Arbetsförmedlingens lokala närvaro
Interpellation 2025/26:202 av Leila Ali Elmi (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-25
- Överlämnad
- 2025-12-01
- Anmäld
- 2025-12-02
- Sista svarsdatum
- 2025-12-16
- Svarsdatum
- 2025-12-18
- Besvarad
- 2025-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Arbetsförmedlingens lokala närvaro har minskat radikalt efter de nedskärningar som skedde när Moderaternas och Kristdemokraternas budget beslutades. Den nu sittande regeringen har inte kunnat återupprätta en fungerande arbetsförmedling med stark lokal närvaro, vilket också har resulterat i att Sverige har bland den högsta arbetslösheten i EU. I konkreta termer har antalet bemannade kontor halverats sedan 2019 till 81 kommuner med bemannade kontor år 2024. Samtidigt har antalet arbetsförmedlare minskat med en tredjedel. I 81 kommuner finns i dag inte heller något eget kontor eller någon samarbetslösning från Arbetsförmedlingen.
Denna utveckling har slagit hårt mot möjligheterna till matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare. Digitala verktyg har inte kunnat ersätta den lokala närvaron och kompetensen att möta människor där de befinner sig. När lokalkontor och personliga möten försvinner riskerar arbetssökande – särskilt unga, lågutbildade och de med komplex problematik – att lämnas ensamma. Arbetsgivare i tillväxtområden vittnar om att de inte längre har någon statlig aktör att vända sig till för att hitta kompetens.
Regeringen har, genom omfattande nedskärningar, privatiseringar och detaljstyrning, i praktiken lämnat stora delar av landet utan fungerande arbetsförmedling. Detta är en ansvarslös politik som hotar både individers framtid och samhällsutvecklingen i hela landet.
Sverige behöver en arbetsmarknadspolitik som präglas av närhet, tillgänglighet och samverkan – inte av avstånden mellan myndighet och medborgare. Den lokala närvaron är avgörande för att förstå människors behov, samarbeta med kommuner och civilsamhälle samt säkra kompetensförsörjning och hållbar tillväxt.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Johan Britz:
- Avser ministern att vidta åtgärder för att omedelbart återupprätta och stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro i hela landet – för att säkerställa att kommuner inte lämnas utan fungerande arbetsförmedling?
- Hur avser ministern och regeringen att säkerställa att arbetssökande, oavsett var i landet de bor, får tillgång till det stöd och den vägledning de behöver – inte bara via digitala kanaler, utan via riktiga möten och lokal kunskap?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:202
Webb-tv: Arbetsförmedlingens lokala närvaro
Dokument från debatten
- Torsdag den 18 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:55
- Protokoll 2025/26:55 Torsdagen den 18 decemberProtokoll 2025/26:55 Svar på interpellation 2025/26:202 om Arbetsförmedlingens lokala närvaro
Protokoll från debatten
Anf. 48 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Leila Ali Elmi har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att omedelbart återupprätta och stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro i hela landet för att säkerställa att kommuner inte lämnas utan fungerande arbetsförmedling samt hur jag och regeringen avser att säkerställa att arbetssökande, oavsett var i landet de bor, får tillgång till det stöd och den vägledning de behöver, inte bara via digitala kanaler utan via riktiga möten och lokal kunskap.
Jag vill börja med att tacka Leila Ali Elmi för att hon tar upp denna viktiga fråga.
I nuläget har Arbetsförmedlingen 83 fast bemannade kontor. Utöver detta har myndigheten 24 kontor som myndighetens personal reser till vid behov och 106 så kallade samarbetslösningar med andra, främst kommuner. Utöver Arbetsförmedlingens lokala kontor finns det också 128 servicekontor i landet som erbjuder vägledning och service för bland annat Arbetsförmedlingen.
Den utdragna lågkonjunkturen fortsätter att påverka arbetsmarknaden, och arbetslösheten i Sverige är fortsatt hög. Därför tillförde regeringen 60 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen i vårändringsbudgeten för 2025 (prop. 2024/25:99) i syfte att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att hantera en ökad arbetslöshet. Att Arbetsförmedlingen har god tillgänglighet och kan ge bra service är extra viktigt när många människor är arbetslösa.
