Arbetslöshet inom stålindustrin
Interpellation 2025/26:189 av Lars Isacsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-11-24
- Överlämnad
- 2025-11-25
- Anmäld
- 2025-11-26
- Svarsdatum
- 2025-12-05
- Besvarad
- 2025-12-05
- Sista svarsdatum
- 2025-12-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Den svenska industrin är central för vårt lands utveckling. Stålindustrin är en huvudaktör för svensk export. Just nu är det svåra tider för svensk stålindustri. Kinesiskt lågkvalitativt stål svämmar över på marknaden, vilket dumpar priser och villkor. Dessutom går bilindustrin dåligt, vilket bidrar till minskad efterfrågan.
Varslen duggar tätt i bruksorter som Degerfors och Hedemora. Senast i raden är Erasteel, som lägger ned sitt stålverk i Vikmanshyttan – cirka 20 jobb berörs – och företaget varslar 35 personer om uppsägning i Långshyttan. Det är ett hårt slag som drabbar Hedemora kommun – en kommun där varslen på Setra och Valmet redan drabbat många arbetare. Räknar vi samman varslen om uppsägning har 1,2 procent av den totala befolkningen i kommunen varslats. Hade Hedemora varit Västerås hade det handlat om 2 000 jobb.
När arbetslösheten biter sig fast i Sverige kommer kommuner och lokala fackförbund att arbeta intensivt med möjligheter för matchning, utbildning, företagskontakter och stöd till dem som nu riskerar att stå utan arbete.
Huvudansvaret för arbetsmarknadspolitiken vilar på staten. Det är staten som har verktygen, resurserna och mandatet för att skapa nya vägar till arbete, finansiera utbildningsinsatser och ge trygghet vid omställning. Dessutom ökar trycket på kommuner, då man måste få fram resurser till kommunala stödinsatser, vuxenutbildning och försörjningsstöd. Särskilt försörjningsstödet blir hårt drabbat när a-kassan försämrats. Människor kommer att gå från ersättningar från staten till ersättningar från dem av arbetslöshet drabbade kommunerna.
Hedemora kommun har skrivit brev med konstruktiva lösningar till Arbetsmarknadsdepartementet men ännu inte fått något svar.
Med anledning av det som anförts ovan vill jag fråga arbetsmarknadsminister Johan Britz:
- Vilka besked har ministern till Hedemora kommun om att träffa kommunen och fackförbunden för att diskutera ansvar och åtgärder?
- Vilka åtgärder och resursförstärkningar har ministern och regeringen vidtagit för att möta den arbetslöshet som vi nu ser breda ut sig inom bland annat stålindustrin?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:189
Webb-tv: Arbetslöshet inom stålindustrin
Dokument från debatten
- Fredag den 5 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:46
- Protokoll 2025/26:46 Fredagen den 5 decemberProtokoll 2025/26:46 Svar på interpellation 2025/26:189 om arbetslöshet inom stålindustrin
Protokoll från debatten
Anf. 115 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig vilka besked jag har till Hedemora kommun om att träffa kommunen och fackförbunden för att diskutera ansvar och åtgärder i samband med varsel inom stålindustrin. Vidare har han frågat vilka åtgärder och resursförstärkningar jag och regeringen har vidtagit för att möta den arbetslöshet som vi nu ser breda ut sig inom bland annat stålindustrin.
Jag vill tacka interpellanten för frågorna. När det gäller beskedet till Hedemora kommun avser jag att återkomma till kommunen med ett svar.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att minska arbetslösheten genom att stötta ekonomins återhämtning. Vi prioriterar reformer inom framför allt tre områden. Det handlar om att fortsätta stärka hushållens köpkraft, om reformer för en ökad tillväxt och om att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete.
Många arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer effektiv med kostnadseffektiva insatser anpassade till de arbetslösas olika förutsättningar och behov. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att med egen personal förstärka stödet för långtidsarbetslösa och förbättra matchningen och kontrollen av de arbetslösa.
