Arbetet med att skydda skog
Interpellation 2020/21:495 av Alexandra Anstrell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-02-18
- Överlämnad
- 2021-02-19
- Anmäld
- 2021-02-23
- Sista svarsdatum
- 2021-03-09
- Svarsdatum
- 2021-03-19
- Besvarad
- 2021-03-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
I Jämtland har det genomförts en inventering av så kallade kalkbarrskogar, och man har funnit att i dessa kalkrika skogar finns en rik och intressant flora med många skyddsvärda marksvampar och kärlväxter. Ett stort antal potentiellt intressanta områden identifierades utifrån geologiskt kartmaterial och tolkning av flygfoton (IR-färg) samt en del fältbesök sommar och höst under åren 2018 och 2019.
Totalt besöktes cirka 10 761 hektar fördelat på 1 750 inventeringsområden. Det som nu händer med denna inventering är att länsstyrelsen och Skogsstyrelsen väljer ut något tiotal toppobjekt och inleder dialog med berörda markägare om formellt skydd. Det kan ske genom exempelvis naturreservat eller naturvårdsavtal. Ett första möte har skett med skogsägare i Jämtland, och frågorna är många.
Inventeringen har skett utan kontakter med berörda markägare. Med tanke på de miljonbelopp som lagts på inventering hade ett visst belopp kunnat läggas till att skicka ut information till berörda markägare innan fältinventeringar genomfördes. Kanske hade det med bättre information under hela genomförandefasen av detta projekt väckt mindre arga röster. Det finns frågor om vad som egentligen gäller; är det bara information om vad som sker, eller är faktiskt dessa inventerande områden snart, eller redan nu, belagda med avverkningsrestriktioner? Det borde bli tydligt hur stor andel av de objekt som är identifierade som bedöms komma att påverkas av avverkningsrestriktioner. Avslutningsvis finns det frågor kring ersättning. Äganderätten är befäst i jordabalken. Skogsägare vill veta hur möjligheterna till ersättning ser ut och när man som skogsägare kan förvänta sig att se en eventuell ersättning. Ett av förslagen i Skogsutredningens betänkande (SOU 2020:73) är att regeringen ska tillsätta en nationell samordnare som ska skapa dialog i stället för strid mellan skogens intressenter.
Med anledning av detta önskar jag ställa följande frågor till miljö- och klimatminister Per Bolund:
- Är det ministerns avsikt att arbetet med att skydda skog ska gå till på det sätt som beskrivs för Jämtland?
- Om större delen av skogen i Åre, Krokoms och Strömsunds kommuner blir skyddad, hur avser ministern att ersätta kommunerna för bristande skatteintäkter från dem som tidigare arbetat med skogen i de kommunerna?
- När tror ministern att skogsägarna med kalkbarrika skogar kan vänta sig mer kommunikation och information från regeringens förlängda arm länsstyrelsen?
- Har ministern för avsikt, och i så fall när, att tillsätta en nationell samordnare som får i uppdrag att bidra till en bättre, mer konstruktiv och resultatinriktad dialog mellan skogens intressenter?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:495
Webb-tv: Arbetet med att skydda skog
Dokument från debatten
- Fredag den 19 mars 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:97
Protokoll från debatten
Anf. 8 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig hur jag avser att stärka den privata äganderätten till skogen och på vilka mätningar jag baserar mina uttalanden om att Sverige måste dubblera mängden skyddad skog. Hon har också frågat mig om arbetet med att skydda skog i Jämtland, om ersättning till kommuner för förlorade skatteintäkter, när skogsägarna kan vänta sig mer kommunikation från länsstyrelsen och om jag avser att tillsätta en nationell samordnare för att bidra till en mer konstruktiv och resultatinriktad dialog mellan skogens intressenter.
Inledningsvis vill jag framhålla att skydd av värdefulla naturområden är en viktig del i uppfyllandet av flera av Sveriges miljömål, tillsammans med skogsägares frivilliga avsättningar och miljöhänsyn i skogsbruket. Det är min och regeringens tydliga ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras, antingen genom formellt skydd eller genom frivilliga avsättningar, samt att miljöhänsynen i skogsbruket ska öka. Skogspolitiken bygger på två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Det är möjligt och önskvärt att utveckla bägge dessa delar.
