Apoteksservice i glesbygden

Interpellation 2010/11:78 av Adolfsson Elgestam, Carina (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2010-11-24
Inlämnad
2010-11-24
Besvarad
2010-12-03
Sista svarsdatum
2010-12-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 24 november

Interpellation

2010/11:78 Apoteksservice i glesbygden

av Carina Adolfsson Elgestam (S)

till socialminister Göran Hägglund (KD)

I samband med avregleringen av apoteksmonopolet uppkom frågan hur apoteksservicen i glesbygden skulle kunna tillgodoses även efter avregleringen.

Under en övergångsperiod på tre år ska de nya apoteksaktörerna genom avtal ansvara för att säkra tillgängligheten till läkemedel. Därefter ska en utvärdering ske. Regeringen har valt att lösa tillgänglighetsproblemet genom avtal i stället för lagstiftning. Genom att regeringen har valt att träffa enskilda avtal så minskar allmänhetens insyn och förutsägbarheten. En utvärdering av avtalen kommer att ske efter tre år.

Riksrevisionen hänvisar i sin rapport Förberedelsarbetet i apoteksreformen till att det finns två modeller som skulle kunna användas i arbetet för att utforma en fungerande och förutsägbar apotekstäckning i glesbygden.

Referensmodellen innebär att aktörerna åläggs en nationell prissättning, alla butiker ska använda sig av samma prissättning. Därmed garanteras även glesbygden en bra tillgänglighet till läkemedel.

Tillgänglighetsmodellen innebär en reglering av handelsmarginalen genom att apoteksersättningen regleras utifrån närheten till andra butiker. Är avståndet stort så ökar ersättningen och vice versa.

Det behövs förutsägbara och långsiktiga åtgärder för att garantera tillgängligheten till läkemedel i hela landet. I dagsläget finns många av de apoteksombud kvar som byggdes upp under det statliga apoteksmonopolet. Men osäkerheten är stor och det finns en risk för att ombuden kommer att minska i omfattning eftersom de bygger på enskilda avtal och inte lagstiftning.

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att garantera tillgängligheten till läkemedel i glesbygden?

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att skapa en förutsägbarhet i apoteksservicen i glesbygden?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:78, Apoteksservice i glesbygden

Interpellationsdebatt 2010/11:78

Webb-tv: Apoteksservice i glesbygden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera tillgängligheten till läkemedel i glesbygden samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa en förutsägbarhet i apoteksservicen i glesbygden. Regeringen redovisade i propositionen Omreglering av apoteksmarknaden uppfattningen att omregleringen här, liksom i andra länder, kommer att leda till ett ökat antal apotek och därigenom en bättre tillgänglighet till läkemedel samt en förbättrad service för konsumenten. Eftersom det inte med säkerhet kunde förutses hur apoteksetableringen skulle komma att se ut i Sverige borde åtgärder vidtas för att säkerställa läkemedelsförsörjningen från apotek. Aktörerna på marknaden har fått ett delat ansvar för apotekstäckningen i landet genom att det i samband med avyttringen av delar av Apoteket AB knöts villkor om detta. Ordningen bedömdes i propositionen som förutsebar och proportionerlig för den som etablerar sig på marknaden genom att det vid avyttringen blir klart både i vilken omfattning verksamheten kan bedrivas och hur stort det samhälleliga ansvaret för apotekstäckningen blir. Ansvaret innebär att ett drygt hundratal apotek i glesbygd inte får läggas ned av de nya apoteksaktörerna. Undantag gäller om aktören samtidigt med nedläggningen tillsett att ett nytt apotek öppnat inom orten eller om antalet apotek ökat på orten sedan åtagandet gjordes. Avtalen gäller i tre år och kan därefter förlängas efter särskild överenskommelse mellan parterna. Systemet med apoteksombud fyller en viktig funktion i många gles- och landsbygder, inte minst för många äldre kunder. Dagens apoteksombud kan därför inte avvecklas innan noggranna analyser av framtida behov har gjorts. I ägardirektiven för Apoteket AB anges därför att bolaget fram till den 1 juli 2012 ska behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning det behövs för att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning på orten. Regeringen ser vidare framför sig att distanshandeln fortsätter att utvecklas. Tillgången till läkemedel i glesbygd bör därför ses i ett vidare perspektiv än tillgången till fullständiga apotek och apoteksombud. Reformen ska följas upp och utvärderas efter tre år, bland annat avseende effekter på tillgänglighet, service och tjänsteutbud. Regeringen har därför gett Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser - Tillväxtanalys - i uppdrag att följa och analysera den geografiska tillgängligheten till läkemedel med anledning av omregleringen av apoteksmarknaden. En delrapport med en första uppföljning ska lämnas senast den 31 december 2011 och uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2012. Även Statskontoret har fått uppdrag på området. Häri ingår att utvärdera om utformningen av omregleringen har fungerat tillfredsställande i alla delar av landet. En delrapport med en första utvärdering ska lämnas senast den 1 juni 2012 och uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2013. Uppföljning av reformen är av central betydelse och kommer att ge underlag för att bedöma ett eventuellt behov av åtgärder för att garantera tillgängligheten till läkemedel och apoteksservice i alla delar av landet även efter utgången av övergångsperioden på tre år.