Den enskilt viktigaste insatsen för att etablera sig långsiktigt på arbetsmarknaden är utbildning. Regeringen har därför gjort stora satsningar på bland annat regionalt yrkesvux och yrkeshögskolan.
Anf. 116 Lars Isacsson (S)
Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret!
Den här interpellationen väcktes därför att vi nu ser en mycket allvarlig utveckling inom svensk stålindustri. Den är väldigt tydlig i Hedemora kommun. Erasteels varsel i Långshyttan och nedläggning av verksamheten i Vikmanshyttan, där 500 år av järn- och ståltillverkning nu upphör, sker i en kommun som redan har drabbats hårt av neddragningarna på Setra och Valmet. Det gäller alltså inte ett enskilt varsel utan en kedja av händelser som placerar en hel kommun i ett utsatt läge.
Hedemora har dessutom, som ministern vet, skrivit till departementet med förslag på konkreta lösningar men har ännu inte fått något svar.
Samtidigt pressas svensk stålindustri av en snabbt förvärrad global situation med prisdumpning av lågkvalitativt stål från Kina, en avmattad fordonsindustri och en europeisk marknad där seriösa producenter kämpar för sin överlevnad.
Jag vill tacka ministern för svaret, men jag måste säga att det lämnar en del övrigt att önska. När Vikmanshyttan, Långshyttan, Guldsmedshyttan, Frövi, Degerfors och andra bruksorter återigen möter varsel hade jag väntat mig något mer än generella resonemang om långtidsarbetslöshet och köpkraft.
Här talar vi inte om personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi talar om yrkesverksamma stålarbetare med spetskompetens, som är mitt i karriären och som har familjer och bolån. Det är arbetare som i dag får höra att regeringen avser att återkomma till Hedemora kommun.
I sitt svar nämner ministern inte heller den prisdumpning av kinesiskt stål som slår sönder marknaden och som EU håller på att agera mot. Vi står inför en strukturell industrikris men får ett svar som kunde vara hämtat från en allmän debatt om långtidsarbetslöshet.
Hedemoras kommunstyrelseordförande David Aura uttryckte det så här i Södra Dalarnes Tidning: Det är inte Hedemora som ska bära kostnaden för en global kris som staten inte vill ta i.
Det handlar alltså inte bara om lokala varsel. Det är ett systemfel, som kräver systemlösningar.
Fru talman! Jag vill återigen fråga ministern när han avser att faktiskt träffa Hedemora kommun och de lokala facken. De förtjänar ett tydligt besked, inte ett svar som säger: Vi återkommer. Och hur avser regeringen att möta en industrikris som riskerar att radera stålproduktion som har burit Sverige i århundraden?
Anf. 117 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Tack igen, Lars Isacsson, för interpellationen och även för det uppföljande inlägget!
Jag kommer som sagt att återkomma till Hedemora kommun. Jag tror att det är den bästa vägen att gå.
Men jag vill ändå påpeka att frågan om hur den globala stålmarknaden ser ut inte primärt är ett ansvar som jag bär i regeringen. För att få ett mer högkvalitativt svar ska den frågan nog ställas till antingen näringsministern eller möjligtvis utrikeshandelsministern.
Jag förstår dock den frustration som ledamoten ger uttryck för. Jag förstår också att 20 och 30 uppsagda låter som låga siffror, men det är en betydande del i svenska bruksorter.
Det vi kan göra i Sverige just nu är det som regeringen gör för att försöka bryta lågkonjunkturen. Det är oklart för mig hur det påverkar marknaden för högkvalitativt stål eller stål över huvud taget. Men det vi försöker göra är att bryta den lågkonjunktur som finns, så att det ska komma till fler jobb.
Vi har just nu en konjunkturell arbetslöshet, som drabbar många och som blir tuff för många som blir av med sina jobb. Vi försöker bryta den genom att stärka hushållens ekonomi. Det gör vi genom att sänka skatten på mat, så att det blir billigare att handla mat, och diverse andra saker. Det blir också lite mer lönsamt och enklare att driva företag.
