Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Arbetsmarknadsutbildningar

Interpellation 2022/23:211 av Serkan Köse (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-02-16
Överlämnad
2023-02-17
Anmäld
2023-02-21
Svarsdatum
2023-03-07
Besvarad
2023-03-07
Sista svarsdatum
2023-03-10

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Arbetsmarknadsutbildningar(pdf, 100 KB)

Interpellationen

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

 

Trots att en lågkonjunktur stundar har stora delar av Sverige en god arbetsmarknad med stark efterfrågan på arbetskraft. Inom skola, vård och omsorg, hantverksyrken, transportsektorn och energisektorn ser vi i dag en stor efterfrågan på arbetskraft. Även yrken kopplade till den gröna omställningen, ny teknik och digitalisering har stor brist på arbetskraft. Några exempel på yrkesgrupper är solcellsmontörer, vindkraftstekniker och installationselektriker som behövs för den stora elektrifieringen av Sverige. Arbetsgivare har i dag svårt att rekrytera personal med rätt utbildning och kompetens. Antalet lediga jobb bara i Arbetsförmedlingens platsbank uppgick till drygt 150 000 i december. 

Trots en stark efterfrågan på arbetskraft och den stora kompetensbristen har vi i dag drygt 340 000 arbetslösa och därtill en långtidsarbetslöshet som bitit sig fast allt hårdare. Nästan 150 000 personer hade i december varit utan arbete i tolv månader eller mer, vilket motsvarar uppemot hälften av alla inskrivna arbetslösa.

Arbetslösheten och tudelningen på arbetsmarknaden är ett samhällsproblem med betydande negativa konsekvenser för individer och för företagens utveckling och konkurrenskraft. Flera av orsakerna till arbetslösheten är strukturella. Bland annat saknar många arbetslösa de kompetenser och erfarenheter som arbetsgivarna efterfrågar, vilket i sin tur ställer krav på förändringar i arbetsmarknadspolitiken. Det behövs olika typer av insatser för att komma till rätta med matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. En viktig insats för att möta behoven hos arbetsgivare och ge arbetslösa nödvändiga kompetenser är arbetsmarknadsutbildningar. 

Under flera decennier satsade svenska regeringar mycket resurser på arbetsmarknadsutbildning, inte minst under 1990-talskrisen då satsningarna kraftigt ökade. I dag ser vi hur arbetsmarknadsutbildningar och andra kompetenshöjande insatser fått stå tillbaka till förmån för en politik som ska understödja de arbetslösa i deras jobbsökande. Maximerad sökintensitet premieras framför den långsiktiga kompetensförsörjningen.

När det gäller satsningar på arbetsmarknadsutbildning ligger Sverige lågt i jämförelse med många EU-länder, och även länder som satsat förhållandevis lite på arbetsmarknadspolitik såsom Tyskland, Irland, Spanien och Portugal har hunnit i kapp Sverige. Danmark är ett land som högerpartierna ofta lyfter fram i debatten när det kommer till arbetsmarknads- och integrationsfrågor. För att nå Danmarks utgifter för arbetsmarknadsutbildning i förhållande till bnp skulle Sverige behöva satsa 14 miljarder kronor mer varje år, enligt uppgifter från OECD.

Vi ser i dag att utbudet av arbetsmarknadsutbildningar inte motsvarar behoven på arbetsmarknaden. Män kan enklare utbilda sig inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska insatserna, medan kvinnor måste vända sig till det reguljära utbildningssystemet för yrkesutbildning. Ekonomiskt stöd vid utbildning varierar beroende på i vilken form utbildningen ges, vilket också påverkar möjligheten till en jämställd yrkesutbildning. Samhället bekostar alltså mäns omställning i högre grad än kvinnors. Så kan vi inte ha det.

