Åtgärder för fler jobb

Interpellation 2015/16:667 av Fredrik Schulte (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-05-18
Överlämnad
2016-05-19
Anmäld
2016-05-20
Sista svarsdatum
2016-06-10
Svarsdatum
2016-06-14
Besvarad
2016-06-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Sverige befinner sig i en högkonjunktur och har därmed sjunkande arbetslöshet. Samtidigt står vi inför stora strukturella utmaningar på arbetsmarknaden med en sysselsättning som sjunker med nästan 0,5 procentenheter per år från 2018, enligt regeringens egna prognoser. Detta beror främst på flyktingkrisen och att dess effekter börjar synas i arbetsmarknadsstatistiken först då. Om den nu sjunkande arbetslösheten inte bara ska vara en konjunktureffekt krävs därför reformer. Enligt oberoende Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, IFAU och Svenskt Näringsliv uppskattas regeringens åtgärder hittills leda till strukturellt sett färre jobb. Ovanpå detta förefaller regeringen sedan den presenterade sin statsbudget för 2016 inte ha lagt fram ett enda konkret förslag för fler arbetstillfällen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansministern:

 

Vilka åtgärder planerar finansministern att vidta för att framgent verka för tillskapandet av fler arbetstillfällen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:667, Åtgärder för fler jobb

Interpellationsdebatt 2015/16:667

Webb-tv: Åtgärder för fler jobb

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 55 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Fredrik Schulte har frågat mig vilka åtgärder regeringen planerar att vidta för att verka för tillskapandet av fler arbetstillfällen framgent.

Utsikterna för den svenska ekonomin är goda. Tillväxten är hög, arbetslösheten faller och det stora budgetunderskottet efter den förra regeringen har minskat kraftigt. Sysselsättningen i Sverige växer starkt, särskilt bland utrikes födda, och Sverige har nu den högsta sysselsättningsgraden i EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förra året sökte fler människor än någonsin tidigare asyl i Sverige. När andra EU-länder brast i solidaritet blev Sveriges situation ohållbar. Regeringen agerade därför för att fler ska söka asyl i andra EU-länder. Trots att färre människor nu väntas komma till Sverige de kommande åren innebär befolkningstillväxten att sysselsättningsgraden, som Fredrik Schulte påpekar, tillfälligt väntas minska något innan de nyanlända etablerat sig på arbetsmarknaden. Däremot är det felaktigt att sysselsättningsgraden skulle minska med 0,5 procentenheter årligen från 2018.

För att möta utmaningarna på arbetsmarknaden satsar regeringen på att fler ska kunna ta de jobb som växer fram. Bland annat satsar regeringen på ett nytt kunskapslyft, en satsning som fullt ut omfattar över 50 000 utbildningsplatser. Samtidigt är det många av de människor som kommer till Sverige som redan har kompetens inom områden där det i dag är brist på arbetskraft. För att ta till vara deras kompetens satsar regeringen på bättre fungerande validering av nyanländas kunskaper och snabbspår till arbetsmarknaden. Regeringen avser dessutom att reformera reglerna inom etableringsersättningen. För att också öka arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft satsar regeringen på subventioner som gör det billigare att anställa.

Dessutom har regeringen inlett nödvändiga satsningar på infrastruktur och den största bostadspolitiska satsningen på 20 år. Det skapar jobb och gör att människor kan flytta och pendla dit jobben finns. Även satsningar på den gemensamma välfärden är en viktig del i regeringens jobbpolitik. Därför kommer regeringen i höst att lägga fram förslag om att permanent investera 10 miljarder kronor per år för ökad kvalitet och fler anställda i välfärden.


Anf. 56 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Det är inte framför allt politiken som påverkar sysselsättning och tillväxt, utan det är den globala konjunkturen. Vi har bokstavligt talat haft sju svåra år med en historisk finanskris som för den globala ekonomin har inneburit nästan lika mycket som depressionen gjorde på 30talet. Att vi nu har vänt den konjunkturen gör att vi kan börja se bättre tider framför oss. Det är någonting väldigt positivt. Det innebär att tillväxten ökar. Det innebär att fler människor kommer i arbete. Det innebär att vi får mer pengar att spendera på välfärden.

Det här är alltså i grund och botten inte någonting som vi i politiken rår för. Det vi i politiken kan göra är att strukturellt förbättra ekonomins funktionssätt, alltså skapa en struktur i samhällsekonomin som gör att tillväxten och sysselsättningen blir högre när det väl blir högkonjunktur och att de blir mindre låga när det är lågkonjunktur.