Anf. 2 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag blir möjligen lite förvånad eftersom ministern inte har tagit till sig den kritik som Riksrevisionen har lämnat vad gäller förutsägbarheten med apotek i glesbygd långsiktigt, alltså vad som händer efter tre år. Med tanke på att ministern i sitt svar redovisar att uppföljningen och utvärderingen ska göras under 2011-2012 känns det lite osäkert. Tiden går ju ganska fort. Det är nu december 2010. Man kan väl konstatera att man inte vet riktigt hur det kommer att se ut 2013 och 2014. Det är först när utvärderingen är klar som man ska ta ställning. Ministern kommer precis som jag från Småland och vet hur det ser ut i glesbygden i Småland. I den kommun där jag bor, Uppvidinge, hade vi två apotek. Det har vi fortfarande. Båda apoteken är numera så att säga privata. Det ena ligger i ett samhälle med ca 2 000 invånare, det andra i ett samhälle med ca 3 000 invånare. Det är fyra respektive fem mil till staden Växjö. Det här handlar om konkurrens, företagande och om att sälja apoteksvaror. Samtidigt som vi privatiserar apoteken och låter dem leva på en konkurrensutsatt marknad - det är ju det som är själva affärsidén - kan man i dag köpa alla receptfria läkemedel på Konsum, Ica eller bensinmacken. Det har vi inget emot. Tvärtom innebär det ökad tillgänglighet. Men det är i konkurrenshänseende ett problem, för det påverkar det lilla apoteket. Det blir väl med ganska stor sannolikhet endast sådant som är receptbelagt som kunderna går och köper på apoteket. Med de erfarenheter vi har i glesbygden av människors beteende och den allmänt minskade service som finns när det gäller detaljhandel innebär detta att människor reser till staden för att köpa diverse saker de behöver i sin vardag. Det kommer att gälla läkemedel också, naturligtvis. Just mot bakgrund av detta är det oerhört förvånande att ministern inte har tagit till sig eller ens omnämner den kritik som har framförts av Riksrevisionen angående förutsägbarheten och långsiktigheten. Vad är det som ska hända om tre år? Det vore bra om ministern här i kammaren nu lite tydligare kunde redogöra för detta eller kanske ha lite självrannsakan. Man kanske behöver jobba lite fortare med utvärderingen för att kunna trygga läkemedelsförsörjningen i glesbygden.

