Arbetet mot otillåten påverkan
Interpellation 2024/25:106 av Sanna Backeskog (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-11
- Överlämnad
- 2024-10-16
- Anmäld
- 2024-10-17
- Svarsdatum
- 2024-11-05
- Besvarad
- 2024-11-05
- Sista svarsdatum
- 2024-11-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Den organiserade gängkriminaliteten tar sig in i alla delar av samhället och påverkar många svenskar i deras vardag. De kriminella nätverken beskrivs numera som systemhotande. Risken är att de lyckas påverka politiken, staten/regionen/kommunen och ytterst demokratin. Förmågan att påverka förvaltning och politik varierar, men den finns. Det visar bland annat regeringens nationella strategi mot organiserad brottslighet. Så även forskningsrapporter från SNS.
Otillåten och otillbörlig påverkan är ett verktyg för den organiserade brottsligheten att ta kontroll och tillskansa sig fördelar. Man är beroende av personer som i sitt uppdrag fattar beslut eller utfärdar intyg. Det kan leda till att aktörer utövar påverkan i samband med beslut och att de försöker infiltrera myndigheter och organisationer. Syftet kan vara att förmå en befattningshavare att fatta ett visst beslut eller avstå från att fatta beslut.
Nu framkommer att partiledaren för regeringens samarbetsparti har nära kopplingar till åtminstone en person med ledande ställning i ett mc-gäng som beskrivs som brotts- och våldsbenäget. Detta här är mycket allvarligt och oroande. Den uppenbarligen kriminella miljö som partiledaren för regeringens samarbetsparti är i kontakt med utgör en potentiell säkerhetsrisk av det slag som beskrivs ovan.
Det råder få tvivel om att vänskapligt och återkommande umgänge i sådana kretsar av organiserad gängkriminalitet kan användas för att utsätta partiledaren för regeringens samarbetsparti för påtryckningar från just de miljöer denne har samröre med – med konsekvenser för regeringen, som personen i någon mening företräder och är beslutsfattare i förhållande till.
Då just säkerhetsaspekten är angelägen för riksdagen att få belyst vill jag att justitieminister Gunnar Strömmer svarar på följande fråga:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att förhindra otillåten och otillbörlig påverkan på politiker från den gängkriminella miljön, då det ytterst kan påverka vår demokrati?
Debatt
(11 Anföranden)Interpellationsdebatt 2024/25:106
Webb-tv: Arbetet mot otillåten påverkan
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:24
- Protokoll 2024/25:24 Tisdagen den 5 novemberProtokoll 2024/25:24 Svar på interpellation 2024/25:106 om arbetet mot otillåten påverkan
Protokoll från debatten
Anf. 50 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Sanna Backeskog har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förhindra otillåten och otillbörlig påverkan på politiker från den gängkriminella miljön, då det ytterst kan påverka vår demokrati.
Jag vill börja med att slå fast att uppgiften att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten förstås är en av regeringens allra viktigaste. I början av det här året beslutade regeringen också om Sveriges allra första nationella strategi mot organiserad brottslighet (skr. 2023/24:67). Ett av de fem huvudmål som slås fast i den strategin är just att otillåten påverkan inte ska få fäste i det svenska samhället. Strategin handlar både om att värna integriteten i det offentliga beslutsfattandet och om att förebygga så kallade hot från insidan i form av insiders och infiltratörer.
Under året har regeringen också beslutat om en ny handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan. Handlingsplanen är en viktig grund för att stärka den offentliga förvaltningens förmåga att stå upp mot korruption, infiltration och otillåten påverkan.
För att ytterligare utveckla det förebyggande arbetet mot otillåten påverkan behövs det mer och fördjupade kunskaper och mer stöd att luta sig mot för olika aktörer. Därför fick Brottsförebyggande rådet, Brå, förra året regeringens uppdrag att studera systemhotande aktörer och grupperingar som utövar otillåten påverkan mot förtroendevalda, politiska partier och beslutande församlingar (Ju2023/00880).
Brå ska särskilt fokusera på otillåten påverkan från aktörer och grupperingar inom den organiserade brottsligheten och i kriminella nätverk. Tillsammans med Statskontoret har Brå också fått i uppdrag att ta fram och sprida stödmaterial som kan användas för att förebygga och hantera otillåten påverkan i myndigheter under regeringen, kommuner och regioner (Fi2024/01456).