Att det nu går så bra för Sverige är inte tack vare att vi har en finansminister som heter Magdalena Andersson. Hon har ju knappt påverkat svensk ekonomi i någon större mening förrän under de senaste sex månaderna. Det som gör att det går bra för Sverige, att det råder en högre tillväxt och högre sysselsättning än i andra länder i en högkonjunktur och en lägre minskning i en lågkonjunktur, beror framför allt på att Göran Persson under 90-talet genomförde en ansvarsfull politik för offentliga finanser. Han genomförde tillsammans med Alliansen omfattande reformer som liberaliserade ekonomin. Inte minst fortsatte alliansregeringen mellan 2006 och 2014 på den inslagna linjen och lade därtill en arbetslinje som innebar att det lönade sig bättre för vanligt folk att arbeta och driva företag. Det är de reformerna som har lagt grunden för att det nu går bra för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Magdalena Anderssons reformer har än så länge inte haft någon påverkan på strukturen i ekonomin. Hon pratar här om bostadssubventioner. Det är mycket tydligt att bostadssubventionerna inte kommer att skapa fler jobb. Det går inte att hitta något forskningsstöd för att de kommer att öka byggandet. De infrastruktursatsningar hon hänvisar till beslutade alliansregeringen om. Annars får finansministern gärna berätta vilka nya stora infrastrukturprojekt som just den här regeringen har beslutat om som inte fanns med i Alliansens infrastrukturplan.

De utbildningssatsningar som Magdalena Andersson talar sig varm för kommer inte heller att få någon stor inverkan på strukturen i ekonomin. Det är bra att människor utbildar sig, men man ska inte ha någon större tilltro till arbetsmarknadspolitiska utbildningar. Om en arbetslös truckförare ska bli sjuksyrra kommer han inte att bli det genom att gå några kurser på Arbetsförmedlingen utan han måste gå en längre utbildning i det konventionella utbildningssystemet.

Det som Magdalena Andersson faktiskt gör, hennes stora bidrag till att förändra strukturen i ekonomin, är att hon förstör Göran Perssons arv av stabila offentliga finanser och hon förstör Alliansens arv i fråga om arbetslinjen. Den stora bärande delen i Magdalena Anderssons politik är att höja bidragen och skatterna så att det blir mindre lönsamt att arbeta.


Anf. 57 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Det är intressant att lyssna på Fredrik Schulte. Han är ett alldeles eget orakel. Han har stora kunskaper om att utbildning inte leder till jobb. Fredrik Schulte tycks helt ha missat hur verkligheten ser ut i Sverige.

När jag träffar arbetsgivare är det framför allt tre saker de tar upp. En är att de inte hittar rätt kompetens på arbetskraften. En annan är att de vill ha en mer fungerande infrastruktur, framför allt järnväg. En tredje är att om de hittar rätt arbetskraft är det svårt för dem att flytta till våra tillväxtregioner. På alla de tre områdena satsar regeringen stort för att underlätta för arbetsgivarna att rekrytera.

Ett av de största problemen i svensk ekonomi är rekryteringsgapet med fler lediga jobb än någonsin samtidigt som det finns arbetslösa. Rekryteringsgapet kan lösas på bara ett sätt, nämligen genom utbildning. Men Fredrik Schulte, oraklet himself, oklart varifrån det kommer, är inte bara övertygad utan han vet att våra utbildningsinsatser inte kommer att ha någon effekt.

Vi satsar inte bara på arbetsmarknadsutbildningar. Vi satsar stort på reguljär utbildning, komvux, yrkesvux, folkhögskolorna, yrkeshögskolorna - som är mycket efterfrågade av näringslivet - och vi satsar stort på den högre utbildningen. Vi har ett mycket omfattande utbildningspaket. Det finns 50 000 fler utbildningsplatser i år brett över fältet för att sluta rekryteringsgapet. Men detta viftar Fredrik Schulte undan och menar att de inte kommer att ge jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Snälla Fredrik Schulte! Berätta på vilka grunder du gör det uttalandet.


Anf. 58 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Ja, Magdalena Andersson, det ska jag gladeligen berätta. Så här blir oftast debatten när man diskuterar med Magdalena Andersson.

Alliansen kritiserar många av de arbetsmarknadspolitiska program som regeringen företar sig. Det finns mycket tydligt forskningsstöd för att de inte fungerar. Då kommer Magdalena Andersson och kritiserar Moderaterna för att vi inte tror att utbildning är bra.

