Åtgärder för utländska filmbolags inspelningar i Sverige
Interpellation 2005/06:103 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-11-09
- Anmäld
- 2005-11-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2005-11-23
- Svar fördröjt anmält
- 2005-11-24
- Besvarad
- 2005-12-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 9 november
Interpellation 2005/06:103 av Lars-Ivar Ericson (c) till näringsminister Thomas Östros (s)
Åtgärder för utländska filmbolags inspelningar i Sverige
Filmen är i dag en viktig näring i Sverige. Intresset för film är bra för samhällsekonomin och vi har på olika håll i landet fått regionala produktionscentrum, vilket gett både nyföretagande och arbetstillfällen. Den filmpolitiska propositionen som just nu behandlas lägger fokus på den svenska filmens framtid men i ett näringspolitiskt perspektiv finns det anledning att vidga vyerna och reflektera över vad Sverige har att erbjuda de utländska filmbolag som visat intresse för att komma till vårt land och spela in långfilmer.
Ett exempel på detta är indiska Bollywood. Bollywood är samlingsnamnet för den indiska filmindustrin som producerar uppemot 1 000 filmer om året. Bollywood omsätter ca 15 miljarder kronor om året och sysselsätter miljontals människor. Bollywood har de senaste åren även sökt sig utomlands för att finna platser med unik och omväxlande natur. Sverige är ett av de länder som är aktuella. Svenska regioner vill nu locka indierna till filminspelningar i sina miljöer men det behövs statligt stöd i olika former för att de indiska filmbolagen ska komma hit.
I flera länder är det vanligt att regeringen uppmuntrar till samarbete med Bollywood genom ekonomiskt stöd. Detta samarbete ger förutom arbetstillfällen lokala inkomster för mat, logi och rekvisita. Filmen har även blivit ett billigt sätt att marknadsföra ett land och många indiska turister har sökt sig till de länder där filminspelningarna gjorts.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att stimulera utländska filmbolag till filminspelningar i Sverige?
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:103
Webb-tv: Åtgärder för utländska filmbolags inspelningar i Sverige
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:48 Fredagen den 9 decemberProtokoll 2005/06:48 7 § Svar på interpellation 2005/06:103 om åtgärder för utländska filmbolags inspelningar i Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 26 Thomas Östros (S)
Herr talman! Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att stimulera utländska filmbolag till filminspelningar i Sverige. Han har hänvisat till det indiska exemplet, Bollywood.
Tidigare i år ställde Lars-Ivar Ericson en motsvarande fråga till kulturministern, och då specifikt om vad denne avsåg att vidta för åtgärder för att underlätta för inspelning av just indisk film i Sverige. Kulturministern hänvisade i sitt svar bland annat till det arbete som utförts av Swedish Film Commission och Exportrådet.
Filmbranschen är en del av kultursektorn som har många beröringspunkter med näringspolitiken. Förutom att jag naturligtvis ansluter mig till det kulturministern anförde i sitt frågesvar vill jag för egen del framhålla följande.
Sverige är ett attraktivt land att driva näringsverksamhet i, inte minst utländsk sådan. Vi har en öppen och stabil ekonomi som vilar på långsiktiga lösningar och goda generella ramvillkor för företag och människor. Dessa ramvillkor arbetar vi ständigt på att förbättra, och i fråga om själva regelverken strävar vi efter att skapa neutralitet mellan olika företagsformer, utländskt och inhemskt samt mellan olika branscher. Målet är inte minst att attrahera internationella företag av olika slag.
Det nu sagda hindrar inte att vi samtidigt gör branschspecifika satsningar. Regeringen presenterar under hösten strategiprogram för ett antal nyckelbranscher. Vi har också en agenda för den så kallade upplevelseindustrin, och för närvarande förs exempelvis samtal med musikindustrin.
När det gäller filmindustrin har satsningarna, som kulturministern beskrev i sitt frågesvar, hittills handlat om att knyta internationella kontakter, inte minst för att öka intresset för Sverige som inspelningsplats för utländska filmer. Vi vill gå vidare på den vägen, och det arbetet går väl i hand med regeringens arbete för regional utveckling.
Intressanta filmcentrum har genom regionala och nationella initiativ utvecklats i olika delar av Sverige: Film i Väst i Trollhättan, Filmpool Nord i Luleå och Film i Skåne i Malmö vid sidan av Film i Stockholm för Stockholm och Mälardalen. Dessa satsningar har satt flera av dessa orter på kartan på ett nytt sätt. De har även inneburit att fler internationella samproduktioner med utländska huvudproducenter förlagts till Sverige. Det är framför allt Trollhättan som har attraherat. Regionernas insatser i olika filmprojekt bygger på samproduktion och medfinansiering.
Jag delar uppfattningen att Sverige har mycket att erbjuda när det gäller utländska filminspelningar. Vi har en känd tradition av filmproduktion, det finns en positiv image av landet i stort, vi erbjuder variationsrika miljöer och prestigelöst projektarbete i små inspelningsteam som ger en bra kostnadsbild och större flexibilitet. Här finns också bra resurser inom bland annat efterbearbetning och musikproduktion, för att nämna några exempel.