Dessvärre har regeringen i sin budget nedprioriterat arbetsmarknadsutbildningar, inte minst genom nedskärningarna på 1,5 miljarder kronor på det anslag som finansierar utbildningarna. Numera satsar Sverige mindre på dessa utbildningar än många andra jämförbara EU-länder, och på grund av budgetneddragningarna kommer Sverige sannolikt att halka ännu längre ned i ligan, detta trots att forskningen visar att arbetsmarknadsutbildningar leder till högre sysselsättning men också till högre livsinkomster. Även internationella studier lyfter fram att arbetsmarknadsutbildningar har positiva effekter på sysselsättningen. Arbetsmarknadsutbildningarna är viktiga både för att bekämpa arbetslösheten och för att tillgodose arbetsgivarnas kompetensförsörjningsbehov.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:

 

  1. Hur avser ministern att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler, blir mer jämställda och erbjuds tidigare under arbetslösheten?
  2. Avser ministern att verka för att utbildningsutbudet bättre än i dag ska möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur?
  3. Avser ministern att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:211, Arbetsmarknadsutbildningar

Interpellationsdebatt 2022/23:211

Webb-tv: Arbetsmarknadsutbildningar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Johan Pehrson (L)
Anf. 54 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag avser att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler och mer jämställda och att de erbjuds tidigare under arbetslösheten. Vidare har han frågat mig om jag avser att verka för att utbildningsutbudet blir bättre än i dag för att möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur. Slutligen har han frågat mig om jag avser att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång.

Sverige står inför en lågkonjunktur, och arbetslösheten förväntas öka framöver. Samtidigt har många arbetsgivare fortsatt svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens, vilket inte är något nytt problem. Redan när regeringen tillträdde var arbetslösheten hög och bristen på arbetskraft rekordstor på flera områden på arbetsmarknaden. Utbildning är en viktig del i att komma till rätta med detta.

Det reguljära utbildningssystemet utgör stommen när det gäller utbildningen av arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildningen är ett viktigt komplement till den reguljära utbildningen och ett av många verktyg hos Arbetsförmedlingen för att möta arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov. Arbetsmarknadsutbildning ska också underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete.

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla och förbättra sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter (A2022/01638). En del i detta är att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, vilket regeringen också bedömer att det finns ekonomiskt utrymme att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Gällande insatser tidigt under inskrivningstiden finns kommande år ett ökat utrymme för Arbetsförmedlingen att anvisa till arbetsmarknadspolitiska program utanför ramprogrammen jämfört med 2022. Utvärderingar visar att arbetsmarknadsutbildning bidrar till att fler arbetslösa kommer i arbete, och detta gäller särskilt arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är Arbetsförmedlingen som bedömer och beslutar om vilka som ska anvisas till insatsen.

Alla som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen ska ges förutsättningar att ta del av stöd och insatser på lika villkor. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering. Arbetsförmedlingen har vidare interna mål om att öka jämställdheten och jämlikheten i användningen av insatser, bland annat att andelen nya beslut om arbetsmarknadsutbildning som går till kvinnor ska öka. Myndigheten arbetar aktivt med frågan, och jag kommer att fortsätta följa detta arbete.

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen som mål att prioritera arbetet med personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa i syfte att dessa personer ska övergå till arbete eller utbildning (A2022/01638). Det finns möjlighet för arbetslösa att studera inom det reguljära utbildningsväsendet med aktivitetsstöd i upp till ett år. Möjligheten gäller studier vid komvux, universitet eller högskola, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Möjligheten att studera med aktivitetsstöd breddades till en större målgrupp 2020. Fler kvinnor än män tar del av studier med aktivitetsstöd.

När det gäller upphandling har Arbetsförmedlingen under 2022 fått till stånd ett antal avtal om arbetsmarknadsutbildningar som myndigheten bedömer möjliggör ett ökat antal deltagare. Det finns även andra delar i detta arbete som är viktiga, bland annat att ledtiderna mellan upphandling och anvisning inte är omotiverat långa och att myndigheten på ett effektivt sätt kan hitta lämpliga deltagare. Det pågår ett internt arbete hos Arbetsförmedlingen i syfte att effektivisera arbetet med arbetsmarknadsutbildningarna. Arbetsförmedlingen ansvarar för upphandlingen av arbetsmarknadsutbildningarna, bland annat utifrån behov på arbetsmarknaden och befintlig upphandlingslagstiftning.

