Åtgärder för att stoppa kriminella från att driva HVB-hem
Interpellation 2025/26:454 av Mattias Vepsä (S)
Interpellationen är besvarad
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2026-04-24
- Överlämnad:
- 2026-04-29
- Anmäld:
- 2026-04-30
- Sista svarsdatum:
- 2026-05-20
- Svarsdatum:
- 2026-06-05
- Besvarad:
- 2026-06-05
Interpellationen
till Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Under sommaren 2024 konstaterade polisen i en rapport att personer med koppling till organiserad brottslighet driver HVB-hem. Verksamheter som är avsedda att skydda samhällets mest sårbara barn och unga från kriminalitet används i stället för att rekrytera dem till kriminella nätverk.
Stockholms stad agerade och krävde att polisen skulle lämna ut den aktuella listan, så att kommunerna kunde häva avtal och omedelbart omplacera ungdomarna. Regeringen och flera ministrar lovade då att skyndsamt lösa situationen och uttalade att sådana verksamheter ”ska förbjudas”.
Nu rapporterar Sveriges Radio att Stockholm först nu har fått ta del av listan – nästan två år senare. Informationen har därmed spelat ut sin roll. HVB-hem som borde ha stängts har kunnat fortsätta sin verksamhet, med allvarliga konsekvenser för de placerade ungdomarna.
Mot denna bakgrund vill jag fråga socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att förbjuda dessa verksamheter och för att säkerställa att kriminella omedelbart stoppas från att driva HVB-hem?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:454
Webb-tv: Åtgärder för att stoppa kriminella från att driva HVB-hem
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 8 Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Mattias Vepsä har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att förbjuda de verksamheter som har koppling till organiserad brottslighet och för att säkerställa att kriminella omedelbart stoppas från att driva HVB-hem.
Att oseriösa eller kriminella aktörer bedriver verksamhet med offentlig finansiering är oerhört allvarligt. Det innebär att välfärdens resurser missbrukas, men framför allt innebär det att barn och unga riskerar att inte få den vård och omsorg som de är i behov av och har rätt till. Det innebär också att dessa barn och unga riskerar att dras in i kriminalitet eller på annat sätt fara illa. Jag är fast besluten om att dessa aktörer ska stängas ute från omsorgen och att vårdkvaliteten ska säkerställas för alla placerade barn och unga.
Regeringen har agerat och fortsätter att agera kraftfullt på flera fronter för att förhindra att oseriösa aktörer bedriver hem för vård eller boende, det vill säga HVB. Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har genom sitt tillstånds- och tillsynsuppdrag en viktig roll i arbetet mot oseriösa och kriminella aktörer. Regeringen har gett Ivo flera uppdrag för att förbättra myndighetens förutsättningar att stärka och utveckla sitt arbete med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet.
Ivo fick 2024 ett särskilt riktat uppdrag gällande tillsynen av stödboenden och HVB som tar emot barn och unga (S2024/01643). Ivo har nu slutredovisat uppdraget, under vilket myndigheten stängde 39 verksamheter, och anger i sin slutrapport att arbetet mot oseriösa och kriminella aktörer inom hela omsorgen fortsätter att stärkas under 2026. Regeringen följer frågan noga.
Utöver nämnda uppdrag beslutade regeringen i maj 2025 om ett uppdrag till flera myndigheter att kraftsamla mot organiserad brottslighet i välfärden (S2025/01085). Uppdraget syftar till att bekämpa den kriminella ekonomin och stänga ute organiserad brottslighet från några av välfärdens mest brottsutsatta områden.
Den 1 januari i år trädde nya regler i socialtjänstlagen (2025:400) i kraft som innebär att tillstånd för bland annat HVB-hem som har varit vilande under en längre period kan återkallas samt att lämplighetsprövningen vid tillståndsgivningen även ska omfatta den juridiska personen, vilket bedöms försvåra bulvanupplägg.
Regeringen har också uppdragit åt en särskild utredare att föreslå åtgärder som stärker Ivos och kommunernas möjligheter att motverka oseriösa och kriminella utförare inom omsorgsmarknaden, Åtgärder för en sund omsorgsmarknad (dir. 2025:90). Utredaren ska bland annat analysera och ta ställning till om det behövs skärpta krav för tillstånd att bedriva verksamhet och om tillstånd ska kunna återkallas i fler situationer samt föreslå hur Ivo ska kunna ta del av uppgifter från misstankeregistret på ett ändamålsenligt sätt.
