Åtgärder mot ohälsosam arbetsbelastning
Interpellation 2025/26:138 av Johanna Haraldsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-11
- Överlämnad
- 2025-11-12
- Anmäld
- 2025-11-13
- Sista svarsdatum
- 2025-11-28
- Svarsdatum
- 2025-12-05
- Besvarad
- 2025-12-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
En ny rapport från Arbetsmiljöverket visar att omkring 630 000 personer i Sverige har för hög arbetsbelastning. Arbetsmiljöverket konstaterar också att uppemot 800 personer dör i förtid varje år på grund av ohälsosam arbetsbelastning, vilket gör detta till den främsta arbetsrelaterade dödsorsaken i Sverige. Samtidigt har antalet sjukfall kopplade till stress och psykisk ohälsa ökat kraftigt de senaste tio åren.
Bakom siffrorna finns människor som går hem från jobbet varje dag med en känsla av otillräcklighet, som tvingas prioritera bort återhämtning, familj och hälsa för att orka med jobbet. Det är en utveckling som drabbar både individen och samhället – i form av lidande, sjukskrivningar och personalbrist i flera yrken.
Enligt Arbetsmiljöverkets rapport är det tydligt att de som har hög arbetsbelastning också har sämre arbetsvillkor i övrigt – till exempel mindre inflytande över arbetets upplägg, bristande stöd från chefer och sämre förutsättningar för återhämtning. Detta är inte ett individuellt problem för den enskilde löntagaren utan ett strukturellt problem på svensk arbetsmarknad.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till arbetsmarknadsminister Johan Britz:
- Hur avser ministern och regeringen att agera för att minska den ohälsosamma arbetsbelastningen på svenska arbetsplatser?
- Vilka initiativ avser ministern att ta för att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet och se till att arbetsgivare lever upp till sitt ansvar enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:138
Webb-tv: Åtgärder mot ohälsosam arbetsbelastning
Dokument från debatten
- Fredag den 5 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:46
- Protokoll 2025/26:46 Fredagen den 5 decemberProtokoll 2025/26:46 Svar på interpellation 2025/26:138 om åtgärder mot ohälsosam arbetsbelastning
Protokoll från debatten
Anf. 59 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Johanna Haraldsson har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att minska den ohälsosamma arbetsbelastningen på svenska arbetsplatser samt vilka initiativ jag avser att ta för att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet och se till att arbetsgivare lever upp till sitt ansvar enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Jag vill inleda med att tacka ledamoten för frågan.
Ingen ska behöva skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Arbetslivet ska inte medföra att människor slås ut i förtid på grund av fysiska, sociala eller organisatoriska arbetsmiljöfaktorer, till exempel alltför hög arbetsbelastning.
Grunden för arbetsmiljölagstiftningen är att det är arbetsgivarens ansvar att trygga en god och säker arbetsmiljö genom ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete. Det måste vara en naturlig del av verksamheten för alla arbetsgivare och nå alla arbetstagare. Även skyddsombuden på arbetsplatserna har en central roll i dessa frågor.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar började gälla 2025. Föreskrifterna är betydelsefulla för att synliggöra och åtgärda problem i arbetsmiljön, till exempel om arbetsbelastningen blir ett problem. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är en viktig del för att förebygga dödsolyckor, arbetsolyckor och arbetssjukdomar.
Enligt regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 (skr. 2020/21:92) behöver utvecklingen med ökad stress i arbetslivet brytas. Arbetsmiljöverket har i uppdrag att årligen ta fram åtgärdsplaner för att genomföra arbetsmiljöstrategin inom sitt område. Regeringen har därutöver gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att utveckla tillsynen för att den ska bli mer träffsäker och riskbaserad. I budgetpropositionen för 2025 föreslogs dessutom att Arbetsmiljöverket tillförs 50 miljoner kronor 2026, 75 miljoner kronor 2027 och 100 miljoner kronor från och med – 2028, tror jag att det ska stå. Jag blir osäker om det står fel i det underlag som har skickats till riksdagen.