Enligt SCB:s officiella statistik om skogsmark är 6 procent av den produktiva skogsmarken formellt skyddad, 5 procent uppskattas vara frivilliga avsättningar och 2 procent skattas som hänsynsytor. Improduktiv skogsmark som inte överlappar formellt skydd omfattar 11 procent av Sveriges totala skogsmark.
Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna är ansvariga myndigheter för att formellt skydda skog, och inventering av höga naturvärden är en viktig del i det arbetet. När det gäller inrättande av naturreservat vill jag understryka att det är en grundläggande princip att överenskommelser med markägare sker på frivillig väg. Det är angeläget att myndigheterna anstränger sig för att ha en god dialog med markägare så att processen vid skydd av natur blir så bra som möjligt.
Markägare har rätt till ersättning exempelvis när en myndighet beslutar om ett naturreservat eller bildar ett biotopskyddsområde och pågående markanvändning avsevärt försvåras. Ersättningen för intrång i pågående markanvändning motsvarar minskningen av marknadsvärdet på marken plus ytterligare 25 procent. Ägaren kan också välja att sälja marken till marknadsvärdet.
Regeringen arbetar med att genomföra den sakpolitiska överenskommelse som träffades i januari 2019 mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, det så kallade januariavtalet. Som en del i arbetet beslutade regeringen att tillsätta en utredning som fick uppdraget att undersöka möjligheterna och föreslå åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utredningens betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73) lämnades till mig den 30 november 2020 och har nyligen skickats ut på remiss. Då detta förslag bereds av Regeringskansliet vill jag inte föregå beredningsprocessen.
Anf. 9 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! I Skogsutredningens betänkande finns förslag om att skydda ett 100 mil långt skogsbälte utmed fjällkedjan. Detta har ministern förklarat sig stå helt bakom. Det som däremot inte finns med i Skogsutredningen är någon bas, någon generell mätningsregel för hur man räknar ut andelen skyddad skog jämfört med andelen i andra länder.
Nu har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att redovisa vilka typer av skyddsformer för värdefull natur som rapporteras och jämföra detta med andra länder, vilket uppskattas. Men hade det inte varit fiffigt att veta hur man skulle mäta innan Skogsutredningen inleddes? Nu har vi alltså en skogsutredning som är rapporterad och ute på remiss, som varken har golv eller tak.
För mig är det en gåta hur man helt tvärsäkert kan vilja skydda mer skog utan att veta beräkningsmodellen. Man vet varken basen eller det slutgiltiga målet utan vill bara skydda för skyddandets skull. Det går inte - då kommer vi aldrig att nå våra klimatmål, eftersom skogen behövs för att göra en omställning till fossilfritt.
Det är också en gåta för mig att Skogsutredningen framhåller att mer skog ska skyddas och föreslår att skog ska skyddas med hänvisning till att det är sammanhängande ekosystem, när det i verkligheten i många fall redan finns ett rutnät av skogsbilvägar och annat.
Det är också en gåta för mig när ministern säger att avsättningar ska vara frivilliga, när Skogsutredningen säger: "Det enda realistiska sättet att genomföra en reform av denna storleksordning, med så många markägare (cirka 7 300 enskilt ägda fastigheter) är på ett samlat och planerat sätt." Vad är det då som kommer att gälla?
Fru talman! Vi talar alltså om 7 300 enskilt ägda fastigheter, som inte är statens utan faktiskt ägs och brukas av någon. Här vill alltså Miljöpartiet och Per Bolund strunta i att någon äger och brukar skogsmark, som kanske har brukats av familjer i flera hundra år, och nu skydda den på helt oklara grunder. Eller kan statsrådet lova dessa 7 300 personer att detta bara kommer att ske med frivillighet?
I januariavtalet finns "Värna och stärk den privata äganderätten till skogen" med som punkt nummer 26, och jag har utifrån detta ställt en ganska direkt fråga till minister Bolund: Hur avser ministern att arbeta för att stärka den privata äganderätten till skogen? Men jag får faktiskt inga svar, fru talman.