En viktig del av regeringens arbete är att förbättra möjligheterna för centrala aktörer att utbyta information. Den 1 december 2025 trädde en ny regel i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i kraft som gör det möjligt för myndigheter och kommuner att under vissa förutsättningar dela sekretessbelagda uppgifter om enskilda med varandra om det behövs för att bland annat motverka brottslig verksamhet.
Regeringen visar genom dessa åtgärder att frågan är av allra högsta prioritet. Jag vill också nämna kommunernas ansvar i detta. De har skyldighet såväl att noga följa vården av de barn och unga som vårdas i HVB som att följa upp verksamhet som de genom avtal har lämnat över till privata utförare.
När barn och unga behöver placeras i ett HVB måste vården där hålla god kvalitet och tillgodose deras behov. I juni 2025 tog regeringen emot den så kallade HVB-utredningens betänkande Hem för barn och unga (SOU 2025:83). Betänkandet innehåller förslag som ger personalen verktyg att upprätthålla trygghet och säkerhet för barnen och de unga. Betänkandet bereds nu på Regeringskansliet. Jag är mån om att göra allt som står i min makt för att barn och unga i samhällets vård ska känna sig trygga och få en god vård.
Anf. 9 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Den här debatten är påkallad för att vi har en situation i Sverige där kriminella tillåts driva HVB-hem. Vi har en situation där gängkriminella genom bolagsstrukturer kan förvärva HVB-hem. Det handlar om verksamheter som ska skydda de mest utsatta barnen och de mest utsatta unga från att råka djupare in i kriminalitet.
Dessa miljöer har de senaste åren infiltrerats av gäng och blivit en plats där barn och unga riskerar att bli rekryterade till djupare kriminalitet. Låt mig göra en jämförelse: Om vi förr hade en bild av kriminella som bovar och banditer i rånarluvor har vi nu har vi nu bovar och banditer som klär sig i vårdkläder. De finns på de här hemmen.
För två år sedan slog polisen larm. Då hade man upprättat en lista över hem där det fanns misstänkta kriminella som befann sig nära de unga. Sedan dess har det pågått en kamp för att listan ska tillgängliggöras, så att kommunerna kan ta det ansvar som Camilla Waltersson Grönvall pekar på i sitt svar. I den delen är vi överens.
Det finns ett ansvar hos kommunerna för att det här ska ske på rätt sätt. Placeringarna måste vara under kontroll. Men framför allt måste polisen göra sitt arbete. När det finns misstanke om grov kriminalitet ska polisen både utreda brott och se till så att information når kommunerna, så att kommunen får veta att den här verksamheten är kriminell.
Nu har listan – i alla fall delar av den – blivit känd för Stockholms stad. Vi hörde i Rapport för någon månad sedan att listan har blivit överlämnad. Det anmärkningsvärda är att mer än hälften av personerna på listan fortsätter att driva verksamhet. De har varit misstänkta för kriminalitet, men vi vet inte hur, för den informationen har vi inte fått. Vi vet inte om det handlar om en ägare, en anställd som är kvar där eller om en person som kanske fått sparken eller lämnat verksamheten. Men vi vet att de finns med på en lista.
I det läget är det lite svårt att ta ansvar. Frågan är ju varför de här hemmen får fortsätta att driva verksamhet. Egentligen skulle jag vilja ha ett svar på just den frågan.
Följdfrågan blir: Hur kommer det sig att de HVB-hem som finns på listan fortfarande får driva sin verksamhet? Varför är dessa HVB-hem fortfarande igång?
Anf. 10 Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Tack till ledamoten för frågan!
Ledamoten och jag är fullständigt överens om att barn och unga som befinner sig i samhällsvård har en absolut rättighet att få känna sig trygga och säkra. Det är därför regeringen har bedrivit ett så intensivt och handlingskraftigt arbete för att se till att det också blir så.