Den 1 juli i år träder ändringar av skollagen (2010:800) i kraft som bland annat handlar om att arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och komvux.

Regeringen avser att noga följa Arbetsförmedlingens arbete med arbetsmarknadsutbildningarna liksom den bredare kompetensförsörjningen bland annat utifrån de uppdrag myndigheten har.

Serkan Köse (S)
Anf. 55 Serkan Köse (S)

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Jag håller med om att det är en orolig ekonomisk tid, och allt tyder på att arbetslösheten kommer att öka. Jag instämmer också i statsrådets svar att man behöver satsa på mer utbildning för att komma till rätta med detta. Så långt kan vi säga att vi är överens.

Fru talman! Problemet är att det statsrådet säger och det statsrådet gör i den här kontexten inte går ihop. Jag har ett exempel från Liberalernas budgetmotion från 2022 där det står att de säger nej till bland annat utbyggd arbetsmarknadsutbildning. Det står tydligt att Liberalerna avvisar den stora satsning som görs på arbetsmarknadsutbildning "som riskerar att låsa in människor i utbildning".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Liberalerna vill också minska satsningen på arbetsmarknadsutbildningar med 829 miljoner kronor för 2024. Därför är statsrådets svar att han vill satsa på utbildning inte trovärdigt. Johan Pehrson har dragit ned på resurserna till vuxenutbildning och yrkesutbildning med över 1 miljard kronor i år jämfört med förra året.

Jag vill påstå att det är kontraproduktivt att regeringen tagit bort pengarna till extra utbildningsplatser, inte minst nu i en lågkonjunktur. Bara vid landets folkhögskolor försvinner 3 000 extraplatser, vilket innebär att en mängd yrkesinriktade utbildningar försvinner för de personer som står långt från arbetsmarknaden.

Under Socialdemokraternas tid i regering byggde vi ut antalet utbildningsplatser inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan med över 160 000 platser, vilket var helt avgörande för att stärka kompetensförsörjningen runt om i landet. Men mer måste absolut göras.

Om man ska analysera och karakterisera den svenska arbetsmarknaden i nuläget kan man konstatera att den lider av missmatchning, det vill säga en oförmåga att matcha lediga jobb å ena sidan med arbetssökande som har rätt kompetens å andra sidan. Arbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå samtidigt som det i dag råder stor efterfrågan på arbetskraft inom flera sektorer.

Ett tydligt tecken på att missmatchning råder är att tre av tio rekryteringsförsök i dag misslyckas, vilket Svenskt Näringsliv också konstaterade i sin nyligen släppta rapport Vrid upp volymen - fler i arbetsmarknadsutbildningar som leder till jobb.

Jag konstaterar att i stort sett alla branscher inom såväl privat som offentlig sektor har stora svårigheter att hitta den kompetens man söker. Statsrådet hänvisar i sitt svar till att man gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla och förbättra arbetet med arbetsmarknadspolitiska insatser. Samtidigt har Sverigedemokraterna och Johan Pehrson fått igenom omfattande nedskärningar inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken och mindre resurser till Arbetsförmedlingen. Minskningen är 1,5 miljarder kronor.

Nedskärningarna får konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken, individen, samhället och kompetensförsörjningen i Sverige. Därför är det inte trovärdigt att statsrådet svarar att arbetsmarknadsutbildningar är ett viktigt komplement till den reguljära utbildningen. Jag ställer frågorna igen eftersom jag känner att jag inte riktigt fick svar på dem, inte minst när det gäller kompetensförsörjning men även arbetsmarknadsutbildningar.