Jag ska säga följande tre gånger, herr talman. Att utbilda sig leder till att man får jobb. Att utbilda sig leder till att man får jobb. Att utbilda sig leder till att man får jobb.

Jag är helt överens med Magdalena Andersson om att det behövs ett fungerande utbildningsväsen, att det behövs fler människor som klarar gymnasieskolan och grundskolan med behörighet och som går vidare till högre studier. Jag är helt överens med Magdalena Andersson om att satsa mer särskilt på yrkesutbildningar. Här är också Moderaternas budget i linje med Socialdemokraternas budget.

Det vi däremot kritiserar är er arbetsmarknadspolitik, ert utbildningskontrakt, era arbetsmarknadspolitiska kurser. Ni föreställer er att problemet med rekryteringsgapet ska lösas, som vi är helt överens om finns, genom att de arbetslösa går några korta kurser på Arbetsförmedlingen. Så fungerar inte verkligheten.

Ett underskott på sjuksyrror eller lärare löses inte med några kurser på Arbetsförmedlingen. Om en person som saknar adekvat akademisk studiebakgrund ska bli sjuksyrra eller lärare måste denne gå till högskolan, inte något arbetsmarknadspolitiskt program som Magdalena Andersson har slösat bort tiotals miljarder på sedan hon blev finansminister.

Magdalena Andersson får gärna passa på i sitt andra inlägg att gå upp i talarstolen och berätta vilka stora infrastruktursatsningar som hennes regering har startat som inte fanns med i Alliansens infrastrukturplan och som vi hade budgeterat för. Det vore intressant. Några sådana finns inte. När hon berättar om hur hon satsar på infrastruktur är det alltså Alliansens infrastrukturpolitik som hon har ärvt rakt av och inte ändrat nämnvärt.

Vad finansministern däremot gör, och som är så skadligt för Sveriges framtid, är att å ena sidan rasera Göran Perssons arv av att ta ansvar för offentliga finanser och å andra sidan rasera Alliansens arbetslinje. I den bärande delen av ekonomin höjer hon skatterna på jobb och företagande och använder pengarna till att höja bidragen för dem som inte arbetar. Hon gör det på ett sådant sätt att det knappt längre lönar sig att arbeta. När människor väl har fastnat i utanförskap lönar det sig inte att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden och på nytt komma in i innanförskap och bidra genom arbete.

Det är en cynisk politik från Socialdemokraternas sida. Det är en politik som innebär att Sverige är på väg tillbaka till ett utanförskap för över 1 miljon människor. Samhället bekostar årligen uppehället för över 1 miljon människor. Det är en direkt effekt av regeringens jobbfientliga politik. Det är något som på allvar kommer att hota Sveriges framtid.


Anf. 59 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det var intressant att höra Fredrik Schulte säga att ökningen i antalet personer i utanförskap är en direkt effekt av regeringens politik. Andelen i utanförskap ökar inte under perioden som tabellen, som vi väl känner vid det här laget, i vårpropositionen visar. Den andelen ligger konstant. Då har Fredrik Schulte därmed också erkänt att han tycker att det är bra att regeringens politik inte leder till ett ökat utanförskap. Vi tackar för det, Fredrik Schulte!

Vi talade om utbildning. Inte heller jag tror att man genom att gå några kurser på Arbetsförmedlingen blir sjuksyster. Däremot kan man genom att gå en kurs på Arbetsförmedlingen bli truckförare och lastbilschaufför. Det finns en rad yrkesarbeten där det i dag råder brist och där en kurs på Arbetsförmedlingen kan ge arbetslösa precis den kunskap som efterfrågas av arbetsgivaren. Det finns kurser och arbetsmarknadsutbildningar som fungerar.

Fredrik Schulte säger att det är viktigt att ungdomar går i gymnasiet. Samtidigt är han emot utbildningskontrakt, trots att utbildningskontraktet har just det syftet - att hjälpa ungdomar att klara sig igenom gymnasiet. Genom en kombination av arbete och utbildning ska man stötta ungdomar att avsluta den viktiga gymnasieutbildningen, eftersom vi vet att det är mycket svårt för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden om de inte har den. Berätta för mig, Fredrik Schulte - varför är ni så emot utbildningskontraktet när det just har syftet att ungdomar ska få möjlighet att komma igenom gymnasiet?