Enligt uppdrag i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2024 och 2025 om förstärkt stöd för att effektivt sammanföra långtidsarbetslösa med arbetsgivare har myndigheten påbörjat ett arbete med att bygga ut det sammanhållna matchningsstödet, och regeringen har ökat anslagsmedlen för verksamheten. Regeringen ser positivt på utvecklingen av det sammanhållna matchningsstödet.
Antalet deltagare i matchningstjänster har minskat under året efter några år med betydande ökning av antalet deltagare. Regeringen anser att det har funnits brister i matchningstjänsternas kostnadseffektivitet. Mot bakgrund av utmaningarna på arbetsmarknaden, särskilt för grupper som står längre ifrån arbetsmarknaden, är det tydligt att matchningstjänsterna behöver kompletteras med andra typer av stöd. Resurser som Arbetsförmedlingen tidigare nyttjat till handläggning av upphandlade matchningstjänster har omfördelats till arbetet med arbetssökande som har andra stödbehov, bland annat till sammanhållet matchningsstöd.
Anf. 49 Leila Ali Elmi (MP)
Fru talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Det är positivt att ministern delar bilden att Arbetsförmedlingens lokala närvaro är viktig, särskilt i en tid med massarbetslöshet.
För några veckor sedan träffade jag en arbetssökande i Göteborg. Han berättade hur han hade bollats mellan olika aktörer och arbetsförmedlare. Varje gång tvingades han börja om med sin historia och berätta om sina hinder och sin situation. Detta är inte en effektiv arbetsmarknadspolitik. Det är rundgång, och rundgång förlänger arbetslösheten. När stödet blir en stafettpinne som skickas vidare tappar den arbetssökande både motivation och framtidstro.
Fru talman! Samtidigt som regeringen under större delen av denna mandatperiod, som nu går mot sitt slut, har prioriterat skattesänkningar för dem som redan har mest har man aviserat nedläggning av 29 statliga servicekontor.
I Åmål stängde statens servicekontor den 30 maj. Därmed försvann statens fysiska närvaro helt. När Arbetsförmedlingen tidigare stängde 22 kontor i regionen var beskedet att servicekontoren skulle ta vid. Nu försvinner även de. Resultatet är att telefonköerna till Arbetsförmedlingen växer och att både arbetssökande och arbetsgivare fastnar i köer som inte leder någonstans.
Telefonköer sänker inte arbetslösheten. Det gör en aktiv, närvarande och kraftfull arbetsmarknadspolitik. Just där behoven är som störst drar regeringen undan stödet. Det är som att släcka lampan där det redan är som mörkast.
Sedan har vi finansieringen som ministern hänvisade till – 60 miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Men Arbetsförmedlingen bedömer i sitt budgetunderlag att man bara för 2026 behöver 400 miljoner kronor enbart för att upprätthålla nuvarande verksamhet. Regeringens tillskott är alltså långtifrån tillräckligt.
Dessutom saknar fortfarande 81 kommuner någon form av samarbetslösning, enligt riksdagens utredningstjänst. De saknar alltså lokal närvaro totalt.
Fru talman! Ministern lyfter också fram det sammanhållna matchningsstödet. Jag välkomnar att regeringen tar steg, om än små, i rätt riktning. Det är bra att fler långtidsarbetslösa får mer stöd än standardinsatser. Förstärkta matchningsinsatser i Arbetsförmedlingens regi är absolut nödvändiga för att få ned arbetslösheten. Men det talar för mer lokal närvaro, inte mindre.
Arbetsförmedlingen uppger att man inom matchningsstödet ska utöka de lokala kontakterna med arbetsgivare. Då kan vi inte samtidigt acceptera en modell där staten drar sig undan från hela orter. Samverkan kräver närvaro, matchning kräver lokal kännedom och ett sammanhållet stöd kräver att någon faktiskt finns på plats och tar helhetsansvaret.
Därför vill jag upprepa min fråga till ministern: När kommer regeringen att ta initiativ till att Arbetsförmedlingen återetablerar bemannade kontor eller fasta mötesplatser i de kommuner som i dag står helt utan, och i så fall när?
Anf. 50 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Det är en viktig fråga som Leila Ali Elmi ställer och som vi diskuterar här i dag. Den handlar i grund och botten om hur de som står allra längst från arbetsmarknaden ska kunna få det stöd som de behöver.
Vi är, tror jag, hyfsat överens om att de matchningstjänster som finns inom valfrihetssystemet inte alltid är rätt väg att gå utan att det behövs mer av insatser direkt från Arbetsförmedlingen.
