Apotek på landsbygden
Interpellation 2023/24:282 av Anders W Jonsson (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-12-05
- Överlämnad
- 2023-12-05
- Anmäld
- 2023-12-06
- Svarsdatum
- 2023-12-18
- Besvarad
- 2023-12-18
- Sista svarsdatum
- 2023-12-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Apotekens ekonomi är hårt pressad som en följd av inflation och en försämrad valutakurs. Särskilt svårt är det för de små apoteken på den svenska landsbygden. Flera av dessa apotek kan hotas av nedläggning. 97 av Sveriges 290 kommuner har endast ett apotek. De har en helt avgörande roll i att klara läkemedelsförsörjningen på den svenska landsbygden.
En stängning av några av dessa apotek i kombination med Läkemedelsverkets planer på att försämra möjligheten till distanshandel kommer att allvarligt påverka möjligheterna att bo och verka på den svenska landsbygden.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att förhindra en nedläggning av ytterligare apotek på den svenska landsbygden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:282
Webb-tv: Apotek på landsbygden
Dokument från debatten
- Måndag den 18 december 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:51
- Protokoll 2023/24:51 Måndagen den 18 decemberProtokoll 2023/24:51 Svar på interpellation 2023/24:282 om apotek på landsbygden
Protokoll från debatten
Anf. 36 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Anders W Jonsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att förhindra en nedläggning av ytterligare apotek på den svenska landsbygden.
Gällande rätt innebär en etableringsfrihet för aktörer på apoteksmarknaden att etablera apotek var som helst i landet. Före omregleringen fanns det i Sverige drygt 900 apotek över hela landet. För närvarande finns det fler än 1 400 apotek. Även öppethållandet på apoteken har under denna tid ökat väsentligt.
För att stimulera en god tillgång till apotek även i områden där lönsamheten kan vara begränsad finns det statliga så kallade glesbygdsbidraget, som apotek kan få ta del av. Regleringen om vilka som kan få bidraget ändrades 2020, så att fler apotek har möjlighet att få del av det. År 2022 ansökte 45 apotek om glesbygdsbidrag för verksamhetsåret 2021, och 44 apotek fick sådant bidrag. Totalt betalade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 2022 ut 12 miljoner kronor i glesbygdsbidrag.
Apotek är ofta beroende av närhet till exempelvis vårdcentraler och får ofta svårt att upprätthålla sin lönsamhet om sådan verksamhet upphör. Regionernas ansvar för att säkerställa god tillgång till vård för medborgarna är därför också av betydelse i sammanhanget.
Utöver fysiska apotek finns det även andra möjligheter att köpa läkemedel. Exempelvis bedriver vissa apotek verksamhet i form av apoteksombud, där man kan beställa och hämta ut receptbelagda läkemedel och även köpa vissa receptfria läkemedel. År 2022 fanns det knappt 600 apoteksombud runt om i landet. Apoteksombud får bara finnas på ställen där det inte finns några fysiska apotek. I landsbygdsområden är det exempelvis vanligt att apoteksombud är tillgängliga i dagligvarubutiker.
Det finns också ett antal apotek som har inriktat sin verksamhet på distanshandel med läkemedel, bland annat genom webbhandel. Det är en företeelse som ökar och som omsätter en allt större del av den totala marknaden. Det är även ett värdefullt komplement till fysiska apotek.
Läkemedelsverket har meddelat föreskrifter om distanshandel med läkemedel som reglerar bland annat krav på överlämnandet till patienten. Läkemedelsverket remissbehandlade under hösten 2022 ett förslag till reviderade föreskrifter med krav på id-kontroll vid utlämnandet i distanshandel. Förslaget mötte kritik från remissinstanserna.
Läkemedelsverket har den 4 december i år remissbehandlat ett nytt förslag till föreskrifter om distanshandel. I det nya förslaget har kraven på apoteksaktören om bland annat egenkontroll, kartläggning av distribution, riskbedömning och uppföljning av avvikelser och krav på anlitande av underleverantörer förtydligats, och kravet på id-kontroll vid utlämnandet har utgått.
Frågan om tillgång till läkemedel i alla delar av Sverige är angelägen, och jag fortsätter att följa den noga.
Anf. 37 Anders W Jonsson (C)
Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret.