Vidare föreslås i departementspromemorian Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner (Ds 2024:10) att en skyldighet i kommunallagen införs för kommuner och regioner att förebygga ohälsa eller olycksfall till följd av hot och våld för vissa förtroendevalda. Förslaget syftar till att stärka skyddet, samtidigt som det bedöms stärka den lokala demokratin och ha en brottsförebyggande effekt.
Korruption i alla dess former utgör ett allvarligt hot mot vår liberala demokrati. Det gäller särskilt otillbörlig påverkan som riktas mot politiker och mot våra demokratiska institutioner. Med dessa åtgärder flyttar vi fram positionerna för att värna de grundläggande demokratiska principer som utgör kärnan i vårt fria och öppna samhälle.
Anf. 51 Sanna Backeskog (S)
Fru talman! Jag tackar justitieministern för att han har kommit hit för att diskutera dessa viktiga frågor med mig.
Jag har ställt interpellationen till justitieministern därför att jag vill diskutera allvaret rörande det faktum att regeringsunderlagets största och mest inflytelserika parti har en partiledare vars umgänge består av ledande individer ur den gängkriminella miljön.
Säkerheten kring våra politiker är extremt viktig, och detta är ytterst en fråga om demokrati. När det framkommer att en gängtopp har närvarat vid ett bröllop där flera högt uppsatta politiker varit närvarande, bland annat vice statsministern, väcker det allvarliga frågor. Sedan det här uppdagades har jag fått många frågor från vänner och bekanta hemma. Det finns en oro över hur samröre med gängtoppar riskerar att påverka politiska beslut.
Redan inför valet 2022 avslöjade Expressen och Acta Publica att kandidater till riksdagen samt kommun- och regionfullmäktige hade dokumenterade kopplingar till den kriminella mc-miljön: Om man rör sig i en miljö där hot och våld förekommer, och där utpressning, mord och narkotikahandel har förekommit, utsätter man sig för en enorm risk som makthavare att bli påverkad och att försätta sig i en sårbar situation. Detta sa Amir Rostami, docent och lektor i kriminologi, om granskningen.
Fru talman! Justitieministern nämnde i sitt anförande departementspromemorian Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner. Förslagen berör just våra kommuner och regioner. Jag efterlyser en tydligare intern kontroll i regeringens samordningskansli, där alla Tidöpartier huserar tillsammans.
Fru talman! Jag har såklart förståelse och respekt för att man inte kan eller ska beskriva Säkerhetspolisens arbete i detalj, men det är ändå många som vill ha mer konkreta svar på hur justitieministern agerar som chef på Justitiedepartementet och som regeringens företrädare gällande säkerheten på regeringens samordningskansli för att minimera risken för otillåten påverkan. Jag hoppas att vi här tillsammans i dag kan bringa lite mer klarhet i det hela, och jag vill ställa följande två följdfrågor.
Vilka åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att nämnda partiledares umgänge inte utsätter denne eller medarbetare på Regeringskansliet för risk för utpressning och påverkansförsök från den gängkriminella miljön? Hur ser justitieministern på risken att den här partiledarens umgänge försvagar regeringens förmåga att uppträda trovärdigt inför medborgarna i fråga om säkerhet och arbetet mot organiserad brottslighet?
Anf. 52 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! Jag tackar Sanna Backeskog, som har initierat denna viktiga och principiellt nödvändiga debatt om otillåten påverkan och hur politiken ska skyddas från de organiserade kriminella nätverken och deras försök att påverka politiska beslut.
Det är inte första gången som justitieministern och jag möts i kammaren för att prata om hur precis ett parti har stora problem med kopplingar till diverse kriminella grupperingar och systemhotande grupperingar. Vi har haft debatter om att hetsande har förekommit från kammaren i form av hur ledande företrädare för regeringsunderlagets största parti har uttryckt sig, riktat udden mot minoritetsgrupper eller uppmuntrat till verksamhet som handlar om att bränna koraner eller hetsa till stora demonstrationer. Det har också uppmärksammats utanför kammaren i rapporter i medierna inför och efter valet hur just Sverigedemokraterna fortfarande har problem med nazistkopplingar hos aktiva företrädare. 214 företrädare stod på listorna inför det allmänna valet för två år sedan, och vi firar halvtid den här mandatperioden. Ändå tycks vi återkomma till den frågan. Inte nog med det har det efter valdagen avslöjats gång efter annan att sverigedemokrater har kopplingar till nazistisk och extremistisk miljö.
