsministern vill att ungdomsarbetslösheten sjunker. Men det jag efterfrågar i den här interpellationsdebatten är hur han omsätter den politiska viljan i politisk handlingskraft.
Vår syn som socialdemokrater är att vi i den utdragna lågkonjunktur som arbetsmarknadsministern redogör för inte bara kan följa utvecklingen utan måste kraftsamla. Vi måste kraftsamla för att vända ungdomsarbetslösheten. Vi måste kraftsamla för en utbildning av hög kvalitet, för fler arbetsmarknadsinsatser och för att rusta unga med de verktyg som de behöver på dagens arbetsmarknad. Det är inte min bild, fru talman, att det är det som regeringen har gjort. Regeringen har tvärtom visat en stor passivitet som riskerar att få långtgående konsekvenser för både den enskilde och samhället i stort.
På vissa punkter är vi dock överens. Vi är helt överens om det som arbetsmarknadsministern brukar prata om: Vi ska ställa höga krav på att de som kan arbeta ska arbeta. Men då måste vi också ställa höga krav på den här regeringen. Då måste vi vara uppriktiga med att regeringen samtidigt gör det svårare för människor att göra rätt för sig. Det är resultatet när man nu lägger ned servicekontor runt om i landet och när Arbetsförmedlingens närvaro runt om i landet försämras.
Fru talman! Det är också fallet i min valkrets Halland. Hylte kommun, som har högst arbetslöshet i länet, drabbades nyligen av två stora varsel på bara en vecka. Nu riskerar totalt 85 personer att gå miste om sitt jobb, i en kommun med 10 000 invånare. När arbetsmarknadsministern fick frågor om det här svarade han något i stil med att det bara är att hitta ett annat jobb. Det är den här passiviteten, fru talman, som väcker oro – att regeringen i den utdragna lågkonjunkturen med rekordhög arbetslöshet väljer att dra sig tillbaka.
Fru talman! Jag har stor respekt för att vi i Sveriges riksdag kan ha olika syn på lösningarna framåt, och den respekten hoppas jag att arbetsmarknadsministern också visar i den här interpellationsdebatten. Jag har noterat att ministern i tidigare debatter har avslutat väldigt konstruktiva samtal med att påstå att Socialdemokraterna nu har blivit ett bidragsparti, eller hur det brukar låta. Det tycker inte jag är särskilt konstruktivt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag betvivlar som sagt inte den politiska viljan hos arbetsmarknadsministern. Men jag skulle vilja att den leder till mer politisk handlingskraft, för just nu ser jag det inte riktigt. Jag ser det varken i de resurser som tillförs eller i de propositioner som läggs fram, eller snarare inte läggs fram.
Min fråga är om arbetsmarknadsministern verkligen ser det. Tycker arbetsmarknadsministern, utifrån de resurser och propositioner som aviserats, att den här regeringen gör tillräckligt för att vända ungdomsarbetslösheten? Och om inte, är då arbetsmarknadsministern redo att vidta fler åtgärder?
Anf. 106 Jonathan Svensson (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
I sitt svar säger statsrådet att ingen av oss är nöjd med den situation vi befinner oss i. Det instämmer jag givetvis i; det är ingen önskvärd situation vi har just nu.
Statsrådet nämner även att stora delar av Europa och världen också befinner sig i en lågkonjunktur, och det stämmer givetvis. Men jag tycker ändå att det är värt att poängtera att Sveriges arbetslöshetsstatistik har förvärrats i betydligt högre takt än den i många andra europeiska länder. Vi spelar just nu i ligan tillsammans med exempelvis Spanien och Grekland och tävlar om den högsta arbetslösheten i Europa. Vi har alltså haft en betydligt värre utveckling i vårt land än på många andra ställen, och det är därför vi står här i dag och vill se åtgärder från regeringen.
Men det var inte det jag tänkte säga, utan jag vill nämna ytterligare ett perspektiv som statsrådet tog upp i sitt ursprungliga svar. Det handlar om den fullföljda gymnasieutbildningen. Statsrådet lyfte det som en väldigt viktig åtgärd för att unga ska få in en fot på arbetsmarknaden, och det håller jag givetvis med om. Det är självklart att unga som har en fullföljd gymnasieutbildning har en betydligt starkare ställning på arbetsmarknaden än de som inte har det.