Jag har också frågat miljö- och klimatministern på vilka mätningar han baserar sina uttalanden om att Sverige måste dubblera mängden skyddad skog? Här får jag ett svar. Det hänvisas till statistik från SCB som framkom efter det att Riksrevisionen redan 2018 i en rapport observerat att vi inte vet hur vi ska räkna ut andelen skyddad skog. De skriver då: "För att möjliggöra en transparent och jämförbar uppföljning och rapportering av målen till riksdagen behövs en ökad samsyn kring vilka arealer som ska tillgodoräknas formellt skydd respektive frivilliga avsättningar och en ökad samordning av statistik."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den statistik Bolund hänvisar till kom i rapporten om statistik om formellt skyddad skogsmark och så vidare. Men, fru talman, även den landar i följande: "statistiken [ger] i dag inget fullständigt svar på hur vi ligger till i förhållande till nationella eller internationella miljömål. Där krävs politiska beslut om ett nytt uppdrag att analysera hur statistiken ska värderas."
Vi kan alltså se att vi fortfarande gör väldigt olika i olika länder. Skulle det inte vara bra med en större samsyn och en mer generell mätning? Annars blir ju inte mätningarna jämförbara.
Anf. 10 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Fru talman! Det är lite märkligt att från talarstolen höra att vi på något sätt skulle strunta i äganderätten. Äganderätten är en grundlagsskyddad rättighet i Sverige. Det finns inte något parti i Sverige som jag känner till som ifrågasätter detta.
Självklart bygger vårt arbete för att skydda värdefull skog också på att vi ska respektera människors äganderätt och arbeta tillsammans med skogsägare. Detta sker också i de allra flesta fall, vilket jag välkomnar.
Jag tycker att Moderaterna lite grann målar upp en konflikt som inte behöver finnas. Vi vet att i de allra flesta fall där mark avsätts för att skydda värdefull natur sker detta i gott samförstånd mellan myndigheter och markägare, och alla parter är i slutändan nöjda. Det är såklart på det sättet vi eftersträvar att detta ska ske, både nu och i framtiden.
Jag oroas lite grann över Alexandra Anstrells ingång i debatten. Hon beskriver det som en "gåta" att vi ska skydda mer mark och förstår inte anledningen, och hon hävdar att vi ska skydda för skyddandets skull. Då har man, tråkigt nog, inte följt med i den debatt som har pågått och uppenbart inte heller satt sig i den kunskap vi har om att vi är inne i en artutrotning på global nivå, där fler och fler arter är hotade och riskerar att försvinna från jordens yta. En art som är utrotad försvinner för gott; den kommer aldrig tillbaka. Har vi förlorat biologisk mångfald vet vi att den är förlorad för all framtid.
Detta gör att vi alla, varenda människa på den här planeten, har ett enormt stort ansvar att göra vad vi kan för att stoppa denna utveckling - att vända den utveckling som innebär att fler och fler arter som vi delar planeten med är hotade och riskerar att försvinna.
Vi vet att en stor del av våra arter här i Sverige tyvärr är hotade; det visar också rödlistorna. Till exempel finns 1 000 skogslevande arter på våra rödlistor och är därmed hotade i olika grad. Tyvärr ser vi också att antalet ökar. Det är fler arter i skogen som är hotade nu än för några år sedan.
Detta gör att vi har ett ansvar att agera. Vi behöver möta utvecklingen. Att inte göra någonting utan låtsas som att biologisk mångfald inte har en avgörande betydelse för mänskligheten är, tycker jag, en ståndpunkt i denna debatt som är svår att acceptera och, ärligt talat, väldigt farlig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet genom den kunskap vi har byggt upp att mänskligheten för vår överlevnad är helt och hållet beroende av de ekosystem som finns på planeten. Det handlar om pollinering av den mat vi har på våra tallrikar och om hur vi ska få ren luft att andas och rent vatten att dricka. För mig är detta en grundläggande kunskap man måste ha när man går in i denna debatt. Vi har en enorm utmaning när det gäller den biologiska mångfalden, och den utmaningen har vi ett ansvar att möta.
Därför är jag också stolt över att Miljöpartiet konsekvent, hela tiden, har arbetat för att avsätta mer pengar för att skydda värdefull natur och se till att vi prioriterar det området i svenskt miljöarbete. Detta ger också resultat. Vi har sedan 2014 inrättat eller utvidgat över 1 000 naturreservat, just för att skydda de allra mest värdefulla naturområdena och därmed också de arter som finns i dessa områden.
