Åtgärder för att bekämpa arbetslösheten
Interpellation 2024/25:176 av Serkan Köse (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-11-01
- Överlämnad
- 2024-11-04
- Anmäld
- 2024-11-05
- Sista svarsdatum
- 2024-11-19
- Svarsdatum
- 2024-11-22
- Besvarad
- 2024-11-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Vi är nu halvvägs in i mandatperioden, och Sverige står mitt i en allvarlig jobbkris som gör landet fattigare. Arbetslösheten är nu den högsta på tio år, om vi bortser från under pandemin. Uppemot en halv miljon svenskar är utan arbete samtidigt som varslen fortsätter att dugga tätt.
Regeringen har förvärrat läget på arbetsmarknaden genom att driva fram stora uppsägningar inom både sjukvården och byggsektorn. Trots varningar från flera håll har regeringen fortsatt att underfinansiera regionerna och låtit byggsektorn stanna av, vilket har tvingat ut ännu fler i arbetslöshet.
När fler blir av med jobbet blir det också svårare att finansiera vår välfärd. Alla förlorar på en växande arbetslöshet. Det tuffa arbetsmarknadsläget är visserligen inte enbart regeringens fel, men regeringens passivitet har tydligt förvärrat krisen.
En mer framåtlutad politik hade kunnat rädda arbetstillfällen, och en aktiv arbetsmarknadspolitik värd namnet hade kunnat rusta fler arbetslösa för att kunna ta de jobb som finns när kurvorna så småningom vänder uppåt igen. Men sådana initiativ lyser alltjämt med sin frånvaro. Det är tydligt att regeringen saknar en plan för att få fler människor i arbete.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson:
Med tanke på det allvarliga arbetsmarknadsläget, med hög arbetslöshet och växande varsel inom bland annat sjukvården och byggsektorn, vilka konkreta åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att bekämpa arbetslösheten och stärka arbetsmarknaden?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:176
Webb-tv: Åtgärder för att bekämpa arbetslösheten
Dokument från debatten
- Fredag den 22 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:35
- Protokoll 2024/25:35 Fredagen den 22 novemberProtokoll 2024/25:35 Svar på interpellation 2024/25:176 om åtgärder för att bekämpa arbetslösheten
Protokoll från debatten
Anf. 28 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Serkan Köse har, med tanke på det allvarliga arbetsmarknadsläget, med hög arbetslöshet och växande varsel inom bland annat sjukvården och byggsektorn, frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att bekämpa arbetslösheten och stärka arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När regeringen tillträdde var inflationen mycket hög. Det har inneburit en tung ekonomisk börda för såväl hushåll som företag, kommuner och regioner. Den överordnade uppgiften för den ekonomiska politiken har sedan regeringen tillträdde varit att bekämpa inflationen. Den kampen är nu vunnen.
Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar reformer inom framför allt tre områden. Det handlar om att fortsätta stärka hushållens köpkraft, om reformer för ökad tillväxt och om att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete.
För att möta den höga arbetslösheten har regeringen lämnat förslag i höstbudgeten om sänkt skatt på arbete och satsningar på utbildning och stöd till personer långt från arbetsmarknaden. Regeringen föreslår även ett nytt jobbskatteavdrag för vanligt folk. Det ska alltid löna sig att arbeta, och många hushåll har pressats hårt av höga kostnader.
Men det räcker inte att bara sänka skatten på arbete. Många arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden. Därför föreslås en förstärkning av Arbetsförmedlingens stöd till arbetssökande med stora stödbehov. I budgetpropositionen för 2025 föreslås ett tillskott på 79 miljoner kronor. För 2026 föreslås 158 miljoner kronor, och från och med 2027 tillförs 238 miljoner kronor.
Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Utbildning av hög kvalitet stärker individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och gör det möjligt att ta till vara allas kompetens.
Satsningarna som gjorts på fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen förbättrar tillgången till utbildning så att fler snabbt kan komma i arbete. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen ett tillskott på 900 miljoner kronor för cirka 11 000 utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux, det vill säga yrkesvux. Dessutom dubbleras bidraget till handledare i lärlingsvux.
Alla som kan arbeta ska göra det. Höga krav ska ställas på den som söker jobb, och detta ska kombineras med att arbetslösa erbjuds rätt stöd och insatser. Dessutom ska det finnas tydliga aktivitetskrav för att få bidrag.
Arbetsförmedlingen har i årets regleringsbrev fått ett fortsatt uppdrag att öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetslösa. Den som står utan arbete måste vara beredd att läsa in en utbildning, omskola sig eller söka jobb i en annan kommun.
