Återvunnen energi
Interpellation 2008/09:196 av Eriksson, Alf (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-12-05
- Anmäld
- 2008-12-08
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-12-15
- Sista svarsdatum
- 2008-12-19
- Besvarad
- 2009-01-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 5 december
Interpellation
2008/09:196 Återvunnen energi
av Alf Eriksson (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Runt om i landet finns exempel på projekt där så kallad spillvärme används som energikälla för lokala fjärrvärmenät. Projekten har i många fall ingått i de lokala investeringsprogram som den förra socialdemokratiska regeringen tog initiativ till. Många goda erfarenheter finns, och tekniken har utvecklats på ett positivt sätt.
För att få en långsiktigt hållbar energipolitik är det av största vikt att vi använder producerad energi på ett så effektivt sätt som möjligt. För närvarande släpps stora mängder högklassig energi ut i luft och vatten till ingen nytta. Sannolikt handlar det om flera tiotals terawattimmar som inte tas i anspråk utan måste produceras som jungfrulig energi vilket tär på jordens resurser.
Jag vill därför fråga näringsministern vilka åtgärder hon tänker vidta, dels för att kartlägga tillgången på energi som kan återanvändas, dels för att återvinna dessa stora energimängder in i energisystemet.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:196
Webb-tv: Återvunnen energi
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:57 Torsdagen den 15 januariProtokoll 2008/09:57 8 § Svar på interpellation 2008/09:196 om återvunnen energi
Protokoll från debatten
Anf. 36 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Alf Eriksson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta dels för att kartlägga tillgången på energi som kan återanvändas, dels för att återvinna dessa stora energimängder in i energisystemet.
Jag delar Alf Erikssons syn att det är angeläget att tillvarata spillvärme från bland annat industriprocesser i fjärrvärmenäten. Totalt svarade spillvärmen för drygt 7 procent av den tillförda värmen i fjärrvärmenäten under 2007. Detta innebär att Sverige är ledande i världen på att tillvarata spillvärme i fjärrvärmen. Det finns dock en betydande ytterligare potential som skulle kunna tillvaratas. Regeringen har därför vidtagit och planerar att vidta ytterligare åtgärder för att möjliggöra ökat spillvärmeutnyttjande.
I och med att fjärrvärmelagen trädde i kraft den 1 juli 2008 infördes en skyldighet för fjärrvärmeföretag att förhandla med den som vill sälja värme till fjärrvärmeverksamheter, till exempel spillvärmeleverantörer. Om någon överenskommelse inte kan träffas om tillträde ska fjärrvärmeföretaget ange skälen för att tillträde inte kan medges. Det finns också en möjlighet att ansöka om medling vid Fjärrvärmenämnden om någon överenskommelse om tillträde inte kan träffas.
Energieffektiviseringsutredningen har också lämnat förslag till en mängd åtgärder som bland annat omfattar ökat spillvärmeutnyttjande. Utredningsförslagen remissbehandlas för närvarande. Regeringen avser även att närmare utreda frågan om tredjepartstillträde på icke-diskriminerande villkor till fjärrvärmenäten. Syftet med en fördjupad utredning är att ytterligare kunna stärka fjärrvärmekundernas ställning, åstadkomma lägre fjärrvärmepriser, en effektivare värmemarknad och en förbättrad miljö. Avsikten är också att utredaren särskilt ska undersöka vilka möjligheter spillvärmeleverantörer i dag har att få tillträde till fjärrvärmenäten i olika delar av landet.
Energimyndigheten har under 2008 också presenterat en förstudie som utgör ett beslutsunderlag för hur myndigheten ska arbeta vidare med frågan om utnyttjande av industriell spillvärme. I förstudien ingår bland annat styrmedelsanalys, översikt över gjorda potentialbedömningar av industriell spillvärme, hinder och möjligheter för spillvärmesamarbeten samt analys av lämpligheten i att sätta en enhetlig definition på industriell spillvärme. I förstudien föreslås fortsatt utredning om inrättandet av en funktion för spillvärmesamarbeten som ska arbeta med att uppmuntra utnyttjande av industriell spillvärme samt fortsatt arbete med att öka kunskapen om potentialer.