Anf. 3 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Låt mig först säga att det stora, svåra och komplexa arbete som det innebär att förändra en monopolsituation till en situation med många olika aktörer hittills har gått förbluffande bra, förbluffande snabbt och haft väldigt goda resultat. Härom dagen kunde vi se hur Svenskt Kvalitetsindex, som ju gör intervjuer med konsumenter, redovisade sina beskrivningar, där det tydligt visade sig att kundnöjdheten på det här området är väldigt hög. Den är högre när det gäller apoteksbranschen än vad den är i till exempel dagligvaruhandeln, bygghandeln eller annat. Apoteksföretagen ligger tillsammans med Systembolaget i topp när det gäller kundnöjdhet. Det kan också vara bra för socialdemokrater och andra som har opponerat och velat krama monopol att ta till sig att de varningar som de har utfärdat på svaga grunder uppenbarligen inte bekräftas av de människor som har upplevt apoteken och de nya företagen i praktiken. Tvärtom är kundnöjdheten påtaglig, och det gläder mig mycket, förstås. Vi kan också se att tillgängligheten har ökat. Det har nu kommit in ungefär 200 ansökningar om att öppna apotek. Det innebär en ökning från de tidigare dryga 900 apoteken till 1 100 apotek. Det är en fantastisk utveckling med en ökning med i storleksordningen 22 procent på kort tid. Är det bra eller dåligt att det kommer fler apotek? De flesta skulle säga att det är väldigt bra att vi får fler apotek. Vi kan också se att antalet försäljningsställen för receptfritt har mötts med öppna armar av den stora allmänheten. Där vägrade Socialdemokraterna vid sina många år vid makten att göra några förändringar. Socialdemokraterna har tvingats erkänna att det kanske inte var så dumt, även om man själv aldrig hade vågat ta det steget. Vi har dryga 6 000 nya platser där småbarnsföräldrar kan få tag i nässprej eller den som har huvudvärk kan få tag i huvudvärkstabletter vid andra tider än dem när apoteken är öppna. Vi kan också se till tillgängligheten vad gäller öppettider. Öppettiderna i de nya apoteken är betydligt mer generösa än vad de varit under monopoltiden. Också för Apoteket AB:s apotek har öppettiderna ökat under trycket av en tilltagande konkurrens och att kunderna har fått makt att ställa den typen av krav. Det är otroligt glädjande. Carina Adolfsson Elgestam efterlyser en påskyndning av uppföljningsarbetet. Det är få områden där vi kan visa på att vi har satt i gång så många processer som handlar om att följa upp. Vi vill lära av det som inträffar, justera sådant som eventuellt kan ha blivit fel och vara prestigelösa i det arbetet. Vi har Statskontoret som gör ett arbete. Konkurrensverket, Konsumentverket, Tillväxtanalys och andra tittar på detta för att följa upp. Det arbetet ska naturligtvis ske under ordnade former. Annars kommer värdet av det att minska rejält. Carina Adolfsson Elgestam efterlyser besked: Vad händer om tre år? Låt oss ta det lite lugnt. Det kommer att kunna fungera alldeles utmärkt om vi har is i magen. Era varningsrop och delvis skrämselpropaganda har hittills visat sig komma på skam. Jag tror att det också kommer att vara resultatet i framtiden. Vi tar ett steg i taget och arbetar enligt plan. Det har hittills visat sig vara ett väldigt effektivt och för oss som kunder och konsumenter klokt arbetssätt.