Men vi är inte färdiga; vi behöver göra ännu mer. Detta är också tydligt när vi tittar på de internationella åtaganden som Sverige har skrivit under och ser att vi inte når upp till dem. Vi behöver alltså öka kunskapen om naturens värden och om det hot som nu ligger över den biologiska mångfalden - hur många arter som faktiskt riskerar att försvinna från vår planet och vårt land.
Vi har också ett ansvar som land att se till att vi gör det som krävs för att stoppa utvecklingen och få en ökad biologisk mångfald. Detta ingår också som en del i Skogsutredningen. Nu avvaktar vi att remisser ska komma in för att vi ska kunna ta arbetet vidare.
Anf. 11 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Miljöpartiet har kanske det bästa namnet för miljön, men Moderaterna har den bästa politiken.
Jag kan dessvärre inte tacka för svaren, fru talman, för jag får inte de svar jag efterfrågar. Jag får inga svar på frågan om skydd av skog i Jämtland. Inte heller får jag några svar om hur kommuner där skogsbruket ska läggas ned ska kompenseras för uteblivna skatteintäkter och sysselsättningsmöjligheter och inte heller om när oroliga skogsägare kan förvänta sig någon form av kommunikation eller dialog.
Ministern säger att skyddet ska ske på frivillig väg. Samtidigt föreslår regeringens utredning motsatsen när det gäller fjällnära skog. Jag förstår inte hur detta hänger ihop.
I Jämtland har det genomförts en inventering av så kallade kalkbarrskogar. Man har funnit att det i dessa kalkrika skogar finns en rik och intressant flora med många skyddsvärda marksvampar och kärlväxter. Ett stort antal potentiellt intressanta områden identifieras utifrån geologiskt kartmaterial och tolkning av flygfoton samt en hel del fältbesök sommar och höst 2018 och 2019. Totalt besöktes cirka 10 700 hektar fördelat på 1 750 inventeringsområden.
Inventeringen har skett utan kontakter med berörda markägare. Den dialog som minister Bolund pratar om finns alltså inte. Med tanke på de miljonbelopp som man har lagt på inventering kanske ett visst belopp hade kunnat läggas på kommunikation och på att skicka ut information till berörda markägare innan fältinventeringarna genomfördes. Kanske hade det varit med bättre information under hela genomförandet av ett sådant här projekt. Då kanske vi hade fått höra färre arga röster.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns frågor om vad som egentligen gäller. Är den information som markägare redan har fått vid de första mötena bara information om vad som sker, eller är dessa inventerade områden snart eller redan nu belagda med avverkningsrestriktioner? Det borde vara tydligt hur stor andel av de objekt som är identifierade som bedöms komma att påverkas av avverkningsrestriktioner.
Avslutningsvis finns det många frågor om detta med ersättning. Precis som minister Bolund sa är äganderätten befäst i jordabalken. Då vill naturligtvis skogsägarna veta hur möjligheten till ersättning ser ut och när man som skogsägare kan vänta sig att få en eventuell ersättning.
Är det ministerns avsikt att arbetet med att skydda skog ska gå till på det sätt man har gjort i Jämtland? Är det detta minister Bolund menar med att man har gott samförstånd, det vill säga att det sker helt utan kommunikation?
I det specifika fallet som gäller Jämtland, när tror ministern att skogsägare med kalkbarrika skogar kan vänta sig mer kommunikation och information från regeringens förlängda arm, länsstyrelsen?
Jag har också ställt ministern frågan: Om större delen av skogen i Åre, Krokoms och Strömsunds kommuner blir skyddad, hur avser ministern då att ersätta dessa kommuner för bristande skatteintäkter från dem som tidigare arbetat med skogen i de kommunerna? Jag lyssnar och lyssnar, man jag hör faktiskt inga svar på den frågan.
Fru talman! Ett av förslagen i Skogsutredningens betänkande är att regeringen ska tillsätta en nationell samordnare, som ska skapa dialog i stället för strid mellan skogens intressenter. Detta har jag frågat minister Bolund om, men jag får inget svar på det heller. Ska jag tolka det som att ministern struntar i det?