Då konkurrensen i fjärrvärmenäten mellan industriell spillvärme, biokraftvärme och avfallsförbränning bedöms ha ökat, föreslås också en fortsatt studie om hur värmeunderlaget i fjärrvärmenät kan utnyttjas på mest resurseffektiva sätt. Jag har också erfarit att Energimyndigheten under 2009 avser att arbeta vidare med dessa ytterligare analyser utifrån sin förstudie.
Anf. 37 Alf Eriksson (S)
Herr talman! Tack, Maud Olofsson, även för detta svar!
Detta med energiåtervinning eller tillvaratagande av spillvärme är en fråga som jag tycker att det har varit alldeles för tyst om. Det finns energi som kan återanvändas och som inte behöver produceras. Vi kan spara på våra resurser genom att ta vara på den och använda den fler gånger. Den kostar som sagt inget.
Vi har väldigt mycket sådan energi. Hur mycket har aldrig kartlagts, åtminstone inte enligt vad jag känner till. Vi gjorde på västkusten, mellan Lysekil och Helsingborg, en grov uppskattning. Vi kom fram till att det grovt räknat finns 10 terawattimmar som går ut i vattnet och som det är möjligt att använda utan några större kostnader. 10 terawattimmar är mycket energi.
Skulle man också vilja ta till vara det som går ut i luften finns det ytterligare några terawattimmar som är möjliga att plocka in. Det finns alltså mycket att göra, frågan är bara hur.
Det stämmer som ministern säger att vi är världsledande på att ta vara på spillvärme. Det är vi tack vare de lokala investeringsprogrammen. Det finns ett sådant projekt i min hemkommun som aldrig skulle ha kommit till stånd om vi inte hade haft det smörjmedel som de lokala investeringsprogrammen innebär. Därhemma jublar det moderata kommunalrådet för detta, även om man här på central nivå, inte ens i ministerns parti, var särskilt för de lokala investeringsprogrammen.
Men nu gäller det att gå vidare. De programmen ligger ju inte på bordet längre. Det gäller att gå vidare med samma eller andra åtgärder för att få dessa investeringar till stånd, så att vi kan ta vara på energin.
Jag tackar för svaret. Det var ett uttömmande svar, och det var mycket som var bra i det. Men min fråga till ministern är: Den här kartläggningen - har det gjorts någon sådan kartläggning, eller finns det direktiv eller tankar på att göra en kartläggning av hur mycket som finns att tillgå?
Sedan kommer jag återigen till Fjärrvärmeutredningen. Den lade fram förslag om trepartsinträde, som i sig skulle utredas vidare. Det beslutet fattade riksdagen för nästan ett år sedan. Frågan till ministern är då: När kommer den utredningen? Är den tillsatt, och finns det några direktiv till den? Tiden rinner ju i väg, och snart är mandatperioden slut. Detta anknyter till den debatt vi hade tidigare om blocköverskridande överenskommelser om energi.
Att ta vara på energi är väl väldigt viktigt? Vi behöver ju inte tillverka jungfrulig energi när det redan finns energi att ta vara på.
Anf. 38 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Det som Alf Eriksson sade på slutet vill jag verkligen stödja. Den sparade kilowattimmen är den effektivaste och mest miljövänliga kilowattimmen av alla. Det är också det budskap som svenska regeringen har fört fram på EU-nivå. Den diskussion vi hade förut, Alf Eriksson och jag, om energiproduktion har med detta att göra. Det är väldigt viktigt att vi från den svenska regeringens sida får igenom detta synsätt också på europeisk nivå.