I våras avslöjade TV4 en trollfabrik orkestrerad från Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning. När vi trodde att den skandalen hade först briserat och sedan dött ut uppdagades det att partiledaren för regeringsunderlagets största parti, Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, bjudit in en aktiv mc-topp till sitt bröllop. Det är klart att det för oss som står utanför Regeringskansliet väcker frågor. Har man gjort allt man har kunnat i förberedelserna för att tillträda regeringsmakten? Har man ställt alla de viktiga kontrollfrågorna? Har man gjort alla säkerhetskontroller? Är vi säkra på att det inte bara är armlängds avstånd till grupperingarna utan även en stängd dörr? Påverkas svensk politik av den grova organiserade brottsligheten?
Regeringen menar själv i sitt arbete att just den grova organiserade brottsligheten är systemhotande, och man har lagt om kriminalpolitiken enligt egen utsago för att komma åt problemen. Men om man samlat ser på bilden är jag benägen att hålla med Expressens ledare som säger att gängledaren på bröllopet är bara toppen på sopberget.
Vi är många som oroas över gängkopplingarna. Jag har också noterat att justitieministern har diskuterat med Eskilstunas Jimmy Jansson den otillåtna påverkan på kommunala företrädare och vad regeringen vill göra för att hjälpa kommuner där företrädare tar tydligt ansvar, inte bjuder in företrädare för gängmiljöer till bröllop utan tvärtom sätter stopp för kriminaliteten, ställer sig i främsta ledet för att sätta stopp för verksamheten. Då får man utstå hot och hat både mot sig själv och mot sina barn.
Kan justitieministern garantera att allt är gjort? Har justitieministern ställt frågan till Jimmie Åkesson om man har vidtagit åtgärder efter bröllopet?
Anf. 53 Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Jag tackar justitieministern för att han är här i dag och tar debatten med oss.
Jag kan förstå att om man sitter som regeringsföreträdare och det kommer en parad av oppositionspolitiker och vill diskutera frågan att man tänker att det här är ett politiskt spel. Jag tror att vi måste se mycket allvarligare på frågan.
Justitieministern vet att vi tidigare har diskuterat den allvarliga högerextremismen som också finns i Sverige, hur den har attackerat till exempel förstamajdemonstrationer. Vi är överens om att det finns en systemhotande brottslighet i Sverige som äter sig in i alla delar av vårt samhälle. Inte minst har både vår tidigare regering och den här regeringen satt högst upp på dagordningen vad som måste tas itu med i det här landet.
Samtidigt går det inte att blunda för att ert största samarbetsparti, och Sveriges näst största parti, har en partiledare som till bröllopsgäst bjuder in presidenten för ett kriminellt mc-gäng.
Inför valet 2022, precis som Mattias Vepsä sa, hade Acta Publica gjort en stor kartläggning, Ur mylla brun, över de senaste fem årens val och andelen högerextrema kandidater på riksdagslistorna. Man har granskat totalt 1 100 kandidater i de fem valen. 80 procent av dem hörde hemma i Sverigedemokraterna. Inför förra valet i fråga om kopplingar till rasistiska eller nazistiska organisationer på riksdagslistorna visade det sig att av 289 personer var 219 sverigedemokratiska kandidater.
Man hade också tittat specifikt på mc-organisationer. Av 64 kandidater som man kunde se hade kopplingar till mc-gäng hörde 38 hemma i Sverigedemokraterna. Många av dem har också stått kvar på Sverigedemokraternas listor efter valet. Ett exempel är en vicepresident i en Hells Angels-lojal klubb som nu sitter som ledamot i miljönämnden i Mölndal. För den delen var en gruppledare för Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige i Sigtuna tills helt nyligen, då Expressen började ställa frågor efter bröllopsskandalen, med i en sluten Facebookgrupp till stöd för Hells Angels i Uppsala.
