Arbetsförmedlingens syn på RUT
Interpellation 2015/16:361 av Helena Bouveng (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-02-03
- Överlämnad
- 2016-02-03
- Anmäld
- 2016-02-04
- Svarsdatum
- 2016-02-23
- Besvarad
- 2016-02-23
- Sista svarsdatum
- 2016-02-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Nyligen rapporterade Arbetsförmedlingen att förändringarna av RUT-avdraget riskerar att minska efterfrågan och att en återställning av RUT-avdraget skulle ge fler jobb i Sverige. Särskilt bland utrikes födda, där arbetslösheten är över fyra gånger så hög som bland inrikes födda, finns stora möjligheter att få en första arbetslivserfarenhet inom branschen för hushållsnära tjänster, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör till Ekot (den 3 februari 2016).
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Delar finansministern Arbetsförmedlingens bedömning när det gäller regeringens förändringar av RUT-avdraget, och vilka initiativ tänker ministern i så fall ta?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:361
Webb-tv: Arbetsförmedlingens syn på RUT
Dokument från debatten
- Tisdag den 23 februari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:68
Protokoll från debatten
Anf. 109 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig vilka bedömningar Finansdepartementet har gjort av riskerna för att RUT-avdraget trängs undan till förmån för ROT-avdraget och om jag delar hennes oro för jobben inom branschen för hushållsnära tjänster. Hon har också frågat mig om jag delar Arbetsförmedlingens bedömning när det gäller regeringens förändringar av RUT-avdraget och vilka initiativ jag i så fall tänker ta. Anette Åkesson har återigen frågat mig varför det är viktigare att sätta dit höginkomsttagare än att öka antalet jobb för unga och nyanlända, minska svartjobben och underlätta för kvinnors företagande samt vilka sakliga argument regeringen och jag har för att försämra villkoren i RUT-avdraget.
Konstruktionen av HUS-avdraget, som kom till under den borgerliga regeringen, gör att ROT-arbeten minskar utrymmet för att göra RUT-avdrag och tvärtom. Att någon undanträngning skulle ske i stor utsträckning bedöms dock inte vara fallet, främst för att en mindre andel av användarna av HUS-avdraget bedöms slå i taket för HUS-avdraget.
Jag delar Arbetsförmedlingens bedömning att RUT-avdraget kan bidra med arbetstillfällen för personer med relativt svag anknytning till arbetsmarknaden. Regeringen gör dock bedömningen att de förändringar av RUT-avdraget som vi har genomfört inte innebär någon skillnad för de allra flesta RUT-köparna och därmed inte heller för till exempel sysselsättningen i branschen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Motiven bakom de förändringar av RUT-avdraget som trädde i kraft den 1 januari 2016 är att RUT-avdraget ska riktas mer mot vanliga hushåll. Det är viktigt för skattesystemets legitimitet att skattepolitiken upplevs som rättvis. Detta är något som jag svarat på i den här kammaren upprepade gånger.
Anf. 110 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Vid årsskiftet trädde den rödgröna regeringens försämringar av RUT- och ROT-avdragen i kraft. Taket för RUT-avdraget är halverat till 25 000 kronor. Taket för ROT-avdraget är kvar på 50 000, men avdraget är på 30 procent i stället för tidigare 50 procent. Detta är en konstruktion som fortsatt gynnar dem som har råd med stora renoveringar men försämrar för dem som gör mindre renoveringar.
Ser vi på RUT-avdraget kan vi inte annat än konstatera att det har varit en väldigt lyckosam reform med upp till 20 000 helt nya arbetstillfällen. Svart har blivit vitt. Kvinnors arbetskraftsdeltagande har ökat. Barnfamiljer får vardagspusslet att gå ihop. En hel del kvinnor har startat nya egna företag. Det kanske absolut viktigaste är att människor har fått sitt första jobb, inte minst väldigt många utrikes födda.