Hur avser statsrådet att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler och erbjuds tidigare under arbetslösheten? Avser statsrådet att verka för att utbildningsutbudet ska möta de yrkesverksammas behov bättre än i dag, och i så fall hur?

Linus Sköld (S)
Anf. 56 Linus Sköld (S)

Fru talman! Under de senaste åtta åren har, som Serkan Köse mycket riktigt påpekade, antalet utbildningsplatser för vuxna ökat med motsvarande 160 000 studenter, inom folkbildningen, vuxenutbildningen, akademin och yrkeshögskolan. De sista fyra av dessa åtta år har denna utbyggnad skett tillsammans med Liberalerna. En del av detta har handlat om möjligheten att anvisa till studier i det reguljära utbildningssystemet, vilket har sin grund i ett behov av utbildning som arbetsmarknaden efterfrågar - ett behov som även arbetsmarknadsutbildning skulle kunna fylla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då är det, för mig som huvudsakligen är utbildningspolitiker, tragiskt att höra att Liberalerna inte bara har övergivit linjen att utbyggnaden av de reguljära utbildningsplatserna för vuxna ska fortgå utan därtill skär ned stort på arbetsmarknadsutbildningen.

Man kan summera detta med Serkan Köses uppgifter, som jag utgår från är korrekta. Jag tyckte att Serkan sa 829 miljoner i minskade anslag till arbetsmarknadsutbildning under nästa år. Därtill kommer de folkbildningsnedskärningar på 492 miljoner som ligger i årets budget, vuxminskningar på 1,25 miljarder samt minskningar på akademin med 86 miljoner och på yrkeshögskolan med 104 miljoner. Aggregerat handlar detta om en herrans massa utbildningsplatser. Jag vet inte hur många platser det kan handla om i arbetsmarknadsutbildningen, men om man adderar de andra fyra formerna handlar det om i runda slängar 30 000 färre platser 2023 än 2022.

Johan Pehrson är fortfarande svaret skyldig. Jag försökte ställa denna fråga i en tidigare interpellationsdebatt i kväll, och jag tycker att den förtjänar att upprepas utan att för den skull kapa Serkan Köses fråga om arbetsmarknadsutbildningar. Johan Pehrson säger sig hela tiden vilja satsa på utbildning och säger att utbildning är vägen till en bättre matchning på arbetsmarknaden. Ändå agerar han i rakt motsatt riktning när han ska göra saker. När kommer Johan Pehrson att börja göra det han säger?

Johan Pehrson (L)
Anf. 57 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Låt oss börja lite med Serkan Köses fråga. Det är klart att det finns en skillnad här. Liberalerna fokuserar på effektivitet och kvalitet. Jag ska erkänna att jag nog aldrig kommer att få uppleva den stund när jag står här eller sitter på Serkan Köses plats och Socialdemokraterna i opposition inte har mer och mer pengar till platser. Men vi har ett väldigt stort fokus på effektivitet och kvalitet.

Det är därför Arbetsförmedlingen under det senaste helår som har passerat, 2022, skickade tillbaka en massa pengar. Det är också därför vi nu, när vi nu jobbar med att effektivisera upphandlingen av arbetsmarknadsutbildningar - det finns ett uppdrag där som Arbetsförmedlingen jobbar med för att få till stånd lite snabbare, kortare upphandlingar, kanske lite mer utanför ramavtalet - bedömer att det finns goda möjligheter att få fler arbetsmarknadsutbildningar än 2022. Det är ett sätt att säkerställa kvalitet och ändå öka volymen.

Men det är klart att om man bara vill ha en massa arbetsmarknadsutbildningar som kanske blir tomma, som får ställas in och bara kostar pengar, blir det väldigt dyrt. Jag vill påminna om att varenda krona som vi satsar på Arbetsförmedlingen, i förvaltningsanslag eller till alla program, är medborgarnas pengar. Medborgare som jobbar och betalar skatt vill ha kvalitet och effektivitet i detta. Det är väl en central del.