Fru talman! Om detta är vi i den här kammen rörande överens: En färdig gymnasieutbildning är väldigt viktig för etableringen på arbetsmarknaden för unga. Men samtidigt som statsrådet beskriver vikten av det här räcker det egentligen med att öppna valfri lokaltidning runt om i landet för att få läsa om de konstanta nedskärningarna på utbildningssektorn. Kommun efter kommun tvingas till nedskärningar för att nå en budget i balans, mycket på grund av regeringens oförmåga att kompensera välfärden för de stora kostnadsökningarna.
Om man enbart tittar på hur många som fick lämna sina tjänster inom kommunsektorn under förra året på grund av arbetsbrist, alltså i praktiken nedskärningar, ser man att det var så många som 1 009 personer enbart inom Sveriges kommuner.
Om man vurmar för utbildningssektorns väl och ve och ser att den är av stor vikt för ungas etablering på arbetsmarknaden borde man bli något besvärad när man ser vilka yrkeskategorier de som blir uppsagda tillhör. De tre största yrkeskategorierna som blir av med jobbet när Sveriges kommuner säger upp anställda är elevassistenter, lärare och barnskötare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Detta är någonting som jag inte riktigt får ihop. Jag tycker inte att det är logiskt. Samtidigt som var femte elev saknar fullständiga gymnasiebetyg när de går ur gymnasieskolan efter fem år tvingar vi Sveriges kommuner till svältkur.
Vi har alltså en situation i vårt land där vi har bland de högsta arbetslöshetssiffrorna i Europa och rekordhöga nivåer av ungdomsarbetslöshet, med alla de konsekvenser som det för med sig. I en sådan situation skulle jag, och säkert många andra, kunna tänka mig att det offentliga skulle kraftsamla för att på allvar hantera arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten. Så verkar tyvärr inte vara fallet.
Samtidigt som arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten når nya rekordnivåer väljer regeringen att inte kompensera utbildningssektorn för att stoppa drastiska nedskärningar, samtidigt som man fortsätter med nedskärningar på arbetsmarknadspolitiken.
Inte heller klarar man från Arbetsmarknadsdepartementet av att presentera någon större mängd propositioner. Den största hittills under mandatperioden har varit den om a-kassan, som visserligen innehåller en del bra saker men som i mångt och mycket handlar om försämringar av akassan. Statsrådet nämnde i en tidigare debatt att det har kommit en proposition. Absolut, och den är viktig, men den är ändå relativt liten i förhållande till vad som hade behövt göras.
Fru talman! Det är nog ganska uppenbart att vi socialdemokrater inte är helt nöjda med vart regeringen styr skutan Sverige. Hade vi fått styra det här landet hade vi med stor sannolikhet gjort andra prioriteringar.
Jag vill ändå ge statsrådet en chans att förklara hur fortsatta nedskärningar på utbildningssektorn och fortsatta nedskärningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken skulle leda till att fler unga människor i hela vårt land ska få ett arbete att gå till.
Anf. 107 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Fru talman! Jag vill uppehålla mig lite vid Stockholms stad, som jag kommer ifrån och som jag har noterat att Mats Persson också har besökt. I Järva, som jag vet att Mats Persson har varit i, har det skett ett trendbrott som är viktigt att lyfta fram här.
Jag måste säga att det är ganska tråkigt att det inte lyfts fram tydligare av statsrådet, för när kommunen kan garantera feriejobb till alla unga som har sökt händer det någonting också med arbetslösheten. När kommunen satsar på stadsdelssystrar och stadsdelsmammor och när barnen får se sina mammor gå till jobbet händer det någonting också med de barnen.
Den här synen på arbete och arbetslöshet som någon form av individuellt problem är djupt problematisk, menar jag och vi socialdemokrater. Arbetslösheten är ett samhällsproblem som vi politiker är ytterst ansvariga för att lösa.
Vi socialdemokrater inser självklart att världsläget är oroande. Världsläget skapar i mångt och mycket den lågkonjunktur som vi ser. Men då behövs, som har nämnts tidigare, kraftfulla insatser för att skapa arbetstillfällen i vårt land.