Frågan är allvarlig på riktigt, Gunnar Strömmer. Vi pratar om regeringens största samarbetsparti. Jag vet hur regeringsarbetet fungerar. Jag vet att de har tjänstemän på samordningskansliet i Regeringskansliet. Och jag vet att man som partiledare får väldigt mycket information.
Vilka är dina tankar som justitieminister om att det ser ut så här samtidigt som ni vill ge sken av att ni gör allt i kampen mot gängkriminaliteten?
Anf. 54 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack för möjligheten att diskutera de här väldigt viktiga frågorna i dag!
Det råder ingen som helst tvekan om att den här regeringen kom till därför att väljarna underkände åtta år av socialdemokratiskt styre, inte minst vad gäller oförmågan att hantera den organiserade brottsligheten här i landet. Jag vet inte hur många gånger de dödliga skjutningarna har dubblats eller tredubblats under en tioårsperiod. Det är ett faktum. Den kriminella ekonomin har fått växa till en omsättning på 100 eller 150 miljarder kronor. Rekryteringen av barn och unga träffar nu inte bara minderåriga utan är långt under 15-årsgränsen.
Vi har under många år sett exempel på hur kriminella klaner, i exempelvis Göteborg, utövar påtryckningar på socialtjänsten och hur kriminella nätverk i Södertälje tar sig in i stadsbyggnadskontor och politiska partier och tar över andra så kallade utförartjänster i den privata sektorn som ägnar sig åt att leverera till de kriminella nätverken. Det är klart att allt detta gör att vi med rätta beskriver den här brottsligheten som systemhotande.
Det var socialdemokratins oförmåga att ta det systemhotet på tillräckligt stort allvar och att göra tillräckligt för att slå mot våldet, strypa den kriminella ekonomin och stoppa rekryteringen av barn och unga som gjorde att det blev ett regeringsskifte.
Sedan oktober 2022 har vi i alla dessa avseenden gjort allt som går att göra under två års tid för att just slå mot våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga. En av de allra mest angelägna frågorna när det gäller systemhotet är just problematiken med otillbörlig påverkan, påtryckningar av annat slag, hot mot enskilda tjänstemän, politiker och annat. Det är också därför vi riktar så mycket resurser till den frågan.
Det råder ingen som helst tvekan om att de exempel som tagits upp här när det gäller Sverigedemokraterna är djupt bekymmersamma. För den som har ett intresse av att lyssna på debatten med ett rättvisande öra råder det inte heller någon som helst tvekan om vad Moderaterna, jag själv, statsministern eller andra företrädare för regeringen har sagt om den saken.
Men för den som verkligen och på allvar vill ta itu med den här problematiken kan det nog vara klokt att ändå ha ett bredare perspektiv. Jag kommer ihåg att 22 av de granskade kandidaterna i publiceringen i Acta Publica stod på Socialdemokraternas listor. Den här hösten har vi också fått rapportering om att den socialdemokratiska lotteriverksamheten uppenbarligen haft ett nära samspel med olika gängkriminella aktörer. Haveriet i Botkyrka kommun med kriminell infiltration av fritidsgårdsverksamheten som ledde till en partisprängning av Socialdemokraterna lokalt hör också till bilden.
Jag är väldigt glad att Mattias Vepsä tog upp rapporteringen i förra veckan som tog sin utgångspunkt i det moderata kommunalrådet i Sigtuna. Han tog för övrigt över efter ett korrupt haveri med socialdemokratiskt styre som klappade ihop. Han har haft kampen mot korruptionen och den organiserade brottsligheten som sin högsta prioritet och har fått betala ett utomordentligt högt pris för det.
Den bakgrunden vittnar också Jimmy Jansson, socialdemokrat i Eskilstuna, om. Även Boel Godner, socialdemokrat i Södertälje, och många andra har vittnat om att det finns stora brister i vårt sätt att skydda utsatta politiker.
Därför är jag så glad att vi nu i ett snabbt spår har tagit fram lagstiftning ägnad åt att klargöra ansvarsförhållanden och för att bygga ett robust skydd runt inte minst våra lokala företrädare runt om i landet som står upp mot den organiserade brottsligheten.
