Åtgärder för att göra det mer lönsamt för låginkomsttagare att arbeta
Interpellation 2018/19:32 av Mattias Karlsson i Luleå (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-01-30
- Överlämnad
- 2019-01-31
- Anmäld
- 2019-02-01
- Sista svarsdatum
- 2019-02-14
- Svarsdatum
- 2019-03-05
- Besvarad
- 2019-03-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Den nytillträdda regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet har gjort tydligt att värnskatten, som gäller för inkomster över 58 600 kronor i månaden, ska tas bort redan nästa år. Det kan således ses som en av regeringens viktigaste prioriteringar.
Detta ska ses i ljuset av att finansministern under hela valrörelsen försökte göra gällande att Moderaterna ensidigt sänker skatten för de rika, vilket i sig var gravt missvisande. En anledning till att alliansregeringen fick brett stöd under åtta år var att skattesänkningarna främst gick till låg- och medelinkomsttagare och därför uppfattades som rättvisa.
Det vore bra om värnskatten avskaffades under mandatperioden – men bara om vanliga löntagare och LO-medlemmar också får behålla mer i sin plånbok. En utfasning av värnskatten behöver kombineras med åtgärder så att skattelättnader inte bara kommer höginkomsttagare till del.
Regeringen avser också att genomföra en grön skatteväxling på 15 miljarder kronor, som innebär sänkt skatt på arbete och höjd skatt på sådant som är dåligt för miljö och klimat. Eftersom man inte har sagt vilka skatter som ska höjas finns anledning till oro för fördelningsprofilen även här. Det kan väl inte vara så att vanliga löntagare ska betala för avskaffad värnskatt och höjda bensin- och dieselskatter? Det vore orättvist inte minst mot dem som bor på landsbygden och varje dag måste ta bilen till jobbet, till dagis, till affären – överallt.
Regeringens egna experter pekade förra året på att det i vissa fall kan löna sig bättre att leva på bidrag än att ta ett arbete. Att ensidigt sänka skatten för dem med höga inkomster är fel prioriterat i ett läge där stora grupper står utanför arbetsmarknaden och konjunkturen väntas vända nedåt. Vi vet att det framför allt är sänkt skatt på lägre inkomster som leder till ökad sysselsättning.
Med anledning av ovanstående är min fråga till finansminister Magdalena Andersson:
Hur avser ministern och regeringen att göra det mer lönsamt för personer med låga inkomster att arbeta?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:32
Webb-tv: Åtgärder för att göra det mer lönsamt för låginkomsttagare att arbeta
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 mars 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:59
- Protokoll 2018/19:59 Tisdagen den 5 marsProtokoll 2018/19:59 Svar på interpellation 2018/19:32 om åtgärder för att göra det mer lönsamt för låginkomsttagare att arbeta
Protokoll från debatten
Anf. 47 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Mattias Karlsson har frågat mig hur regeringen avser att göra det mer lönsamt för personer med låga inkomster att arbeta.
Låt mig först och främst säga att jag uppskattar interpellantens oro för Sveriges låginkomsttagare. Att utjämna de växande klyftorna är en angelägen samhällsutmaning och var en tydlig prioritering för regeringen under förra mandatperioden. Den prioriteringen gäller fortfarande, något som också uttryckligen framgår av den överenskommelse som regeringspartierna har slutit med Liberalerna och Centerpartiet. Skattesystemet ska bidra i detta, men det är också avgörande att människor kommer ur arbetslöshet och att välfärden fungerar tillfredsställande.
Behovet av en skattereform är något jag har påtalat länge. Vi har valt en tidpunkt när svensk ekonomi står väl rustad. Budgetunderskott har vänts till överskott, sysselsättningsgraden är den högsta på över 25 år och statsskulden är på den lägsta nivån sedan 1970-talet. Denna utveckling är något som regeringen kommer att värna om, även i arbetet med att utforma en ny skattereform. Det kommer att vara ett stort arbete, och hur slutprodukten kan komma att se ut tänker jag naturligtvis inte spekulera i. Jag vill dock understryka att det är otänkbart för regeringen att äventyra välfärdens finansiering.
Att alla – oavsett inkomst – får ta del av sjukvård, äldreomsorg, skola, barnbidrag och mycket annat när de behöver det, är i sig själv kraftigt omfördelande politik. Man kan även konstatera att skattesystemets utformning innebär att låginkomsttagare i dag möter skattesatser som i ett internationellt perspektiv kan betraktas som relativt låga.