Apotek är inte vilken verksamhet som helst. Därför var det när vi gjorde omregleringen runt 2009, 2010 oerhört centralt att vi skulle säkra tillgången på apotek på den svenska glesbygden. Detta därför att på ställen där det bara finns ett apotek och kanske dessutom inte stor tillgång till sjukvård får apoteket en helt central roll. Man hanterar väldigt mycket mer av sjukvård där än i många storstadsområden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta har visat sig också i forskningen. Charlotta Melander, professor i nationalekonomi, har visat att på den svenska glesbygden har apoteken en helt unik roll med en lång rad olika funktioner.
Därför är det viktigt att se till att inte de som för mer än tio år sedan hävdade att det här skulle leda till apoteksdöd på landsbygden får rätt.
Det är också det som är orsaken till att TLV, som är den statliga myndighet som har hand om de ekonomiska villkoren för apoteken, årligen kommer med en rapport till regeringen om tillståndet på den svenska apoteksmarknaden.
Det finns en larmsignal, tycker jag, i den rapport som kom från TLV nu i höstas. Man skriver så här: "En fortsatt sjunkande och försämrad lönsamhet gör att apotek i vissa geografiska lägen kan behöva se över sitt tjänsteutbud, öppettider eller som yttersta åtgärd lägga ner apotek. En förenklad sårbarhetsanalys visar att drygt 11 procent av Sveriges apotek kan bedömas som extra sårbara vid ökade kostnader, utan motsvarande ökade intäkter."
Nu är det ju så att de 11 procent som är hotade, de finns inte bara på landsbygden. Av Sveriges 290 kommuner är det ungefär 100 kommuner som bara har ett enda apotek, och det är där det är särskilt sårbart. Ett antal av dessa 11 procent finns i sådana kommuner där det finns ett enda apotek. Men det förekommer också i storstadsområden, där det kan ha varit en överetablering.
Det var för att jag läste den här rapporten och fick den här larmsignalen från TLV som jag ville att statsrådet skulle komma hit till kammaren för att redovisa om statsrådet delar uppfattningen som kommer från TLV. Är det så här många apotek som är hotade? Men framför allt vill jag veta vad för någonting som regeringen planerar att göra för att se till att det som TLV pekar på inte blir verklighet och ett tjugotal apotek lägger ned i glesbygdskommuner där det bara finns ett enda apotek, för har de en gång lagts ned kommer det att vara oerhört svårt att starta dem igen.
Det har funnits exempel i medierna på att en hälsocentral eller en vårdcentral lägger ned. Det är klart att i de lägena är det också svårt att bedriva apotek. Det mest kända exemplet är väl Lima i Dalarna, men nu har vi även Ljusne hemma hos mig i Gävleborg. Där inser jag att man inte kan bedriva apotek, men det här handlar om så mycket mer.
Därav min fråga till statsrådet: Vilka åtgärder planerar regeringen att vidta för att det här inte ska bli verklighet?
Statsrådet har på ett väldigt bra sätt redovisat vad som sker i dag och hur regelverket ser ut. Men det jag efterfrågar är besked om vad man kommer att göra för att det här inte ska bli verklighet.
Anf. 38 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!
Precis som ledamoten säger är det riktigt allvarligt om vi tappar apotek. De är en del av sjukvårdssystemet och står för en kontinuitet och en kompetens som kommer patienter till godo, så de är en viktig del i hela sjukvårdssystemet.
Jag delar ledamotens bedömning att det kommer att vara svårt att behålla apotek om vårdcentraler och annat läggs ned. Så är det ju, men precis som ledamoten lyfter fram är det andra saker vi behöver titta på här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Två saker vill jag lyfta fram ytterligare för ledamoten.
Den ena är handelsmarginalen. TLV har ett kontinuerligt uppdrag att titta på den, och nu i höst har man föreslagit att höja den väsentligt. Inte så lite som man brukar göra, alltså - man brukar vara lite mer modest. Den handelsmarginal man nu föreslår att höja till motsvarar faktiskt 650 miljoner kronor. Det är alltså ganska betydande belopp som skulle komma apoteken till godo.
Detta är ute på remiss, och det är TLV som fattar beslut. Men TLV gör helt rätt som hela tiden följer utvecklingen och bedömer vad man ska vidta för åtgärder, och den här åtgärden ligger i linje med vad man behöver göra. Nu får vi se vad remissinstanserna säger, men det är en viktig åtgärd att höja handelsmarginalen så att fler kan få lönsamhet och kan fortsätta sin apoteksverksamhet.
En annan sak som jag vill lyfta fram för ledamoten är det arbete vi bedriver för att säkra beredskapsapotek. Vi behöver också i perspektivet av civil beredskap ha tillgång till apotek i hela landet.