Anf. 29 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Under en pressbriefing inför 2024 sa finansminister Elisabeth Svantesson att vi skulle räkna med ännu fler konkurser och ett utsatt läge för regionerna. Därefter har vi fått pressmeddelande efter pressmeddelande och nyhetsklipp efter nyhetsklipp om läget på svensk arbetsmarknad.
Den 14 maj gick Arbetsförmedlingen ut med att arbetsmarknaden försvagades. I augusti intervjuades Johan Pehrson i tidningen Arbetet, och det talades om den högsta arbetslösheten på tio år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den 15 oktober kunde vi se att Arbetsförmedlingen meddelade att långtidsarbetslösheten fortsatte att öka. Den 22 oktober talade Arbetsförmedlingen om rekordstora utbetalningar från akassan under tredje kvartalet, då 34 procent fler fick ersättning från akassan. I oktober talade även regeringen själv om att arbetslösheten fortsatte att stiga, och Arbetsförmedlingen berättade om stora skillnader mellan arbetslösheten i olika delar av Sverige.
Nu i november har Arbetsförmedlingen sagt att arbetslösheten fortsätter att stiga och att nästan 362 000 människor är utan arbete.
Därför har vi den här debatten i dag, fru talman. Jag hade förväntat mig att statsrådet i interpellationssvaret skulle visa att han förstod allvaret på svensk arbetsmarknad. Men tyvärr kan vi konstatera att det är tydligt i regeringens svar att man inte inser att vi har en kris på svensk arbetsmarknad. Låt mig konstatera, Mats Persson, att vi har en arbetsmarknadskris i dag. Sedan statsrådet tillträdde har arbetslösheten ökat för alla grupper, fru talman: ungdomar, långtidsarbetslösa och till och med de som tidigare stod nära arbetsmarknaden.
Fru talman! Regeringen skyller ofta på inflation och lågkonjunktur. Men andra länder i Europa har samma utmaningar. Ändå lyckas de vända trenden. Problemet är inte omvärlden utan regeringens passivitet.
Fru talman! För att tala klarspråk: Sverige står i dag inför den högsta arbetslösheten på tio år, om vi bortser från pandemin. Det är fråga om siffror som regeringen själv bekräftat. Vi har i dag över 361 000 människor som står utan arbete. 145 000 har varit arbetslösa i över ett år. Bland dessa finns 45 000 ungdomar som fortfarande väntar på sitt första jobb. Bakom den här statistiken, fru talman, finns det en människa, en familj som kämpar för att få ekonomin att gå ihop och ett samhälle som riskerar att slitas isär av klyftor och hopplöshet.
Samtidigt, fru talman, visar EU-kommissionens senaste prognos att Sverige hör till länderna med sämst tillväxt i EU. Med en förväntad bnp-ökning på endast 0,3 procent under 2024 placerar vi oss bland unionens svagaste ekonomier. Det är uppenbart att detta inte bara är ett resultat av global inflation eller lågkonjunktur. Det är också ett resultat av politiska beslut - eller snarare brist på politiska beslut.
Statsrådet nämner att regeringen förstärker Arbetsförmedlingens stöd till arbetssökande med stora stödbehov och att man vill återupprätta arbetslinjen. Men låt oss titta på verkligheten! Jag har budgeten med mig här. 79 miljoner kronor föreslås till förstärkning av Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader och stöd till personer som är långt ifrån arbetsmarknaden. Vad statsrådet inte nämner, fru talman, är att dessa pengar tas från anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser; vi ser en minskning med 160 miljoner kronor i budgeten. Det innebär att man omfördelar resurser snarare än tillför nya medel. Då är frågan: Hur ska det kunna hjälpa fler människor tillbaka till arbetsmarknaden att de program och insatser som behövs för att rusta människor minskar? Man drar ju ned på resurserna.
Det som statsrådet säger om utbildningsplatser är inte heller riktigt sant, men det får jag komma tillbaka till i nästa inlägg.
Återigen, fru talman: Jag vill gärna ha en seriös diskussion om läget på svensk arbetsmarknad, och jag förväntar mig att statsrådet kommer tillbaka med konkreta reformer för hur vi ska få fler människor i arbete.
Anf. 30 Leif Nysmed (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag får tacka för svaret till att börja med. När jag såg Serkan Köses interpellation tänkte jag: Jag måste ansluta mig till den här debatten.
