Åtgärder för särskilt drabbade kommuner med anledning av jobbkrisen
Interpellation 2008/09:386 av Holm, Ulf (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2009-03-06
- Anmäld
- 2009-03-09
- Svar fördröjt anmält
- 2009-03-23
- Sista svarsdatum
- 2009-03-23
- Besvarad
- 2009-04-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2008/09:386 Åtgärder för särskilt drabbade kommuner med anledning av jobbkrisen
av Ulf Holm (mp)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Finanskrisen och lågkonjunkturen slår hårt mot alla delar av Sverige, men allra värst riskerar det att bli i kommuner som är beroende av en enda krisdrabbad större arbetsgivare eller en krisdrabbad bransch.
Olofströms kommun i Blekinge är ett exempel på en sådan kommun där drygt 50 procent av kommunens arbetskraft finns inom fordonsindustrin. Olofström riskerar nu att förlora minst 10 procent av sina arbetstillfällen och i Blekinge som helhet fortsätter varslen att dugga tätt.
Regeringen har vidtagit vissa åtgärder. Initiativet att länsvis utse samordnare med landshövdingarna i spetsen för att hantera varslen är bra, men det bör poängteras att de inte har några egna verktyg för att kunna agera utan fungerar enbart som samordnare. Bra är det också att det skapas kraftsamlingsorganisationer ute i kommuner och regioner som försöker hitta insatser och lösningar på de problem som uppstår när tusentals människor tvingas ut i arbetslöshet.
Regeringen har gett löften om pengar till bland annat utbildning och kompetensutveckling. Men i många kommuner och regioner är situationen nu så akut att man måste komma i gång med åtgärder mycket snabbt. Där finns inga egna pengar utan läget är snarare sådant att man också varslar inom kommunerna och landstingen. De behöver nu snabbt besked om det blir några pengar och om hur tidsplanen för utbetalningar ser ut för att klara de problem som ligger allra närmast i tiden.
Det krävs emellertid mycket mer för att klara den akuta krisen. Små kommuner som Olofström riskerar ju att bli något av ständiga förlorare så länge som man är beroende av en enda bransch med en dominerande arbetsgivare. De svenska biltillverkarna kan mycket väl hamna i en situation som innebär att man lägger ned tillverkningen helt och hållet i någon kommun. Det är då uppenbart att dessa drabbade kommuner behöver särskilda insatser från statsmakten.
Utifrån det som ovan anförs vill jag fråga arbetsmarknadsministern:
1. Vilka åtgärder tänker arbetsmarknadsministern vidta för att ge särskilt stöd till de kommuner, till exempel Olofström, som i dag är beroende av en enda bransch eller en enda arbetsgivare som nu riskerar nedläggning?
2. Vilka initiativ kommer arbetsmarknadsministern att ta för att utbetalning av medel sker snabbt så att man kan komma i gång med utbildning och kompetensutveckling som syftar till att förhindra att än fler varslas om uppsägningar med risk för arbetslöshet?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:386
Webb-tv: Åtgärder för särskilt drabbade kommuner med anledning av jobbkrisen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:103 Tisdagen den 21 aprilProtokoll 2008/09:103 5 § Svar på interpellation 2008/09:386 om åtgärder för särskilt drabbade kommuner med anledning av jobbkrisen
Protokoll från debatten
Anf. 16 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Ulf Holm har frågat arbetsmarknadsministern vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att ge stöd till de kommuner, till exempel Olofström, som i dag är beroende av en enda bransch eller en arbetsgivare, och som nu riskerar nedläggning, samt vilka initiativ regeringen kommer att ta för att utbetalning av medel sker snabbt så att man kan komma i gång med utbildning och kompetensutveckling som syftar till att förhindra att än fler varslas om uppsägningar med risk för arbetslöshet.
Interpellationen har överlämnats till mig.
De kommuner som drabbas av stora företagsnedläggningar har utmaningar både i form av att se till att anställda hittar nya jobb och att justera för eventuellt framtida minskande skatteunderlag.