Jag och ledamoten Aida Birinxhiku sitter i näringsutskottet. Om inte Mats Persson vet det kan jag berätta att det är rekordmånga konkurser i vårt land just nu. Småföretag står för fyra av fem av de nya jobben och är i mångt och mycket integrationsmotorer. Men de får inte heller något stöd från regeringen för att vara de här jobbmotorerna. Så när och var, fru talman, ska de här jobben skapas?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De arbetsmarknadsinsatser som görs behöver också vara långsiktiga och förutsägbara. Regeringen började sin mandatperiod med nedskärningar. Sedan förde man tillbaka pengar, men inte tillräckligt mycket. Medan vi socialdemokrater gång efter annan föreslår ökade satsningar och resurser till Arbetsförmedlingen fortsätter regeringen med nedskärningar och hoppas att problemet ska lösa sig självt. Regeringen skapar en ond spiral som kommer att vara svår att bryta, fru talman.
Erfarenheten från Stockholm är just att man med ett tydligt fokus kan få ned arbetslösheten. Med det sagt, fru talman, ska jag också säga att ungdomsarbetslösheten i Stockholm och Järva fortfarande är hög. Vi behöver göra mycket mer. Här går vi gärna ihop med regeringen och gör någonting tillsammans för att vända utvecklingen för unga på arbetsmarknaden.
Jag vet att ingen politiker i denna kammare eller någon annan församling vill ha den här situationen. Det som skiljer oss åt är vilka typer av insatser vi vill se. Vi har föreslagit en rad insatser; regeringen har tyvärr inte gjort det.
Fru talman! Jag tror att Mats Persson vill vända utvecklingen. Problemet är att jag inte hör ett enda konkret förslag från Mats Persson om exakt vad som ska vända utvecklingen inte bara för unga på arbetsmarknaden utan också för alla vuxna som är arbetslösa i vårt land. Som jag sa tidigare: Det gör något med ett barn att se sina föräldrar gå till jobbet. Nu är det tyvärr betydligt fler barn som får se sina föräldrar stanna hemma.
Vad gör arbetsmarknadsministern åt det? Finns det några konkreta åtgärder som han kan dela med oss i kammaren i dag?
Anf. 108 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Det har talats mycket här i dag, både från mina socialdemokratiska kamrater och från den liberale arbetsmarknadsministern, om det skakiga omvärldsläget. Det kan man väl hålla med om. Jag tyckte att arbetsmarknadsministern var ganska diplomatisk när han sa att den amerikanske presidenten är mycket i medierna och att det är det som är problemet. Det är kanske att han gör andra saker när han väl är i medierna som är det stora problemet, men jag förstår att man inte vill hamna i konflikt med Utrikesdepartementet när man är arbetsmarknadsminister. Jag ska inte gå vidare in på det.
I arbetsmarknadsministerns svar på interpellationerna säger han att enligt regeringens senaste prognos i december 2024 förväntas en gradvis återhämtning på arbetsmarknaden påbörjas redan under 2025. Det har hänt ganska mycket sedan december 2024, och det känns som att den prognosen kanske redan i många delar är obsolet och att vi får dras med lågkonjunkturen längre.
Då kan det finnas anledning att pröva en rad olika åtgärder. Jag vet till exempel inte hur arbetsmarknadsministern ställer sig till vårt förslag om ett körkortslyft, som ledamoten Birinxhiku tog upp. Jag förstår att ministern här i dag inte kommer att säga ja eller nej, men det kanske i alla fall är något som man kan kika på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är ju en exceptionell situation vi har, skulle jag vilja påstå. Pandemin var en hälsokris som mer eller mindre ledde till nedstängning av samhället. Nu har vi en arbetslöshet bland ungdomar som nästan är i paritet med den, trots att vi inte har den typen av situation. Det är ganska allvarligt.
Det är också en ganska prövande tid för många unga. Det jag sa i mitt förra inlägg om att man har svårt att få bostad och liknande saker hänger ju mycket ihop med arbete. Vi skulle kunna ha en hel debatt om osäkra anställningar och vad det gör med ungas möjlighet att få bostad, men har man inget arbete alls är det ännu svårare.