I min roll som ansvarig minister för handels- och investeringsfrämjande uppmärksammar jag att Sverige väcker intresse som inspelningsplats för utländska filmer. Utrikesdepartementet har stött initiativ att presentera den svenska kompetensen på detta område, bland annat i Los Angeles, Mumbai, Köpenhamn och Paris. UD har också ekonomiskt bidragit till en studie om filmen som näring och exportindustri för att skapa ett kunskapsunderlag kring dessa frågor.
Jag finner det angeläget att fortsätta främja arbetet för att fler utländska filmproducenter ska upptäcka de många fördelar som finns med att spela in film i vårt land.
Anf. 27 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret och för att jag får diskutera denna fråga med näringsministern. När interpellationen lämnades in hörde kammarkansliet av sig och undrade om jag verkligen ville debattera med näringsministern. Hörde inte detta ärende egentligen hemma hos kulturministern? Men som ministern påpekar i sitt svar har jag redan ställt en skriftlig fråga om indisk film till kulturministern, och det känns nu naturligt att gå vidare. Film är nämligen inte bara kultur utan också näring. Intresset för film är bra för samhällsekonomin. Det nya filmavtalet, som vi debatterade här i kammaren i tisdags, bekräftar detta.
Ministern hänvisar i sitt svar till lyckade regionala filmsatsningar, och jag kan verifiera hur bra det fungerar i Skåne. Vi har 1 200 personer som är sysselsatta inom filmbranschen och 60 bolag med mer än fyra anställda inom området film och rörliga bilder.
Nu gäller det dock att försöka vidga perspektivet och inte bara fokusera på den svenska filmens framtid. Det behövs näringspolitiska insatser för att få utländska filmbolag att upptäcka Sverige som ett möjligt land för filminspelningar.
Här gäller det att hålla sig framme. Låt mig ta fram Schweiz som ett exempel. Där har man underlättat för inspelningar av indisk film. Numera spelas det in ungefär 20 indiska filmer per år i Schweiz. Förutom inkomster för landet under själva filminspelningen har en kanton i landet fått 500 000 turistbesök från Indien.
Det är många länder som tävlar om att locka till sig utländska filmare. I länder som Nya Zeeland, Tyskland och England är det regeringspolitik att uppmuntra samarbete med den indiska filmindustrin, Bollywood. Indiska filmare är vana vid att få service och lokala omkostnader betalda av värdlandet, och förutom de länder jag nämnde är nu också Norge på gång att erbjuda sådana villkor. Jag kan också nämna att Norge i år har arrangerat en tredagars visningsresa för brittiska filmproducenter. På Island har man samma friska initiativ för att locka utländska filmskapare till landet.
En tänkbar modell som tillämpas i flera länder är att länderna ger utländska filmare en återbetalning på 20-25 % av deras utgifter i landet - eller 15 %, som det ska bli i Norge från årsskiftet. Det innebär att filmarna får mer stöd ju mer affärerna växer. Det är ju en stimulans till expansion.
Kan ministern tänka sig att verka för att det blir liknande procentsiffror i Sverige så att vi på så sätt kan locka utländska filmskapare till vårt land?
Anf. 28 Thomas Östros (S)
Herr talman! När det gäller att marknadsföra Sverige som ett intressant land för filminspelningar sker det en hel del. Vi knyter internationella kontakter. Vi stöder särskilda främjande aktiviteter.
Exportrådet och Invest in Sweden Agency har haft särskilt ansvar för att uppmärksamma det här området. Exportrådet har inom ramen för branschprogrammet Upplevelseindustrin under 2004 initierat projekt inom området Filmproduktion i Sverige. ISA har varit aktivt involverat i förberedelserna kring den första indiska filminspelningen i Sverige sommaren 2004. Svenska ambassader och generalkonsulat har också uppmärksammat svensk kompetens på filmområdet. Generalkonsulatet i Los Angeles till exempel genomförde projektet Swedish film experience. Vi har också exempel från New Delhi där Sveriges ambassad hösten 2004 tillsammans med Swedish Film Commission och med indiska samarbetspartner arrangerade ett seminarium om Sverige som inspelningsplats. Liknande aktiviteter sker i Paris, i dagarna tror jag, för att marknadsföra Sverige som filminspelningsplats.
Jag tycker att vi ska fortsätta med den typen av initiativ för att marknadsföra Sverige både för den kompetens vi har på området och för de miljöer vi kan erbjuda för filminspelning.
Däremot tycker jag att man generellt ska vara mycket restriktiv med särskilda stöd för kostnader i olika branscher. Jag tycker att det är en klok utgångspunkt i näringspolitiken att näringsgrenar i så stor utsträckning som möjligt måste bära sina kostnader. Min grundläggande utgångspunkt är att jag är skeptisk till att införa särskilda stimulanser av den art som föreslås här. Det bör vara framgångsrika möjligheter att konkurrera med kunskap, miljöer och kompetens, inte genom att betala filmproduktionen.