Totalt innebär de tillskott vi hittills har gett till kommunsektorn en nivåhöjning på över 20 miljarder kronor 2010 i förhållande till 2006. Det har handlat om en generell sänkning av arbetsgivaravgiften såväl som om en arbetsgivaravgiftssänkning för ungdomar, om den kommunala fastighetsavgiften samt om generella och riktade statsbidrag.
Dessutom har regeringen föreslagit att staten skjuter till totalt 17 miljarder kronor mellan 2010 och 2012. De ökade resurserna som föreslås består dels av ett tillfälligt konjunkturstöd som uppgår till 7 miljarder kronor som betalas ut i december 2009 och som avser att användas 2010, dels av att de generella statsbidragen ökar med 5 miljarder kronor från och med 2011 jämfört med nivån i budgetpropositionen 2009.
Jag har vid flera tillfällen tidigare här i kammaren redogjort för den varselsamordning som sker lokalt och regionalt i alla delar av landet och som är ett resultat av att regeringen uppdragit åt regionala samordnare att möta de företag och människor som drabbas av varsel och nedläggningar. Vi ser nu att de regionala samordnarnas arbete, genom samverkan och regionala initiativ, bland annat har bidragit till att stötta särskilt drabbade kommuner.
Som svar på den andra frågan vill jag framhålla att Sverige har en vuxenutbildning som präglas av tillgänglighet och vars innehåll och upplägg motsvarar individernas och arbetslivets behov, vilket också innebär att den kan erbjudas alla vuxna, inklusive arbetslösa och varslade.
I januari 2009 föreslogs ytterligare satsningar på yrkeshögskolan, inklusive kvalificerad yrkesutbildning, och på gymnasiala yrkesutbildningar inom komvux, så kallad yrkesvux. Därmed förbättras möjligheterna att nå de personer som behöver höja sin utbildningsnivå eller har behov av att ändra yrkesbana. För 2009 uppgår satsningen till nära 200 miljoner kronor för ytterligare platser samt nära 300 miljoner kronor för studiemedel. Satsningen beräknas även omfatta 2010 och 2011.
Vi vet att vi har en svår tid framför oss under vilken den globala krisen kommer att kasta sin skugga. Regeringen kommer att följa utvecklingen och i det sammanhanget överväga om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Regeringen kommer att göra allt den kan för att Sverige ska stå emot nedgången och hävda sig väl när vändningen kommer.
Anf. 17 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Tack så mycket för svaret, näringsministern! Efter sju veckor har det nu kommit. Det är en ganska lång tid för att invänta ett svar. Kanske inte så lång tid för mig personligen, det är framför allt lång tid för dem som bor i just de kommuner som jag tar upp i interpellationen, nämligen invånarna i till exempel Olofström som har blivit varslade och som väntar på besked.
Jag hade två viktiga frågor. Den ena var om regeringen kommer att tillskjuta några extra medel till de kommuner som är särskilt utsatta. Med särskilt utsatta menar jag de kommuner som kanske är beroende av
en
bransch eller där
ett
företag är väldigt dominerande. Där är Olofström ett väldigt bra exempel, tyvärr. Man är beroende av just
en
bransch.
Där ser vi nu att arbetslösheten har fördubblats på ett år. Ungdomsarbetslösheten likaså, den har mer än fördubblats det senaste året. Man kan så sent som i dag gå in på Arbetsförmedlingens hemsida och se att det finns två lediga jobb. Det är inte mycket tröst till de 434 personer som i dag är arbetslösa i Olofström.
På detta får vi tyvärr inga svar alls i dag från näringsministern om vad som ska göras. Det är allmänna ordalag om att mycket är på gång och att regeringen bevakar den globala krisen. Det är jättefint att regeringen bevakar, men vi skulle också vilja se lite aktion från regeringen.
Vi vet att det finns bra förslag från varselsamordnarna. Jag har ingen kritik mot det projektet, men vi behöver också åtgärder. Var är de konkreta åtgärderna för just dessa kommuner så att de kan starta nya företag? Vi vet att det finns bra engagemang i de här kommunerna, till exempel Olofström som senast häromveckan gav besked om att man sätter i gång produktion av vindkraftverk. Där ger kommunen sitt stöd och försöker att hjälpa till just för att skapa nya arbetstillfällen. Men från regeringen kommer absolut ingenting.