Serkan lyfter fram den allvarliga situationen inom byggsektorn, och jag är själv från byggsektorn. Jag har arbetat där sedan 1989 och upplevt både uppgångar och nedgångar i konjunkturerna. I dagsläget är lågkonjunkturen väldigt tydlig i byggbranschen. Det är över 11 700 bara i Byggnads akassa i dag. Då står det ett antal till utanför akassan också, vilket jag dock inte har siffran för. Bostadsbyggandet är rekordlågt, och det stiger inte. Det börjar sjunka igen nu, enligt den senaste siffran jag såg i veckan. Behovet av nya bostäder är långt större än vad som byggs. Konkurserna är extremt många inom bygg. I våras gick varje dag sju företag inom byggbranschen i konkurs. Men trots alla dessa övertydliga signaler har regeringen och dess stödparti Sverigedemokraterna inte gjort någonting för att vända utvecklingen i byggsektorn.
Statsrådet hänvisar till inflationsbekämpning. Inflationen har sjunkit i hela världen, och det är inte regeringens förtjänst. Däremot har regeringens ovilja att hålla hjulen igång inom byggsektorn lett till det låga bostadsbyggandet och den höga arbetslösheten bland svenska byggnadsarbetare, vilket i sin tur hotar hela kompetensförsörjningen inför framtiden. Under 90talskrisen var det cirka 20 000 personer som lämnade byggbranschen, och vi ser liknande effekter i dag.
Jag lyssnade på en tidigare interpellationsdebatt där statsrådet Mats Persson lyfte fram att han tror på att få lära på jobbet. Det gör jag också. Men av de elever i Stockholmsregionen som lämnade gymnasiets byggprogram i våras fick endast 10 procent lärlingsanställning. Smaka på den - 10 procent! Liknande katastrofala siffror finns även på flera andra platser i landet. Det minskar attraktiviteten för byggbranschen kraftigt. Vi förlorar svenska utbildade byggnadsarbetare som vi inte behöver sätta i utbildning utan som kan det här. De blir arbetslösa i dag. Samtidigt får inte lärlingar komma in på arbetsmarknaden för att lära ett yrke som de verkligen brinner för och älskar.
Vi ska bygga upp en byggnads- och reparationsberedskap inom civilsamhället för att klara kriser och i värsta nödfall ett krig. Men om vi har förlitat oss enbart på utländsk arbetskraft, vilket vi i stor utsträckning gör i dag, och tappat den inhemska kompetensen kommer vi som land att stå nakna vid en allvarlig kris.
Men för att inte endast kritisera regeringen vill jag också spela in några förslag på åtgärder som är möjliga att vidta vid offentlig upphandling inom byggsektorn.
Man kan börja med att begränsa antalet underentreprenörer på byggarbetsplatser, exempelvis till två led nedåtgående. Det skulle göra att fler bolag faktiskt måste anställa egen personal. Vi har i Sverige stora byggföretag som minskat sin egen personal till förmån för att ta in ett antal underentreprenörer, många gånger med utländsk arbetskraft, vilket har gjort att den svenska arbetskraften dränerats. För att både minska byggfusk och säkra arbetsmiljöer kan man ställa krav på att personalen ska vara yrkesutbildad och ha språkkunskaper. Man kan ha lärlingsklausuler för att byggelever ska kunna få praktik och kunna få lärlingsanställningar efter gymnasietiden. Inte minst behövs det uppföljning och kontroll för att säkerställa att kraven efterlevs, så att arbetslivskriminalitet förhindras. De här kraven ställs på flera ställen i landet, bland annat i Region Uppsala, och den tidigare regeringen ställde dem i samband med investeringsstödet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Min fråga till statsrådet är: Kan statsrådet tänka sig att införa sådana här krav på nationell nivå vid offentlig upphandling för att säkerställa att vi värnar vår kompetensförsörjning inom byggsektorn i landet?
(Applåder)
Anf. 31 Patrik Lundqvist (S)
Fru talman! Arbetslösheten är en fråga som får på tok för lite uppmärksamhet i dag. För 20-25 år sedan, och kanske ännu närmare i tiden till och med, hade dagens arbetslöshetssiffror resulterat i ett ramaskri över hela linjen, både politiskt och i civilsamhället. Det hade varit en chock. I dag står vi här och pratar nästan som att jaja, några tiondelar lägre så kan vi nog fixa det här. Vi har en minister som inte riktigt verkar ta frågan på allvar. Vissa kollegor här har naturligtvis haft en lite annan tongång. Men det känns inte som att det finns någon krismedvetenhet hos regeringen.
Jag skulle vilja hänvisa statsrådet och andra intresserade till den granskning som Konjunkturinstitutet gjorde 2021 av olika sätt att stimulera ekonomin och vad de ger för resultat på arbetslösheten. Där konstateras att om man använder 1 procent av bnp till offentliga investeringar leder det till 1 procents sänkning av arbetslösheten. Om man däremot lägger samma summa på skattesänkningar leder det till bara 0,3 procents sänkning av arbetslösheten.