Återigen: Jag är mycket glad över att få möjlighet att diskutera de här frågorna i dag. För den som verkligen är intresserad av sakfrågan och vill göra något åt problematiken hör de exempel som har lyfts fram i talarstolen här i dag utan tvekan till bilden. Men bilden är oerhört mycket bredare, och det är den som vi med gemensamma krafter måste attackera om vi på allvar ska kunna värna integriteten för vår demokratiska rättsstat.
Anf. 55 Sanna Backeskog (S)
Fru talman! Jag noterar att justitieministern väljer att inte svara på de två frågor som jag ställde angående den specifika händelse som den här interpellationsdebatten handlar om. Jag ser verkligen fram emot fler diskussioner och samtal, breda eller smala, om organiserad brottslighet.
Fru talman! Låt mig citera Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow i Dagens Nyheter den 9 oktober. Hon kommenterar att det i Sverigedemokraternas partiledares umgängeskrets finns kriminella, vilket avslöjades i samband med bröllopet i september. Hon säger att de gängkriminella "vill komma in i de sammanhang där man får tillgång till personer som både har makt och förmåga att fatta olika typer av beslut".
Katharina von Sydow menar att toppolitiker måste vara medvetna om den systemhotande brottslighetens arbetsmetoder och om riskerna för infiltration och påverkansförsök. "Vi måste förstå hur allvarligt det är, att det är en metodik och arbetssätt man använder sig av. Alla som har en position i samhället behöver uppmärksamma vilka man har i sitt nätverk."
Jag föreställer mig att det kan förekomma hot och utpressning i syfte att påverka lagstiftning. Det vore naivt att tro någonting annat.
Fru talman! Det här är bakgrunden till mina frågor till justitieministern i dag, med anledning av att regeringsunderlagets största och mest inflytelserika parti har en partiledare vars umgänge består av ledande individer i den gängkriminella miljön. Kriminella vill komma in i de sammanhang där man får tillgång till personer som har både makt och förmåga att fatta politiska beslut.
Den breda organiserade gängkriminaliteten tar sig in i alla delar av samhället och påverkar många svenskar i deras vardag. De kriminella nätverken är systemhotande. Men nu verkar det som att de också är regeringshotande, som att de finns i regeringens samordningskansli. Risken att de lyckas påverka såväl staten som regionen och kommunen och ytterst demokratin är stor och allvarlig, utifrån vad vi nyligen fått reda på men också utifrån andra händelser tidigare.
Flera har understrukit att mc-klubbarna har en tydlig politisk agenda med tydliga strategier för att få inflytande och påverka lagstiftning. Det är det de är ute efter. Det är där vi är nu. Läget är mycket allvarligt.
Fru talman! Den organiserade brottsligheten har fått en nära kontakt med folkvalda som styr Sverige. Man har varit i samma sammanhang som flera folkvalda, däribland vice statsministern. Allvaret och faran i detta specifika fall kan inte nog understrykas.
Vilken insyn i statens angelägenheter riskerar att komma gängkriminella till del? Påverkas lagstiftning för att passa gängens målsättningar? Det vet vi inte. Men vi är oroliga.
Jag förstår att justitieministern instämmer i fråga om faran i detta, men jag och flera med mig hade verkligen önskat tydligare besked om denna specifika fråga: otillåten påverkan kopplad till Sverigedemokraterna.
Finns det något ytterligare som justitieministern vill lyfta upp som han och Ulf Kristersson avser att agera mot för att säkerställa demokratin och att de regerande Tidöpartierna ska vara fria från otillåten påverkan från kriminella gäng?
Anf. 56 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! Varje gång jag hör en företrädare för regeringen eller Moderaterna säga här i kammaren att de gör allt som går att göra blir jag nästan uppgiven, även om det är helt fel ord. Jag vill verkligen bryta den utveckling vi har. Jag tycker att det finns mer att göra om vi ska kunna bekämpa den organiserade kriminaliteten, få ordning och reda och få ökad trygghet. Jag vill att människor i hela vårt land ska känna trygghet, uppleva att gatorna är säkra och veta att den kriminella ekonomin slås tillbaka.
Jag vet att bilden av att det går att göra mer även delas av moderata företrädare, exempelvis i Södertälje. Där har de sagt att man skulle kunna ta sig an lagen om valfrihet. Man skulle också kunna reglera vinster i välfärden, göra något åt bakgrundskontroller eller låta bli att sätta välfärden på svältkur så att de socialsekreterare som Gunnar Strömmer nämner har ett arbete att gå till. De behövs ju för att bryta rekryteringen till gängen. Vi kan inte ha en välfärdssektor satt på svältkur.