Anf. 29 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Den 20 december har den första indiska film som delvis spelats in i Sverige premiär här i Stockholm. Den heter
Dil Jo Bhi Kahey
. På engelska blir det
What your heart says
. Handlingen utspelar sig på Mauritius och i Stockholm. Det är en bred publikfilm med socialt engagemang och samtidigt ett exempel på hur ett internationellt samarbete kan bidra till att sätta ett land och en stad på kartan. Filmen kunde spelas in tack vare frivilliga insatser, inte minst av ungdomar som stod i kö för att hjälpa till på olika sätt. Några av de ungdomarna har sedan fått arbete i Indien.
Men det gavs ingen hjälp från officiellt håll.
Norge rullar ut den röda mattan, men Sverige har en avvaktande attityd. Det är inte bra.
Ministern nämner i sitt svar Swedish Film Commission och vad de gör för att främja filminspelningar.
Vid filmfestivalen i Cannes fanns ett arrangemang där kulturministern medverkade, men sedan har det inte kommit några konkreta förslag till ekonomiskt stöd. De svenska argumenten inskränker sig till den goda svenska infrastrukturen och den svenska naturen. Men man säljer inte Sverige på skogar och sjöar. Det handlar om pengar, och det borde ministern som näringsminister förstå.
En känd indisk producent, Mukesh Batt, vill förlägga ett 15-tal inspelningar till Sverige, men det förutsätter att Sverige kan konkurrera med Norges erbjudande. Är det inte dags för ett samarbete mellan Närings- och Kulturdepartementen för att skaka fram erforderliga medel? Ska Sverige marknadsföras internationellt måste kultur och näringsliv gå hand i hand. Min fråga är om ministern, just med tanke på att film är ett oslagbart och jämförelsevis billigt sätt att sätta ett land på kartan, skulle kunna tänka sig att ge medel så att man kan främja inspelningen av utländsk film i Sverige.
En Bollywoodfilm ses av i genomsnitt 1 ½ miljard människor. 300 miljoner indier är på väg ut i världen för att turista. De har pengar att spendera. De har inga språkproblem; de pratar engelska. Hur ska de lockas att besöka Sverige?
Ministern kan ju påverka vår turistminister så att kultur, näring och turism gör gemensamma insatser.
Jag tycker att det är hög tid för statsmakterna att ta itu med detta gyllene tillfälle för Sverige att marknadsföra landet globalt genom dessa filmer för att skapa arbete i filmindustrin, näringslivet och inte minst inom turistnäringen.
Anf. 30 Thomas Östros (S)
Herr talman! Som jag har beskrivit är vi väldigt engagerade och aktiva när det gäller att marknadsföra Sverige som filmland. Det ska vi enligt min mening fortsätta att vara. Vi ska ta vara på tillfällen att inte bara rulla ut röda mattor utan också att visa den kompetens som finns i Sverige och därmed attrahera fler att göra filminspelningar i Sverige.
Att gå över till ett statligt stöd för att betala filmproduktion i Sverige är däremot inte aktuellt ur Näringsdepartementets eller Utrikesdepartementets perspektiv. Det är inte heller aktuellt att ur det utgiftsområdet finansiera Swedish Film Commission. Vi arbetar med främjandet och bistår gärna med det.
Jag tror inte att det är Centerpartiets politik heller. Det skulle förvåna mig mycket om man i sin näringspolitik börjar gå över till direkta statsstöd till olika branscher för att locka hit investeringar. Det tror jag inte är hållbart i längden.
Anf. 31 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Är stöd till filmproduktion kultur- eller näringspolitik och vilka motiv finns för att satsa skattemedel på utländska filmer som görs i Sverige?
Denna debatt har förhoppningsvis klargjort att film är både kultur och ekonomi. Jag tycker att det näringspolitiska intresset för film bör ökas. Nu närmast gäller det att inte missa intresset från indiska filmare. Varför ska planerade filmer behöva spelas in i Norge? Varenda investerad krona på utländsk filmproduktion ger inkomster, och kopplingen mellan filminspelningar och besöksnäring är oerhört viktig.
Den 19 november 2004 sade ministern så här i ett anförande på Framtidsforum i Trollhättan: Staten ska ta ett större ansvar för att se till att det finns kapital i tidiga stadier av produkt- och affärsutveckling. Tidningsartikeln berättar även att Östros hoppas att Bollywood ska få Trollhättan på fötter och att han tror att Bollywood kan ge nya intressanta projekt till Sverige.
Om ministern gör resan till Östra Göinge kommer han att inse att även där finns goda förutsättningar för filminspelningar. Göingenaturen utnyttjas redan av Film i Skåne.
Jag vill avsluta med en liten bild. Vi kan tänka oss de länder som vill filma i Sverige som ett tåg med flera vagnar. Tåget går ifrån oss om vi inte är offensiva och framsynta och löser en biljett som innebär stöd till filmprocessen. Denna biljett tror jag på sikt ger mångdubbelt igen.
Är det verkligen klokt att inte ta till vara denna möjlighet? Utländska filminspelningar i Sverige skulle vara bra för svensk näringspolitik.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.