Om man ska skydda mer skog behöver man ha en dialog. Det goda samförstånd som minister Bolund pratar om finns ju i realiteten inte. När kommer det?
Anf. 12 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Fru talman! Jag välkomnar Alexandra Anstrells frågor och engagemanget i den här debatten. Samtidigt förväntar jag mig att Alexandra Anstrell har respekt för hur frågor hanteras i svensk demokrati. Det vill säga att vi väcker en fråga, tillsätter en utredning och låter den komma med ett förslag, sedan skickar vi det på remiss och inväntar vad remissinstanserna svarar. Vi tar sedan hand om remissvaren och bereder det hela, för att sedan kunna gå fram med politiska förslag. Nu är vi mitt inne i den processen. Då hoppas jag att Alexandra Anstrell har förståelse för att det kan finnas en vits med att vänta tills remissinstanserna kommer in med sina synpunkter på Skogsutredningens förslag.
Det gäller till exempel förslaget om att ha en institution, en samordningsman, som ska samordna mellan olika intressen i skogspolitiken. Det är ju ett förslag som finns med i Skogsutredningens betänkande och som nu också ligger ute på remiss, och vi väntar på att få in respons på det.
Samtidigt tycker jag att det är viktigt att vi noterar att det finns många olika värden i skogarna som vi behöver väga mot varandra. Som jag sa i mitt svar på interpellationen har vi dubbla mål. Vi har dels ett miljömål, dels ett produktionsmål, och de är jämställda i svensk politik.
Tittar vi på miljömålet kan vi konstatera att det fortfarande finns väldigt stora utmaningar kvar. Vi är inte på väg att nå det nationella miljömål om levande skogar som Sveriges riksdag har ställt sig bakom. Vi gör faktiskt inte de insatser som krävs för att det målet ska kunna uppnås och för att vi ska få en bra situation när det gäller biologisk mångfald i Sverige. Utvecklingen går åt fel håll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta har vi också ett ansvar att möta, men jag hör inga kommentarer från Alexandra Anstrell och Moderaterna om hur vi ska möta den utvecklingen. Tvärtom har vi sett att Moderaterna gör precis motsatsen när de utformar sin ekonomiska politik. Det vill säga att man gör kraftiga nedskärningar på de pengar som avsätts för att just skydda värdefull natur.
Jag delar inte Alexandra Anstrells beskrivning av hur skogsskydd går till i Sverige. Jag följer utvecklingen och arbetet, och jag ser att i de allra flesta fall sker det just i samförstånd och i god dialog mellan markägare och myndigheter. Genom att vi också avsätter resurser i budgeten, så att det finns pengar som våra myndigheter kan använda för att formellt skydda skog och ersätta markägare, finns det just möjligheter att hitta detta samförstånd.
Men när Moderaterna i budget efter budget gör enormt kraftiga nedskärningar i de pengar som finns anslagna för skydd av värdefull natur försvårar man det arbetet. Då gör man det mycket svårare att hitta samförstånd. Det är något som oroar mig. Jag vill gärna höra Alexandra Anstrell förklara hur man ska kunna kombinera mindre resurser för att ersätta markägare med att ha en god dialog och se till att den värdefulla skogen faktiskt skyddas.
Jag delar Alexandra Anstrells syn att kommunikation är viktigt. Det är också något som jag vet att våra myndigheter tar på väldigt stort allvar. Det finns gott om information om hur skydd av värdefull natur sker i Sverige. Det finns en strategi om hur man just prioriterar, vilka områden som prioriteras och hur man formellt går till väga med att skydda mark. Det finns också stora möjligheter för markägare att själva vara aktiva och till exempel frivilligt avsätta markområden, vilket ju också sker, mycket på grund av att man har certifieringar som också ställer krav på att man ska avsätta mark. Man har också möjlighet att själv anmäla mark till myndigheterna om man menar att den har särskilt stora värden. Då kan man inleda en dialog med myndigheten för att se hur den kan skyddas och hur man som markägare kan få ersättning.
Jag tycker att det är fantastiskt att se vilket enormt ansvar som många skogsägare också tar för att värna miljövärdena i sina skogsområden. Det är något som jag gärna vill fortsätta att samverka med Sveriges skogsägare om.