Anf. 4 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Man ska ha is i magen, säger ministern. Man får väl hoppas att de som bor i glesbygden och på landsbygden har det om tre år ifall jag skulle ha rätt och en del av de apotek som finns i glesbygden i dag inte finns kvar just med anledning av den konkurrensutsatta situationen eller för att läkemedlen har blivit så pass dyra. Jag är inte helt övertygad om att de kan identifiera sig på det sättet i framtiden med det som ministern så lättvindigt kan stå här i kammaren och säga. Det upplever jag att minister uttrycker när han säger: Det går förbluffande bra. Då har man inte sett riskerna för framtiden och tagit det till sig. Det är mycket möjligt att ministern inte har tagit del av Riksrevisionens rapport Förberedelsearbete i apoteksreformen . Den kritiken finns utifrån att det måste vara förutsägbart. Det gäller en så pass viktig sak som läkemedelsförsörjningen. Den problematiken finns. Ministern står här i kammaren och säger: Det är så fantastiskt, eftersom det har öppnats på många fler apotek. Jag träffade en kollega i går kväll. Hon berättade för mig hur det är nere i Malmö där hon bor. Hon sade: Visst har vi fått fler apotek på en av våra gator. Förut hade vi två, och nu har vi fyra. Men hemma i Småland där jag bor ute i glesbygden har det inte blivit fler apotek. Det är vad frågan handlar om. Det är samma sak om vi går här i Stockholm. Bara i innerstan finns det fem sex apotek inom ett ganska litet område. Men det är inte vad min fråga handlar om, ministern. Det handlar om dem som har långt till ett apotek och problem med att kanske ta sig in till städerna för att komma åt kanske livsviktiga läkemedel. Det är vad hela den här frågan handlar om. Man vill inte från regeringens sida över huvud taget ta till sig det som skrivs i Riksrevisionens rapport: Riksrevisionen bedömer att de vidtagna åtgärderna för en tillfredsställande apoteksservice i glesbygd inte är transparenta och förutsägbara eftersom insynen i avtalen är begränsad. En modell för att tillgodose tillfredsställande service i glesbygd som har använts i andra marknadsreformer är att staten upphandlar tjänsten. På apoteksmarknaden finns det dessutom stora möjligheter att genom prisregleringsmodellen vidareutveckla förutsägbara och kostnadseffektiva lösningar för apotekstäckning i glesbygd. Detta är vad Riksrevisionen skriver både som kritik - och det kan man utveckla mycket mer utifrån vad som är skrivet i rapporten - men också som lösningar att se. Ministern verkar inte över huvud taget vara intresserad att tala om det. Det är viktigare att stå här i kammaren och på något sätt skryta om: Vi har gjort en reform som har ökat antalet apotek. Men han talar inte ett dugg om var de här apoteken finns och hur tillgängligheten ska öka. Det måste vara vad det handlar om. Det är vad mina frågor handlar om. Det handlar inte om de apotek som är startade i våra städer runt om i Sverige. Det handlar om tillgängligheten och möjligheterna för dem som bor i glesbygd. Det gäller inte minst utifrån reformen att de receptfria läkemedlen numera kan köpas i alla livsmedelsbutiker, bensinsmackar och så vidare. Det är inte sant det ministern sade om att vi socialdemokrater var emot det. Vi var för, vilket jag också mycket tydligt sade här.

Anf. 5 Isak From (S)
Fru talman! Nya apotek är spännande. Själv är jag från Norsjö i Västerbotten och socialdemokrat. Jag kan känna att vi som socialdemokrater kanske var lite tveksamma till reformen. Men vi ska tänka positivt. Jag var runt bland ett antal av orterna i Västerbotten, var inne på ett antal apotek och talade med många anställda. Där var man relativt positiv och såg kanske möjligheten att kunna ta över sin verksamhet på orten. Nu har de visat sig att det inte har blivit så. Vartenda apotek som jag känner till i varje fall hemma hos oss har startats av någon större kedja. Den delen av reformen har i varje fall uppe hos oss inneburit att det inte blivit några nya småföretag. Sedan kan jag känna precis som Carina här en stor oro och tveksamhet. Vad kommer nu att hända med apoteksombuden som har avtal enligt det gamla systemet och som är ute i de minsta orterna? Där har jag inte hört någon tillfredsställande lösning på hur det ska gå till. Hemma hos oss i en liten kransort i kommunen kan det vara fyra mil till den större orten, och till den större staden med det rikliga utbudet kan det faktiskt vara åtta mil. Där har jag inte hört någonting. Om ministern kanske kan kommentera det redan i dag. Eller är det så att alla svar ska låta vänta på sig till 2012 innan vi ser hur framtiden kommer att vara ute i glesbygden?