Det kom ingenting i vårpropositionen som levererades förra veckan. Det var bara passiva åtgärder där man betalar ut a-kassa. Det var inget stöd till nyföretagande, till exempel starta-eget-bidrag till dem som är arbetslösa. Varför kan ni inte ta bort den åldersgräns som gör att det bara utgår till personer över 25 år? Varför kan ni inte sänka den?
Varför kan ni inte ge några ordentliga pengar till ungdomssatsningar, första-jobbet-avdrag för de unga långtidsarbetslösa? Varför har ni bara det här allmänna som regeringen fortfarande skryter om, som en arbetsgivaravgiftssänkning för ungdomar? Det är en reform som Riksrevisionen totalt dömt ut och skriver att det inte är rimligt att utnyttja en åtgärd där varje nyskapat arbetstillfälle beräknas kosta 900 000 kronor.
Jag förstår ärligt talat inte, fru talman, hur näringsministern kan stå och skryta över en sådan totalt ineffektiv åtgärd. Det skulle behövas åtgärder för de kommuner som är särskilt utsatta. Det är där insatser behövs. Då kan inte regeringen sitta på åhörarläktaren och bara studera den globala krisen. Det hjälper inte. Det krävs faktiskt stödåtgärder till kommunerna.
Jag är helt övertygad om att kommuner och regioner kan göra mycket själva, men något stöd måste ändå regeringen ge kommunerna. Jag saknar fortfarande svar på de frågor som ställdes i interpellationen.
Anf. 18 Jan Björkman (S)
Fru talman! Tack, näringsministern för svaret på interpellationen, och tack, Ulf Holm, för interpellationen!
Jag tänkte börja med att erinra om att vi hade en motsvarande debatt i början av oktober, men då tillsammans med arbetsmarknadsministern på detta tema, det vill säga insatser för utsatta regioner. Beskedet då, på 14 rader, var att regeringen inte ville ha särlösningar och att riktade insatser inte var aktuella. Arbetsmarknadsministern konstaterade att han var optimist och att han såg möjligheter i stället för problem. Jag tror att det var innan arbetsmarknadsministern - jag ber om ursäkt, fru talman - hade börjat beskriva framtiden som "skitår".
Bakgrunden till svaret i den interpellationsdebatten var naturligtvis att näringsministern och arbetsmarknadsministern hade skrivit en artikel på samma tema i Göteborgs-Posten, det vill säga samlösningar i stället för särlösningar. Jag tyckte då, som nu, att man naturligtvis måste utgå från ortens förutsättningar och behov. Då duger inte samlösningar. Det är olika villkor i olika delar av landet, och det måste vi ta hänsyn till.
Jag tror att medborgarna förväntar sig att regeringen ska ingripa i svåra tider. Jag tror att skattebetalarna förväntar sig att man ska ingripa i svåra tider. Jag vet att de arbetslösa förväntar sig att regeringen ska ingripa i svåra tider.
I dagens Blekinge Läns Tidning kan man på Olofströmssidan som huvudnyhet läsa "Varslet klart - 15 får sluta". Nu kan man tycka att 15 inte är mycket, men det är det tredje varslet på samma företag på kort tid. Nu återstår bara 51 av de anställda. Så har det sett ut på företag efter företag månad efter månad. Sammanlagt har nu i Olofströms kommun ett tusental arbetstillfällen försvunnit eller är på väg att försvinna.
I det här läget har Olofströms kommun, som råkar vara min hemkommun, satsat miljoner - som man egentligen inte har - för att ha färdiga planer när regeringens satsningar kommer. Också Region Blekinge har gjort satsningar - även om det är en liten region. Regeringens egna samordnare har lagt fram kloka förslag.
Tyvärr har regeringens respons på detta lyst med sin frånvaro så här långt - om man inte räknar de åtta platser på yrkesvux som nu är på gång till Olofström. Ni hörde rätt: Åtta platser på yrkesvux till en kommun där 1 000 jobb har försvunnit på några månader.