Dessutom blir det allt svårare att få ett arbete. Jag besökte Bromölla kommun för några veckor sedan och träffade arbetsmarknadsenheten där, som arbetar en del med unga. Bromölla har tyvärr en utveckling med stigande arbetslöshet och stigande ungdomsarbetslöshet. Där hade det kommit fram att när unga i Bromölla sökte anställning inom handeln, alltså hos stora kedjor som Willys och Ica, fick de göra ett IQ-test, ett personlighetstest och det vanliga med cv och personligt brev. De fick dessutom i vissa fall spela in ett klipp där de skulle pitcha sig själva till arbetsgivaren. Det är ganska svårt att få ett jobb om man utsätts för detta när man är 19 år och söker sitt första arbete på Axfood.
Att vi har detta stora arbetsutbud för unga och samtidigt gör det så svårt att få ett jobb är verkligen ett problem. Där behöver man fundera över hur man ska göra.
Jag har också besökt en annan skånsk kommun som har problem med arbetslöshet, nämligen Perstorp. Det är den kommun i Sverige som har högst arbetslöshet. Där har man också problemet att unga inte får arbete. Vi kan ha långa diskussioner om varför det är så, men där lyfte man till exempel att Arbetsförmedlingen skickar tillbaka pengar till staten varje år samtidigt som det inte finns någon lokal arbetsförmedling i Perstorp. Det skulle kanske kunna vara en tanke att göra en riktad insats i kommuner som Perstorp där man har hög arbetslöshet. Nu har Arbetsförmedlingen pengar som de skickar tillbaka varje år. Varför inte då etablera Arbetsförmedlingen under en period i kommuner som Perstorp för att försöka få ned arbetslösheten? Nu lämnas detta i knät på kommunerna, och det är en besvärlig situation.
Det är också så att unga inte är en homogen grupp – det har inte heller arbetsmarknadsministern påstått, men jag vill ändå ta upp det. Unga i Stockholm och unga i Perstorp, i min hemkommun Ystad eller var det nu kan vara kan ha helt olika utmaningar. I Perstorp finns till exempel ingen pendlingskultur. Industrin har alltid varit stor i Perstorp – det här vet arbetsmarknadsministern också – och människor har varit vana att arbeta där. Att då ställa om sitt liv och pendla till exempelvis Helsingborg är faktiskt ganska stort för många. Dessutom kan avgifterna vara ganska stora. Man får ligga ute med 240 kronor tur och retur för att ta sig till Helsingborg.
Jag skulle vilja höra fler åtgärder från arbetsmarknadsministern, helt enkelt.
Anf. 109 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Låt mig ta tillfället i akt att beskriva några av de åtgärder regeringen nu vidtar för att pressa ned arbetslösheten och försöka mota den tråkiga internationella, utdragna lågkonjunktur vi har.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det viktigaste är de satsningar vi gör på utbildning. Det handlar i år om över 130 000 utbildningsplatser. Det kan handla om jobb inom vård och omsorg, jobb inom industrin, jobb inom hantverksyrken eller jobb inom den gröna omställningen – inte akademiska jobb utan jobb som kräver en yrkesutbildning som man kan gå på relativt kort tid.
Det vi gör med tanke på konjunkturläget är att vi, utöver det vi sagt tidigare, nu säger att vi vill ha ytterligare utbildningsplatser, särskilt korta kurser som man gå det här året när det är extra tufft på arbetsmarknaden. Vi vet ju att det kommer att vända lite längre fram. Efter en lågkonjunktur kommer en högkonjunktur.
En utmaning och ett problem här är att vi har tomma platser. Vi vill gemensamt satsa på utbildning. Vi tror på det. Men vårt samhällssystem har inte förmåga att se till att människor tar de platser som finns till förfogande. Det är ett monumentalt misslyckande för oss alla som vi naturligtvis behöver hantera. Vi gör nu ett antal saker för att styra upp systemet så att det ska fungera bättre och vi kan få mer valuta för de skattepengar vi satsar.
Det andra vi gör som är riktat till ungdomar är de 15 000 jobb för unga som vi nu går fram med. Detta kommer inte minst att gynna ungdomar som har det tufft på arbetsmarknaden, kanske bor i en kommun där arbetslösheten är hög, och göra att de kan få in en första fot på arbetsmarknaden.
Ett tredje exempel är att vi nu stärker de svenska hushållen genom att se till att alla som går till jobbet varje dag får förstärkt köpkraft genom riktade skattesänkningar för dem som jobbar, vilket också innebär att de ekonomiska hjulen rullar lite snabbare.
