åtgärder mot överfiske

Interpellation 2002/03:58 av Thorén, Sverker (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-11-22
Anmäld: 2002-11-26
Besvarad: 2002-12-03
Sista svarsdatum: 2002-12-06

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 november
Interpellation 2002/03:58
av Sverker Thorén (fp) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om åtgärder mot överfiske

Sverige har dragits inför EG-domstolen, anklagade för att ha överskridit tillåtna fiskekvoter. Den svenska regeringen riskerar att fällas för överfiske och för brister i kontrollen av fisket. Målet i EG-domstolen handlar formellt om att Sverige under åren 1995 till 1996 överskred ett tiotal fångstkvoter för en rad olika fiskarter såsom bland annat torsk och makrill.

Den svenska regeringen kritiseras för att man inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att inspektera och registrera fångsterna, att man inte straffat de yrkesfiskare som fiskat för mycket och att man inte i tid förbjudit fiske när kvoterna ansetts uttömda.

I en skrivelse till kommissionen erkänner regeringen tidigare överträdelser och att kontrollen varit bristfällig under de aktuella åren men framhåller att "stora förbättringar gjorts för att förbättra kontrollverksamheten". Den svenska regeringen har dock inte lyckats övertyga kommissionen om att så är fallet. En taleskvinna för EU:s fiskeridirektorat säger enligt tidningen Göteborgs-Posten den 10 november 2002: "Kommissionen är inte övertygad om att Sverige infört effektiva kontroll- och övervakningsåtgärder för att försäkra att kvoterna respekteras, och att sanktionsnivåerna är tillräckliga för att avskräcka människor från att begå överträdelser." EU-kommissionen finner därför skäl till att fortsätta att driva rättsprocessen mot Sveriges agerande i fiskefrågan.

Från Folkpartiets sida är det mycket angeläget att rovdriften på havets resurser stoppas. Torskbestånden i Östersjön och Västerhavet är ett exempel på en fiskeart som allvarligt hotas. Folkpartiet vill bland annat sänka fiskekvoterna till forskarnas rekommendationer, skärpa kontrollen av fångstmetoder och fiskekvoter samt verka för en snabb och genomgripande reform av EU:s fiskepolitik. Vi måste lägga stor kraft på att få till stånd en internationell samverkan men kan och måste också agera nationellt.

För att nå internationell trovärdighet för skarpa krav i dessa frågor är vårt nationella agerande av allra största vikt. Ska Sverige kunna vara pådrivande i förhandlingarna om EU:s nya gemensamma fiskepolitik måste vi städa framför egen dörr.

Med hänvisning till ovanstående önskar jag fråga statsrådet:

1. Vilka konkreta förändringar har gjorts efter de perioder (1995@1996 och 1997) då Sverige enligt EU brustit i tillräckliga åtgärder för att inspektera och registrera fångsterna, straffa dem som fiskat för mycket och inte i tid förbjudit fiske när kvoterna ansetts uttömda?

2. Eftersom kommissionen trots detta inte är övertygad om att Sverige infört effektiva kontroll- och övervakningsåtgärder samt att sanktionsnivåerna är tillräckliga @ vilka åtgärder avser statsrådet att vidta?

Debatt

(6 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:58

Webb-tv: åtgärder mot överfiske

Protokoll från debatten

Ann-Christin Nykvist (S)

Anf. 123 Ann-Christin Nykvist (S)