Ingen av våra kedjor har apotek i alla kommuner, utan man ser vita fläckar oavsett vilken kedja man tittar på - inte om man tittar på distanshandel, förstås, men om man tittar på fysiska apotek.
Man finner alltså brister vem man än vänder sig till, oavsett om det är det samhällsägda Apoteket eller någon av de privata kedjorna. Det är ingen som har verksamhet i alla landets kommuner. Men vi har ett ansvar, ett samhällsansvar, att säkerställa att vi har beredskapsapotek som täcker Sverige på något vis. Det perspektivet tittar vi nu på tillsammans med de berörda myndigheterna för att se vad vi skulle kunna vidta för åtgärder så att vi har beredskapsapotek redo att kliva in den dagen det är inte bara en mindre kris utan en större kris och ytterst höjd beredskap och krig.
Den frågan kan också innebära att vi säkrar tillvaron för många av de mindre apoteken som finns på landsbygd eller i glesbygd, men vi är inte framme där än. Det gäller att hitta en klok metod som förstås inte ger fel effekter på marknaden utan åstadkommer just det vi vill: en god civil beredskap i hela landet.
Både handelsmarginalen och arbetet med beredskapsapotek bedömer jag kommer att vara viktiga delar framöver för alla apotek.
Anf. 39 Anders W Jonsson (C)
Fru talman! Det här är åtminstone en åtgärd som kan ha viss effekt på det som TLV pekar på.
Men frågan om beredskapsapotek är någonting helt annat. Det är frågan om vad vi gör i händelse av en stor kris. Hur säkrar vi upp det här då?
Det TLV visar på i sin rapport är att givet de förändringar som har skett vad gäller parallellimport och så vidare är apoteken nu så pressade att 11 procent eventuellt hotas av nedläggning. Det är där regeringen måste gå in med åtgärder.
Jag tycker att det är ett positivt besked från statsrådet om handelsmarginalen. Det har TLV föreslagit som en viktig väg framåt, för det är klart att om de stora apoteksaktörerna får mer muskler i form av en inte så pressad ekonomi får de också möjlighet att ta ett större ansvar. Men det kommer inte att räcka, utan det krävs ytterligare saker.
En sak som regeringen skulle kunna börja titta på direkt är det glesbygdsbidrag som faktiskt finns för apotek på de mindre orterna, som statsrådet också pekade på i sitt svar. Man skulle kunna se till att glesbygdsstödet blir betydligt starkare så att man kan gå in med det i de här kommunerna där det bara finns ett enda apotek och täcka upp så att vi säkrar läkemedelsförsörjningen i de här hundra kommunerna som alltså sitter med ett enda apotek.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En av orsakerna till att de små apoteken är hotade är förstås ekonomin, men det handlar också om att få tag på kompetent personal. Inte sällan är skälet till att man inte kan driva ett litet apotek att restiden för personalen från den större tätorten ut till den mindre är alltför lång. Här vore en enkel åtgärd att tillåta farmaceut på distans. I Sverige kan man få hjälp med det mesta via digitala vårdgivare, till exempel av läkare, psykolog eller till och med veterinär. Men på ett apotek finns inte möjligheten att få hjälp av en farmaceut på distans.
Om regeringen öppnade för denna möjlighet skulle man på plats kunna använda sig av annan personal än just farmaceuter. En erfaren apotekstekniker skulle kunna hantera läkemedlen fysiskt och stå i ständig kontakt med en farmaceut som utför alla viktiga kontrollfunktioner. Detta skulle verkligen gynna apoteken i de nära hundra kommuner där dessa är hotade.
När den statliga myndigheten TLV drar i larmklockan på det sätt jag nämnde i min interpellation och säger att ett antal apotek i bland annat glesbygden är hotade måste regeringen ta det på allvar och möta upp. Det handlar inte bara om att bejaka en förändring av handelsmarginalen, utan det krävs också andra åtgärder. Jag har pekat på två, glesbygdsstödet till apotek och farmaceut på distans, och det finns ytterligare.
Jag efterlyser att regeringen tar till sig den allvarliga signalen från TLV. Vi får inte försätta oss i en situation där kanske upp till hundra kommuner i Sverige förlorar sitt enda apotek.