Anf. 13 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! I Haninge, där jag bor, har vi en nationalpark, 21 naturreservat och flera andra skyddade områden, som biotopskyddsområden och naturminnen. Vilken skog är det ministern vill skydda när det är dubbelt så mycket som ska skyddas, och det på frivillig basis?
Rapport efter rapport efterfrågar bättre statistik. Huvuddelen av den natur som länderna i EU redovisar som skyddad är under landskapsskydd, som tillåter jord- och skogsbruk, men i Sverige redovisar man främst skyddsformer där jord- och skogsbruk är förbjudna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Beslutet om Aichimål nummer 11 från CBD-mötet i Nagoya innebär att världens länder ska bevara 17 procent av land- och sötvattensarealen. Målet lämnar stor flexibilitet i fråga om vad som kan inkluderas i den bevarade naturen.
I Sverige har LRF kommit med en rapport som heter Svenskt naturskydd ur ett internationellt perspektiv. Där bedömer man att Sverige skyddar 22,2 procent, enligt regeringens definitioner, exklusive strandskydd. Detta överstiger Nagoyamålet på 17 procent och det nationella målet på 20 procent. Men ändå säger ministern att vi ska skydda dubbelt så mycket skog.
Vilken skog är det då vi ska skydda? På vilka mätningar baserar man det? Ministern hänvisar till en mätning som i sig avslutas med att det behövs bättre statistik. Varför fanns inte uppdraget i Skogsutredningen om att först landa i frågan hur vi mäter andelen skyddad skog som är jämförbar internationellt innan det lades fram att man skulle skydda mer skog? Eller har det hela tiden varit ministerns och Miljöpartiets baktanke att så länge ingen riktigt vet hur vi ska mäta ska vi skynda oss att skydda mer - inte för att det behövs mer biologisk eller genetisk mångfald just där utan för skyddandets skull?
Jag håller med minister Bolund om att miljön måste hanteras rätt, men jag tror att vi har väldigt olika vägar fram. Jag tar mitt ansvar. Frågan är om minister Bolund är beredd att ta sitt ansvar.
Anf. 14 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Fru talman! Jag tycker att det är bra att vi har haft den här debatten. Jag tackar Alexandra Anstrell för hennes interpellation. Jag tycker också att den har belyst hur viktigt det är att vi har en bred syn på skogspolitiken och att det är många angelägna målsättningar som måste samsas. Vi måste hitta vägar för att de alla ska kunna uppfyllas.
Från Miljöpartiets och regeringens sida vill vi se ett brukande av svensk skog. Vi tycker att skogen har ett stort värde när det gäller att till exempel kunna ersätta fossila bränslen och fossila produkter och därmed också göra en stor klimatnytta. Vi vet att skogen också är en viktig sänka för koldioxid liksom för att vi ska kunna ta upp koldioxid och minska vår klimatpåverkan.
Men vi har också en väldigt stor utmaning när det gäller den biologiska mångfalden. Vi har en enormt stor utmaning när det gäller de djur- och växtarter som vi delar den här planeten och vår natur med.
Vi är tyvärr på väg åt fel håll. Vi har en utarmning av den biologiska mångfalden, som ju är grunden för vår egen existens och för att vi som människor ska må bra och kunna få det vi behöver. Det är något som jag hoppas att Alexandra Anstrell också tar på allvar, för det måste vi ta på allvar.
Det är ju fantastiskt att se hur svenska folket nu har varit ute i naturen och upplevt värdet av friluftsliv, att kunna andas frisk luft och njuta av den svenska naturen. Där märker vi också ett stort engagemang från svenska folket när det gäller att skydda de enormt värdefulla områden som vi har. En kraftig majoritet av svenska folket tycker att det är viktigt att skydda värdefull natur, att avsätta resurser till det och att prioritera just arbetet för att värna djur- och växtarter som vi delar den här planeten med.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan bara beklaga att Moderaterna gör en annan prioritering. I sin ekonomiska politik väljer man att varje gång man har chansen dra ned på pengarna för att skydda värdefull natur. Det är inte sättet att lösa de konflikter som ibland finns på skogsområdet. Där måste vi faktiskt avsätta mer resurser för att värna de naturområden som är mest värdefulla.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.