När det gäller interpellantens krav på skattesänkningar för lägre inkomster för att kunna acceptera slopad värnskatt är det ett något överraskande besked. Moderaternas partiledare Ulf Kristersson har vid flera tillfällen understrukit behovet av sänkta marginalskatter. I Moderaternas och Kristdemokraternas ensidiga avsiktsförklaring om vilken politik de skulle föra i regeringsställning, framhölls som en av 16 prioriterade punkter ”fokus på sänkta marginalskatter och avskaffande av värnskatten”. Däremot nämns varken minskade klyftor eller sänkta skatter för låginkomsttagare i avsiktsförklaringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I denna diskussion vill jag understryka att det inte främst är skillnader i arbetsinkomst som ligger bakom de växande klyftorna i samhället. Mellan 1995 och 2016 ökade den genomsnittliga kapitalinkomsten med närmare 500 procent, medan arbetsinkomsternas utveckling var betydligt mer blygsam. Kapitalinkomsterna har dessutom blivit mer ojämnt fördelade, där en mycket stor andel tillfaller en liten grupp människor. Den som säger sig vilja minska klyftorna i samhället har därför anledning att fundera över fler aspekter än bara marginalskatten på arbete.
En annan viktig åtgärd för att öka jämlikheten i samhället är att människor faktiskt betalar den skatt de ska. Vi är många som har upprörts över de senaste årens rapporter om hur Sverige årligen förlorar miljardbelopp på grund av skatteflykt. Det är pengar som kan användas för att finansiera sjukvård och skolor samt skapa jobb och tillväxt. Regeringen avser därför att skärpa insatserna mot skatteundandragande och skatteflykt.
Anf. 48 Mattias Karlsson i Luleå (M)
Fru talman! Jag vill tacka finansministern för svaret. Den fråga som jag önskade svar på handlade om huruvida finansministern avser att göra det mer lönsamt för personer med låga inkomster att arbeta. Jag hade hoppats att finansministern skulle svara ja på frågan och visat på en förståelse för att det är fel prioriterat att ensidigt sänka skatten för dem med höga inkomster i ett läge där stora grupper står utanför arbetsmarknaden och konjunkturen väntas vända nedåt.
Vi vet att det framför allt är sänkt skatt på lägre inkomster som leder till ökad sysselsättning. Det finns en underliggande utveckling mot ökade klyftor i ekonomin. Frågan är om man bedriver en politik som förstärker eller en politik som motverkar detta. En sänkning av värnskatten innan man har funderat på hur man ska göra så att vanliga löntagare och LO-medlemmar också får behålla mer i plånboken är en dålig politik. En utfasning av värnskatten behöver kombineras med åtgärder så att skattelättnader inte enbart kommer höginkomsttagare till del.
Finansministern anför i sitt interpellationssvar följande: ”Att utjämna de växande klyftorna är en angelägen samhällsutmaning och var en tydlig prioritering för regeringen under förra mandatperioden. Den prioriteringen gäller fortfarande, något som också uttryckligen framgår av den överenskommelse som regeringspartierna har slutit med Liberalerna och Centerpartiet.”
Hur tycker finansministern att arbetet med att utjämna de växande klyftorna har gått? Enligt SCB har inkomstskillnaderna i Sverige vuxit till de största på flera decennier. Tittar man på det så kallade Gini-indexet, som bygger på hushållens samtliga inkomster efter skatt och transfereringar, ser man att trenden är tydlig och uppåtgående. Man har i Sverige systematiskt mätt Gini-koefficienten sedan 1970-talet. Efter drygt en mandatperiod med Magdalena Andersson som finansminister har vi uppnått den högsta noteringen sedan mätningen startade.
Är finansministern nöjd med resultatet av regeringens prioriterade arbete?
Anf. 49 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! När jag för fyra år sedan tog över som finansminister ärvde jag ett mycket stort budgetunderskott som Mattias Karlssons parti Moderaterna lämnade efter sig. Det innebar att vi under den första delen av förra mandatperioden tvingades lägga vår tid och kraft på att få ordning och reda i statsfinanserna. Reformutrymmet var väldigt begränsat på grund av att ni på ett ofinansierat sätt hade valt att sänka skatten, vilket skapade dessa mycket stora hål i statsfinanserna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vid slutet av mandatperioden fanns bättre utrymme att genomföra förstärkningar, och det gjorde vi också. De hade en mycket bra fördelningspolitisk profil. Tittar man på den politik som regeringen lade fram under förra mandatperioden ser man att det var en klockren fördelningspolitisk profil, i varje fall om man är socialdemokrat.
Fördelningsprofilen i den budgetmotion som gick igenom i riksdagen och som Mattias Karlssons parti stod bakom är däremot en helt annan, faktiskt motsatt. Det är en budget som ger mest till dem som tjänar mest, vilket är tvärtemot den politik som vi i Socialdemokraterna och Miljöpartiet förde under den förra mandatperioden.
Moderaternas politik är en politik som gynnar dem som har de högsta inkomsterna. Om detta råder det inget tvivel efter de åtta åren med borgerlig regering. Men vi behöver inte blicka så långt tillbaka; det är bara att titta på den budgetmotion som Moderaterna lade fram under hösten. Där finns en tydlig fördelningsprofil med mest till dem som tjänar mest. Det är tvärtemot den politik vi förde, där vi gav mest till dem som tjänar minst.
