Arbetslöshetsmålet

Interpellation 2015/16:133 av Jenny Petersson (M)

till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

När regeringen talar om investeringar i jobb, jobbagendor och arbetslöshetsmål klingar det väldigt fel, med tanke på att förslagen i regeringens budgetproposition leder till färre jobb. Trots regeringens uttalade ambition att nå lägst arbetslöshet i EU senast 2020.

Nyligen kom en rapport från Svenskt Näringsliv som har analyserat jobbeffekterna av regeringens budgetförslag. Att budgeten ska ge Europas lägsta arbetslöshet inom fem år är en av regeringens uttalade huvudmålsättningar. Men de förslag som regeringen lagt fram, bland annat höjda arbetsgivaravgifter för unga, höjt tak i a-kassan och försämrade ROT-avdrag, har kritiserats för att de snarare kommer att förvärra arbetslösheten. Sverige behöver ca 430 000 nya jobb för att nå lägst arbetslöshet i EU.

Rapporten visar att det totalt kommer att försvinna omkring 25 400 jobb med regeringens budget. Plötsligt behövs 404 600 jobb för att nå lägst arbetslöshet i EU. Oftast brukar man inte nå mållinjen genom att backa mot startlinjen.

Det är långt ifrån endast Svenskt Näringsliv som uttalat sig om de stora problemen med regeringens så kallade arbetslöshetsmål. Det finns mängder med uttalanden och slutsatser från aktörer och forskningsinstitutioner inom arbetsmarknad och sysselsättning som benat ut regeringens budgetförslag för att undersöka effekterna på arbetslösheten; man måste ju det, med tanke på att detta knappast redovisas i budgeten.

Internationella valutafonden lyfte nyligen fram att Sverige behöver fler inträdesjobb. De hävdar att anställningsskyddet och kostnaderna vid omställningssituationer behöver ses över för att sänka trösklarna för arbetsgivare att anställa. Även Europeiska kommissionen har gjort analyser av svensk arbetsmarknad, där man kommit fram till att höga trösklar in i arbetslivet hindrar unga och utrikes födda att få arbete. Trösklar som alliansregeringen vidtog åtgärder för att sänka och som den nuvarande regeringen önskar luckra upp med sin budgetproposition.

Mina frågor till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson blir mot bakgrund av detta:

1. Hur anser arbetsmarknadsministern att regeringens budgetproposition ska kunna bidra till att nå arbetslöshetsmålet 2020, när Svenskt Näringsliv med flera varnar för att den kommer att leda till mer än 25 000 färre jobb?
2. Hur anser arbetsmarknadsministern att regeringens budgetproposition ska kunna bidra till att nå arbetslöshetsmålet 2020, när den höjer trösklarna till arbetsmarknaden med en budgetproposition som innehåller bland annat höjda arbetsgivaravgifter för unga, höjt tak i a-kassan och sämre ROT-avdrag?