Anf. 6 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Jag ska börja med det första som Isak From tar upp. Han har kanske en liten annan klang i sitt inlägg än vad Carina Adolfsson Elgestam hade här. Han bekymrar sig över att det kanske har blivit för få av de anställda som ha fått möjlighet att ta över. Han har en underton av att det kanske är någonting bra och att det finns en nöjdhet också i hans bygder om detta. Det handlar om möjligheten att ta över och driva egna företag som anställd i Apoteket AB. Den möjligheten har öppnats för många. Inte alla enskilda butiker lämnades över till anställda utan butiker lämnades till andra intressenter som kom in på marknaden. Men upp till 150 kunde säljas till personer som är verksamma inom förtaget. Väldigt många finns inom det som kallas för Apoteksgruppen. Jag har mött många som har sagt: Det har gett mig en kick i mitt arbete att gå från att bara vara anställd till att få möjlighet att driva ett eget företag! Det är någonting betydelsefullt, och man är tacksam för det. Alla har ju inte fått möjligheten, men det handlar om att vi har velat hålla kvar ett statligt ägande av ett antal butiker för att i en omställningsprocess säkerställa att alla de mål som vi har för läkemedelsförsörjningen kan fungera. Isak From är orolig över ombuden. Vi har alla möjligheter att via ägardirektiv till Apoteket AB föreskriva vad som ska gälla framgent. Denna möjlighet har vi använt hittills, och vi kan upprepa detta i senare ägardirektiv. Men vi vill lämna det lite öppet för att följa utvecklingen och se vilka åtgärder som krävs. Behövs det över huvud taget åtgärder för att göra någonting på området, eller löser det sig på andra sätt? Om det behövs kommer vi naturligtvis att vidta de åtgärder som är nödvändiga. Detta är också någonting som regeringen var tydlig med i den proposition som lades fram på området. Carina Adolfsson Elgestam tycker att jag ser lättvindigt på det här. Jag kan försäkra att om det är något jag gör så är det att inte se lättvindigt på det. Tvärtom har vi varit oerhört noggranna i processen, väl medvetna om att det finns många möjligheter att begå misstag. Därför har vi varit ytterligt försiktiga och noggranna i det arbete som vi har gjort. Jag har ingalunda trott att detta skulle vara enkelt. Vad jag sade var att det har gått förbluffande bra. Få problem har upptäckts på vägen som inte har kunnat hanteras löpande. När det gäller andra, större, frågor följer vi upp det hela noggrant, som jag beskrev tidigare. Jag tror inte att Carina Adolfsson Elgestam är orolig eller bekymrad över att det blir för många apotek i de större orterna. Det är bra. Men det är också viktigt att konstatera att det inte har blivit färre apotek i glesbygden. Tvärtom har det kommit till apotek. Kommuner som tidigare inte har haft apotek har fått det nu, vilket gläder många personer som bor där. Vi kan också se hur befintliga apotek har gått från att till exempel ha lunchstängt till att ha öppet på lunchen när människor kan gå och köpa sina varor under lunchrasten från jobbet och så vidare. Det ökar tillgängligheten. Vi tar ingalunda lätt på de här uppgifterna Vi ska se till att vi fullföljer hela vägen. Självfallet granskar vi också vad Riksrevisionen säger eftersom det är ett viktigt underlag i hela vårt uppföljningsarbete.