Anf. 40 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Det är verkligen viktigt att höja handelsmarginalen, och 650 miljoner är ett väsentligt stöd som ger bättre villkor att kunna verka. Det ledamoten tar upp om att kunna använda apoteken på ett annat sätt i sjukvårdssystemet har regeringen i sitt program. Det framgår av Tidöavtalets sjukvårdsavsnitt att vi vill nyttja apoteken bättre och använda välutbildad och kompetent personal till fler tjänster. Då ökar också möjligheten att verka som apotek, inte minst på landsbygd och glesbygd, där apoteken ofta har en större roll än i tätorter. Ledamoten tar även upp receptarier på distans, vilket också skulle kunna vara en möjlighet. Vi tittar på dessa frågor, har uppdrag givna och återkommer när vi har goda underlag och vet vad som kan göras på ett patientsäkert sätt.
Arbetet med distanshandel har utvecklats, och Läkemedelsverket kommer nu med nya regler. Det ger också stöd för att titta på denna typ av frågor på ett annat sätt. Hur säkerställer vi att det är patientsäkert? Det kommer vi nämligen aldrig att göra avkall på. Det gäller att hitta en metod och funktion som gör att detta kan fungera också med distanshandel. Då skulle också digital kompetens kunna vara aktuell för fysiska apotek.
Det är mycket som går åt rätt håll, och jag tycker inte att ledamoten ska vifta undan beredskapsapotek eftersom de är en del av att säkra hela nätet av apotek i hela landet, inte bara utmed Sveriges kustremsa. Det krävs många olika delar för att säkra apoteken som en del i sjukvårdssystemet. Vi har nyligen förändrat reglerna för glesbygdsstödet, och det kommer vi att fortsätta att titta på, inte minst vilka som söker men inte får för att se om det vore rimligt att justera reglerna. Såvitt jag vet sökte 42 apotek det senaste året, och 40 fick. Av vad vi har sett hittills verkar det vara en rimlig avvägning, men vi kommer förstås att fortsätta att följa denna fråga eftersom apotek är en nödvändig del i sjukvårdssystemet.
Anf. 41 Anders W Jonsson (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag viftar absolut inte bort beredskapsapoteken, för de är oerhört viktiga. Men TLV:s larmsignal handlar om något helt annat: I ett normaltillstånd är ett stort antal apotek i svensk glesbygd hotade.
Dagens interpellationsdebatt visar att det åtminstone finns tankar om detta, men eftersom rapporten från TLV har några månader på nacken borde det vara mer verksamhet i Regeringskansliet och finnas en beredskap att gå in med de förslag som ger en mycket större möjlighet att driva apotek i glesbygden. Under pandemin såg vi hur bra det fungerade att använda apotek till annat än förmedling av läkemedel, och det finns mycket annat man också skulle kunna göra där.
I grunden handlar det dock om att det måste finnas personal, och då är farmaceut på distans viktigt. Dessutom måste man säkra upp ekonomin, för om apoteken ska ägna sig åt annat än bara läkemedel måste det finansieras.
Jag hoppas verkligen att denna interpellationsdebatt gör att frågan hamnar högt på agendan. Apoteksomregleringen har varit framgångsrik på många olika sätt. Men vi får inte försätta oss i en situation där ett hundratal kommuner förlorar sitt enda apotek, för den utvecklingen kommer att bli väldigt svår att reversera.
Jag tackar statsrådet för debatten och önskar god jul och gott nytt år.
Anf. 42 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Jag instämmer i att omregleringen var god. Den var nödvändig och har gett oss många fördelar. Men precis som alla andra reformer måste den vårdas. Därför är jag glad över att apoteken står med på regeringens dagordning och i Tidöavtalet. Det här kan inte tas för givet utan måste vårdas och reformeras så att vi säkerställer att apoteken fungerar på bästa sätt i hela landet.
Regeringen tar frågan på allvar, och handelsmarginalen är inte oviktig i detta sammanhang. Att TLV höjer takpriset på vissa enklare läkemedel är nödvändigt, för annars får vi läkemedelsbrist. Samtidigt kämpar vi med att kunna betala för de allra dyraste innovativa terapierna. Jag tror inte att vi kommer att kunna sänka läkemedelskostnaderna i närtid, för vi måste göra vad vi kan för att förhindra läkemedelsbrist. Det måste vara lönsamt att producera de enklaste läkemedlen och driva apotek, och vi måste också hitta en modell för att klara av de allra mest innovativa och fantastiska terapierna. Denna balans kommer att vara svår att nå, och då är det bra att riksdag och regering hjälps åt i detta arbete. Men att stärka apoteken kommer att vara nödvändigt för att få en god patientsäkerhet och ett fungerande sjukvårdssystem.
Tack för debatten!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.