Fru talman! De som köper RUT-tjänster är med och bidrar till ökad sysselsättning. Fler köpta tjänster betyder helt enkelt fler jobb. Med RUT-avdraget kan konsumenten köpa tjänster till rimliga priser. Det innebär samtidigt att företag inom den privata tjänstesektorn kan växa och anställa fler människor på sjysta villkor utan att behöva sänka några löner. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det också klokt att stimulera köp av tjänster i stället för att öka konsumtionen av varor. Dessutom kan vi säkerställa att den här konsumtionen är inhemsk. Det är kanske därför som Socialdemokraternas regeringspartner, Miljöpartiet, är mer förtjusta i RUT-avdraget än vad Socialdemokraterna själva är.
Fru talman! Om finansministern och jag kan vara överens om att fler köpta tjänster betyder fler jobb, borde det då inte vara logiskt att ge konsumenterna möjligheter till just det? Inte minst gäller detta en bransch som är helt ny och omogen och har en potential att utvecklas till att skapa fler jobb, dessutom precis för de grupper som har svag anknytning till arbetsmarknaden.
Det handlar om att ge branschen en chans att utveckla nya tjänstekoncept som varken finansministern eller jag i dag kan spekulera om. Det handlar om att ge branschen en chans att i lugn och ro bygga upp livsdugliga företag över tid så att ytterligare 16 000 människor som står långt bort från arbetsmarknaden får en chans att få fotfäste där. Konjunkturen pekar uppåt just nu, men de här personerna är inte sällan de som får stå kvar på perrongen när tåget går. Min fråga till finansministern blir: Hur många tåg ska få gå innan alla får vara med?
Anf. 111 Anette Åkesson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar finansministern för att hon tar upp skattesystemets legitimitet. Att det är viktigt att bevara skattesystemets legitimitet är vi i Sverige politiskt helt överens om. Det är närmast en förutsättning för ett land som tar ut höga skatter för att finansiera omfattande välfärd för medborgarna, bland mycket annat.
RUT- och ROT-avdragen var bara två av de reformer Alliansen genomförde som bidragit till att stärka skattesystemets legitimitet. Skatteverkets mätningar visar att acceptansen för skattesystemet ökade rejält mellan 2006 och 2012. Vid mätningen 2013 var det bara 22 procent som tyckte illa om det svenska skattesystemet. Historiskt sett är det en väldigt låg siffra.
Vad som brukar nämnas som bidragande faktorer till skattesystemets legitimitet är förutsägbarhet, likabehandling och beivrande av fusk. Även där är Skatteverkets mätningar relevanta. År 2012 angav endast 16 procent att de kände någon som skattefuskade, en låg siffra i jämförelse med tidigare mätningar. På frågan om man personligen känner företagare som skattefuskar var siffran nere på 9 procent från att före 2007 ha legat på mellan 25 och 29 procent.
Det är alltså RUT- och ROT-avdragen som på ett avgörande sätt bidragit till att stärka skattesystemets legitimitet hos svenska folket, och de nu av S- och MP-regeringen genomförda försämringarna har redan bidragit till att minska skattesystemets legitimitet. Det står klart för var och en som pratar med företagare i branschen. För första gången på flera år får de nu förfrågningar om att utföra arbete mot svart betalning. Är det något som finansministern är stolt över?
Hur är argumentet att RUT-avdraget ska riktas mot vanliga hushåll relevant över huvud taget som svar på frågan varför det är viktigare att sätta dit höginkomsttagare än att se till att öka antalet jobb för unga och nyanlända, minska svartjobben och underlätta för kvinnors företagande?
Vanliga hushåll påverkas endast såtillvida att de inte längre vet vad som gäller och tycker att reglerna är krångligare. Det är i sig illa. Förutsägbarheten lider av de försämrade reglerna. Det bidrar i sig till att minska skattesystemets legitimitet.
De flesta hushåll kommer inte upp till gränsen på 25 000 kronor. Det innebär därför varken kostnader eller intäkter för staten, vilket gör att det inte heller är ett argument för försämringarna av RUT-avdragen. Den enda rimliga slutsatsen är att den försämring som på flera sätt hotar skattesystemets legitimitet enbart är riktad mot dem som har höga inkomster. Varför?
Det är ideologiska socialdemokratiska fördomar som spökar, och det är tyvärr känslor som styr regeringen. RUT-reformen skapar effektiva jobb - det har även finansministern erkänt - och de är självfinansierade. RUT-jobben är riktiga jobb men med låg tröskel. Det är precis sådana som vi behöver i Sverige med många arbetslösa utan arbetslivserfarenhet eller som ännu inte pratar så bra svenska.