Anf. 7 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Ministern säger att om det över huvud taget behövs åtgärder ska man vidta dessa, det vill säga att man väntar till dess att de tre åren har gått och om man då ser att det finns problem gör man en akututryckning. Så gör man med en så viktig sak som läkemedelsförsörjning i stället för att arbeta förebyggande och verkligen se till att det finns långsiktiga lösningar med apotek i glesbygd. Det är en himla skillnad på det och den konkurrenssituation som finns runt omkring i våra städer. Där har man helt andra förutsättningar att driva företag utifrån en konkurrenssituation. Jag kan inte låta bli att kommentera det som handlade om antal apotek och möjligheten att vara småföretagare, det vill säga inte riskkapitalist. Av de 616 apotek som vad jag kan förstå har varit ute till försäljning är det ca 150 som ska gå till småföretagare. Det är också någonting att fundera över. De andra ägarna är väl mer eller mindre olika riskkapitalister, utom kanske Kronan. Men det kanske finns en form av riskkapitalism också bakom Kronan. Det är väl något att fundera på utifrån konkurrenssituationen. Jag vill komma tillbaka till det som är mina frågor: Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att garantera tillgängligheten till läkemedel i glesbygd? Jag upplever inte att jag har fått något konkret svar här i kammaren när det gäller en långsiktig lösning på tillgängligheten. Samma sak gäller frågan om att skapa förutsägbarhet i apoteksservicen i glesbygden. Jag hoppas att ministern tänker ändra sig på denna punkt och ta tag i frågan på ett tidigare stadium.

Anf. 8 Isak From (S)
Fru talman! Det blev rejält dyrt för de småföretagare som skulle starta apotek - upp till 3 miljoner kronor för ett mindre apotek, har jag hört. Det gäller licenser och så vidare för att kunna ta sig in i receptsystemen. Det är klart att det ger oss en lärdom inför framtiden, inför eventuellt fortsatta utförsäljningar av andra verksamheter. Det kanske inte blir så lätt för småföretagarna att ta över en verksamhet. Det verkar vara så att det är de som har ett rejält riskkapital i ryggen som kan komma fram. Jag tycker fortfarande inte att jag har fått något bra svar på hur ministern avser att agera för att säkra de minsta apoteksombuden. Detta är en samhällsnyttig och viktig verksamhet som dessutom är lönsam, skulle jag vilja säga. Vi besparar oss ju många onödiga resor och så vidare.

Anf. 9 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Jag skulle först vilja vända mig mot Carina Adolfsson Elgestams resonemang om att regeringen inte ens förbereder någonting utan är beredd på att göra något slags akututryckning. Jag tror att Carina Adolfsson Elgestam, som har varit med i processen från början och har kunnat följa den väl vet att vi har kunnat konstatera att här finns det en viktig samhällsfunktion som vi måste säkerställa. Vi har sagt att vi säkerställer den på ett visst sätt under tre år, och sedan kommer vi att följa det hela noggrant för att se om vi behöver förlänga den tiden. Det finns naturligtvis alla möjligheter att sprida oro eller att skapa förvirring omkring detta. I Asterixserien finns en hövding som är rädd att himlen ska ramla ned i huvudet på honom. Han kommer förmodligen aldrig att kunna lugnas fullt ut. Det går alltid att måla upp det ena eller det andra som kommer att hända. Men jag kan försäkra Carina Adolfsson Elgestam att man kan vara alldeles lugn. Vi vet vad vi kan göra och ska göra om det behövs. Om det inte behövs ska vi inte vidta dessa åtgärder. Vår uppgift är att se till att det finns apoteksservice som är minst lika god som den hittills har varit. Hittills visar resultaten att den har blivit bättre. Detta arbete tänker jag fortsätta. Carina Adolfsson Elgestam blev upprörd över att jag sade att Socialdemokraterna under sin tid i regeringen inte hade orkat genomföra några förändringar. Vad jag konstaterade var att Socialdemokraterna under alla sina år i regeringsställning var monopolkramare och älskade monopolet. Det kom inga förslag från regeringen om att öppna apoteksmarknaden. Vi började så smått när det gäller nikotinläkemedel. Där tvingades man krypa till korset från S-sidan. Vi sade då att receptfritt ska finnas på fler ställen, och också där tvingades Socialdemokraterna säga att vi bör göra så. Men de är fortfarande emot den stora omreglering som gör att fler får tillgång till apotek.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.