Detta är tre exempel på åtgärder vi vidtar för att förbättra arbetsmarknaden och pressa tillbaka arbetslösheten. Vi är naturligtvis beredda att lyssna på fler förslag. Naturligtvis är det i detta läge också viktigt att vara beredd att göra mer om så krävs.
Anf. 110 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för debatten och för de exempel som ministern lyfte. Jag kan bara konstatera att vi kan ha, och har, olika syn på lösningarna framåt.
Jag skulle vilja upprepa det jag en gång sa till den tidigare arbetsmarknadsministern Johan Pehrson: Arbetsmarknadsministern kan inte trolla fram fler och bättre insatser genom nedskärningar i arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Det kunde inte Johan Pehrson, och det kan inte Mats Persson heller.
Ska vi göra något åt ungdomsarbetslösheten krävs utbildning av hög kvalitet, fler aktiva arbetsmarknadsinsatser och en regering som levererar. Det kräver inte bara politisk vilja utan också politisk handlingskraft som får genomslag i de resurser som tillförs och i de propositioner som läggs fram. Det gäller särskilt i de svåra tider vi befinner oss i just nu.
Fru talman! Sveriges unga förtjänar en aktiv och ansvarsfull arbetsmarknadspolitik. Nästan var fjärde ung är i dag arbetslös, vilket vi har påpekat flera gånger. Det är klart att det får allvarliga konsekvenser för både den enskilda och för samhället i stort. Det här riskerar att släcka framtidsdrömmar och få fler unga att misstro politikens förmåga att lösa samhällsproblemen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Ingen i Sveriges riksdag vill att vi ska ha det så, men då måste regeringen ta ansvar och agera. Låt inte det här bli mandatperiodens största misslyckande! Det är mitt budskap till arbetsmarknadsministern. Jag hoppas också att han tar med sig de olika åtgärder som vi i dag har redogjort för i den här interpellationsdebatten.
Anf. 111 Jonathan Svensson (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
I sitt svar presenterade statsrådet tre konkreta åtgärder. Först nämnde han satsningar på utbildningssektorn, men samtidigt går stora delar av utbildningssektorn på knäna. I nästa mening nämnde statsrådet 250 miljoner kronor till sommarjobb för unga, men det är en omprioritering inom befintligt anslag. I nästa andetag är det en riktad skattesänkning för dem som arbetar. Det är absolut en skattesänkning, men det är en skattesänkning som riktar sig framför allt till dem som tjänar allra mest.
Det här tycker jag inte är tillräckliga åtgärder för att hantera ungdomsarbetslösheten. Den fråga vi diskuterar i dag är av stor vikt för många och påverkar många i landet. Vi har alla en dotter, en kompis, ett syskon eller någon annan i vår närhet som har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Om vi inte hittar politiska lösningar som faktiskt tar sig an problemet kommer det att kosta oss mycket på sikt.
Sveriges unga förtjänar en arbetsmarknadspolitik som levererar på riktigt och som tar ungdomsarbetslösheten på allvar. Tyvärr verkar det inte vara den politiken som förs just nu. Samtidigt som vi har en situation med rekordvarsel, som har lett till stigande och rekordhöga nivåer av ungdomsarbetslöshet, lämnar regeringen walkover i arbetsmarknadspolitiken när man inte tillför tillräckliga resurser till arbetsmarknadspolitiken utan i stället sätter utbildningssektorn på svältkur.
Herr talman! Utifrån min horisont verkar det tyvärr vara så att det på Arbetsmarknadsdepartementet inte är arbetslinjen som gäller utan snarare passivitetslinjen.
Anf. 112 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Herr talman! Jag tackar för interpellationsdebatten och möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor för framför allt Sveriges unga. Men som jag har nämnt i tidigare inlägg är det här också en angelägen fråga för Sveriges vuxna, som också står inför en utmanande situation på svensk arbetsmarknad.
Jag har i mina tidigare inlägg lyft upp att vi gör de satsningar som krävs i Järva i Stockholm för att vända utvecklingen för framför allt unga på arbetsmarknaden genom uppdraget Fokus Järva, som har gett goda resultat. Det var tråkigt att arbetsmarknadsministern inte inspirerades av det arbetet när han besökte Järva senast.