Vad gäller infrastrukturen kommer regeringen med en infrastrukturproposition i samband med att riksmötet öppnar i höst. Vi lägger naturligtvis fram infrastrukturpropositionen vart fjärde år, som brukligt är. Däremot har vi även innan propositionen kommer valt att öka resurserna till järnvägsunderhåll. Vi har alltså gjort en omfattande satsning på järnvägsunderhåll, och det är oerhört viktigt givet det tillstånd den svenska järnvägen var i när vi klev in på Regeringskansliet.

Regeringen driver en sammanhållen och genomtänkt jobbagenda som handlar om att satsa på att arbetsgivare ska hitta den arbetskraft de behöver och efterfrågar. Den handlar om att genomföra viktiga investeringar i bostäder och infrastruktur och i innovationer och forskning, och den handlar om att föra en mer aktiv näringspolitik. Allt detta har regeringen gjort sedan den tog över regeringsmakten.


Anf. 60 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! I Magdalena Anderssons första inlägg i den här debatten talade hon om att regeringen satsar på infrastruktur och att det kommer att skapa en massa jobb.

När jag nu ställer frågan vad det är för stora infrastruktursatsningar man har gjort - satsningar som inte redan gjorts av Alliansen - säger Magdalena Andersson i talarstolen att man har höjt järnvägsunderhållet lite. Det är jättebra att ni höjer järnvägsunderhållet, Magdalena Andersson, men det är inte en stor infrastruktursatsning! Det är dock skönt att vi nu mycket tydligt kan se att det är i huvudsak tomma ord vi får höra från finansministern när hon berättar vad hon har för jobbpolitik.

Varför tycker jag inte om utbildningskontraktet? Den som kanske bäst kan svara på frågan varför det inte är en bra idé är faktiskt Magdalena Anderssons partikollega Göran Persson. Han införde ju utbildningskontraktet - eller ja, innan man kallade det utbildningskontrakt kallade man det 90-dagarsgarantin. Det var någonting Göran Persson införde någon gång i slutet av 90-talet, då i form av en 100-dagarsgaranti. Han införde den, och två år senare avvecklade han den. Varför gjorde han det? Jo, han motiverade det enkelt: Den funkade inte. Den gav inget resultat, och den kostade en massa pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Magdalena Andersson har satsat tiotals miljarder på ineffektiva arbetsmarknadspolitiska program. Det är pengar som hade kunnat gå till välfärden. Det är pengar som hade kunnat gå till ett bättre fungerande näringsliv som hade gjort det lönsammare att arbeta och driva företag. Sverige står inför en jätteutmaning att få alla de människor som har kommit till Sverige som asylsökande in i arbete. När det gäller detta har Magdalena Andersson och regeringen inget svar. Det enda man erbjuder är bidrag, bidrag och bidrag, och det hotar Sveriges framtid.


Anf. 61 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag frågade Fredrik Schulte varför han var emot utbildningskontraktet, och han berättade varför han är emot 90-dagarsgarantin. Det är ju inte svar på frågan. Vet Fredrik Schulte inte skillnad på 90-dagarsgarantin och utbildningskontraktet? Det var en retorisk fråga.

Utbildningskontraktet och 90-dagarsgarantin är inte samma sak. 90dagarsgarantin är något helt nytt som vi aldrig har testat i Sverige; den är tagen från en dansk modell. Det handlar om att stötta ungdomar som har hoppat av gymnasiet så att de ska få en väg tillbaka och bli motiverade att avsluta sin gymnasieutbildning, samtidigt som de får möjlighet till arbete. Tanken är att man ska ha både morot och piska i programmet. Det gör att ungdomarna får arbetslivserfarenhet och kan gå klart sin gymnasieutbildning. I de kommuner där detta har testats tidigare, som Västerås, har man fantastiskt goda exempel.

Det är skillnad på socialdemokrater och moderater. Vi socialdemokrater vill inte att ungdomar ska gå arbetslösa månad ut och månad in. Vi vill inte att ungdomar ska börja sitt vuxna liv i arbetslöshet och sitta i tv-soffan och framför dataspelen. Därför vill vi föra en aktiv politik för att stötta och hjälpa ungdomar att ta de viktiga första stegen in på arbetsmarknaden. Men vi såg åtta år av moderatledd regering och allianspolitik, där man lämnade ungdomarna vind för våg. Vi hade så hög ungdomsarbetslöshet i delar av landet att vi fick EU-bidrag! Så hög var ungdomsarbetslösheten i Moderaternas Sverige.

Nu är Moderaterna oerhört kritiska till att vi vill ta tag i detta och se till att ungdomarna får börja sitt vuxna liv på ett bra och värdigt sätt. Moderaterna är emot detta. Jag är tyvärr inte förvånad.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.