Det jag möter i min vardag är människor som känner oro. Det finns inget jobb i utsikt. Det är sänkt ersättning när man blir arbetslös - och på detta höjd skatt. Dessutom upplever man att regeringen inte lyssnar på fordonsbranschen och de förslag som fordonsbranschen lägger fram för att lösa de problem som Olofströms kommun och andra kommuner som är beroende av fordonsindustrin har.
Min fråga till näringsministern blir: När det inte finns några jobb att få, när det inte heller finns utbildningsplatser, vilket råd ger näringsministern de arbetslösa i Olofström och på andra ställen som just nu köar på Arbetsförmedlingen?
Anf. 19 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Om ni klagar på lång tid för svar; det är inte första gången som vi diskuterar varsel och uppsägningar i den här kammaren. Det är många andra ledamöter som har ställt interpellationer som jag har besvarat. Det är ingen ny debatt.
Det är viktigt att säga att den här regeringen har en annan syn på hur man ska möta svårigheterna än vad den förra hade. Den förra regeringen tyckte att man skulle ägna sig åt paket av olika slag. Sedan skulle varje minister åka ut i landet - han eller hon fick en fin bild i tidningen - och tala om att man var här och försökte göra något för just den orten. Nästa dag åkte ministern vidare till nästa kommun eller ort och sade ungefär samma sak, och sedan lades paket fram.
Granskningar och utvärderingar har visat att detta inte har gett några goda resultat. Det finns inga goda vitsord efter Björn Rosengrens paket.
Vi försöker skapa en politik av mer generell karaktär. I den globala finanskrisens spår är det inte bara enstaka orter som är drabbade. Många orter är drabbade. Det skulle vara svårt för Ulf Holm att börja räkna upp orter som är drabbade och orter som inte är drabbade eftersom jag inte tror att många människor skulle känna igen sig. Det är effekten av den globala finanskrisen. Det är därför som regeringen måste vidta kraftfulla generella åtgärder som hjälper kommuner, företag och individer att komma framåt.
Vi tycker att ansvaret i förverkligandet av de åtgärder som nu vidtas behöver ligga lokalt och regionalt. Vi får en total uppbackning för det synsättet när vi nu genomför den nationella dialogen om den nationella strategin runt om i vårt land. Det är bra att vi flyttar ut makt och befogenheter i regionerna, det vill säga strukturfonderna, landsbygdsprogrammet, arbetsmarknadspolitiken, utbildningsfrågorna, infrastrukturen, företagsåtgärder och yrkesvux. Vi har för övrigt flyttat över en del utbildningsplatser där det tidigare har funnits överskott till dem som har underskott. Blekinge är ett sådant exempel.
Våra varselsamordnare har också pekat ut att det är så de vill ha det. En tredjedel av de förslag till åtgärder som de har lämnat in har vi redan genomfört. Det är de saker jag har räknat upp.
Sedan är det upp till regionerna själva att specialdesigna insatser som passar just regionerna. I Glasriket kan det vara mer inriktat mot glasproduktion. Där det är en stark fordonsindustri kan det vara mer inriktat mot det. Där det är skogsindustri kan det vara något annat. Det som präglar hela Sverige är att vi har olika förutsättningar och prioriteringar. Den verktygslåda som staten och regeringen ställer upp med ska vara möjlig att använda på olika ställen med olika inriktning.
Det är också viktigt att säga att i höstens budget lade vi fram ett paket om över 40 miljarder kronor. Till det paketet kommer nu 17 miljarder till kommunerna. Det är oändligt kraftfulla satsningar, och jämfört med hela övriga Europa ligger Sverige långt framme - bland de bästa i Europa - när det gäller investeringar i en svår tid. Vi kan göra dem tack vare att vi har skött pengarna och den ekonomiska politiken på det sätt vi har gjort.
Om Socialdemokraterna och Miljöpartiet tycker att det är fråga om lite pengar ska ni inte ha ansvar för en budget. Det är oändligt mycket pengar. 60 miljarder är fruktansvärt mycket pengar. Det är egentligen rätt ansvarslöst att säga att det är lite pengar och att det inte händer någonting. Vi gör precis de saker som vi i bred samsyn med våra samordnare kommer fram till behöver göras. Det är alldeles självklart att vi ska möta företag som behöver finansiering, vi ska möta människor som blir varslade och uppsagda och vi ska stödja och hjälpa kommuner som har det bekymmersamt. Men vi gör det med hjälp av generella åtgärder och med makt och befogenheter att faktiskt göra det.
