arbetstidsförkortning

Interpellation 1999/2000:249 av Larsson, Maria (kd)

den 21 februari

Interpellation 1999/2000:249

av Maria Larsson (kd) till statsrådet Mona Sahlin om arbetstidsförkortning

Svensk arbetsmarknad står i dag inför nya problem. Samtidigt som det i dag existerar en arbetskraftsbrist på arbetsmarknaden har vi fortfarande en hög arbetslöshet.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet samt delar av Socialdemokraterna driver kravet om en lagstiftad generell arbetstidsförkortning. Det diskuteras att införa en 30 timmars arbetsvecka. En generell arbetstidsförkortning med bibehållen välfärdsnivå är enligt Långtidsutredningens samt Konjunkturinstitutets redovisningar inte realistisk. Enligt Konjunkturinstitutet kommer dessutom arbetslösheten på lång sikt att öka och hushållen att få reducerade arbetsinkomster, reducerade transfereringar samt reducerad offentlig service.

Vi kristdemokrater tror inte att en generell arbetstidsförkortning skulle lösa de problem som i dag existerar på arbetsmarknaden, varken för den enskilde individen eller på arbetslöshetsproblemet. Vi ser dock mycket positivt på möjligheten för enskilda människor att korta sin arbetstid. Individen ska ha stora möjligheter att i förhandling byta löneutrymmet mot kortare arbetstid. Man måste under olika skeden av livet kunna arbeta olika mycket. Småbarnsföräldrar bör ges möjlighet att arbeta mindre under barnets första levnadsår. Därför vill vi kristdemokrater införa ett vårdnadsbidrag som ökar föräldrarnas möjlighet att gå ned i arbetstid om så önskas. Avtal bör slutas på lokal nivå med hänsynstagande till den enskilde individens behov, parat med rimliga förutsättningar för företagande.

Antalet arbetstillfällen är inte statiskt och låter sig inte fördelas genom matematiska formler. Dagens arbetsorganisation innehåller mer av specialistkompetens än tidigare där människor inte är utbytbara hur som helst. Redan i dag finns stora problem med flaskhalsar på arbetsmarknaden. Dessa skulle definitivt förvärras om förkortad arbetstid infördes. Var finns ännu fler sjuksköterskor och verktygsmakare? Resonemanget om att dela på jobben utgår från att arbetskraften är homogen och mobil.

Det finns i Sverige många exempel på att man i löneförhandlingar bytt ett löneutrymme mot kortare arbetstid. Många avtal som slöts i Sverige under 1998 års avtalsrörelse inkluderade arbetstidsförkortning. Det är en positiv lösning utifrån enskildas önskemål. Att byta löneutrymme mot sänkt arbetstid är en möjlig och framkomlig väg.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta med anledning av Långtidsutredningens och Konjunkturinstitutets redovisning av effekterna av en generell lagstadgad arbetstidsförkortning?