Jag vill blicka några år bakåt i tiden, för det är relevant att se på hur den här situationen har uppstått. Under 2015 till 2019, då Socialdemokraterna, ledamotens parti, styrde såg vi en ganska stark ökning av antalet privata HVB-hem. Detta innebar naturligtvis att den myndighet som ska utfärda tillstånd för privata utförare fick en ökad arbetsbelastning. Men man såg också andra saker. Man såg välfärdsbrottslighet. Man såg också från myndighetens sida att man inte hade verktyg att möta detta problem. Därför lämnade myndigheten Ivo in en lista med inte mindre än 40 olika lagförslag som man ansåg att man behövde för att ta upp kampen med de välfärdskriminella.
När den här regeringen tillträdde kunde vi tyvärr hitta den här listan. Det var en hemställan med 40 förslag som låg i byrålådan. Socialdemokraterna hade valt att inte agera för att ge myndigheten de verktyg som myndigheten faktiskt behöver.
Jag tror att ledamoten håller med mig om att det är väldigt svårt för en myndighet att gissa sig till vilka som är kriminella aktörer, utan man behöver verkligen rätt verktyg. Därför har en del av dessa verktyg kunnat komma på plats och bli skarpare genom den proposition som trädde i kraft den 1 januari i år. Det handlar bland annat om vilande tillstånd.
Vi har alltså från den här regeringens sida genomdrivit den lagstiftning som behövs för att kunna bedriva det här arbetet. Vi har också gett myndigheten resurser. Det är svårt att arbeta effektivt om man inte har starka resurser. Det är många hundra miljoner som myndigheten Ivo nu får genom de olika tillskott som den här regeringen har sett till att de får.
Redan när den här så kallade listan dök upp – jag kan återkomma till den – fick man ett särskilt uppdrag. Man fick 6 miljoner för att, utöver den årliga tillsyn som redan sker av HVB-hem, göra en särskild tillsyn av samtliga HVB.
Detta handlar alltså om lagstiftning, resurser, verktyg och mandat. Ivo har tidigare inte haft förutsättningarna för att tillsammans med Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket bedriva ett effektivt arbete i jakt på just välfärdskriminella. Det har den här regeringen sett till att de har fått.
Det går inte en dag utan att jag önskar att detta hade skett tidigare. Jag tror att situationen inte skulle ha eskalerat som den gjorde om den tidigare regeringen hade hörsammat de krav och önskemål som Ivo framförde.
Nu har vi fått jobbet gjort och är i full fart med att hantera problemen. 39 hem har fått stänga sedan vi intensifierade tillsynen. Den här regeringen får saker att hända, och barn och unga ska naturligtvis kunna känna sig trygga.
Anf. 11 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! Vi välkomnar givetvis skärpta krav när det gäller tillstånd. Vi välkomnar också översyn och upprättande av listor över vilka hem som finns i Sverige, så att man har kontroll över vilka som finns på den här marknaden. Vi välkomnar också ägarprövning och fördjupad ägarprövning. Det är ett arbete som påbörjades under förra mandatperioden, och vi välkomnar att det arbetet fortsätter. Det är viktigt.
När det gäller detta delar jag ministerns uppfattning att vi behöver se över sekretessbrytande lagstiftning, så att myndigheter kan dela information. Jag hade för snart två år sedan en debatt här med ministerns kollega Gunnar Strömmer om att sekretessprövning och sekretessbrytande regelverk inte får vara ensidigt. Det ska inte bara vara polisen som ska kunna få information från det offentliga, utan polisen måste också kunna dela med sig av information till andra berörda aktörer, exempelvis kommuner. Annars uppstår ju problem som det vi diskuterar i dag, alltså att det tog två år innan polisen kunde berätta om dessa HVB-hem, så att kommunerna kunde agera.
Här är vi rörande överens. Det som vi har svårare att komma överens om är nog det faktum att vi befinner oss på en marknad och alltså har en marknadsmodell. Lite längre tillbaka i tiden privatiserade vi ju sönder stora delar av vår välfärd.
Det är klart att vi kan diskutera för- och nackdelar med privatiseringen av hela välfärden. Men jag tror ändå att många håller med mig och ser problematiken när det gäller valfriheten att öppna privata HVB-hem samtidigt som staten har en ganska begränsad möjlighet att ställa upp rimliga villkor, jobba med uppföljning och hindra kriminalitet. Jag tror att de flesta skulle hålla med oss socialdemokrater om att det finns ett enkelt och bra förslag: En kommunalisering av HVB-verksamheten är rätt väg att gå.