Det är klart att de människor som i dag är inskrivna hos Arbetsförmedlingen befinner sig i en mycket svår situation. Många människor befinner sig i långtidsarbetslöshet efter de år som har passerat och upplever smärtan i utanförskapet och bristen på egenmakt över sitt liv. Det är klart att det är fruktansvärt; det måste minska. Men då måste man hela tiden fokusera på effektivitet, kvalitet, en mycket arbetsnära subvention av anställningar och ett starkt fokus - som vi ändå har med nystartsjobb och de kommande etableringsjobben - på att det ska övergå i reguljär anställning så att det inte bara blir en luftlandsättning på en plats som i och för sig är bra. Vi satsar också på praktik, vilket vi tror är centralt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har lite svårt att möta detta. Den förra regeringen lämnade tillbaka pengar. Vi har nu kvalitet. Enligt alla beräkningar och de prognoser vi har från Arbetsförmedlingen ska man nu ha haft mer arbetsmarknadsutbildning än tidigare. Och jag har respekt för att ni vill ha ännu mer. Jag förstår det. Men vi kan inte stå här och diskutera hur Arbetsförmedlingen under den tidigare politiska regimen fick lägga ned utbildningar. De upphandlades och sjösattes, men ingen kom dit. Det är ett slöseri med pengar. Så det är ett stort ansvar att se till att man har effektivitet och kvalitet.

Jag kommer att återkomma till frågan om vuxenutbildningen, där jag på fullt allvar hävdar att vi måste vara överens om att det var en rimlig åtgärd att avsluta de insatser som avslutades av den förra regeringen, och som vi också konfirmerade att vi avslutade på grund av att pandemin är över. Det motsäger inte heller att Socialdemokraterna i dag i opposition har ännu mer pengar till ännu fler utbildningsplatser. Men den förra regeringen avslutade pandemisatsningarna, och vi lägger nu till nya pengar. Frågan är inte om Socialdemokraterna har mer pengar - det kan man se i vartenda tabellverk. Men var är kvaliteten, och var är effektiviteten?

Serkan Köse (S)
Anf. 58 Serkan Köse (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för debatten! Låt mig börja med diskussionen om att Arbetsförmedlingen har skickat tillbaka pengar. Jag håller med - Arbetsförmedlingen ska inte skicka tillbaka pengar, utan pengarna ska användas till det de är avsatta för. Men låt oss konstatera att man behöver titta på varför Arbetsförmedlingen skickar tillbaka pengar. Det kan handla om att man inte har gjort av med dem på programinsatser. Man kanske inte har betalat ut så mycket i a-kassa som man hade räknat med. Jag vill också påminna Johan Pehrson om att när han satt i regering mellan 2006 och 2014 skickade Arbetsförmedlingen varje år tillbaka pengar. Under finanskrisen 2008 skickade Arbetsförmedlingen tillbaka 16 miljarder. Detta är alltså inget nytt. Om vi ska problematisera denna diskussion tror jag att vi behöver titta på orsakerna till att detta sker.

Statsrådet pratar om yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar och att alla platser kanske inte har fyllts. Låt oss konstatera att arbetsmarknadsutbildningen har varit den svenska arbetsmarknadspolitikens flaggskepp. Tack vare de förhållandevis korta yrkesutbildningarna och kurserna har tusentals arbetslösa rustats för att jobba som kockar, busschaufförer, maskinförare och undersköterskor. Och låt oss titta på utvärderingarna, som visar att utbildningarna har lett till lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och bestående ökade arbetsinkomster.

Arbetsförmedlingen skriver också i sin årsredovisning för 2022 att behovet av arbetsmarknadsutbildning är större för arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. När man tittar på antalet deltagare kan man också konstatera att det har minskat under 2022 jämfört med 2021; detta står också i Arbetsförmedlingens årsredovisning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kopplat till den första diskussionen om Liberalernas syn på utbyggd arbetsmarknadsutbildning är min fråga: Står statsrådet bakom det Liberalerna har skrivit i sin egen motion 2022? Anser statsrådet att de drygt 800 miljoner kronorna ska försvinna i nästkommande budget, som det står i Liberalernas budgetmotion?