Jag tror att vi kan säga att den globala finanskris som vi har nu är jättetuff. Det är svårt för en regering - oavsett färg - att möta den totala situationen.
Anf. 20 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Det var lite oklart på slutet, men jag tyckte att näringsministern sade att det var svårt med regeringsmakten. Jag kan förstå att ni tycker att det är svårt med regeringsmakten eftersom det inte vidtas några åtgärder. Å ena sidan står näringsministern i kammaren och pratar om att generella åtgärder är viktiga. Det kan de vara. Å andra sidan säger näringsministern att vi måste ta hänsyn till de olika förutsättningarna som finns lokalt och regionalt för att få bästa träffsäkerhet. Då har näringsministern pratat emot sig själv. Vi är nog många som kan intyga att krisen har slagit olika.
I min hemkommun Lund har krisen inte slagit på samma sätt som den gjort i Olofström. Därför tycker jag att Lund kanske inte behöver ett speciellt stödpaket, men i Olofström kan det behövas. Där är redan nu över 400 personer arbetslösa, och fler är varslade - detta i en liten kommun så där kan det behövas vissa särskilda åtgärder. Det är sådana vi frågar efter, för jobben kommer inte av sig själva.
Det krävs också, menar jag, ett visst stöd från regeringen för att smörja, för att skapa förutsättningar för framtida jobb. Det kan göras på olika sätt. Man kan ge mer i statsbidrag. Men då måste man se till att rika Danderyd inte får lika mycket per invånare som Olofström får. Viss hänsyn måste tas i det avseendet. Det tycker jag att man i nuläget borde göra.
Beträffande nu aviserade statsbidrag har ni bara sett per invånare. Så kan man inte göra när man har - det tror jag att näringsministern har - insikt om att krisen slår olika i olika delar av vårt land. Då vissa regioner och kommuner och också vissa branscher är mer utsatta än andra måste man ta hänsyn till det när man ger bidrag till kommuner. Jag tror att det är väldigt viktigt att ha det i bakhuvudet.
Den andra frågan gällde vilka åtgärder näringsministern vill se. Det går inte att sitta på åhörarläktaren och att bara se krisen slå och säga: Krisen är global. Vi kan inte göra någonting.
Då kan man lika gärna avgå från regeringen. Att sitta i regeringen gör man just därför att politik gör skillnad. Jag kan lova näringsministern att politik kommer att göra skillnad år 2010 när Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet tar över makten. Då kommer vi att se till att satsningar görs för framtiden. Då måste vi göra investeringar i infrastruktur som kan skapa arbetstillfällen och som också är samhällsekonomiskt lönsamma för framtiden - detta samtidigt som vi tar tag i den andra krisen, nämligen klimatkrisen. Vi måste kunna göra bådadera samtidigt. Det är detta som är så viktigt.
I fråga om den situation som vi nu står inför ser vi dock bara att det med den vårproposition som regeringen avlämnade förra veckan inte kommer några aktiva åtgärder alls utan bara passiva åtgärder. Jag tror inte att människorna i en kommun som Olofström vill höra att regeringen inte gör någonting utan bara säger: Ni har säkert jättebra idéer lokalt och regionalt.
Ja, det är jag övertygad om att man lokalt och regionalt har. Vi har ju också sett exempel på att man är beredd att göra satsningar. Men samtidigt är regeringen helt svarslös. Man säger bara: Ni får sköta er själva.
Detta är inte hållbart. Man kan inte göra på det sättet. Vi måste kunna förvänta oss mer från regeringen än det vi hittills sett.
Anf. 21 Jan Björkman (S)
Fru talman! Jag lyssnade naturligtvis på näringsministerns svar. Näringsministern säger att paket inte ger goda resultat. Jag höll på att säga att jag egentligen inte bryr mig om vad det kallas. Huvudsaken är att det blir insatser som löser arbetslösheten och som löser svårigheterna för enskilda individer. Jag vet inte vad näringsministern kallar de extra platserna till högskolan i Blekinge för som ju ministern nämnde om - om det där kallas för paket eller om det har någon annan beteckning; i alla fall är det väl något slags insats.
