Åtgärder för att fler företag ska växa
Interpellation 2012/13:337 av Vestlund, Börje (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-03-19
- Inlämnad
- 2013-03-19
- Besvarad
- 2013-04-09
- Sista svarsdatum
- 2013-04-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 19 mars
Interpellation
2012/13:337 Åtgärder för att fler företag ska växa
av Börje Vestlund (S)
till näringsminister Annie Lööf (C)
Utvecklingen med att starta nya företag har varit stigande ända sedan 2004, år 2011 startades drygt 70 000 nya företag. Det kan vara positivt att starta nya företag, men allt har en baksida. Debatten hur man kan få företag att växa finns, men den är oerhört lågmäld. Det finns självklart många företag som inte vill växa utan tycker att man får den frihet och tillfredsställelse man söker med att vara soloföretagare. Det finns också företag som vill utvecklas och växa. Där saknar såväl näringslivets organisationer som samhället redskap för detta.
Jag vill därför fråga näringsministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att få fler företag att växa.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:337
Webb-tv: Åtgärder för att fler företag ska växa
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:87 Tisdagen den 9 aprilProtokoll 2012/13:87 24 § Svar på interpellation 2012/13:337 om åtgärder för att fler företag ska växa
Protokoll från debatten
Anf. 161 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Börje Vestlund har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att få fler företag att växa.
Till att börja med vill jag betona att arbetet med att stärka näringslivsklimat och entreprenörskap står högt på regeringens agenda. Sedan Alliansen tillträdde 2006 har en rad olika insatser genomförts för att öka intresset för att starta och driva företag men också för att förbättra förutsättningarna för tillväxt och utveckling i befintliga företag.
Regeringen har på olika sätt minskat kostnader och förbättrat villkoren för företagande och tillväxt bland annat genom sänkta företagsskatter och minskade administrativa kostnader. Reformer har också genomförts för att stärka efterfrågan och etablerings- och tillväxtmöjligheter för företag inom tjänstesektorn men också för att öppna upp möjligheter till företagande i sektorer där dessa tidigare varit begränsade.
Regeringen verkar också för att förbättra finansieringsmöjligheterna för växande företag, bland annat genom det föreslagna investeraravdraget och förbättringar i systemet för marknadskompletterande finansiering till företag. Inom webbportalen verksamt.se har en guide för offentlig finansiering nyligen lanserats för att underlätta för företagare att hitta rätt aktör och tillgängliga stöd.
Vidare arbetar flera av våra myndigheter med tillväxtfrämjande insatser. Ett av tre målområden för Tillväxtverkets verksamhet är att främja företags tillväxt. Detta omfattar 15 olika program. Stöd till produktutveckling av varor och tjänster och stöd till kompetensutveckling för tillväxt i småföretag är ett par teman inom denna verksamhet. Även Vinnova har ett flertal program och insatser som syftar till att främja innovation, affärsutveckling och tillväxt i företag.
Almi Företagspartner AB arbetar med finansiering och rådgivning till företag i olika utvecklingsfaser. De har flera produkter och erbjudanden anpassade för att stödja företag som vill växa. Bland annat finns expansionslån, företagscoachning, mentorskapsprogram, metodstöd för affärsutvecklingsprocesser samt en rad erbjudanden för utveckling i tidig fas, bland annat såddkapital och inkubation.
Även om regeringen gör mycket redan i dag, vilket jag hoppas har framgått av mitt svar, delar jag Börje Vestlunds uppfattning att det är viktigt att fortsätta utveckla insatser för att stödja växande företag. Det är genom fler och växande företag som vi säkrar tillväxt, sysselsättning och välfärd.
Anf. 162 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret. Min rubrik för denna interpellation hade jag tänkt mig vara
Behövs alla nya företag?
Det var naturligtvis med en viss ironi jag skrev detta, men jag fick inte lämna in den så på kammarkansliet, utan de ändrade rubriken.
Men det finns faktiskt en liten gnutta av sanning bakom det här. I väldigt stor utsträckning - och jag ska inte säga att det inte skulle gälla oss socialdemokrater också - har vi varit fokuserade på att få fler företag och att det ska startas nya företag. Möjligen är det på grund av det som vi inte har sett skogen för alla träd. Det är det som gör mig lite bekymrad. Man säger bland annat att man har gjort en del reformer, framför allt inom tjänstesektorn. Men om sanningen ska fram gäller det bara vissa delar av tjänstesektorn. Det har inte gjorts något generellt för tjänstesektorn.