En annan viktig fråga i denna interpellationsdebatt är att vi har strukturella problem med arbetsmarknadsutbildningen som behöver diskuteras, vilket statsrådet inte nämnde mycket om.

Det handlar om jämställdhetsperspektivet. Det vi ser i dag är att det är fler män än kvinnor som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Vi kan också se att de flesta utbildningar är riktade mot traditionellt mansdominerade yrken. Kvinnor är å andra sidan överrepresenterade inom vårdyrken och inom kommunalt yrkesvux, som utbildningsdeltagare i större utsträckning betalar själva.

Samhället bekostar med andra ord mäns omställning i högre grad än kvinnors. I Arbetsförmedlingens årsredovisning står faktiskt att man har misslyckats med att öka andelen kvinnor som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Man skriver att 68 procent av dem som deltar i arbetsmarknadsutbildning är män.

Om Arbetsförmedlingen ska lyckas med att få fler kvinnor att söka arbetsmarknadsutbildning krävs det mer resurser till Arbetsförmedlingen. Men i stället har Johan Pehrson valt att skära ned på förvaltningsanslaget till Arbetsförmedlingen. Det skedde 2019, 2021 och nu 2023.

Arbetsmarknadsutbildning är en personalintensiv och väldigt komplex insats. Jag skulle gärna vilja höra statsrådet problematisera lite mer när det gäller vilka åtgärder han tänker vidta för att se till att arbetsmarknadsutbildningarna blir mer jämställda.

Linus Sköld (S)
Anf. 59 Linus Sköld (S)

Fru talman! Ministern säger här att Socialdemokraterna har andra möjligheter i opposition än man hade i regeringsställning. Då skulle jag vilja komma tillbaka och säga att vi gör andra prioriteringar än den här regeringen gör, och därför har vi andra möjligheter att lägga pengar på utbildning och arbetsmarknadspolitik.

Jag och ministern är nog ense om att utbildning leder till att människors ställning på arbetsmarknaden stärks. Det leder till egenmakt. Mer kunskap leder till bättre förutsättningar att ta sig fram i livet. Jag tänker att ministern håller med mig och att det är därför ministern säger att utbildning ska prioriteras även om han inte agerar så.

Så kommer vi till frågan hur man budgeterar. Att sänka skatten för dem som är allra rikast, vilket den här regeringen har lagt 13 miljarder på, stärker inte utsatta människors ställning på arbetsmarknaden. Det lämnar ingen egenmakt annat än att det skyddar höginkomsttagares köpkraft.

Dessa pengar har vi valt att prioritera på ett annat sätt, så att vi kan stärka människors ställning på arbetsmarknaden, så att människor kan rusta sig för att gå från ett jobb till ett annat och så att utrikesfödda kvinnor kan få del av utbildningsinsatser som kan stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Men regeringen prioriterar annorlunda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Johan Pehrson talar varmt om effektivitet och kvalitet i utbildning och arbetsmarknadspolitik. Men 13 miljarder i skattesänkningar för de rikaste leder inte heller till ökad effektivitet och kvalitet i utbildning och arbetsmarknadspolitik utan bara till besparingar och nedskärningar.

Johan Pehrson (L)
Anf. 60 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Socialdemokraterna är kända för att vilja höja skatten på arbete.

Vägen till ökad effektivitet är att fler känner att det lönar sig att utbilda sig. Då ger sig Socialdemokraterna på dem som har blivit chefssjuksköterskor, dem som har jobbat länge som lärare och dem som är rektorer. Där ska man höja skatten. Passa er, utbilda er inte för mycket, för då kommer ni upp till brytpunkten och ska betala mer skatt! Socialdemokraterna förnekar sig inte.