Precis som Ulf Holm tror inte heller jag att generella insatser duger här. Lidingö, Nacka, Danderyd och Vellinge har andra förutsättningar än Olofström och en del andra bruksorter.
Jag har inget emot vad näringsministern säger om att ansvaret ska ligga lokalt och regionalt. Det är jättebra, så den uppfattningen delar jag verkligen. Däremot tror jag inte att staten kan smita undan sitt ansvar för finansieringen av de insatser som måste till för att detta ska lyckas. Det kan inte vara så att alla andra ska göra insatser - den enskilde genom sänkt a-kassa, företagen genom sina insatser, kommunerna genom bland annat besparingar samt regionerna genom sina insatser - medan det bara är staten som inte ska göra insatser. Det tror inte jag på. Men lägg gärna ansvaret för de resurser som staten är med och lägger på detta också på lokala och regionala verksamheter!
Folk köar nu utanför Arbetsförmedlingen. Det kunde man i går läsa i den lokala tidningen Sydöstran. Jag vet att de personer som köar där känner en oro inför framtiden.
Jag fick inte något svar på min första fråga. Men jag skulle uppskatta om näringsministern ville besöka Olofström för att möta människornas oro inför framtiden på ort och ställe, på den ort som häromdagen i Expressen beskrevs som den värst drabbade i landet i förhållande till folkmängden. Välkommen till Olofström!
Anf. 22 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jan Björkman säger att staten inte kan smita undan. Nej, det har vi aldrig tänkt göra, och det gör vi inte. Om vi, som vi gjorde under hösten, satsar 40 miljarder och just nu tillskjuter ytterligare 17 miljarder smiter staten självklart inte undan. Hela budgetarbetet går ut på att med verktyg försöka ge kommuner och regioner kraft och möjligheter att agera.
Det därför man har makten över strukturfonderna. Det är därför man har makten över landsbygdsprogrammet. Det är därför man får makt och inflytande över infrastruktursatsningarna. Det är därför man kan jobba med klimat- och energiomställningen. Det är därför man kan jobba med yrkesvux och med yrkeshögskolan. Det är därför vi flyttar en del av utbildningsplatserna till de orter där det behövs. Det är därför vi har fordonspaketet.
Endera vill ni inte förstå, eller också är det något annat fel. Om de här pengarna inte är pengar i era ögon skulle jag, måste jag säga, vara otroligt orolig för att lägga mina skattepengar i era händer. Man måste ha respekt för att det är väldigt mycket pengar som går ut och som vi kan satsa tack vare att vi har hållit ordning på statsfinanserna. Pengarna kommer i precis rätt tid därför att det är nu när det är svårt som vi ska gå in med detta.
Våra myndigheter ska finnas där - Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Almi. Alla som agerar för att hjälpa människor ska finnas där nu. De ska finnas där och vara professionella och duktiga på att möta människor när det är som svårast. Det är inte när det är spegelblankt på havet som våra myndigheter ska fungera, utan det är när det är lite storm och lite kuling som de ska fungera. Vi måste ha så professionella myndigheter att de kan göra det, tillsammans med regioner och kommuner.
Vi stärker kommunernas möjligheter när det gäller att inte behöva säga upp personal i den här delen genom att vi tillför ytterligare statsbidrag. Arbetsmarknadsåtgärderna - till dessa kommer ytterligare 10 miljarder kronor i vårpropositionen - är självklart bra åtgärder för att möta just de kommuner som har det allra svårast.
Vad jag försöker säga är att situationen är svår på de allra flesta ställen i Sverige och på de allra flesta ställen i världen. Vi möter en global finanskris av sällan skådat slag. Vi får kanske gå tillbaka till 1930-talet för att hitta något liknande; så är det.
Jag håller med Ulf Holm. Vi ska rusta för framtiden. Det är precis det som regeringen gör med sina åtgärder nu. Det gäller då utbildning och också stöd till mindre företag. Dessutom försöker vi ställa om fordonsindustrin. Vi satsar på investeringar i klimat- och energiåtgärder och på att se till att hjälpa människor att ta sig igenom krisen. Det är det här som är regeringens uppdrag. Men de som är utförare och genomförare av detta finns regionalt och lokalt.