Vi har varit pådrivande på vartenda ministerrådsmöte om att energieffektivisering måste gå hand i hand med ny energiproduktion. Det är också den signal som jag ger till många av de nya medlemsländer som nu är oroliga för klimat- och energiöverenskommelsen för att de tror att de inte ska klara sin försörjning: Ni har en massa energi som ni kan använda på ett bättre sätt. Det som är intressant är att Sverige har mycket kunnande som vi dessutom kan exportera på europeisk nivå.
I Sverige håller vi på med de kartläggningar som Energimyndigheten gör. Vi har också Energieffektiviseringsutredningen, som har lagt fram många bra förslag som nu är på remiss och som vi sedan ska behandla framöver.
Vi har också energieffektiviseringsprogram med svensk basindustri, där vi satsar en del resurser för att också få ned energiförbrukningen. Vi kommer att gå vidare inom bostadssektorn och transportsektorn.
Fjärrvärmelagen har precis börjat verka. Vi får följa vad den leder till. Syftet med den är att få en ökad effektivisering på det här området.
Jag tycker att man ska säga att Sverige är duktigt på de här områdena. Vi gör väldigt mycket. Våra myndigheter är aktiva på det här området. Våra företag är aktiva. Förklaringen är enkel: Om energin blir dyr är det bättre att spara.
Jag känner inte heller till precis vilken potential vi har att tillgå, men jag tror att det finns mycket mer. Enligt en del som jobbar med detta i industriella processer och annat finns det otroliga resurser i form av just spillvärme, som vi kan använda på ett bättre sätt.
Anf. 39 Alf Eriksson (S)
Herr talman! Detta om den potential som finns var en av mina frågor. Finns det inte anledning att ta reda på det? Om vi får reda på detta och om den är så stor som indikationerna säger kommer det också att finnas en respekt för det. Marknaden kommer också att visa ett större intresse av att ta vara på den, för det finns pengar att tjäna på att tillverka komponenter för att distribuera den och ta den till vara.
Det är riktigt att vi är världsledande också på fjärrvärme. Detta handlar mycket om att ta vara på energi, och där låter det som att vi är överens. Men det finns så att säga bonus på det också. I och med att vi kan vara världsledande på att ta till vara och driver det i EU kan vi också visa omvärlden att vi har tekniken och kunskapen. På så sätt gör vi en internationell klimatinsats. Det är det ena.
Det andra är att om vi ligger vid frontlinjen, och det gör vi i dag, gäller det att inte tappa den positionen och låta några andra springa förbi oss. Kan vi ligga kvar där kan vi också sälja den här tekniken, både tjänster och komponenter. Vi kan tjäna på detta.
En del av vår kritik av regeringens långsamhet på energiområdet handlar om risken för att vi blir frånsprungna. När vi inte längre ligger i fronten kommer vi både att tappa vår roll som föredöme och att tappa de ekonomiska intäkterna av vårt kunnande.
Sätt alltså lite fart så att något händer och vi kan sätta oss ned och diskutera och så att marknaden får klart för sig hur det är med förutsättningarna!
Anf. 40 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag vet inte vilka faktaunderlag Alf Eriksson har när han säger att vi inte ligger i fronten. Jättemycket händer ju på det här området.
Jag kan berätta om alla de internationella kontakter som jag har just för att sprida kunskapen på det här området. Vi har tecknat avtal med USA och pratar där om både förnybart och energieffektivisering. Vi samarbetar med Brasilien. Vi samarbetar också med Sydafrika och har precis bjudit in de afrikanska energiministrarna till Sverige för att diskutera bland annat den här frågan. Vidare samarbetar vi med Kina och Indien. Det är alltså väldigt många som vi samarbetar med. Det gäller också många av de nya medlemsländerna på EU-nivå.
Varför gör vi då detta? Jo, precis som Alf Eriksson säger har vi ett kunnande som vi kan sälja. Kraftvärmen och fjärrvärmen tillsammans gör det hela så effektivt. Kraftvärmen har ju under en lång tid nästan helt utan subventioner utvecklats i Sverige. Det tror jag är en av förklaringarna till att det är marknadseffektivt och också väldigt effektivt från andra synpunkter. Vi försöker sälja det här kunnandet och kan göra det just därför att vi ligger väldigt långt framme på det här området.