Vi har indexskyddade skatteskalor. Det finns ett syfte med det. Det har Socialdemokraterna ofta stött och tyckt varit bra. Vi har indexskydd för studenters ersättningar, pensioner, socialförsäkring, graviditetspenning och mängder av andra ersättningar för att kompensera. I denna mycket svåra inflationsekonomi försöker vi göra vad vi kan för de mest utsatta, för vi har det inbyggt i systemet. Vi tycker att det är bra.

Men vi tycker att det är väldigt konstigt att, som Socialdemokraterna, ha som argument att man ska ge sig på dem som är utbildade och har nått upp till den brytpunkt som finns för statlig skatt. Man vill alltså se till att de betalar mer skatt. Varför ger ni er på kommissarierna och chefssjuksköterskorna? Det är helt obegripligt!

Vi räknar med att det omställningsstudiestöd som vi nu satsar ganska många miljarder kronor på - kanske upp till 10 miljarder - när det är fullt utbyggt ska innebära att 44 000 människor kan ställa om och vidareutbilda sig. Vi har en fantastisk ordning i Sverige där parter som ett starkt och friskt näringsliv agerar tillsammans med ansvarskännande fackföreningar och kommer överens om att arbeta för arbetsfred, produktivitet och reallöneökningar men också för att ta ett ökat ansvar för det livslånga lärandet i kompetensbehovens tid.

Det är mängder av utbildningsplatser som nu kommer till. Jag älskar det!

Det är fortfarande så att Socialdemokraterna alltid har mer pengar till universitet och utbildningsplatser som det är oklart vad de har för kvalitet och vilka nya jobb de leder till. Vi vet ju att det finns specifika utbildningar där behoven är som störst.

Serkan Köse säger att människor behöver utbilda sig. Men om det finns problem - om många människor inte tillägnar sig grundskolan och gymnasieskolan - måste man göra de satsningar som vi nu gör. Vi öronmärker pengar för att få ökad genomströmning och mer kvalitet. Fler elever ska klara sig.

Jag håller med om att Socialdemokraterna har mer pengar i sin kommunala satsning, dock inte lika mycket som kommunerna, regionerna och SKR kräver. Men ni har mer pengar än regeringen, och så brukar det vara. Men vi öronmärker för utbildningen, och sedan är det upp till kommunpolitiker att mycket noga se över vad man gör sina prioriteringar på. Vi satsar på skolan, för vi måste se till att fler har grundläggande utbildning för att inte hamna i arbetslöshet. Då har jag inte ens berört behovet av kunskaper i svenska språket, som det naturligtvis är svårt att klara sig utan när man ska söka jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har gett i uppdrag att fortsätta de jämställdhetssatsningar som man vill se från Arbetsförmedlingen och att fler kvinnor ska få del av arbetsmarknadsutbildningarna. Vi är överens där. Vi får utvärdera och se hur våra krav uppfylls senare när vi kan utvärdera detta och kan se på innevarande år. Om det visar sig att det blivit fler eller färre arbetsmarknadsutbildningar än när Socialdemokraterna styrde kan vi ta en diskussion om det då. Men att ni nu säger att ni vill ha fler förstår jag.

Pengarna ska inte skickas tillbaka. Jag håller med om det. Pengarna ska användas. Men för Liberalerna går effektivitet, kvalitet och ansvar för skattepengarna i första hand.

Serkan Köse (S)
Anf. 61 Serkan Köse (S)

Fru talman! Som sagt, detta är en viktig debatt. Den här debatten kommer vi att fortsätta att ha i Sveriges riksdag. Det är ett stort problem på svensk arbetsmarknad i dag att vi har så stor missmatchning. Vi har hög arbetslöshet, men vi har samtidigt en stor efterfrågan på arbetskraft.

Jag menar att arbetsmarknadsutbildning finns till för att arbetslösa ska kunna få den utbildning som behövs för att återfå en förankring på arbetsmarknaden och för att man ska förhindra att det uppstår brist på specifik yrkeskompetens. Det är det som arbetsmarknadsutbildning är till för.