Finns det regelverk som vi behöver ändra är vi självklart beredda att göra det. Det har vi hela tiden varit beredda att göra.
Finns det saker som behöver justeras gör vi självklart det. Den beredskapen har regeringen, vilket vi redan har visat. Vi kommer att ha den beredskapen också framöver.
Dock vill jag säga: Det finns ingen sedelpress, något som oppositionen tycks ha. Det går inte att i varje interpellation och i varje debatt säga: Regeringen gör för lite. Vi tänker göra mer.
Man måste vara ansvarsfull när det gäller de offentliga finanserna. Ni kan inte lova mer till varje område och till varje åtgärd därför att då är sedelpressen i gång och då slås Sverige ut av andra skäl, nämligen av obalansskäl när det gäller de statliga finanserna.
Jag tror att det är viktigt att just nu komma ihåg att det är en svår tid. Men vi ska försöka vara så professionella vi bara kan och hjälpa våra myndigheter och andra att möta människor som är i behov av hjälp och stöd. Vi ska också trycka ut våra resurser så att dessa kommer de olika kommunerna och regionerna till del. Det är en tuff uppgift, men vi är helt klara över att vi ska klara också den uppgiften.
Anf. 23 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Det är uppenbart att vi, för att återge vad näringsministern sagt, har en annan syn på hur arbetslösheten ska lösas. Vi i den rödgröna oppositionen vill ha aktiva åtgärder, medan regeringen har passiva åtgärder. Det är den stora skillnaden.
Maud Olofsson fortsätter att sitta på åhörarläktaren. Hon börjar prata om att vi har någon jäkla sedelpress. Nej, så är det absolut inte!
Också oppositionen har begränsade resurser. Vi är väldigt måna om att det ska vara ordning och reda när det gäller pengarna. Men när regeringen sänkte skatterna med 60 miljarder förra året var det ingen som pratade om att det fanns obegränsade resurser eller sedelpressar. Då var det helt naturligt. Men när vi nu pratar om aktiva åtgärder för dem som slängs ut i arbetslösheten och säger att vi måste se till att det finns utbildningsplatser, komvux, yrkesvux och andra åtgärder finns plötsligt inte resurserna längre. Då är det någonting som är ordentligt fel i samhället, fru talman. Då är det någonting som inte stämmer längre. Då har vi en regering som i stället för aktiva åtgärder vill ha passiva åtgärder för att öka klyftorna i samhället.
Vi vill från den rödgröna oppositionen satsa på nya jobb som man kan söka. Det är inte bra att det finns bara två lediga jobb i Olofström. Det visar på att näringsklimatet inte är bra i Sverige. Framför allt känner människor inte att man kan eller vågar satsa för framtiden. Det är där som det måste bli en stor skillnad. Det är detta som regeringen har ett ansvar för. Så länge regeringen sitter på åhörarläktaren kommer man inte att inge något framtidshopp. Det är där den stora skillnaden finns.
Vi från Miljöpartiet vill skapa hopp för framtiden. Det görs med att det skapas arbetstillfällen för framtiden, med kompetensutveckling men också genom att lösa den andra stora utmaningen inför framtiden, klimatkrisen.
Anf. 24 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag tror att den som lyssnar till den här debatten inser att regeringen genomför väldigt mycket aktiva åtgärder. Vi investerar i satsningar på klimat- och energiområdet, stöd till kommunerna, aktiv arbetsmarknadspolitik, utbildning alltifrån yrkesutbildning till den högre utbildningen, infrastruktur, finansiering för småföretag. Alla de här åtgärderna plus många fler är aktiva insatser. Vi gör en speciell insats just nu på fordonsindustrin på 28 miljarder kronor som går till de orter som har mycket fordonsindustri.