Om man säger sig slåss för något slags arbetslinje gör man alltså ett rejält felslut om man använder statens utökade resurser, reformutrymmet, till skattesänkningar. Det är faktiskt helt ofantligt dåligt. Det ger över tre gånger så mycket effekt om man investerar i Sverige direkt - till exempel i byggsektorn, som vi hörde om här tidigare - som om man sänker skatterna, vilket den här regeringen dessutom har gjort allra mest för dem som har högst inkomster.
Det finns definitivt anledning att se över hushållens ekonomiska situation och att stötta hushåll som har haft det svårt i inflationen. Men man gör det på ett sätt som inte har stor effekt på arbetslösheten. Dessutom ger man till dem som redan hade störst chanser att klara av inflationen.
Då har man verkligen inte levererat på någon arbetslinje. Man har levererat till de rika, till dem som har mycket kapital och kanske framför allt till dem som står bakom Moderaternas politik. Men man har verkligen inte drivit någon arbetslinje.
Det måste vi ändra på. Det är dags att ta den lärdom som finns och använda den för att se till att Sverige går mot en bättre sysselsättning. Det är ett samhälle som byggs upp för alla och där alla har ett arbete att gå till. Det är en plats i tillvaron att kalla sin, att kunna bygga sitt liv så som man själv vill och att se till att skapa sin egen tillvaro tillsammans.
Det gör vi helt klart inte med fler skattesänkningar, som regeringen tycker är vägen framåt. Vi gör det med en rejäl arbetslinje där vi fokuserar på att sätta människor i arbete, skapa värden i Sverige och bygga Sverige starkt för alla.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är vad Konjunkturinstitutet visar att vi kan göra om vi investerar i Sverige. Vi måste välja den vägen framåt. Det hoppas jag att ministern säger att han vill göra när han kommer tillbaka med sina svar.
(Applåder)
Anf. 32 Ciczie Weidby (V)
Fru talman! Jag kunde inte låta bli att ansluta till debatten när jag så att säga hade statsrådet på tråden.
Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt skydd mot arbetslöshet. Det står i artikel 23 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Rätten till arbete, som även omfattar rätten för var och en att kunna förtjäna sitt uppehälle genom fritt valt eller antaget arbete, förtydligas i artikel 6 i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Rätten till arbete för personer med funktionsnedsättningar förtydligas också. Konventionen talar om att rätten till arbete och sysselsättning även ska gälla personer med funktionsnedsättning. De ska också ha lika villkor som alla andra.
Bara för att man har en funktionsnedsättning betyder inte det att man inte på samma sätt som alla andra vill förtjäna sitt uppehälle. Man har också rätt att kunna få göra det genom ett fritt valt eller antaget arbete på arbetsmarknaden i en arbetsmiljö som är öppen, och så vidare.
Det är nu 15 år sedan som konventionen trädde i kraft i Sverige. Men det finns många brister i arbetet med att Sverige ska leva upp till konventionen om att alla människor ska ha rätt till arbete och en egen försörjning.
Det skulle vara lätt att rabbla fakta. SCB har tagit fram jättemycket data på området om hur många personer med olika funktionsnedsättningar som är arbetslösa. Det är samma procentsats på 40 procent över tid. Det är alltid likadant oavsett vad vi har för konjunktur och alldeles oavsett vilken regering vi har. Detta är en grupp som alltid blir åsidosatt och vars rättigheter och skyldigheter inte uppmärksammas.
Av en annan debatt jag hade med Mats Persson märker jag att han vinklar in sig på människors skyldighet att ta arbete och att inte leva på bidrag. Det är den klassiska liberala linjen och synen på människor.
När man träffar personer från funktionsrättsrörelsen säger de: Men snälla, var är vår rätt att få delta på arbetsmarknaden? Vi blir alltid hänvisade till en massa åtgärder, bidrag och så vidare. Jag får aldrig vara med och bidra och själv känna att jag går till jobbet, att jag bidrar till min egen försörjning och att jag lever ett liv som jag själv får bestämma över.
Herr talman! Jag tänker att Mats Persson jättegärna får berätta: Hur ska regeringen se till att alla personer inte bara ska ha utan också har rätt att få en sysselsättning som är meningsfull för dem?
Anf. 33 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Herr talman! Tack till deltagarna i interpellationsdebatten för en utmärkt debatt.