Fru talman! Sverker Thorén har frågat mig dels vilka förändringar som har gjorts efter de perioder (1995-1996 och 1997) då Sverige enligt EU brustit i tillräckliga åtgärder för att inspektera och registrera fångsterna och straffa dem som fiskat för mycket och inte i tid förbjudit fiske när kvoterna ansetts uttömda, dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att införa effektiva kontroll- och övervakningsåtgärder och för att se till att sanktionsnivåerna är tillräckliga. Först vill jag framhålla att Sverige har dragits in- för EU-domstolen för överfiske därför att rapporte- ringen visar att vissa av de svenska fiskekvoterna har överskridits under perioderna 1995-1996 och 1997. Överfiske innebär att en medlemsstat fiskar mer av en viss fiskart än vad som är tillåtet enligt EG:s regler om fiskekvoter, vilket måste särskiljas från illegalt fiske, som innebär att fångsterna inte anmäls till myndigheterna. Bakgrunden till överfisket är bland annat det förhållandet att Sverige har mer än 60 fis- kekvoter att förvalta. Varje fiskekvot innebär en mängduppgift om hur mycket fisk av ett fiskbestånd som får fångas i ett specificerat geografiskt område. Många av de svenska fiskekvoterna omfattar mindre fångstmängder, som mycket snabbt kan komma att överskridas. Fiskeriverket är den svenska myndighet som har ansvaret för den nationella förvaltningen av fis- kekvoter. Fiskerikontrollen utförs till sjöss och i hamnar av i första hand Kustbevakningen. Sedan 1997 har en rad åtgärder vidtagits för att förbättra övervakningen av de svenska fiskekvoterna. Fiskeriverket har inrättat en särskild kontrollavdel- ning. Arbetet med fiskerikontroll är prioriterat, och effektiviseringsarbetet pågår kontinuerligt, som till exempel utvecklingen av Fiskeriverkets databas för registrering, lagring och rapportering av fiskeridata. Rutiner har utvecklats för samkörning av uppgifter från olika källor, bland annat rapporter om fiskfångs- ter och uppgifter om försäljning av fångst. Införande av satellitkontroll för större fiskefartyg samt arbetet med ett riskbaserat fiskerikontrollsystem är andra viktiga moment. I syfte att förbättra övervakningen av de svenska kvoterna har dessutom nya rutiner införts för beslut om fiskestopp och effektivare system för att fastställa artsammansättningen i fångsterna. Vidare har vecko- ransonering i det pelagiska fisket i Östersjön införts under hösten 2001. Veckoransonerna utökades under 2002 till att omfatta även Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Dessutom har det för sillfisket i Nordsjön samt för makrillfisket införts en tillståndsbegränsning med fastställda fångstmängder per fartyg. Sverker Thorén tar också upp frågan om vilka åt- gärder jag avser att vidta för att införa effektivare kontroll- och övervakningsåtgärder samt se till att sanktionerna är tillräckliga. Jag har redan redovisat en rad åtgärder som vidtagits för att förbättra fiskeri- kontrollen, och fler åtgärder planeras. Bland annat förbereds åtgärder inom Regeringskansliet för att möjliggöra effektivare administrativa sanktioner och strängare straff i samband med överskridande av fiskebestämmelserna. Vidare pågår reformarbetet med den gemensam- ma fiskeripolitiken inom EU som också behandlar fiskerikontrollfrågorna. Regeringen har 1999 beslutat att den svenska fis- kerikontrollen ska utvärderas senast 2004.

Sverker Thorén (Fp)

Anf. 124 Sverker Thorén (Fp)

Fru talman! Jag vill i denna relativt sena timme tacka jordbruksminister Ann-Christin Nykvist för svaret på min interpellation och hälsa henne välkom- men till debuten, som också är min debut, här i kam- maren i det här forumet. Fiskefrågorna och naturresursfrågorna var stora frågor under hela förra året och fram i valrörelsen. Jag kommer själv från Kalmar län och har stött på dem i valrörelsen och drivit frågor när det gäller både fiskeresurser och oljeskydd. När de här frågorna de- batteras och när man hör vad vi kräver av andra är det naturligt att man reagerar med förvåning när vi blir anmälda till EU-domstolen för olika former av över- fiske. De reaktioner som jag har mött när jag har träffat fiskare från mitt län och från andra håll är att man är mycket noga med att kontroll ska ske. Man är inte riktigt säker på att den är tillräcklig. Man är också tveksam till de straffsatser som används. Från Folkpartiets sida anser vi att det är mycket angeläget att rovdriften på havets resurser stoppas. Torsken i Östersjön och Västerhavet är exempel på en fiskeart som allvarligt hotas. Vi vill bland annat sänka fiskekvoterna till forskarnas rekommendationer, skärpa kontrollen av fångstmetoder och fiskekvoter och naturligtvis verka för en snabb och genomgripan- de reform av EU:s fiskepolitik. Vi måste lägga stor kraft på att få till stånd en internationell samverkan men kan och måste också agera nationellt. För att nå internationell trovärdighet för skarpa och tydliga krav i de här frågorna är vårt nationella agerande av allra största vikt. Ska Sverige vara pådri- vande i förhandlingarna om EU:s nya gemensamma fiskepolitik måste vi städa framför egen dörr, därav denna interpellation. Inledningsvis i sitt svar skiljer jordbruksministern ut överfiske från illegalt fiske och konstaterar att det är för överfiske och inte illegalt fiske som Sverige har anmälts inför EU-domstolen. Det är helt rätt i sak, men om det är överfiske eller illegalt fiske som an- mäls handlar ju närmast om ett språkligt hårklyveri. Om fiskbestånden hotas av kollaps beroende på fiske som anmäls till myndigheterna eller på grund av illegalt fiske är likgiltigt för bestånden. Överfiske och illegalt fiske måste stoppas. Är det jordbruksministerns uppfattning att inget illegalt fiske sker av svenska fiskare? I interpella- tionssvaret talas det om förbättringar av rutiner och administration. Fiskerikontrollen utförs rent praktiskt till sjöss och i hamnar av Kustbevakningen. Är det jordbruksministerns uppfattning att bevakning och kontroll sker i tillräcklig omfattning och att tillräckli- ga resurser finns för ändamålet? Om inte undrar jag vilka åtgärder som planeras, för någonting måste väl ändå göras.