Att Moderaterna är ett parti för de rika och att vi socialdemokrater står upp för folkflertalet blir oerhört tydligt när man tittar på den ekonomiska politik som har förts i praktiken.
Anf. 50 Mattias Karlsson i Luleå (M)
Fru talman! Jag drar mig till minnes förra året då finansministern under hela valrörelsen försökte göra gällande att Moderaterna ensidigt sänkte skatterna för de rika, vilket i sig var gravt missvisande. En anledning till att alliansregeringen fick så brett stöd under åtta år var just att skattesänkningarna främst gick till låg- och medelinkomsttagarna och därför uppfattades som rättvisa.
Finansministern kan i alla fall glädja sig åt att riksdagen biföll M-KD-budgeten för 2019, som innehöll en förstärkning av jobbskatteavdraget med 10 miljarder med särskilt fokus på låga inkomster. Om inte den budgeten vunnit bifall hade med denna regering inkomstklyftorna ökat i högre takt.
Anf. 51 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Om vi tittar på den budget som gick igenom ser vi att de mesta pengarna går till dem med de högsta inkomsterna. Det är fakta. Det är bara att titta på ett diagram över hur pengarna har fördelats mellan de olika inkomstgrupperna; de mesta pengarna går till dem med de högsta inkomsterna. Såklart! Det är moderat politik. Det är därför ni är i politiken. Ni vill ge mer till dem som redan har. Det är inpräntat i Moderaternas DNA.
Vi socialdemokrater står för en politik som utjämnar klyftorna. Det är helt korrekt att vi har fått kompromissa i januariavtalet. Jag gick inte till val på att avskaffa värnskatten, men det var en eftergift vi fick göra i förhandlingarna för att Sverige skulle få en regering. Vi tyckte att det var bättre än att ha en M-KD-regering med stöd av SD, som för övrigt var något som Ulf Kristersson sa i valrörelsen att han aldrig skulle gå fram med.
Anf. 52 Mattias Karlsson i Luleå (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! I min interpellation säger jag att det vore bra om värnskatten avskaffas under mandatperioden. Jag tror att det finns goda ekonomiska argument för att man ska fasa ut värnskatten.
Problemet jag vill belysa i interpellationen är följderna av att januariöverenskommelsen slår mot vanliga löntagare. Regeringen avser också, enligt överenskommelsen, att genomföra en grön skatteväxling på 15 miljarder kronor, som innebär sänkt skatt på arbete och höjd skatt på sådant som är dåligt för miljö och klimat.
Eftersom finansministern och regeringen inte har sagt vilka skatter som ska höjas finns anledning till oro för att fördelningsprofilen även här slår snett. Det kan inte vara så att vanliga löntagare ska betala för avskaffad värnskatt och höjd bensin- och dieselskatt. Det vore inte rättvist mot alla dem som framför allt bor i glesbygden och varje dag måste ta bilen till jobbet, till dagis, till affären, ja överallt.
Anf. 53 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Här håller jag helt med Mattias Karlsson. Att finansiera en avskaffad värnskatt med att låta bensinskatten höjas vore en helt orimlig politik. De som tjänar på värnskatten är människor som bor i våra storstadsregioner. Även om de kör mycket bil och därför skulle betala mycket av bensinskattehöjningen finns där faktiskt alternativ. Man kan välja att sätta sig på bussen, tunnelbanan, tåget eller pendeltåget – till skillnad från människor ute i glesbygden.
I glesbygden bor färre med höga inkomster, men människorna har inte möjlighet att välja alternativ i form av kollektivtrafik. Därför är det över huvud taget inte aktuellt för regeringen att finansiera avskaffad värnskatt med en höjd bensinskatt. Det kommer inte att vara en del av den gröna skatteväxlingen.
När vi ska genomföra den gröna skatteväxlingen ska vi naturligtvis titta så att det blir en rimlig fördelningsprofil på det samlade paketet. Det är en oerhört viktig fråga för oss. Samhället behöver ställas om. Samhället måste bli mer klimatsmart.
Vi kan inte gå vidare på den väg som fanns i Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budget, där man genomförde en stor slakt på miljöinvesteringarna. Vi måste se till att ställa om klimatet. Barn skolstrejkar just för att vi ska göra detta. Då måste vi hitta en väg där alla medborgare har möjlighet att vara med i omställningen, och det måste ske med stor omsorg eftersom levnadsförutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet.
En sak är tydlig. Om detta ska göras är det den här regeringen vi behöver. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna visade tydligt att de är partier som saknar miljöprofil, och de genomförde en slakt på miljöbudgeten. Så omodernt!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.