Det är det vi kan göra, utöver de insatser som jag redogjorde för i mitt tidigare inlägg. Vi säkerställer att vi har skyddsnät som fungerar som bryggor mellan jobb men som inte innebär att människor fastnar i långvarig passivitet och långvarig arbetslöshet. Till det finns också alla de utbildningssatsningar som vi gör.
Anf. 118 Lars Isacsson (S)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag är medveten om att arbetsmarknadsministern är arbetsmarknadsminister, men de här frågorna hänger ihop. Jag kommer att ställa frågor även till andra ministrar om detta. Den frustration som finns i bruksorterna kanske arbetsmarknadsministern kan förstå. Man ser också regeringen som en enhet.
Jag tycker att det finns en passivitet från ministern, regeringen och SD vad gäller arbetslösheten och särskilt vad gäller svensk industri. Det här väcker minnen från Hedemora och Avesta åren 2011–2012. Jag var själv kommunstyrelseordförande i Avesta då. Vi tappade i Avesta och Hedemora 1 000 jobb på ett år inom basindustrin. Kommunstyrelsens ordförande i Hedemora hette Ulf Hansson. Vi försökte få den dåvarande borgerliga arbetsmarknadsministern att komma. Det ville man inte. Man ville bara komma till södra Dalarna om man kunde träffa företag som nyanställde unga, men vi hade inga sådana företag. Vi hade en statsminister, Fredrik Reinfeldt, som var i Davos och pratade om svensk industri. Han sa: Vi har haft svensk industri i Sverige, men nu är den ”basically gone”.
Det blev företagen, det lokala näringslivet och kommunerna som fick bära det här själva. När ingen pratade om svensk industri och svenska stålarbetares och pappersarbetares förutsättningar fick vi göra det själva. Det var kommunerna, IF Metall och Pappers som fick bära den fanan. Vi startade något som hette Avestasamtal om svensk basindustris framtid 2013. Vi har haft en nationell konferens varje år sedan 2013. När det har varit en socialdemokratisk regering har det varit ministrar på plats varje år. Men inte någon gång när det har varit en borgerlig regering har någon minister haft tid eller lust, trots många inbjudningar.
Det hörs samma sak nu, och det är väl det som inger frustration. När 500 års järn- och ståltillverkning i Vikmanshyttan går i graven förväntar sig människor att någon från regeringen ska ta ett tydligt ansvar. Nu har man kontaktat arbetsmarknadsministern. Då vill man se ett tydligt ansvarstagande och inte ett passivt ”vi återkommer”.
Dagens kris har en dimension som är ännu tydligare nu än 2011 och 2012: den globala prisdumpningen från Kina. Det gör frågan till en europeisk industriell ödesfråga. Där måste Sverige ha en tydlig linje. Vi har en EU-parlamentariker från Dalarna, socialdemokraten Sofie Eriksson, som säger att om inte EU försvarar sin stålindustri nu kommer vi att stå om tio år och konstatera att jobben försvann medan politiken tittade åt ett annat håll. Det handlar inte om protektionism utan om att upprätthålla fair play på en global marknad.
Jag är uppväxt på en bruksort. Farsan jobbade på järnverket. Jag har alltid hört att Kina är det stora hotet, och det ser vi nu. Min önskan är att ni i regeringen visar att ni tar det här på allvar. Jag vädjar till arbetsmarknadsministern: Åk och träffa dem! De har konkreta förslag från både kommunen och facken. Och gör det nu!
(Applåder)
Anf. 119 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Jag tackar åter Lars Isacsson för interpellationen och för den bild han ger av situationen i sina hemtrakter. Den är mycket värdefullt för mig att höra om detta direkt från ledamoten.