Den 10 juni 2025 överlämnade Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv sitt betänkande En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv (SOU 2025:73). Utredningens uppdrag var att ta fram ett förslag till regeringens arbetsmiljöstrategi för åren 2026–2030. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Anf. 60 Johanna Haraldsson (S)
Herr talman! Hög arbetsbelastning och stress är i dag ett av de allra allvarligaste problemen på svensk arbetsmarknad. Arbetsmiljöverket visar att runt 630 000 människor arbetar under arbetsförhållanden som riskerar deras hälsa. Uppemot 800 personer dör i förtid varje år till följd av ohälsosam arbetsbelastning. Det gör stress till den främsta arbetsrelaterade dödsorsaken i Sverige.
Bakom siffrorna finns människor som varje dag går hem från jobbet med känslan av att inte räcka till. Det är människor som tvingas välja bort återhämtning, familj och ibland sin egen hälsa för att klara ett arbete som i grunden är felorganiserat.
Problemen ökar med ständiga neddragningar, effektiviseringar och bantade organisationer. Färre ska göra mer, snabbare och med mindre marginaler. Det är ett strukturellt problem på svensk arbetsmarknad.
Herr talman! Arbetsgivare har ansvaret för hela arbetsmiljön. Föreskrifterna är bindande. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är inte frivilligt. Det har det inte varit på många år. Men vi vet att reglerna inte följs i tillräcklig utsträckning och att det alltför ofta inte får tillräckliga konsekvenser för den arbetsgivare som inte följer reglerna.
Herr talman! Vad beror detta på? Varför får det pågå? Varför fortsätter problemen att öka? Varför gör inte arbetsgivarna det som de enligt lag är ålagda att göra? Just det har Institutet för stressmedicin, ISM, tittat på, på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Man har kartlagt vilka hinder som gör att arbetsbelastningen inte åtgärdas.
Enligt kartläggningen beror det på resursbrist, kunskapsbrist och att man inte tar problemen på allvar. I många organisationer finns det också en otydlighet om vem som har ansvaret för att vidta de här åtgärderna. Det är precis det som hindrar arbetsgivare från att åtgärda problemen.
Det är oerhört problematiskt om arbetsgivare inte har kunskap nog för att åtgärda problemen. Men den kunskapen kan till exempel företagshälsovården bidra med. Men uppenbarligen används inte den resursen i tillräcklig utsträckning.
Herr talman! När det är uppenbart att många arbetsgivare inte tar det ansvar de har måste ministern fundera på vad han kan göra för att få dem att ta sitt ansvar och att agera. Precis som ministern säger är det nämligen arbetsgivaren som har hela ansvaret för arbetsmiljön. Och de mål som ministern refererar till i sitt svar har funnits under lång tid, men åtgärder saknas.
Att uppemot 800 människor dör i förtid på grund av arbetsrelaterad stress är ett misslyckande, inte bara på enskilda arbetsplatser utan för hela den svenska arbetsmarknaden och för hela samhället. Det är ett omfattande problem som kräver politiskt ansvarstagande och att regeringen åtminstone har en idé om vad man behöver göra.
Det är därför beklagligt att ministern inte verkar ha något svar på mina frågor om hur man tänker agera för att minska den ohälsosamma arbetsbelastningen på svenska arbetsplatser. Jag vill också veta vilka initiativ ministern tänker ta för att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet och se till att arbetsgivare lever upp till det ansvar de har enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö.
(Applåder)
Anf. 61 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Arbetsmiljön påverkar tillväxt och sysselsättning och har betydelse för hur länge människor kan, orkar och vill arbeta. Med det sagt är arbetsrelaterad stress ett stort arbetsmiljöproblem och något som regeringen tar på största allvar. Ingen ska behöva dö på jobbet eller av jobbet.
Det är, precis som har nämnts här, arbetsgivarna som ansvarar för en god arbetsmiljö. Men det är arbetsgivarna som tillsammans med arbetstagarna och deras representanter bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet. Det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden för en god arbetsmiljö.