Ann-Christin Nykvist (S)

Anf. 125 Ann-Christin Nykvist (S)

Fru talman! Situationen är bekymmersam när det gäller många fiskbestånd, och redan 1997 föreslog den socialdemokratiska regeringen i en proposition, som har behandlats av riksdagen, att det svenska fisket ska bedrivas på ett hållbart sätt och att fiskebe- stånden nationellt ska nyttjas genom att försiktighets- principen tillämpas och att den biologiska mångfal- den säkerställs. Jag har ingen annan uppfattning på den punkten än att vi måste vidta kraftfulla åtgärder, både internationellt och nationellt, för att säkra många fiskbestånd. Jag menar också att ett ekologiskt hållbart fiske innebär ett långsiktigt lönsamt fiske, både för yrkes- fiskarna och för beredningsindustrin. På det sättet kan vi också tillgodose konsumenternas krav på goda livsmedel, och det här arbetet konkretiseras bland annat inom ramen för den reform som är aktuell inom EU när det gäller ett ansvarsfullt fiske. Jordbruks- och fiskeriministrarna ska mötas före jul för att försö- ka nå en gemensam position. Och det svenska stop- pet, som förbereds, när det gäller torskfisket är också inom ramen för de här åtgärderna. Sverker Thorén menar att man måste städa fram- för egen dörr. Jag vill hävda att den svenska regering- en har gjort det. När det gäller det överfiske som redovisades till kommissionen 1995, 1996 och 1997 var det alltså en ärlig redovisning av att vi hade över- skridit våra fiskekvoter. Och det var i ett läge då vi var alldeles färska i unionen. Vi hade inte vår kontroll på plats, och vi hade inte en fungerande administra- tion. Dessutom var det en svårighet att det rörde sig om ett 60-tal fiskesorter. I vissa fall är det väldigt små mängder som får tas upp och som ska kontrolleras. Men efter den här tiden har vi arbetat hårt med att förbättra fiskerikontrollen. Jag har i mitt svar räknat upp ett antal åtgärder. Det handlar om arbetet inom Fiskeriverket och om hur Fiskeriverket är organiserat för att kunna jobba effektivt. Det finns en avdelning för fiskerikontroll. Det handlar om att ta ny teknik till hjälp. En databas har byggts upp för lagring, rapportering och registre- ring av fiskeridata. Vi har ett system där vi samkör uppgifter från olika källor. Det är loggboksuppgifter. Det är uppgifter om landning av fisk och uppgifter om försäljning av fisk. Det är alltså en typ av korskontroll som görs. Vi har numera satellitövervakning av de större fiskefartygen. Det innebär att man en gång per timme får information om var de stora fartygen befinner sig på haven. Vi har infört ett riskbaserat fiskerikontroll- system som då är behovs- och riskanalysanpassat. Man prioriterar alltså fisken som är i riskzonen i det här systemet. Vi har också givit Fiskeriverket möjlig- heter att reglera fiskemönstret på ett sådant sätt att det anpassas. Och det finns andra åtgärder som har vidta- gits. Vi har också en agenda för ytterligare åtgärder när det gäller lagstiftning, så jag vill hävda att vi har vidtagit ett antal kraftfulla åtgärder, och ytterligare några är på väg.