Det är jobb i företag som till stor del ägs och drivs av kvinnor. De som jobbar får bra villkor, och kunderna får säkerhet. När vi talar om kunder: Vad gör det objektivt för skillnad om kunden är hög, låg- eller medelinkomsttagare? Ett jobb är fortfarande ett jobb. Varför vill S och MP försämra för dem med höga inkomster även om effekten blir att det slår hårdast mot dem med svag anknytning till arbetsmarknaden?
Anf. 112 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag har upprepade gånger svarat på de frågor som både Anette Åkesson och Helena Bouveng har ställt angående RUT-avdraget. Frågorna upprepas, och jag upprepar mina svar. Jag är inte säker på att ytterligare interaktioner kommer att göra vare sig Helena Bouveng eller Anette Åkesson nöjdare med svaret.
Däremot är mitt svar detsamma som varje gång, på samma sätt som era frågor i princip är desamma som tidigare gånger. Jag kan ytterligare en gång svara på de frågor som jag får från er upprepade gånger. Men det känns inte uppenbart att debatten förs framåt.
Regeringen har gjort förändringen av RUT-avdraget för att öka legitimiteten. Här har jag och Anette Åkesson olika uppfattning om vad som är viktigt för legitimiteten i skattesystemet. Ytterligare upprepade frågor kommer inte att få mig att ändra min uppfattning om detta. Men jag har respekt för att Anette Åkesson har en annan syn på detta.
Vi har gjort en förändring för att öka legitimiteten i systemet. Det påverkar ungefär 1 procent av dem som köper RUT-tjänster och bedöms därför rimligen inte ha någon större påverkan på sysselsättningen, särskilt inte som den procenten har en genomsnittlig inkomst på ungefär 960 000 kronor om året och därmed rimligen har ekonomiska förutsättningar att fortsätta att köpa tjänsterna även efteråt.
Vi tycker från regeringens sida att det är en viktig bransch. Det är bra att det är en blomstrande bransch. Det är också viktigt att många människor med svagare anknytning till arbetsmarknaden kan arbeta i branschen. Det är också därför som vi har gjort en väldigt liten förändring av RUT-avdraget.
Det är viktigt att det också finns en tydlighet om vilka regler som gäller så att företagen kan känna sig lugna och trygga med att fortsätta att verka i branschen. Det är också bra med den utvidgning av RUT-avdraget som vi kom överens om i den migrationspolitiska överenskommelsen. Där har regeringen gått ut med en promemoria på delning. Vi väntar på remisssynpunkterna på denna.
Anf. 113 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Om jag inte är helt fel underrättad gick remisstiden ut den 8 februari för berörda att yttra sig om förslaget att utöka RUT-avdraget till att även gälla flyttjänster, it-tjänster och trädgårdsarbete. Det finns i migrationsöverenskommelsen med Alliansen med sikte på att underlätta för asylsökande och nyanlända att komma i nya jobb.
Ser man på remissinstanserna är det både ris och ros. Det är ros för att tjänsterna utvidgas och ris för att taket för RUT-avdraget inte återställs till tidigare 50 000 kronor. Det är väl bara Jonas Sjöstedt och LO som kanske tycker något annat. Från detta håll kan vi fortfarande höra att det inte är värt någonting över huvud taget.
Att finansministern inte tar intryck av vare sig mig, Anette Åkesson eller alla andra som interpellerat är ingen nyhet. Det har vi förstått. Det gör hon heller inte av enskilda företagare, Näringslivets Skattedelegation eller Svenskt Näringsliv. Det är ingen hemlighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men hur är det med regeringens eget verk som är ansvarigt för att få ut människor i jobb och som inte kan anklagas för att ha något annat intresse än just att få ut människor på arbetsmarknaden?