Detta har vi debatterat tidigare. Är det detta regeringen menar med att man gör allt man kan, det vill säga sparar på välfärden? För någon vecka sedan nämnde du också i en debatt att det var eleverna från den socialdemokratiska skolan som begår dessa hemska brott i dag. Då undrar jag hur sjutton man kan sätta svensk skola på svältkur eller att socialtjänsten inte har tillräckligt med resurser.
Fru talman! Jag tror att det går att göra mycket mer, och jag har nämnt några saker: satsa på välfärden, stärka myndigheternas brottsförebyggande insatser och stärka rättskedjan. Men det som är absolut enklast i fråga om det som denna debatt handlar om för att se till att vi här i salen ska kunna veta att vi kan lita på varandra är att lyfta på luren till Jimmie Åkesson och fråga: Har du och Sverigedemokraterna vidtagit alla åtgärder ni kan för att förhindra kriminellas otillåtna påverkan på politiker?
Anf. 57 Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Jag noterar att justitieministern över huvud taget inte svarar på de frågor som Sanna Backeskog har ställt. Det är allvarliga frågor. Är man justitieminister i en svensk regering borde det minst sagt ligga i både regeringens och justitieministerns intresse att säkerställa att det inte förekommer någon form av infiltration från gängkriminella som kan nå ända in i Regeringskansliet.
Vi talar här om att Sverigedemokraternas partiledare har umgåtts med presidenten för ett kriminellt mc-gäng. Han har inte bara bjudit in honom till sitt bröllop utan också haft honom som gäst på kräftskivor och glitterfester. Umgänget har uppenbarligen pågått sedan 2016. Det har också konstaterats att flera i den sverigedemokratiska partitoppen har kopplingar till samma gäng och samma miljöer. Ja, gängkriminaliteten har ätit sig in.
Justitieministern står här och pratar om lotterier och prenumerationslotter till äldre personer. Det som har uppdagats är väl ingenting som vi är stolta över, men det går inte att jämföra med att en partiledare för ett svenskt riksdagsparti umgås med en president för ett mc-gäng.
Gunnar Strömmer! Det här duger inte. Det duger inte om du samtidigt som du säger att ni prioriterar kampen mot gängkriminaliteten inte tydligt och klart kan svara på de frågor som Sanna Backeskog ställer till dig. De kommer från vanliga väljare i hennes valkrets som undrar vad sjutton det är som pågår.
Anf. 58 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag vill bara upprepa att det är utomordentligt viktigt att vi talar om frågor som rör otillbörlig påverkan, korruption och hot och hat mot politiska företrädare, politiska partier, rättsstatens olika aktörer och tjänstemän på kommunal, regional och statlig nivå.
Regeringen har ett strategiskt arbete på området med botten i vår nya nationella strategi mot den organiserade brottsligheten. Vi inför lagstiftning som ska skydda politiska företrädare lokalt. Vi har tagit fram en handlingsplan ägnad att motverka korruption på alla nivåer i den statliga förvaltningen, inklusive den statliga nivån. Vi har gett våra viktiga myndigheter i uppdrag att arbeta med integriteten och säkerheten när det gäller både beslutsprocesser, skyddet för medarbetare och annat. Vi har en utomordentligt nära och god dialog med företrädare på kommunal och regional nivå om den verklighet som finns där och hur den bäst ska bemötas.
Jag har inget stort behov av att jämföra värdet av olika insatser. Jag kan möjligtvis tänka mig att en och annan äldre person som har blivit lurad i en lotteriverksamhet med tydliga kopplingar till gängkriminalitet kan tycka att det i varje fall låter sig jämföras eller diskuteras i samma sammanhang som bröllopsgästen i det aktuella fallet. För egen del kan jag bara konstatera att det är utomordentligt olämpligt att ledande politiker har sådant umgänge, och jag vågar påstå att de allra flesta som har haft anledning att kommentera frågan också har understrukit det.