Och så pratar man om skatter. Det är möjligt att skatter kan lösa många problem, men inte alla. Det är uppenbart att alla dessa reformer när det gäller att sänka skatter på olika sätt för företagen inte har gjort att de klarat av att växa.
Det är svårt att se de generella åtgärderna i regeringens politik. Det finns säkert bra projekt på Tillväxtverket, Vinnova och Almi. Jag var i dag inne på Tillväxtverkets hemsida och försökte leta efter sådana. Men tyvärr var det väldigt svårt att hitta dem, och det är väldigt svårt att veta vad man egentligen sysslar med.
Man brukar prata om det gap som finns när det gäller riskkapital, den döda dalen på mellan 5 och 20 miljoner, som är så svåra att hitta. Regeringen lade 2010 fram en proposition som hette
Företagsutveckling - statliga insatser för finansiering och rådgivning
.
Det var säkert bra. Men problemet var att man inte hade särskilt många skarpa förslag utan skulle återkomma. Då måste min fråga till statsrådet vara: När avser man att återkomma med alla dessa åtgärder som krävdes? Man hade egentligen bara ett enda skarpt förslag: större konkurrensutsättning av rådgivningsverksamheten. Detta kan vi ha olika uppfattningar om. Men det var det skarpa förslaget. I övrigt skulle man återkomma om formerna för detta.
Jag tror att alla i den debatten också var överens om att de statliga insatserna för riskkapital var väldigt fragmentiserade. Det som har hänt efter det är knappast att man har återkommit med några förslag. Det som man har återkommit med är att man har fragmentiserat det ytterligare genom att man bildade bland annat Inlandsinnovation. Inget negativt om Inlandsinnovation, men problemet är att det återigen finns ytterligare ett ställe där företagen kan söka pengar, men inget samlat ställe där man kan se hur företagen verkligen ska kunna växa och vilken statens insats ska vara för att företagen ska växa. Detta bekymrar mig väldigt mycket.
Min fråga till statsrådet är: När kommer vi att få se ett förslag som kan stärka företagen och få dem att växa med de statliga riskkapitalinsatserna?
Anf. 163 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Sveriges näringsliv behöver både fler företag och företag som växer. Därför är jag lite fundersam över vilken strategi som Socialdemokraterna har. Börje Vestlund får gärna utveckla den. När man tittar på Socialdemokraternas förslag kan man konstatera att ni har ett förslag som handlar om att skapa fler nya företag. Det är nyföretagargarantin på 50 miljoner, som ni pratar om. Det är märkligt att om Börje Vestlund tycker att det är oviktigt med fler nya företag, varför har man garantin som sin stora paroll och marknadsförde under S-kongressen?
De 50 miljonerna till garantin är en tämligen låg summa. Almis utlåningsverksamhet ligger på ungefär 2 miljarder. Exportkreditnämnden har en ram på 500 miljoner. Ert förslag rör 50 miljoner.
Låt oss titta på frågan hur fler växande företag ska skapas. Jag delar Börje Vestlunds åsikt. Vi behöver fler företag som vågar anställa fler, öka i omsättning och utöka sin verksamhet. Om vi tittar på Socialdemokraternas förslag handlar det om fördubblade arbetsgivaravgifter för unga. Hur skapar det växande företag? Det handlar om fördubblad restaurangmoms. Hur skapar det växande företag? Så kan jag hålla på. Det handlar om 8 miljarder i ökad bolagsskatt. Hur skapar det växande företag?
Vi ville från regeringens sida göra något generellt för hela tjänstesektorn när vi kom till makten 2006, men det satte EU stopp för. Därför valde vi att gå in i specifika områden i tjänstesektorn.
Vi ska inte glömma det regeringen gör för den växande företagssektorn, nämligen innovationssatsningarna. Tillsammans med innovationsstrategin som vi presenterade i höstas lägger vi 2 miljarder under en fyraårsperiod på strategiska forskningsområden och innovationscheckar till små och medelstora företag för att de ska få möjlighet att expandera och utveckla produkter och tjänster. Vi lägger pengar på test- och demoverksamhet, för möjligheten att utveckla företag. Vi lägger också pengar på de forskningsinstitut som finns i landet som är riktade till små företag och deras möjlighet att växa. Det är oerhört viktigt att se till att nystartade företag har möjlighet att växa.