Då skulle vi öka kontrollen och slippa riskera att skattepengar, miljarder, läcker ut till oseriösa aktörer och till brottsupplägg som man får ha en ganska vild fantasi för att förstå hur de fungerar. Det är bulvaner och skalföretag och förflyttningar av ägarstrukturer. Man flyttar både de boende på hemmen och personalen emellan sig ungefär som att de vore pokermarker – detta för att maximera sin vinst. Det är ett helt galet system.
Här tror jag inte att vi är överens. Jag tycker att Moderaterna och SD-regeringen behöver ta sig en rejäl funderare. Är det viktigaste att upprätthålla marknadsmodellen, eller är det viktigaste att skydda barnen?
Vi har fler förslag som jag tycker är viktiga att peka på i den här debatten. Vi har under den här mandatperioden gjort ett arbete med att ompröva vår politik. Ett viktigt förslag från oss i justitieutskottet och oss socialdemokrater handlar om en maffialag. Det handlar om precis det som Camilla Waltersson Grönvall pekar på: vikten av samverkan. Det skulle bli ännu bättre om vi skulle kunna ha maffiaenheter som tillsammans med de rättsvårdande myndigheterna kan slå till mot denna typ av brottslighet. Det blir då mycket mer kraftfullt och samlat.
Till detta krävs det lagskärpningar. Jag noterar att vi i går kunde läsa att EU-kommissionen kritiserar Sverige och Sveriges regering för att det inte är tillräckligt skarpa straff när det gäller brottslighet som grov ekonomisk brottslighet. Där finns det också ett förslag som vi socialdemokrater driver i den stora straffreformsutredningen.
Man kan fråga sig varför det är viktigt att inte skärpa straffen för synnerligen grov ekonomisk brottslighet, som skulle träffa väldigt många av de aktörer som gömmer undan skattepengar och fifflar för att kunna maximera sin vinst.
Frågan är omvänd här: Är ministern redo att också överväga de förslag som jag precis har redovisat?
Anf. 12 Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Det är oerhört bra att ledamoten välkomnar det arbete som regeringen har gjort och gör, men frågan är varför detta inte skedde tidigare. Varför fick inte Ivo den lagstiftning de behövde? Varför fick man inte mer resurser när man behövde det? Varför fick man inte uppdragen om myndighetssamverkan från den förra regeringen? Vi ser ju vilken fantastisk effekt det får. Varför har man inte fått dessa verktyg? Vi ser dessutom att det var en kraftig tillväxt av privata aktörer framför allt under 2015–2019, alltså under år då den socialdemokratiska regeringen styrde landet.
Det blir lite svagt när ledamoten nu vet exakt hur man ska göra och dessutom hävdar att den här regeringen inte har agerat. Det är den här regeringen som har agerat medan den tidigare inte gjorde det. Jag hävdar med bestämdhet att hade mer skett tidigare hade vi inte varit i den situation som vi är i nu. Den här regeringen arbetar intensivt för att få bort oseriösa aktörer. Det är oerhört viktigt att barn och unga som är i behov av stöd också får det.
Det stämmer inte att de sekretessbrytande uppgifterna bara går åt ett håll. Det stämmer att från den 1 april förra året har myndigheter i uppdrag att lämna information till polisen för att man ska kunna identifiera om det finns misstanke om brottslighet. Den 1 december förra året blev det också så att man kan ha ett informationsutbyte mellan myndigheter när man ser att man behöver detta.
Vi har alltså arbetat intensivt, och en viktig del av regeringens arbete med att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten är att förbättra möjligheten för centrala aktörer att utbyta relevant information. Därför har regeringen rivit sekretesshinder i flera parallella spår.
Jag vill verkligen peka på att det inte finns någonting i dag som förbjuder en kommun att starta en HVB-verksamhet. Och när jag reser i landet ser jag ingen stor skillnad mellan kommuner som styrs av mitt parti och kommuner som styrs av ledamotens parti när det gäller att placera barn i privata kontra offentligt drivna HVB-hem. Ungefär 75–80 procent av barnen placeras i dag av våra kommuner i privata HVB-hem.