Regeringens ambitionsnivå är fortsatt hög för att möta olika utmaningar i arbetslivet. Medel avsätts för en skärpt och effektivare tillsyn mot allvarliga arbetsmiljörisker. I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025, En god arbetsmiljö för framtiden, anges att utvecklingen med ökad stress i arbetslivet behöver brytas och att kunskapen om den stressrelaterade ohälsan behöver öka.
Arbetsmiljöverket har i uppdrag att årligen ta fram åtgärdsplaner för att genomföra arbetsmiljöstrategin. Åtgärdsplanerna ska bland annat tydliggöra vad myndigheten ska genomföra för att nå mål och prioriteringar enligt strategin.
Anf. 62 Johanna Haraldsson (S)
Herr talman! Det är uppenbart att arbetsgivare inte klarar av att förebygga den ohälsosamma arbetsbelastningen. Borde då inte ministern eller kanske någon annan på departementet fundera på vad mer regeringen kan göra? Vad kan vi göra politiskt? Vilka politiska verktyg har vi? Hur kan vi få arbetsgivarna att öka kunskapen i sin organisation? Hur kan vi få dem att använda företagshälsovården mer? Hur får vi dem att inse allvaret i problemen? Och hur ska vi få arbetsgivarna att ta sitt ansvar?
Det är inte värdigt en modern arbetsmarknad att människor dör i förtid för att man inte lyckas organisera arbetet på ett rimligt sätt på svenska arbetsplatser. Vi är som sagt helt överens om att arbetet görs bäst på arbetsplatserna, men när det inte görs behövs det andra åtgärder. Där finns ett stort politiskt ansvar.
Stress och hög arbetsbelastning är ett problem på hela arbetsmarknaden, bland både arbetare och tjänstemän. Men det går inte att prata om ohälsosamma arbetsbelastningar utan att nämna välfärden. Det är där problemen är mest omfattande. Det är där stressen är mest påtaglig. Det är där sjukskrivningarna ökar snabbast. Det är där resurserna urholkats som mest. Det är i vården, skolan och omsorgen som kommuner och regioner år efter år har tvingats skära ned, effektivisera och omorganisera. Där får personalen nu betala priset.
Regeringen har valt att göra stora skattesänkningar i stället för att investera i välfärden. Det är ett politiskt val som får direkta konsekvenser för arbetsmiljön. Det leder till färre kollegor, högre tempo och fler arbetsuppgifter som ska hinnas med på kortare tid.
När Arbetsmiljöverket genomförde en särskild tillsyn inom sjukvården fick tre av fyra granskade arbetsplatser krav på åtgärder. En stor majoritet lever inte upp till arbetsmiljölagens krav. Den vanligaste och allvarligaste bristen är just ohälsosam arbetsbelastning. Det handlar om överbeläggning, personalbrist, ständig övertid, utebliven återhämtning och chefer utan faktiska möjligheter att lösa situationen.
I äldreomsorgen ser vi samma sak: för många omsorgstagare per anställd, scheman utan marginaler, minutstyrning och en känsla av att inte räcka till. Stress och fysisk utmattning har blivit vardag.
Att man underfinansierar välfärden i en tid när behoven ökar är inte rimligt. Man kan inte spara på välfärden och samtidigt säga sig värna arbetsmiljön. Det går helt enkelt inte ihop. Om regeringen har som ambition att minska stressrelaterade sjukdomar och dödsfall tycker jag att man borde börja med att ge välfärden tillräckliga resurser så att bemanningen kan öka.
Min fråga, utöver de frågor jag har ställt tidigare, är om regeringen är beredd att ge kommuner och regioner långsiktiga stabila ekonomiska förutsättningar för att faktiskt komma åt den ohälsosamma arbetsbelastningen.
Anf. 63 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Låt mig börja med att instämma i ledamotens beskrivning av att det här är en mycket viktig fråga och att vi behöver göra mer.
Därför har vi som sagt arbetsmiljöstrategin, som vi följer upp och som gäller till och med i år.