Det är viktigt att konstatera att det inte är någon walk in the park att få ned inflationen i ett land. Det är där Sverige befinner sig just nu efter en situation med chockhöjda räntor och jättehög inflation. Det är ingenting som någon politiker i Sverige har orsakat. Det är omvärlden som ställt oss inför det faktumet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är extremt viktigt att riksdagen, finanspolitiken och penningpolitiken från Riksbanken tillsammans tar frågan på allvar och agerar på ett ansvarsfullt sätt så att vi kan få ned inflationen och därmed få ned räntorna. Det är också det vi nu ser ske.
Det räcker att åka till vårt grannland Norge för att se att det inte är någon naturlag att det måste vara på det sättet. Där har man mycket högre inflation än vi har här och har inte kunnat sänka räntan i den utsträckning som vi har kunnat göra i Sverige.
Det är viktigt att vi har bedrivit en ansvarsfull ekonomisk politik för att få ned räntorna och få igång de ekonomiska hjulen så att de snurrar snabbare.
Det är också viktigt att konstatera att Sverige och vår samhällsmodell fungerar väldigt bra på många sätt. Vi har en av de högsta sysselsättningsgraderna i Europa.
Vi har många som är med i arbetskraften. Vi har inga hemmafruar i Sverige. Det tycker jag är bra att vi inte har, utan kvinnor och män söker arbete. Vi har ett högt arbetskraftsdeltagande.
Men vi har ett glapp i kompetens mellan å ena sidan de arbetslösa och å andra sidan det som de offentliga och privata arbetsgivarna efterfrågar. Det glappet behöver vi på olika sätt sluta.
Det är därför regeringen satsar väldigt mycket på yrkesutbildningar för att se till att människor kan gå en utbildning. Människor får många möjligheter i Sverige att gå en utbildning och har möjlighet att gå en utbildning som i slutändan leder till att de får ett arbete.
Regeringen gör också stora investeringar i framtiden och i tillväxt, med offentliga investeringar i infrastruktur och forskning för att på det sättet få ett Sverige som håller ihop.
Det bidrar också till att de ekonomiska hjulen snurrar snabbare. Det är viktigt nu när ekonomin återhämtar sig och vi på det sättet kan se längre fram att sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker.
Herr talman! Ciczie Weidby nämner de funktionsnedsatta. Det gör mig väldigt glad att ledamoten gör det. Precis som ledamoten beskriver är det en problematik som vi har haft i Sverige under lång tid och som ärligt talat inte har att göra med vilken regering vi har utan är ett problem vi har oavsett det.
Jag delar helt uppfattningen att vi behöver arbeta med arbetsgivarnas värderingar och synen på funktionsnedsatta i allmänhet i samhället. Det finns strukturella hinder som gör att människor inte ses som en resurs utan som ett problem, vilket gör att vägen till arbetsmarknaden blir längre.
Vi har en stolt tradition i Sverige att vi behandlar funktionsnedsatta med utgångspunkten att om människor kan arbeta så ska de ha möjligheten att få ett arbete. Vi har stödsystem i form av ett bolag, Samhall, som har som affärsidé och uppdrag från skattebetalarna och politiken att ta ansvar för människor och ge möjlighet till arbete för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är en viktig del för att se till att vi har stöd för dem som har det allra tuffast i samhället.
Anf. 34 Serkan Köse (S)
Herr talman! Statsrådet nämnde några länder, bland annat Norge. Man kan konstatera skillnaden mellan åtgärderna i Norge, Danmark och Tyskland och vad den här regeringen gör. I dessa länder har man vidtagit kraftfulla åtgärder för att skydda jobb och skapa nya möjligheter. Men här, herr talman, har vi en regering som verkligen sitter på händerna.
Mats Persson pratar gång på gång om att regeringen satsar på utbildning. Men när vi tittar på budgeten och resultatet kan vi konstatera att utbildningsbudgeten har minskat inom flera områden. Nedskärningar har till exempel drabbat folkhögskolorna, en av de viktigaste utbildningsreformerna för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen har inte heller kompenserat för inflation i sina satsningar, vilket gör att det faktiska värdet av de medel som tillförs är betydligt lägre än vad statsrådet säger.
Vi kan konstatera, herr talman, att sedan Mats Persson och Sverigedemokraterna tog över makten 2022 har budgeten för vuxenutbildningen skurits ned med över en halv miljard kronor. Och studiestartsstödet, ett stöd som gav kortutbildade arbetslösa en chans att vidareutbilda sig, håller man på att avskaffa.
Frågan är, Mats Persson: Hur ska människor utbilda sig och ta sig tillbaka till arbetsmarknaden när ni tar bort de verktyg som finns? Ni skär ned på dem. Är det här Mats Perssons arbetslinje?