Svensk industri är hjärtat och motorn i vårt unika välstånd. Att vi har en konkurrenskraftig industri med tillverkningsjobb, som det ibland kallas, är helt centralt. Det är centralt för att vår arbetsmarknad ska fungera, men det är också centralt för att det ska efterfrågas andra typer av tjänster runt omkring tillverkningsindustrin.
Att vi är konkurrenskraftiga är centralt. Det är hela regeringens ansvar att i den mycket svåra omvärldsmiljö vi befinner oss i hela tiden försöka göra vad vi kan som nation och som medlem av en union för att säkerställa att vi har en industri som är livaktig och som klarar den internationella konkurrensen.
Jag kommer förstås att svara direkt till Hedemora kommun. Men jag är naturligtvis alltid beredd att lyssna på fler idéer, fler intryck och fler berättelser om hur det ser ut på den svenska arbetsmarknaden och om de utmaningar som företag och enskilda möter.
Anf. 120 Lars Isacsson (S)
Fru talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. Det känns tryggt när arbetsmarknadsministern pratar om svensk industri som hjärtat i svenskt välstånd. När vi stängde ned stora delar av Sverige under pandemin visade det sig vilka som höll landet uppe.
Jag kommer från Bergslagen, som man en gång pratade om som Sveriges ekonomiska vagga. Numera omtalas det som Sveriges ”badlands” och rostbälte. Vi har haft industri, men den är borta, får vi höra. Då känner vi: Vad fasen, gå och kolla – den är här! Den har varit här sedan 1630!
Vi har i dag diskuterat en situation som är avgörande för framtiden i Hedemora och för svensk stålindustri. I Vikmanshyttan avslutas nu 500 år av järn- och ståltillverkning. I Långshyttan fortsätter varslen. Kommuner som redan bär stora kostnader får nu ta ytterligare ansvar när yrkesverksamma stålarbetare förlorar jobbet.
Detta är människor som är mitt i yrkeslivet. Det är inte långtidsarbetslösa som behöver allmänna åtgärdsprogram. De behöver omställning med kvalitet och statligt stöd. De behöver också en regering som agerar direkt mot prisdumpningen från Kina.
Vad jag önskar är – och här tycker jag att arbetsmarknadsministern har varit tillmötesgående – att arbetsmarknadsministern möter Hedemora kommun, kommunalrådet David Aura, facken och industrin och diskuterar konkreta åtgärder samt att Sverige tydligt ställer sig bakom europeiska åtgärder mot osund konkurrens på den globala stålmarknaden.
Fru talman! Jag hoppas och tror att ministern verkligen tar det här på stort allvar, för jobben i Hedemora och Bergslagen och för stålindustrin, så att man inte ännu en gång som så ofta tidigare känner att bruksorterna lämnas åt sitt öde.
(Applåder)
Anf. 121 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Det är på ett allmänt plan intressant att bilden av tillverkningsindustrin i Sverige i så många stycken är felaktig. Det sägs att den skulle vara farlig och smutsig, ha dåliga arbetsvillkor och så vidare, men så är det ju inte. Vi har en industri i världsklass, och det är som sagt det som är motorn i vårt välstånd. Vi kan nog med gemensamma krafter göra saker för att räta upp den bilden.
Jag har själv varit i Västerås och tittat på produktionen av en grej som skyddar stora transformatorer från felaktiga strömspikar. I går besökte jag Scanias motortillverkning. Jag tror att vi hela tiden behöver påminna om industrins roll för vårt välstånd i Sverige. Det kommer också att skapa kraft att säkerställa att villkoren är bra, så att vi klarar konkurrensen, men också stärka vår röst i EU. Det är den vägen vi går.
Jag vill också framhålla att jag känner mig ganska trygg med de omställningsorganisationer som vi har i Sverige och som fack och arbetsgivare gemensamt har förhandlat fram. Där är inte staten inblandad. Men både TRR och TSL finns för de arbetstagare som nu blir uppsagda. De har väldigt goda resultat och högkvalitativ omställning när en person blir av med sitt arbete.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.