Potentialen är sådant som finns i den förstudie som Energimyndigheten håller på med. Som jag säger i mitt svar ska man göra en översikt över så kallade potentialbedömningar. Man ska se vad det finns för industriell spillvärme. Det gäller också en enhetlig definition av den industriella spillvärmen; det finns lite olika definitioner.
Till sist: Energirådgivarna finns nu säkrade i ett system. Vi har tillfört ökade resurser för att också kunna möta små företags behov av rådgivning när det gäller energieffektivisering.
Vi har gjort mycket på basindustriområdet och håller på med rätt mycket inom bostadssektorn, men också när det gäller de små och medelstora företagen kan vi göra mycket mer. Också det som nu finns som en överenskommelse på EU-nivå kommer, tror jag, att ytterligare pusha, inte bara här i Sverige utan också på andra ställen. Vi har varit pådrivande för att det ska bli så.
Anf. 41 Alf Eriksson (S)
Herr talman! Det handlar inte bara om att ta vara på energin för att få in den i fjärrvärmenätet. Förmodligen - också detta behöver utredas - finns det fler möjligheter att använda energin än till uppvärmning via fjärrvärme. Vad vet jag? Här behöver man ta initiativ och låta några kloka människor sätta sig ned och fundera en stund på detta. Förmodligen dyker det då upp andra lösningar.
Återigen: Detta med att vi är ett föredöme och att ministern reser runt och kan teckna avtal grundas på gamla meriter. Vad jag här hela tiden står och oroas för är att det har stoppat upp i beslutsprocessen och att vi inte tar några nya steg framåt. Tar vi inga nya steg framåt och det blir stillestånd sett till fronten kommer vi att tappa tempo.
Vi måste alltså ganska raskt fortsätta framåt här. Jag tror att det på flera håll finns underlag så att det går att komma framåt och att träffa överenskommelser och fatta beslut som marknaden efterlyser. Så snart besluten finns på plats kommer vi framöver att öka tempot. Det här är oerhört viktigt.
Energieffektiviseringsutredningens betänkande är nu ute på remiss. När kan vi vänta oss att det kommer skarpa förslag utifrån den utredningen? Det finns många intressanta punkter i den som det är värt att ta vara på.
Anf. 42 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag tror att Alf Eriksson ska vara försiktig med att säga att vi inte tar några nya steg framåt. Man måste vara både blind och döv om man säger att ingenting händer på det här området i Sverige. Jag förstår att det passar i retoriken, men det passar inte i praktiken.
Verkligheten talar sitt tydliga språk. Väldigt mycket händer på området både när det gäller energieffektivisering och när det gäller utbyggnaden av det förnybara. Sverige blir faktiskt en förebild på de allra flesta ställen där vi presenterar de här sakerna. Vi inbjuds till en massa olika evenemang just därför att vi är en förebild.
Vi har sett att det här är ett bra sätt för Sverige att också öka jobbtillväxten, för på det här området kan vi mycket. Jag ska inte säga att det är bara den här regeringen som har bidragit till det. Naturligtvis har också den socialdemokratiska regeringen bidragit till det, och naturligtvis har vår energiöverenskommelse bidragit till det. Jag har inget behov av att stå här och säga att det bara är vi. Men det är viktigt att säga att det också nu sker en massa saker som är bra och som är till gagn för svensk utveckling. Det ska vi vara glada över. Stora länder vänder sig till oss och vill samarbeta med oss därför att vi har just det här kunnandet.
Energieffektiviseringsutredningens betänkande är ute på remiss. När man är färdig med remissbehandlingen kommer vi - under våren - att skriva en proposition och återkomma till detta. Jag tror att det i Sveriges riksdag finns en rätt stor enighet om att vi behöver energieffektivisera, så jag väntar mig ett starkt stöd.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.