Samtidigt är det viktigt att tänka på att om arbetsmarknadsutbildningar utformas i samklang med arbetsmarknadens föränderliga krav kan de hjälpa till att förhindra att det uppstår brist på yrkesutbildad arbetskraft, vilket vi ser på svensk arbetsmarknad i dag. På så sätt kan de också understödja strukturomvandling och ekonomisk tillväxt.

Jag nämnde tidigare Svenskt Näringslivs rapport. I den konstaterar man faktiskt att arbetsmarknadsutbildningar utgör en viktig pusselbit i kompetensförsörjningen till näringslivet inom olika yrken och branscher. Det säger lite grann emot det statsrådet sa tidigare. Därför är det som sagt problematiskt att regeringen inte prioriterar arbetsmarknadsutbildningar utan drar in resurser till den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Jag vill ändå påstå att nedmonteringen av arbetsmarknadsutbildningen och minskningen av antalet utbildningsplatser inte gynnar någon, vare sig de arbetslösa eller arbetsgivarna och i synnerhet inte samhället som helhet.

Jag vill avsluta med att säga något om regleringsbrevet. Man kan titta på regleringsbrevet för Arbetsförmedlingen. Man kan väl konstatera att i den förra regeringens regleringsbrev satte den socialdemokratiska regeringen upp ett tydligt mål. Det var ett återrapporteringskrav om att andelen som övergår till reguljär utbildning skulle öka samt att antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningar skulle öka, särskilt bland kvinnor. Inget av detta hittar vi i den nuvarande regeringens regleringsbrev för 2023.

Jag vill tacka för debatten.

Johan Pehrson (L)
Anf. 62 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Jag vill också tacka för debatten. Det är otroligt viktigt att vi pratar om detta. Serkan Köse pekade på den liberala motionen från förra mandatperioden. Ja, men vi är kritiska. Vi tycker att det har varit väldigt mycket resurser som har använts fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Man kan se på utförslöpan när det gäller arbetsmarknadsutbildningar, från när Socialdemokraterna tillträdde. Man kan se hur många färre det har blivit. Nu ser vi en förhoppning om att de kan börja öka igen. De måste öka. Men de måste öka med kvalitet, och de måste öka med effektivitet. Det hänger väl ihop.

De har en viktig roll att spela. Nu har vi pratat en del om upphandlingar. Jag följer mycket noga det som Arbetsförmedlingen gör för att detta ska bli mycket närmare och mycket mer regionalt. Då är det också bättre förutsättningar att nå ut, inte minst till kvinnor. Där är vi överens. De har det uppdraget - att fler kvinnor ska in där. Det är en riktig beskrivning som gavs här, att många kvinnor annars hamnar inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. Där kan de få ett visst stöd när de studerar, men de kanske har svårare när de är hos Arbetsförmedlingen.

Men det kommer att skilja sig. Jag står för en liberal arbetsmarknadspolitik, där jag tror att det alltid måste löna sig att arbeta. Det måste alltid löna sig att utbilda sig. Socialdemokraterna blir svaret skyldiga när de står där med skattehöjningar för de människor som utbildar sig, som tar ansvar och som jobbar extra. Då vill ni höja. Det går inte att bygga ett samhälle så. Vi har redan kanske världens högsta marginalskatt. Vi måste göra något åt det och se till att det lönar sig med utbildning.

Än en gång: Grundutbildningen är avgörande. Vi vet det. Om Serkan Köse, jag eller vem som helst i denna kammare går till en arbetsförmedling märker vi att arbetslösheten bland personer med godkänd gymnasieutbildning är nära noll. Det gäller oavsett inriktning på utbildningen, oavsett var personerna är födda och oavsett kön. Då måste man dra någon slutsats av det och i alla lägen satsa på den vanliga grundläggande utbildningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.