Sverige har Europas tredje högsta arbetslöshet. Danmark, Norge och Finland vidtar åtgärder och förstärker arbetsmarknadspolitiken genom utbildning och omställning. I Sverige har vi en regering som med stöd av Sverigedemokraterna sänker skatten för dem som redan har mest, och dessutom lånar man till det. Inte ens Finanspolitiska rådet anser att detta är en insats som kommer att leda till att fler får jobb. Det kommer inte att hjälpa långtidsarbetslösa eller ungdomar som fortfarande väntar på sitt första jobb. Jag nämnde 45 000 ungdomar, Mats Persson!
Skillnaden mellan vår politik, den socialdemokratiska politiken, och Mats Perssons politik är att vi står inför investeringar. Vi står upp för att människor ska ha möjlighet till utbildning, omställning och aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser som ger fler människor möjlighet att komma tillbaka i arbete och försörja sig själva. Det är det som är arbetslinjen: att ge människor förutsättningar att försörja sig själva.
Herr talman! Under pandemin införde vi socialdemokrater någonting som hette korttidspermitteringar. Det räddade hundratusentals jobb. Vi återinförde extratjänster och investerade i välfärden, som är en motor för jobb, trygghet och tillväxt i Sverige. Att rusta människor för framtiden - det är det som är skillnaden mellan den socialdemokratiska politiken och den politik Mats Persson står för.
Herr talman! Vi befinner oss i halvtid i mandatperioden. Under de två år som Mats Persson och Sverigedemokraterna har styrt det här landet har tio års reallöneökningar utraderats. Arbetslösheten har nått sin högsta nivå på ett decennium, och Sveriges tillväxt är bland de lägsta i Europa. Detta, herr talman, är ingen naturlag. Detta är ett resultat av regeringens och Sverigedemokraternas politiska prioriteringar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min konkreta fråga till statsrådet Mats Persson är: På vilket sätt kommer nedskärningar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken, minskade resurser till Arbetsförmedlingen, avskaffandet av studiestartsstödet och försämringar i akassa från nästa år att leda till att fler kommer in på arbetsmarknaden? Är det arbetslinjen, Mats Persson, eller är det bara tomma ord utan verklig substans?
(Applåder)
Anf. 35 Leif Nysmed (S)
Herr talman! Jag tackar för svaret, men jag saknar en kommentar angående aktiva åtgärder vad gäller exempelvis offentliga upphandlingar för att säkerställa kompetensförsörjningen i Sverige för framtiden. Det handlar också om att möjliggöra för dem som går yrkesutbildningar att få ett jobb efter utbildningen. Det är dessa tankar jag skulle vilja dela.
Jag var lite aggressiv i mitt första inlägg, och det beror på att den här frågan berör mig väldigt mycket. Jag har många vänner som jobbar inom byggsektorn som drabbas hårt just nu, och jag ser hur det här bromsar Sveriges utveckling.
En satsning inom byggsektorn är också en motor för att få igång tillväxten. En gammal sanning är att en byggnadsarbetare sätter tre andra i arbete. Det skapar multiplikatoreffekter som får igång hela samhället. För mig är det förvånansvärt att man stoppar investeringsstödet. Det första regeringen gjorde var att i ett slag stoppa 20 000 hyreslägenheter - i en tid då bostadsbyggandet sjönk! Det är för mig helt bakvänt.
Ni var ju med på detta en gång i tiden, Mats Persson. Då ställde vi krav i investeringsstödet på att det skulle finnas lärlingar och på att byggelever skulle kunna få komma ut på praktik. Det går att göra om man vill, men jag ser inga ansatser från dagens regering att vilja göra någonting.
En annan fråga som jag vill skicka med och som jag tycker att ni borde tänka lite mer på är arbetsmarknadsprövning och att återinföra den. Jag hade en interpellationsdebatt före sommaren med Maria Malmer Stenergard, som hade den frågan innan hon bytte arbetsuppgift. Hon sa då - när jag inte hade rätt till fler inlägg - att hon inte ville ge facken vetorätt mot anställningar. Därför säger vi nej till arbetsmarknadsprövning, sa hon. Det är ju en rent ideologiskt förblindad orsak! I stället borde regeringen se att det behövs åtgärder för att rädda svensk arbetsmarknad.
Jag vill gärna höra lite kommentarer om vad ni vill, speciellt när det gäller de offentliga upphandlingarna. Där vill jag gärna få lite mer svar. Tyvärr har jag inte rätt till fler inlägg i debatten.