Jag tror att ledamoten var med på det socialutskottssammanträde där även justitieutskottet var inbjudet och där jag beskrev vad regeringen gjorde. Också Ivo och polisen var på plats. De var glasklara med att resurser, förutsättningar och lagstiftningsverktyg har en helt avgörande betydelse för om man kan fullgöra sitt uppdrag eller inte. Men de var också glasklara med att det finns en lång rad HVB-hem som bedriver en verksamhet av hög kvalitet, och det är viktigt för mig som socialtjänstminister och för den här regeringen. Barn och unga ska få vård av hög kvalitet.
Att på något sätt förminska eller smutsa ned de HVB-hem som i dag bedriver en god verksamhet med hög kvalitet och som ska stötta de barn och unga som behöver det allra mest tror jag inte är gynnsamt för vare sig de kommuner där ledamotens parti är med och arbetar eller för de barn som verkligen behöver ett bra stöd.
Vi ser i stället till att vi får bort de oseriösa aktörerna och att vi får kvalitet för barn och unga.
Anf. 13 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! Så här har det låtit i 30 års tid. Vi är redo att få bort de oseriösa aktörerna i välfärden. Samtidigt ser vi hur privatiseringen och marknadiseringen på område efter område skapar avarter – det är miljarder kronor som läcker ur systemen, och kriminella kan komma åt skattepengar.
I det här avseendet har vi sagt att just HVB-hemmen är en del av den privatisering som måste rullas tillbaka, om vi nu ska sätta barnperspektivet allra främst.
Jag vill ge ministern rätt i att sekretesslagstiftningen har fått två delar och förändrats. Vi drev både i del ett och i del två att just den omvända utväxlingen av information skulle vara möjlig. Det var det jag avsåg i mitt replikskifte tidigare, och det var den debatten jag hänvisade till. Det är positivt att just den delen har kommit på plats. Jag tror också att det har gjort att vi i april fick mer information. Detta är välkommet.
Ministern sa i sitt svar att ministern var redo att göra allt i sin makt för att stänga kriminella HVB-hem. Jag har här i kammaren nu redovisat ett antal förslag.
I den myndighetsgemensamma rapporten hänvisar man till Brå, som i en egen rapport säger, när det gäller välfärdsbrott mot kommuner och regioner, att den mest effektiva åtgärden mot välfärdsbrott är att aldrig ge kriminella aktörer tillträde till marknaden.
Här har jag alltså läst upp tre förslag. Det handlar om att kommunalisera HVB-hem för att få bort avarter. Det handlar om att införa en svensk maffialag som skulle kunna ge våra myndigheter mer kraftfulla verktyg för att komma åt just den här brottsligheten. Och det handlar om att se till att skärpa straffen för synnerligen grov ekonomisk brottslighet.
Är regeringen redo att på de tre punkterna inleda samarbete? Då skulle vi kunna öka kraften och möjligheten att komma åt de oseriösa aktörerna och sätta barnperspektivet främst.
Anf. 14 Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Det finns flera saker som ledamoten och jag är helt överens om, till exempel att barn och unga som befinner sig i samhällsvård ska ha rätt att få en god vård av hög kvalitet.
30 års tid, säger ledamoten. Under flera av de åren har ledamotens parti lett landet, och man har ändå inte gjort några som helst åtgärder. Det är under den här regeringen som mandatet har kommit på plats, som verktygen har kommit på plats och som resurserna har kommit på plats.
Det allra mest anmärkningsvärda gäller lagstiftning som en myndighet hemställde till regeringen om för att kunna mota ut oseriösa och kriminella aktörer. Den lade man i en byrålåda i stället för att se till att myndigheten fick de verktyg som den behövde.
För den här regeringen är barnens bästa i centrum. Men vi ser också att vi behöver göra en lång rad olika åtgärder, vilket vi har gjort och fortsätter att göra. Informationsutbytet är helt avgörande. Sedan tror jag att ledamoten förstår att all information under utredningsskeden inte går att lämna ut. Det är ju själva vitsen när man gör utredningar, för att kunna säkerställa om det finns kriminalitet eller inte, att man inte lämnar ut den informationen så att också de kriminella kan ta del av den.
De här ska ut. De ska rensas ut ur det svenska systemet, oavsett vilken del av välfärdssektorn vi pratar om. Men det är särskilt brådskande och angeläget när det gäller verksamheter som just omfattar barn och unga.
Därför har vi under den här perioden arbetat intensivt för att få alla delar på plats, och vi kommer inte att ge oss förrän det inte längre finns några välfärdskriminella i någon del av välfärdssektorn.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