Slutligen har vi frågan om det statliga riskkapitalet. Det är ungefär 17 miljarder i statligt riskkapital, fördelat på ett antal statliga aktörer. Vi gör nu en kraftig översyn av frågan. Det första var att vi vid årsskiftet slog samman Almi och Innovationsbron för att få
en
tydlig aktör i de tidiga skedena, för att slippa "dödens dal", som Börje Vestlund tog upp. Det är väsentligt att skapa Innovationsbrons viktiga verksamhet för tidiga skeden runt om i Sverige och förlägga den på Almis olika regionala kontor, så att fler delar av Sverige och fler företag ska få ta del av Innovationsbrons kunskaper och expertis.
Vi sade i budgetpropositionen i höstas att vi kommer att återkomma i kommande vårproposition och budgetpropositioner med förslag om hur vi ska fortsätta att utveckla det statliga riskkapitalet. Det tänker regeringen göra.
Anf. 164 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Det är alltid intressant att debattera med regeringen för man kommer alltid tillbaka till en och samma fråga, nämligen skatterna. Om man sänker eller justerar skatterna, om än så lite, ger det fantastiska resultat. Det är en enkel politik. Jag tror, fru talman, att politik är mer komplicerat än att man kan tillämpa en åtgärd för allt.
Jag är övertygad om att rätt hanterat kan både skattesänkningar och skattehöjningar ge de signaler som till exempel näringslivet eller för all del andra sektorer behöver, men det kan inte vara svaret på alla de svåra frågorna. De företag vi talar om i dag är inte de som kommer att låta bli att göra investeringar för att en skatt justeras. Här handlar det om företag som har idéer, vill satsa men hittar inte det riskkapital som behövs. Det är det stora bekymret för företagen. Det stora bekymret är inte om arbetsgivaravgiften höjs eller sänks. Jag förstår att statsrådet tycker att detta är komiskt, men det är inte den uppfattningen vi får när vi talar med företagen.
Däremot tror jag mycket mer på att det är riktigt att de strategiska innovationsprogrammen är väldigt viktiga. Där tror jag att vi är överens med regeringen. Sedan har vi lite olika uppfattningar om hur de ska utformas. Demonstrationsbäddarna är väldigt viktiga.
Det är säkert bra att man har slagit ihop Almi och Innovationsbron, men det hade varit mer intressant i det sammanhanget att se: Vad är det regeringen tänker göra med hela det statliga riskkapitalet? Det är 17 miljarder. Enligt de flesta bedömare är det förmodligen alldeles tillräckligt, kanske till och med i överkant. Men det behöver hanteras på ett bättre sätt så att företagen vet att de kan få del av det men framför allt vet hur de ska göra.
Verksamt.se är en utmärkt sajt. Den kan säkert utvecklas och göras bättre, men den fungerar utmärkt.
Det vi efterlyser är fortfarande framför allt: Vad är det man kan göra när företagen har startat, varit i gång en tid och vill växa? Det vi tycker att man ska göra där är framför allt att kunna satsa på exportrådgivning i betydligt större utsträckning än vad regeringen tycker. Vi tycker också att det är viktigt att man har en syn på just riskkapital för att kunna få pengar till sina företag i "dödens dal".
En annan sak som man skulle kunna komplettera med är att överlägga med finanssektorn: Hur ska vi kunna samarbeta kring dessa frågor så att vi får en gemensam syn? Det finns flera delar i det här. Det är dels de statliga riskkapitalinsatserna, dels finanssektorns kapitalinsatser. Det kan också vara affärsänglar och andra kapitalinsatser.
Här behövs det en samordning, inte så som sker nu, att det i princip är stuprör som går bredvid varandra och inte har någonting med varandra att göra. Det här tycker vi är bekymmersamt, och det här vill vi göra någonting åt.
Anf. 165 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Börje Vestlund säger att de företag som Socialdemokraterna lyssnar på inte vill ha sänkta arbetsgivaravgifter. Då undrar jag vilka företag de lyssnar på.