Det är också därför som regeringen har tillfört resurser till Arbetsförmedlingen i år men också nästa år och kommande år. Jag nämnde att vi gjorde ett tillskott i vårändringsbudgeten för 2025. Arbetsförmedlingen tillförs 100 miljoner kronor för 2026, 200 miljoner kronor för 2027 och 300 miljoner kronor från 2028.
Det är myndigheten Arbetsförmedlingens uppdrag att också kalibrera och bestämma var man finns i vårt land, på vilka orter, och var man har sina kontor. Men i instruktionen till Arbetsförmedlingen står det också att verksamheten ska utformas så att de arbetssökande som behöver fysiska möten kan få det, så att ändamålsenliga arbetsgivarkontakter säkerställs, så att samverkan med kommuner och andra aktörer möjliggörs, så att projekt i samverkan med kommuner och andra aktörer främjas och så att myndighetens kunskap om lokala och regionala arbetsmarknader upprätthålls.
Anf. 51 Leila Ali Elmi (MP)
Fru talman! Faktum är att i dag, här och nu, står människor utan det stöd som faktiskt för dem närmare ett jobb.
Vi har nämligen ett resultatproblem. Arbetslösheten i Sverige ligger fortsatt högt. SCB redovisade 9,3 procent för andra kvartalet 2025. Det är fortsatt bland de högsta arbetslöshetssiffrorna i EU.
Fru talman! Vi kan tala om uppdrag. Vi kan till och med tala om de tillskott ministern nämnde här i talarstolen. Bara för det här budgetåret har Arbetsförmedlingen äskat 400 miljoner. Det framgår ganska tydligt att de pengar regeringen tillskjuter inte räcker. Vi kan prata om regleringsbrev och nya namn på insatser, men regeringen misslyckas på två avgörande punkter med bristande lokal närvaro och styrning som inte fungerar i praktiken.
En central brist i regeringens styrning är att Arbetsförmedlingen samtidigt ska öka anvisningarna till Rusta och matcha och till utbildning. I praktiken står dessa mål i konflikt med varandra. Utbildningsinsatserna hamnar senare i bedömningskedjan, även i de fall där arbetsmarknadsutbildningar vore mer träffsäkra. Det är inte ett resultat av enskilda handläggares bedömningar utan en direkt följd av Tidöregeringens politik.
Människor behöver faktiska samtal, möten, en plan och en väg framåt. Det gäller särskilt dem som saknar digital vana eller står långt från arbetsmarknaden. Kommuner kan inte samverka med en statlig aktör som saknar lokal närvaro.
Fru talman! I slutet av november kom MUCF:s stora rapport om unga i utanförskapsområden. Även den pekar tydligt på behovet av en närvarande arbetsförmedling för att säkerställa att arbetslösa får tillgång till stöd. Rapporten visar att regeringens politik inte bara sviker arbetslösa och arbetsgivare utan också samhällets sammanhållning. När staten drar sig tillbaka lämnas människor utan stöd.
Arbetsmarknadsministern har sagt upprepade gånger att människor ska flytta dit där jobben finns. Det kan verka rimligt vid första anblick, men för att människor som är rotade ska kunna flytta krävs stöd och faktiska förutsättningar.
Därför vill jag upprepa min fråga igen, för jag upplever att statsrådet inte riktigt svarar på den. Kommer regeringen att ta ansvar för att Arbetsförmedlingen återupprättas där den saknas i dag? Det är först då som arbetssökande och arbetsgivare faktiskt kan mötas och matchas med verklig lokal kunskap och närvaro.
Anf. 52 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Jag tror att jag och ledamoten är ganska överens om mycket i den här diskussionen.
Låt mig ta upp det som Leila Ali Elmi lyfte fram vad gäller utbildning. Det finns ett stort behov av att minska kompetensbristen inom vissa sektorer och stärka omställningsförmågan hos många arbetslösa – inte alla, en del har kompetensen, men en hel del behöver det. Därför gör vi ett antal olika saker.
Vi har tillfört pengar till fler arbetsmarknadsutbildningar. Vi har i dag fler platser på arbetsmarknadsutbildningar än personer som går utbildningarna.
Vi har infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, där yrkeshögskolan står som modell. Piloten planerades ursprungligen pågå till och med 2026. Nu har vi förlängt den till 2028, då intresset för den här modellen har varit stort. Vi utökar också resurserna från och med 2026.