Jag vill också lyfta upp Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för innevarande år. Där har regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att under perioden 2025–2028 genomföra ett utvecklingsarbete för en mer träffsäker och så kallad riskbaserad tillsyn. Man ska helt enkelt titta på rätt saker och på det som skapar ohälsa och risker. Syftet är bland annat att kunna följa upp och utvärdera tillsynsinsatser på ett sätt som inte är möjligt i dag. Regeringen gav samtidigt myndigheten i uppdrag att särskilt rapportera hur myndigheten arbetar med att utveckla regelverk, information och tillsyn för att ingen ska dö eller skadas till följd av sitt arbete.
En tredje sak jag skulle vilja nämna när det gäller detta är att vi har förstärkt Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag. Tillsynen av arbetsmiljön är avgörande för en god och säker arbetsmiljö. Bland annat därför har Arbetsmiljöverket fått förstärkta resurser för en skärpt och effektivare tillsyn mot allvarliga arbetsmiljörisker. För 2025, som jag nämnde, höjdes anslagen med 50 miljoner kronor. Det anslaget ökar successivt de kommande åren.
Anf. 64 Johanna Haraldsson (S)
Herr talman! Gång på gång visar tillsynen, som ministern lyfter fram, att det finns enorma brister på arbetsplatserna. Men det får liksom inget gehör hos regeringen. I strategin betonas de här frågorna, men det har inte resulterat i konkreta åtgärder från regeringens sida.
Man kan inte bara hålla på att kontrollera och kontrollera utan att det får några konsekvenser. Det låter som att arbetsmarknadsministern inte har någon tydlig idé om vad man politiskt kan göra för att komma åt problemen. Vi socialdemokrater har några förslag. Ministern kanske kan ansluta sig till något av dem.
Vi behöver öka kraven på arbetsgivarna. När föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet inte följs måste det få tydliga och snabba konsekvenser. Därför vill vi införa sanktionsavgifter vid brister i fråga om just de föreskrifterna, precis som föreslås i den utredning som regeringen har låtit ligga i tre år. Det ska inte löna sig att köra slut på sin personal.
Arbetsgivarna måste använda företagshälsovårdens expertkunskap i det förebyggande arbetet; det är också ett förslag. Men då måste kompetensförsörjningen säkras. Det är fullständigt orimligt att tillgången på företagshälsovård i dag minskar på grund av problem med kompetensförsörjning. Därför måste regeringen ta ansvar för utbildningen till företagsläkare, utse ansvarig myndighet och säkra finansieringen.
Kommuner och regioner måste få långsiktiga, stabila och förutsägbara ekonomiska ramar som gör det möjligt att klara sitt uppdrag utan att slita ut personalen. Sluta underfinansiera välfärden, och räkna upp statsbidragen! Utan tillräcklig bemanning kommer arbetsbelastningen att fortsätta vara ohälsosam, oavsett hur bra regler eller kontroll det är.
(Applåder)
Anf. 65 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Låt mig nämna den fjärde punkten – så kanske man kan säga – i det arbete som regeringen bedriver. Den nuvarande arbetsmiljöstrategin, En god arbetsmiljö för framtiden, som jag nämnde tidigare, upphör vid utgången av 2025. Därför tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att föreslå en ny arbetsmiljöstrategi för de kommande åren. I juni 2025 överlämnades betänkandet En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv. Där framgår bland annat att alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv. Och arbetslivet ska bidra till hälsa, utveckling och välbefinnande. Det betänkandet har remitterats, och vi bereder det för närvarande inom Regeringskansliet.
Låt mig repetera det jag sa tidigare. Det framstår ju lite grann av ledamotens inlägg som att regeringen inte tar den här frågan på allvar eller inte gör någonting.
Jag påminner om den befintliga arbetsmiljöstrategin, som gäller till och med i år. Jag påminner om det vi har gjort i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev, så att Arbetsmiljöverket ska kunna bli mer pricksäkert i sin tillsyn, inte minst. Jag påminner om förvaltningsanslagets förstärkning, som innebär möjligheter till mer tillsyn. Och jag påminner om att vi håller på med en ny arbetsmiljöstrategi för de kommande åren.
Med detta vill jag tacka så hemskt mycket för en jätteviktig diskussion.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.