Sedan tycker vi att sänkta skatter är någonting bra. Det är klart att i en svår ekonomisk kris är det bra om människor har mer pengar kvar i plånboken. Om jag som sjuksköterska har 1 400 kronor mer kvar i plånboken varje månad har jag större möjligheter att klara en ekonomisk kris än om jag inte hade haft det. På det sättet är skattesänkningspolitiken en viktig del i att klara sig igenom den här svåra krisen.
Jag kan väl trösta mig med att medborgarna tycks ge ett stort förtroende för regeringens åtgärder. Opinionsmätningarna visar att man har förtroende för att regeringen sköter den ekonomiska politiken på ett bra sätt. Jag tror att det är det som kommer att löna sig på sikt. Jag påminner mig om förra statsministern Göran Perssons ord om att den som är satt i skuld icke är fri. Nej, det är sant. Centerpartiet var med och sanerade statsfinanserna en gång i tiden. Vi minns det, men det tycks inte oppositionen minnas, hur svårt det var. Vi minns att det var de som hade de minsta marginalerna som blev drabbade. Vi tänker inte göra om den saken, och vi tänker inte se till att Sverige hamnar i en sådan kris.
Vi ska möta människor med hjälp av utbildning, arbetsmarknadsåtgärder, stöd till lån till småföretag, och vi ska vara aktiva i det för att ta oss igenom den här krisen. I grunden har Sverige goda förutsättningar att bygga för framtiden. Men vi måste hålla ihop, och vi måste se till att våra åtgärder är effektiva också framöver.
Anf. 25 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Tomas Eneroth har frågat mig varför det är angeläget att nu öppna för tio nya kärnkraftsreaktorer och vilka beräkningar jag har gjort i fråga om vad nya kärnkraftverk kommer att innebära för svenska elpriser.
Jag delar Tomas Eneroths bedömning att vi under de kommande åren kommer att vara nettoexportör av el. Bakgrunden till denna utveckling är effektökningar i kärnkraftverken, en omfattande satsning på förnybar elproduktion via elcertifikatssystemet och den förväntade inhemska elförbrukningen. Dessutom kommer den förnybara elproduktionen att öka ytterligare i enlighet med vårens proposition där ett nytt mål i nivå med 25 terawattimmar till 2020 aviseras inom ramen för elcertifikatssystemet.
Svensk elproduktion står i dag i princip bara på två ben - vattenkraft och kärnkraft. Klimatfrågan står nu i fokus, och kärnkraften kommer därmed under den tid vi kan överblicka att förbli en viktig del av svensk elproduktion. För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen och därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. För att åstadkomma detta måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen.
Med ett ökande fokus på klimatförändringarna uppfyller kärnkraften ett av de viktigaste kraven som ställs på dagens energikällor, nämligen att den endast innebär låga utsläpp av växthusgaser.
Kärnkraften står i dag för närmare hälften av den svenska elproduktionen och kommer under överskådlig tid att vara en betydande del av vår elförsörjning. Av den anledningen är det viktigt att skapa bra planeringsförutsättningar för kärnkraften. Med tanke på dagens reaktorers förväntade återstående livslängd och den långa projekteringstiden för nya kärnkraftsanläggningar är det angeläget att inom en snar framtid kunna ge tydliga besked om förutsättningarna för planering av nya anläggningar på kommersiella grunder.
Förutsättningarna för detta är bland annat att inget statligt stöd i form av direkta eller indirekta subventioner kan påräknas. Säkerhetskraven fortsätter att skärpas successivt, och reaktorägarna kommer i ökad omfattning att få ta ansvar för kärnkraftens risker.
Vi har en avreglerad elmarknad, och priset styrs av utbud och efterfrågan. Ingen kan i dag säga huruvida det kommer att byggas ny kärnkraft eller inte, och det är därför inte meningsfullt att spekulera i en eventuell elprispåverkan av en kärnkraftsutbyggnad. Ny kärnkraft kommer att byggas om det är kommersiellt lönsamt.
Den svenska klimat- och energiöverenskommelsen är kanske den mest ambitiösa planen i världen i dag. Överenskommelsen ger mycket goda förutsättningar för en trygg energiförsörjning samtidigt som vi värnar klimatet. Det är bra för svensk basindustri, svenska småföretag, jobben i Sverige och en bra miljö för våra barn och barnbarn.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.