Anf. 36 Patrik Lundqvist (S)
Herr talman! Jag tänkte knyta an lite grann till en tidigare debatt vi har haft här om nystartsjobben och också säga något om det som Leif pratade om.
Byggsektorn kommer någon gång att vända. I den bästa av världar hade vi haft en regering som satsade och såg till att vi klarade av denna missmatchning mellan bostadsbehoven och arbetslösheten. Vi borde bygga bostäder genom att se till att pengarna går till det vi verkligen behöver i samhället. Vi behöver bostäder, och det finns pengar. Men vi lägger dem på annat i stället för att lägga dem på att bygga bostäder och se till att folk får jobb och kan skapa sig en framtid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Oavsett hur lång tid det kommer att ta innan det vänder behöver vi också se till att de jobb som skapas i byggsektorn går till byggarbetare med rimliga löner och svenska villkor. Den svenska modellen ska följas, helt enkelt. Vi måste se till att de jobb som skapas inte går till utnyttjade människor från andra länder eller från Sverige som får jobba under slavliknande villkor och kanske inte ens vet om de har ett jobb i framtiden.
Vi måste se till så att alla klarar av att försörja sig på de arbeten som skapas här, och då måste vi också ha någon form av kontroll på byggsektorn när den kommer igång.
Jag skulle vilja hänvisa till det som kallas för Oslomodellen. Man har där sett till att ställa krav på rimliga villkor. Man ställer krav på insyn i byggbranschen när man upphandlar. Den offentliga sektorn är en av de största byggarna även i Sverige, och vi behöver se till att detta funkar.
Herr talman! Låt oss ta med oss detta in i framtiden och se till att de jobb som kommer att skapas också blir vettiga jobb för rediga arbetare med rediga villkor!
Anf. 37 Ciczie Weidby (V)
Herr talman! Jag har givetvis respekt för att Mats Persson inte hann lyfta alla förslag som regeringen har för att stärka rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning.
Jag har ett litet förslag. Funktionsrätt Sverige och Vänsterpartiet tycker till exempel att det vore en väldigt smart och bra idé att ta fram en nationell handlingsplan som innehåller mål och åtgärder för att se till att höja sysselsättningsgraden hos personer med funktionsnedsättning så att den hamnar på samma nivå som hos den övriga befolkningen.
I en sådan nationell handlingsplan kan man ta fram och diskutera exempelvis Samhall eller i vilken utsträckning och på vilken nivå man ska ha lönebidragsanställningar, men naturligtvis också företagens ansvar. Det finns många länder som säger att när man har över ett visst antal anställda har man också vissa skyldigheter. På så vis kan man tvinga in en mångfald och ta ett samhällsansvar för att alla människor ska ha rätt att arbeta.
Jag skulle verkligen se fram emot att den här regeringen visade att dess arbetslinje, att man ska ta jobb i stället för bidrag, faktiskt också gäller dessa personer, som inte vill någonting annat än att gå från bidrag till jobb och få känna sig viktiga och behövda på arbetsmarknaden.
Det kan hända att jag får ta en särskild debatt, herr talman, med statsrådet om funktionsrättsfrågorna och de funktionshindrades möjligheter och rättigheter på arbetsmarknaden. Men en nationell handlingsplan vore kanoners.
Anf. 38 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att vi i en sådan här debatt är lite sjysta mot varandra och intellektuellt hederliga. Det är klart att ingen i Sverige tror eller tycker att det är regeringens fel att vi har hög inflation i Europa och världen. Det beror ju på att omvärlden är hemsk. Vi har ett krig i Europa, och det kriget har inneburit att inflationen i hela västvärlden blivit jättehög. Det är varken Socialdemokraternas eller den borgerliga regeringens fel. Det är Vladimir Putins fel. Vi kan väl vara sjysta mot varandra och beskriva det som det faktiskt är.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan är vår uppgift att hantera detta på bästa sätt. Det är möjligt att vi har olika uppfattningar i kammaren om hur situationen ska hanteras, och det tycker jag att vi kan ha respekt för.
Regeringens uppfattning är att inflationsbekämpningen är helt avgörande för att Riksbanken i nästa skede ska kunna sänka räntorna så att svenska hushåll, som just nu har det mycket tufft, ska kunna få det bättre. För den som jobbar handlar det om att kunna göra en semesterresa med familjen när räntorna går ned. För den som har en tuffare ekonomisk situation handlar det om att inte längre behöva ta av sina sparpengar. För den som har det ännu tuffare handlar det om att man nu, tack vare räntesänkningar och regeringens skattesänkningar till dem som jobbar, kommer att kunna få en mycket bättre ekonomisk situation.