Varje företagare jag har varit ute hos under mina tio år som aktiv politiker för fram nästan samstämmiga uppgifter: Sänkta kostnader för att anställa, det vill säga sänkta arbetsgivaravgifter, är en viktig del.
Den andra delen handlar om minskat regelkrångel, som många småföretagare lyfter upp. Därför är det märkligt att Socialdemokraterna kräver att regeringen så snabbt som möjligt ska återkomma med månadsuppgiftslämning. Vilka småföretagare har de lyssnat på där?
Det tredje som brukar lyftas fram när man pratar med småföretagare är kapitalförsörjning, precis det som Börje Vestlund pratar om. Det är därför regeringen har lagt fram förslaget om ett investeraravdrag, ett riskkapitalavdrag. Man ska kunna satsa 1,3 miljoner i grannens, Oppfinnar-Jockes eller barnbarnets affärsidé och kunna dra av 15 procent i deklarationen, detta för att stimulera fler affärsänglar eller fler människor att satsa på goda idéer.
Utöver den investeraravdragsstimulansen vill vi att det statliga riskkapitalet ska främja också banksektorn. Jag kan ta exemplet Almi. Under 2012 har Almis utlåning medfört att banker och andra finansiärer lånat ut ytterligare 5 miljarder till företag. Almis egen utlåning var på 2,11 miljarder 2012. Samma år hade banker och andra finansiärer en utlåning på 5 miljarder till företag. Detta innebär att för varje krona som det statliga Almi lånar ut får företagen låna ytterligare 2:30 kronor från banker eller andra kreditgivare. Där kan staten spela en viktig roll.
Anledningen till att vi gör översynen av det statliga riskkapitalet är att vi vill att det ska arbeta mer effektivt. Vi vill också att det ska arbeta i tidigare skeden och marknadskomplettera. Det är själva syftet med den större översyn som regeringen nu gör av det statliga riskkapitalet.
Anf. 166 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Det jag sade var inte att jag inte är övertygad om att de flesta företag vill ha en sänkt arbetsgivaravgift - det är jag helt övertygad om. Men det är inte det som är den känsliga delen för de företag som vill satsa och växa. Däremot är det naturligtvis till nytta för små företag som ska anställa sin förste anställde. För dem är det mycket viktigare att man tänker på detta.
Här är frågan hur man ska kunna använda till exempel testbäddar. Innovationsstrategi är viktigt, och där tror jag att vi är överens.
Den idé som Socialdemokraterna hade med Almi var att Almi skulle vara marknadskompletterande i den meningen att man skulle ha en aktiv roll i att diskutera med bankerna. Det är ju alldeles utmärkt! Nu menar vi att man måste gå vidare med det, för Almi har en roll där man inte kan gå in i företag med mer än 225 eller 250 anställda - jag kommer inte ihåg vilken siffra som är rätt - men större företag än så kan man inte gå in i. Det är viktigt att det finns kapital även för de företagen och att vi kan hjälpa till där när marknadsaktörerna inte fungerar.
Vi i staten ska vara marknadskompletterande. Det är vi alla överens om i den här kammaren. Men i den del där marknaden inte fungerar måste faktiskt staten visa att vi kan komplettera. På vilket sätt kan vi få dem att höja detta från de 5 miljoner man pratar om - man brukar säga från 5 till 20 miljoner. Där borde staten kunna spela en större roll tillsammans med innovationsstrategier, testbäddar och annat. Detta är en viktig sak som efterfrågas i dag.
Anf. 167 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Utan företag, inga jobb. Utan företag, ingen välfärd. Företagen och de som arbetar och betalar skatt i Sverige är förutsättningen för att vi ska kunna ha råd med infrastruktur, grundläggande trygghet, trygghetssystem och välfärdsverksamheter som skola, vård och omsorg. Därför är en god näringslivspolitik A och O för att samhället ska funka. Då handlar det både om kompetensförsörjning och om infrastruktur. Det handlar om sänkta kostnader och skatter på företagande, men det handlar också om regelförenkling. På alla dessa områden jobbar regeringen intensivt.
En hel del har gjorts. En hel del återstår såklart också. Det är därför som vi vill fortsätta efter valet 2014 för att göra Sverige än mer företagsamt.
Jag vill tacka för den här interpellationsdebatten om hur vi stärker företagsamheten i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.