I en intervju i Ekot den 3 februari är generaldirektör Mikael Sjöberg väldigt orolig för utvecklingen. Arbetslösheten för inrikes födda ligger på 4,8 procent och för utrikes födda på 21,8 procent. Det är en skillnad på 17 procentenheter. Ser vi på utrikesfödda kvinnor är siffrorna katastrofala. Det vet jag att min kollega Niklas Wykman kommer att diskutera mer i kväll.
Generaldirektör Mikael Sjöberg är tydlig: Detta är orimligt. Det skapar samhällsklyftor som blir närmast omöjliga att överbrygga. I samma intervju säger Mikael Sjöberg vidare: Det är helt enkelt risk att vissa familjer, vissa personer, slår i taket på 25 000 kronor och därför inte efterfrågar tjänsterna lika mycket som de skulle göra om taket låg på 50 000 kronor. Inte minst är återställningen viktig för personer långt ifrån arbetsmarknaden. Han säger vidare: Vi måste jobba med olika typer av förslag som skapar arbetsuppgifter som passar människor lite längre från arbetsmarknaden. Enligt vår bedömning är många RUT-tjänster av sådant slag att de passar den här gruppen.
Jag hör att finansministern gör samma bedömning som Arbetsförmedlingens generaldirektör - att RUT-jobb bidrar till att skapa jobb till personer med svag anknytning till arbetsmarknaden. Men hon är ändå inte beredd att återställa taket för avdraget. Är skattesystemets legitimitet viktigare än att samhällsklyftor skapas som blir nästan omöjliga att överbrygga? Är det en risk som Magdalena Andersson är beredd att ta?
Anf. 114 Anette Åkesson (M)
Fru talman! Finansministern och jag har uppenbarligen olika uppfattningar om en hel del saker och bland annat om att jag tidigare ska ha fått svar på mina frågor. Det är dessutom ganska lätt att kolla upp i olika protokoll.
De mätningar som Skatteverket har genomfört visar att svenska folket tack vare RUT- och ROT-reformerna har större förtroende för skattesystemet och känner färre som skattefuskar. Skattesystemets legitimitet har stärkts under Alliansens regeringsår.
Det är därför intressant att finansministern i sitt svar kopplar ihop skattesystemets legitimitet med upplevelsen av rättvis skattepolitik. Innebär inte ökat förtroende och mindre fusk just att skattesystemets legitimitet ökar och att det upplevs som mer rättvist? Så är det uppenbarligen inte enligt S och MP, eftersom de förändringar som S och MP genomfört med precision just försämrar skattesystemets legitimitet.
Jag är därför nyfiken på vad finansministern menar med rättvis skattepolitik. Hur upplevs skattepolitik som rättvis? Rättvisa är också någonting som alla vill ha. Det är en av skattesystemets huvuduppgifter att omfördela inkomster. Det talas om både vertikal och horisontell rättvisa.
Gällande specifikt RUT-avdragen: Vad är det som har varit eller upplevts som orättvist med dem? Är det att inte alla kan utnyttja dem? Så är det med många produkter och tjänster. Det måste ha varit något så dramatiskt med just RUT-avdragen att S och MP riskerar de goda effekterna för att komma åt dessa orättvisor, och dessutom på ett så politiskt otydligt sätt. Min kollega Helena Bouveng har talat om både företag och jobb med låga trösklar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag undrar därför: Hur menar finansministern att RUT-avdragen har upplevts som orättvisa? Är det rättvisare för dem som nu riskerar att bli av med jobbet?
Anf. 115 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Den genomsnittliga RUT-användaren gör ett RUT-avdrag på 5 000 kronor i månaden. Den bedömning jag gör är att skattesystemets legitimitet skulle öka om man riktar RUT-avdraget mer mot vanliga barnfamiljer och vanliga hushåll. Här gör vi olika bedömningar.
Det är intressant att Helena Bouveng intresserar sig för klyftor i samhället. Något jag tycker är bekymmersamt är de ökade klyftor som växer fram i Sverige, där den förra borgerliga regeringen med stor precision lade oerhört mycket av sitt reformutrymme på åtgärder som just ökade klyftorna i samhället och även använde en hel del pengar som inte fanns som reformutrymme för att sänka skatter på ett sätt som gjorde att statsfinanserna inte var i ett hållbart skick när vi tog över. Något som riskerar att öka klyftorna är ju när man undergräver den långsiktiga finansieringen av vår gemensamma välfärd, eftersom vi vet att den gemensamma välfärden i sig är väldigt omfördelande.