Oavsett vilken ekonomisk situation man har är det väldigt stora grupper som nu får det bättre därför att vi med ansvarsfull politik har sett till att inflationen går ned så att räntorna också kan sjunka. Det är väldigt viktigt.
Det är också viktigt för den som är arbetslös. Det betyder att företagen vågar investera. Det betyder att byggsektorn kan komma igång. Det betyder att vi kommer att se investeringar i ökat bostadsbyggande. Det betyder också att när de ekonomiska hjulen rullar kommer arbetsgivarna att bli mer benägna att anställa människor.
Då är det viktigt att de arbetslösa är rustade för att ta de jobb som arbetsgivarna erbjuder - att vi har ett utbildningssystem. Det är därför vi nästa år kommer att ha 120 000 utbildningsplatser i yrkesvux, yrkeshögskola etcetera så att människor kan skaffa sig en yrkesutbildning som leder till ett arbete. Det är väldigt viktigt. Det är också en väldigt viktig del av regeringens politik. Vi kompletterar Riksbankens penningpolitik och ser till att investera i framtiden för tillväxt, men vi ser också till att det finns utbildningsmöjligheter så att människor kan ta de lediga jobb som finns.
Anf. 39 Serkan Köse (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Den här debatten har återigen visat att regeringen saknar insikt om den kris vi står inför på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten, återigen, är den högsta på ett decennium, men i stället för att stärka resurserna väljer regeringen att skära ned resurserna till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det är en politik som lämnar människor bakom sig. Det är ingen arbetslinje utan en arbetslöshetslinje som den här regeringen driver.
Nedskärningar i vuxenutbildningen med en halv miljard kronor, avskaffande av studiestartstödet och minskade resurser till Arbetsförmedlingen har gjort det svårare för människor att få någon typ av möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Detta kan inte skyllas på någon annan. Här har regeringen ett ansvar.
Herr talman! Varje arbetslös individ är inte bara en siffra utan en människa som vill bidra och arbeta. Jag menar att alla som kan arbeta ska arbeta, men för att det ska ske är det viktigt att regeringen kommer in med åtgärder och insatser för att se till att människor får det stöd de behöver för att kunna komma ut på arbetsmarknaden. I stället väljer man att sänka skatten för de rikaste. Hur kommer det att hjälpa människor som står långt ifrån arbetsmarknaden?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har tidigare nämnt att vi socialdemokrater har valt att agera. Under pandemin räddade vi tusentals jobb i Sverige. Vi investerade i utbildning, satsade på välfärden och rustade människor för framtidens arbetsmarknad. Vi vet att lösningarna finns, herr talman. Frågan är om den här regeringen vill titta på och använda de lösningar som vi tidigare har använt.
Man nämner ofta andra länder. I Danmark har man en plan. I Tyskland har man en plan. I andra länder har man en plan. Vad är Mats Perssons plan för att hantera den ökade arbetslösheten i Sverige? Vi hör oftast tomma ord, och skattesänkningar verkar vara lösningen på alla frågor.
Herr talman! Till skillnad från den här regeringen kommer vi socialdemokrater aldrig att acceptera att människor lämnas bakom. Vi kommer att fortsätta kämpa för fler jobb, för trygghet och för ett Sverige där alla människor får chansen till ett jobb att försörja sig själva på. Det är en socialdemokratisk arbetslinje.
Tack för debatten!
(Applåder)
Anf. 40 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Herr talman! Jag tackar Serkan Köse med flera för den här interpellationsdebatten.
Det finns en väldigt tydlig skiljelinje i svensk politik. Den går mellan regeringens arbetslinje och Socialdemokraternas bidragslinje.
När vi sänker skatten för folk som jobbar och gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete röstar Socialdemokraterna nej till det och höjer bidragen och gör det mindre lönsamt att jobba i stället för att leva på bidrag. När regeringen går fram med skärpta krav på arbetslösa och reformerar akassan för att se till att den verkligen är en studsmatta där man studsar tillbaka och ingenting man lever på år efter år kritiserar Socialdemokraterna det. När vi stimulerar byggsektorn med höjt rotavdrag röster Socialdemokraterna nej till det, trots att det är en påtaglig stimulans till byggsektorn. När vi på olika sätt skärper kraven på människor, har höga förväntningar på människor och ser till att arbetslinjen fungerar röstar Socialdemokraterna nej till det.
Regeringens arbetslinje möter oppositionens och Socialdemokraternas bidragslinje. Det är väldigt tydligt var skiljelinjen i svensk politik går. Det är tydligt för väljarna, tydligt för mig och tydligt för den som lyssnar: arbetslinjen mot bidragslinjen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.