Sverker Thorén (Fp)

Anf. 126 Sverker Thorén (Fp)

Fru talman! De här frågorna hänger samman, och jag noterar att jordbruksministern inte besvarar frågan om det är hennes uppfattning att inget illegalt fiske sker av svenska fiskare och inte heller min fråga om hon anser att Kustbevakningens tillsyn sker i tillräck- lig omfattning och att tillräckliga resurser finns för ändamålet, men detta kanske jag kan få svar på i nästa omgång. Det är helt rätt att reformen inom EU är på gång, men den bygger på befintlig struktur så att säga för att den ska få effekt. Att det dröjde till efter 1997 innan Fiskeriverket inrättade en särskild kontrollavdelning är anmärkningsvärt. Finns det någon utvärdering av avdelningen? Visa den i sådana fall! Den har varit i gång i fem år ungefär. Förutom att EU-kommissionen ännu inte är över- tygad om att Sverige infört effektiva kontroll- och övervakningsåtgärder anser man inte att sanktionsni- våerna är tillräckliga. En enkel kontroll hos Fiskeri- verket ger tydliga svar: straffsatser på den lägre delen av skalan, böter - någon enstaka, halvårs fängelse- straff - ej utdömda. Det är vad som finns att tillgå. I sitt svar talade jordbruksministern om strängare straff. Vad innebär det konkret? För att få internationell trovärdighet och kunna vara pådrivande i arbetet med bevarandet av havets resurser är det av stor vikt hur vi själva handlar. Vi kan inte i ena stunden sitta i förhandlingar där vi runt Östersjön nått enighet om att gemensamt begränsa uttaget för att nästa minut kräva att alla går med på totalstopp. Så fungerar det inte. Vi kan inte heller skylla ifrån oss på de andra - de på andra sidan - när det gäller illegalt fiske och överfiske om vi inte själva gjort allt för att förhindra detta. Folkpartiet har i sin budget avsatt 70 miljoner mer till Kustbevakningen för att bland annat skärpa över- vakningen av fiskekvoter och fångstmetoder men också för att påbörja uppbyggnaden av ett miljölots- system. Det är dags att vi på allvar visar att vi på vår egen hemmaarena vill bekämpa överfiske och inte bara kritiserar andra länder för detta. Några frågor kvarstår alltså.

Ann-Christin Nykvist (S)

Anf. 127 Ann-Christin Nykvist (S)

Fru talman! När det gäller kommande reformer kan jag berätta att vi inom Regeringskansliet bereder lagändringar för att få en bättre kontroll. Det handlar bland annat om administrativa påföljder. Det kan innebära att yrkesfiskelicenser och fartygstillstånd ska kunna återkallas tillfälligt. Syftet är att ge en snabb och kännbar reaktion i samband med överfiske. När det gäller strängare straff är tanken att vi vid överträdelser av fiskelagen ska gå från ett straff- maximum på fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Avsikten är också att bötesstraffen, som ju är relaterade till fartygens motorstyrka, ska ökas. Jag menar att detta, tillsammans med de övriga åtgärderna som jag har redovisat, är mycket kraftfulla åtgärder. Frågan om resurser är alltid svår. Det finns en ingång som handlar om att effektivisera. Det är den vägen som vi har gått under ett antal år. Vi har effektiviserat arbetet inom Fiskeriverket och därige- nom också fått en effektivare kontroll. Frågan om resurser till Kustbevakningen är inte aktuell för närvarande, men jag lyssnar på Sverker Thorén och ska givetvis ta med mig frågan hem. Jag har ännu inte i mitt arbete under en dryg månad på departementet konfronterats med frågeställningen. Jag tar den med mig hem och överväger. Men min ingång är att vi har ganska mycket resurser avsatta för kontrollen. Det handlar om att använda dem på bästa möjliga sätt. Angående överfiske och illegalt fiske kan man naturligtvis inte utesluta att det förekommer illegalt fiske. Det är någonting som diskuteras fiskare emel- lan. Det diskuteras mycket i samband med att vi nu också överväger åtgärder för att införa ett stopp för torskfiske. Det vore nog naivt att säga att det inte förekommer. Men i vilken omfattning det förekom- mer har jag ingen bild av. När det gäller utvärdering av kontrollsystemen har jag nämnt att det redan 1999 beslutades att en utvär- dering ska göras före år 2004.

Sverker Thorén (Fp)

Anf. 128 Sverker Thorén (Fp)

Fru talman! Jag noterar som positivt att jord- bruksministern signalerar en viss skärpning av påfölj- derna i denna viktiga fråga och tackar för svaret.

Intressenter

Frågeställare

Sverker Thorén

Besvarad av

Ann-Christin NykvistSocialdemokraterna