Vi kommer mycket metodiskt att arbeta vidare på området. Jag vill gärna ta fasta på den senaste veckans väldigt viktiga debatt som handlat om skyddet för lokala företrädare. Det är inte tillnärmelsevis lika robust som det som kan erbjudas politiker på nationell nivå, i alla fall inte när det gäller den personliga säkerheten. Därför är jag väldigt glad över att vi i nära samspel med landets kommuner och regioner nu äntligen får en lagstiftning på plats som tydliggör att kommuner har samma ansvar att skydda sina lokala företrädare, förtroendevalda, som de har när gäller sina anställda tjänstemän. Det tror jag kommer att vara en utomordentligt stor vinst för integriteten, för vår demokrati och för skyddet och tryggheten för våra beslutsfattare.
Anf. 59 Sanna Backeskog (S)
Fru talman! Låt mig tydliggöra och tydligt understryka att bakgrunden till min interpellation inte handlar om vare sig fingerpekande eller politiska poänger. Skulle jag i dag ha intentionen att synliggöra de största skillnaderna mellan justitieministerns parti och mitt eget parti i syfte att bilda opinion skulle jag kanske snarare välja att diskutera fördelningspolitik med finansministern och prata om de lavinartat ökade klassklyftorna som vi nu ser i vårt land.
Nej, jag bjöd in till debatt i kammaren för att jag är djupt oroad över Sverigedemokraternas absoluta toppskikts samröre med organiserad brottslighet och för att jag blivit kontaktad av flera personer hemma i mitt län som delar min oro. Att Jimmie Åkesson i medierna har benämnt den specifika personens ledarskap i mc-gäng som ett "fritidsintresse" gör mig inte mindre orolig.
Däremot finns det flera delar i justitieministerns inledande svar som jag absolut uppskattar. Men jag tvingas nu konstatera att justitieministern inte fullt ut vill erkänna de säkerhetsrisker som faktiskt finns kopplat till att regeringsunderlagets största parti, som dessutom är väldigt inflytelserikt, umgås med ledande individer i den gängkriminella miljön. Det specifikt är systemhotande och utgör ett hot mot demokratin. Det kan ytterst vara farligt.
Jag bjöd in till den här debatten för att jag tycker att det handlar om att skydda demokratin och upprätthålla allmänhetens förtroende för politiker och för rättssystemet. Vi måste tillsammans vara orubbliga i vårt arbete mot gängkriminaliteten, och det inkluderar att aldrig låta de här individerna komma nära våra folkvalda.
Tack för debatten!
(Applåder)
Anf. 60 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag tackar Sanna Backeskog för möjligheten att diskutera de här frågorna i dag. Jag håller helt och hållet med om att det har och måste ha högsta prioritet att värna integriteten för vår demokrati, vår rättsstat och våra beslutsprocesser i offentligheten, oavsett om det handlar om myndighetsutövning mot enskilda eller lagstiftningsarbetet här i riksdagen.
När vi talar om att den här brottsligheten är systemhotande är det precis det vi menar. Utöver de förödande konsekvenserna av skjutningarna, sprängningarna och bedrägerierna för enskilda brottsoffer blir effekterna för samhället i stort och i förlängningen hoten mot vårt fria och öppna samhälle så stora att det motiverar väldigt långtgående åtgärder med syftet att vända och trycka tillbaka utvecklingen.
Jag har inget som helst problem med att säga att det förstås är olämpligt att ha ett umgänge där det förekommer personer med kopplingar till kriminella sammanhang, detta oavsett om man är partiledare, riksdagsledamot, statsråd eller något annat. Jag känner mig också utomordentligt trygg med att de system som finns i Regeringskansliet när det gäller säkerhetsprövningar och säkerhetsarbete i övrigt är mycket robusta och skulle fånga eventuella risker i de hänseendena.
Jag vet att justitieutskottet ska diskutera dessa frågor tillsammans med företrädare för våra myndigheter. Jag välkomnar den diskussionen. Det är bra att vi diskuterar hur vårt system kan bygga en robusthet mot olika hot mot integriteten i vår demokrati. Jag är säker på att vi får många möjligheter att återkomma till detta i ett utbyte även här i kammaren både debattvis och kring konkret lagstiftning. Regeringen avser att redan under nästa år återkomma med viktiga förslag ägnade att stärka skyddet för vår demokrati och vår rättsstat och värna vårt fria och öppna samhälle.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.