Jag är ändå glad att arbetsmarknadsministern än så länge vill ha en konstruktiv dialog, men det som behövs är kraftfulla insatser för att vända utvecklingen. Även om vi har fått höra om dessa exempel är de inte tillräckliga. Det är inte tillräckligt med 130 000 utbildningsplatser. Det behövs mycket mer, och det behövs fler åtgärder. Den myndighet som arbetsmarknadsministern ändå är ansvarig för behöver få fler möjligheter att vidta de arbetsmarknadsåtgärder som krävs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! När arbetsmarknadsministern är ute på besök hoppas jag också att han inspireras. Han är varmt välkommen till Skärholmen. Men jag har ett förslag: Kom inte dit med en skottsäker väst. Kom dit med förslag på hur vi vänder utvecklingen för unga på den svenska arbetsmarknaden så att fler unga kan komma i arbete och vi kan vända utvecklingen i vårt land.
Anf. 113 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! Jag vill spinna vidare på något som ledamoten Birinxhiku var inne på. När jag gick med i Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund 2010, och sedan blev aktiv året därpå, var en av de stora frågorna just den ungdomsarbetslöshet som hade brett ut sig under regeringen Reinfeldts tid. Nu står jag här som ledamot av Sveriges lagstiftande församling, nästan 15 år senare, och diskuterar samma frågor igen. Precis som mina kamrater var inne på är det tyvärr lite symtomatiskt för en borgerlig regering.
Det är något här som inte stämmer. Vi har en hög arbetslöshet i Sverige, en hög ungdomsarbetslöshet, men samtidigt råder kompetensbrist i många branscher. Som arbetsmarknadsministern själv var inne på finns tomma platser inom yrkeshögskolan. Det är något som skaver.
Jag träffade representanter för Elektrikerna senast i morse, och de pratar om att det inom deras bransch finns enorma behov av människor de närmaste åren. I dag tillgodoses stora delar av behovet med arbetskraftsinvandring, men det behöver inte vara så. Det finns tillräckligt många människor som lever och verkar i det här landet som skulle kunna ta de jobb som finns eller utbilda sig till de jobben.
Precis som jag var inne på i mitt första inlägg är det här en allvarlig fråga. Vi risker att få en situation i Sverige där det finns en hel generation av unga som, precis som ledamoten Birinxhiku var inne på, inte tror på politikens förmåga att göra deras liv bättre. Oavsett om man är liberal eller socialist, eller vad man kallar sig, måste ändå politikens uppgift vara att göra människors liv bättre. Om unga människor känner att deras liv inte blir bättre med hjälp av politiken, av de demokratiska krafterna i samhället, finns den överhängande risken att de vänder sig till mer extrema ideologier. Det skulle innebära en allvarlig utveckling för landet.
Oavsett vilken väg vi väljer hoppas jag verkligen att vi får se en utveckling där ungdomsarbetslösheten de närmaste åren sjunker. Jag vet vilken väg jag och mina kamrater tror på, men jag tror att vi är överens över partigränserna om detta.
Anf. 114 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Herr talman! Jag tackar interpellanterna för en utmärkt interpellationsdebatt, och jag tackar för inspel, inlägg och förslag som har bidragit till att göra debatten bättre. Vi har mycket att lära av att lyssna på varandra och försöka snälltolka och förstå varandra på bästa sätt. För egen del tycker jag att det har varit en värdefull debatt.
Regeringen anser att utbildning är viktigt. Det är inte fråga om vilken utbildning som helst. Jag vill ta fasta på det som Adrian Magnusson mycket riktigt sa i sitt inlägg, nämligen att det är något udda att det när det i Sverige 2025 råder lågkonjunktur med många arbetslösa människor samtidigt är ett läge där företagare inte hittar rätt kompetens. Det är ett systemfel. Och det är detta systemfel vi försöker göra något åt genom att satsa på korta yrkesutbildningar på en arbetsplats, där man lär sig ett jobb från grunden, där man är en del av samhällsgemenskapen och arbetsgemenskapen och där det väntar ett jobb i andra ändan. Det är ett helt nytt sätt att se på yrkesutbildningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är övertygad om att om vi kan använda lågkonjunkturen till att rusta människor genom att de kan gå en utbildning och få jobb kommer det också att innebära att Sverige står starkare den dagen vi går in i en högkonjunktur. Det kommer att ske en vacker dag.
Stort tack för en mycket givande och fruktbar debatt!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.