Vi satsar på yrkeshögskolan, som har en viktig roll i att möta de stora kompetensbehoven i hela Sverige för att möjliggöra en omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Vi bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning. Därför satsar vi 180 miljoner kronor på det 2026, inklusive studiemedel, för en fortsatt utbyggnad.
Det jag kan tycka att vi behöver gå vidare med nu är att Arbetsförmedlingen i ännu högre grad anvisar arbetslösa till den typ av utbildningsplatser som vi nu har och som vi bygger ut. Det är ett arbete som kommer att fortsätta.
Anf. 53 Leila Ali Elmi (MP)
Fru talman! Arbetsförmedlingen pekar i sin återrapportering på varför volymerna i arbetsmarknadsutbildningarna inte ökar. De har beskrivit det jag tidigare talade om, alltså att det finns en målkonflikt. De ska anvisa till Rusta och matcha samtidigt som de ska anvisa till arbetsmarknadsutbildningar. De beskriver själva att arbetsmarknadsutbildningarna kommer senare i bedömningskedjan. Då är det ju regeringens styrning som är problemet och inte Arbetsförmedlingen. Ansvaret för att förändra detta ligger hos regeringen och ytterst hos arbetsmarknadsministern.
Fru talman! När närvaron försvinner faller människor mellan stolarna. Regeringens politik har inte förmått att garantera att stödet når alla. Det är inte en tillfällighet, utan det är ett styrningsproblem. I stället för att stärka stödet till dem som behöver det mest ägnar sig regeringen åt ideologiska experiment. Man säger att det ska löna sig att arbeta, men i praktiken försämrar man villkoren för dem som tillfälligt är i behov av samhällets skyddsnät.
Fru talman! De arbetslösa är inte lata och inte ovilliga, och den höga arbetslösheten beror inte på för höga bidrag. Detta vet regeringen och arbetsmarknadsministern mycket väl.
Samtidigt vet vi att köerna till soppköken växer och att fattigdomen i Sverige har fördubblats. Bland de arbetslösa finns människor som saknar utbildning och människor med kort utbildning. Det finns människor som har konkurrerats ut av AI. Det finns 55-plussare som har både utbildning och lång erfarenhet, som ingen vill anställa. De förtjänar respekt, fru talman. De förtjänar stöd, och de förtjänar en arbetsmarknadspolitik värd namnet.
Anf. 54 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Jag tackar återigen ledamoten Leila Ali Elmi för att hon lyfter denna viktiga fråga.
Jag håller helt och hållet med. Människor i arbetslöshet förtjänar både respekt och stöd. Därför satsar den här regeringen mycket på att bryta lågkonjunkturen och att på den vägen också knäcka arbetslösheten. Vi ser till att det finns utbildningar som leder till jobb. Det mest centrala verktyget för att en person ska kunna få ett arbete är att den har en kompetens och en färdighet som efterfrågas av arbetsgivaren, oavsett om den är privat eller offentlig.
Vi ser till att vi skapar rätt drivkrafter så att man tjänar mer om man arbetar. Det innebär också att vi hjälper till att få hjulen att snurra lite fortare och att få igång konsumtionen i vårt land, vilket leder till fler arbeten.
Vi driver också – och kommer att fortsätta driva – en stram politik kring asylmigration för att säkerställa att vi har resurser att hjälpa och stötta de människor som finns i vårt land.
Vi är också helt överens om att det för personer som står längre från arbetsmarknaden är viktigt med ett mer intensifierat matchningsstöd. Vi vill ha mer av det jag tror att Leila Ali Elmi efterfrågar, alltså ett matchningsstöd och ett aktivt arbetsgivararbete. Det var därför jag nämnde att Arbetsförmedlingen hade ett uppdrag i regleringsbrevet för 2024, som förlängdes i regleringsbrevet för 2025, om förstärkt stöd för att effektivt sammanföra långtidsarbetslösa med arbetsgivare.
Detta arbete har påbörjats på myndigheten. Man har börjat bygga ut det vi kallar det sammanhållna matchningsstödet. Jag ser framför mig att den utbyggnaden kommer att fortsätta.
De som står längst ifrån arbetsmarknaden, de långtidsarbetslösa, behöver nämligen mer stöd av Arbetsförmedlingen än vad de får i dag. Det håller jag helt och hållet med om. Med det vill jag önska god jul.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.