Regeringens bedömning är att den förändring som görs av RUT-avdraget kommer att ha mycket liten effekt. Om man menar att det förändrade taket i RUT-avdraget kommer att vara avgörande för utländska kvinnors möjlighet att komma in på arbetsmarknaden delar jag inte Helena Bouvengs bedömning. Däremot har regeringen vidtagit mycket kraftfulla åtgärder för att stödja människor som står långt från arbetsmarknaden att komma in på arbetsmarknaden. Vi har uppgraderat arbetsmarknadspolitiken. Vi genomför ett stort kunskapslyft via komvux, yrkesvux och arbetsmarknadsutbildning för att människor ska kunna få den utbildning som krävs för att komma in i ett arbete. Därutöver har vi omfattande program vad gäller möjligheten att få subventionerade anställningar och extratjänster i välfärden.
Jag tycker att det är viktigt att vi arbetar oerhört aktivt med att människor som står lite längre från arbetsmarknaden också ska få möjlighet att komma in.
Anf. 116 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Om finansministern verkligen skulle oroa sig för klyftor mellan människor borde finansministern kanske lyssna lite mer på Arbetsförmedlingens generaldirektör. Han har i alla fall insikten om att den största klyftan är klyftan mellan de människor som har ett jobb och dem som inte har ett jobb.
Jag tänkte att kvällen skulle gå i citatets tecken. Jag tar först ett citat från arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en interpellationsdebatt den 2 februari 2016. Hon säger: "Regeringen bedömer att antalet jobb med lägre kvalifikationskrav behöver bli högre."
Jag fortsätter med ett citat från finansministern själv i Dagens Nyheter den 29 december 2015. Då skriver Magdalena Andersson så här: "Har någon bra idéer, är jag beredd att lyssna. För mig är det som är kostnadseffektivt viktigare snarare än ideologiska låsningar."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag avrundar med statsministern själv, som i årets första frågestund säger: "Jag nästan struntar i vilket, bara människor kommer i arbete - och på sjysta villkor." Han säger också: "Jag gör det som krävs för att människor ska komma i arbete."
Det är citat från rödgröna, framträdande regeringsföreträdare vars viktigaste vallöfte var att ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020.
Min enkla fråga till finansministern blir därför: Är det något av dessa uttalanden som inte passar in mer än väl på de jobb som har vuxit fram och skulle kunna växa fram inom RUT-sektorn?
Anf. 117 Anette Åkesson (M)
Fru talman! Finansministern har rätt: Klyftorna har ökat i Sverige, och det är en rejäl utmaning. Men det har faktiskt skett de senaste 15 åren och huvudsakligen under åren före 2006, det vill säga under socialdemokratiskt styre, inte alliansstyre.
RUT- och ROT-avdragen har stärkt det svenska skattesystemets legitimitet. Av ideologiska skäl riskerar SMPregeringen att försämra förtroendet för skattesystemet genom de genomförda förändringarna av avdragen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet hänvisar till upplevelser av rättvisa men utan att redovisa och stå för vad man egentligen menar. Att man samtidigt riskerar jobb - dessutom jobb med låga trösklar som vi verkligen behöver ännu fler av i Sverige - är illa. De som står långt från arbetsmarknaden straffas av Socialdemokraternas och Miljöpartiets politik.
Vi har för närvarande en mycket svag regering, och just försämringarna av RUT-reformen visar tydligt varför det är så. Men jag vill ändå tacka finansministern för debatten.
Anf. 118 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag delar helt uppfattningen att den största skillnaden är mellan dem som har jobb och dem som inte har jobb. Det är just därför som regeringen har satsat så oerhört kraftfullt på att fler människor ska komma i arbete, inte minst via en mer aktiv arbetsmarknadspolitik, med tydliga stöd för att människor som står långt från arbetsmarknaden ska få möjlighet att komma in, och via att vi har en aktiv utbildningspolitik, så att man ska kunna få den utbildning som krävs för att ta ett jobb, men också via att vi utvidgar RUT.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.