Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Användning av den särskilda beredskapspolisen

Interpellation 2005/06:421 av Ask, Beatrice (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2006-05-19
Inlämnad
2006-05-19
Besvarad
2006-06-07
Sista svarsdatum
2006-06-09

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 maj

Interpellation 2005/06:421 av Beatrice Ask (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Användning av den särskilda beredskapspolisen

Riksdagen har nyligen fattat beslut om en ny lag med regler om vissa utökade möjligheter för polisen att begära stöd från Försvarsmakten vid terrorismbekämpning. Om polisen inte har tillgång till sådana särskilda resurser som behövs för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot en handling som kan utgöra brott enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott får Rikspolisstyrelsen begära stöd från försvaret. En sådan stödinsats ska stå under direkt ledning av polisen. Stöd får enligt huvudregeln begäras endast efter regeringens medgivande. Särskilda regler föreslås för brådskande fall.

Det finns emellertid andra situationer än vid terrorismbekämpning när polisens resurser inte räcker till. En större olycka eller naturkatastrof kan ställa större krav på polisiära resurser än vad polisen förfogar över. Naturkatastrofer, pandemier eller större olyckor kan medföra så stora påfrestningar på samhället. Vid sådana tillfällen finns anledning att fundera över vilka resurser som borde ianspråktas.

I det sammanhanget är det märkligt att den särskilda beredskapspolisen inte används. Endast en gång sedan beredskapspolisen inrättades har den använts, trots att det i dag finns 1 500 beredskapspoliser i Sverige i avdelningar spridda över nästan hela landet. De har grundutbildning och ofta kompletterande utbildning och leds av erfarna yrkespoliser med ledarskapsutbildning.

Orsaken till att beredskapspolisen inte används torde vara att det krävs att respektive polismyndighet har ett särskilt avtal samt att beslut krävs av regeringen i varje enskilt fall. Rikspolisstyrelsen kan således inte själv bestämma när behov finns, vilket borde vara en rimligare ordning. Med tanke på att extraordinära händelser och evenemang relativt ofta ställer polisen och allmänheten inför stora påfrestningar borde förutsättningarna för att nyttja den särskilda beredskapspolisen redas ut och förenklas. Det är enligt min mening inte klokt att använda resurser för att rekrytera och utbilda människor som vill göra en insats och sedan inte se till att polisen kan nyttja resursen snabbt när det behövs och borde vara möjligt.

Med hänvisning till det anförda vill jag fråga:

Vilka initiativ avser justitieministern att vidta för att den särskilda beredskapspolisen ska komma till användning?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:421, Användning av den särskilda beredskapspolisen

Interpellationsdebatt 2005/06:421

Webb-tv: Användning av den särskilda beredskapspolisen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Thomas Bodström (S)
Anf. 106 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Beatrice Ask har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att den särskilda beredskapspolisen ska komma till användning. Samhällets krishanteringsförmåga skapas med utgångspunkt i de åtgärder som vidtas i den normala verksamheten. I vissa fall kan det emellertid bli nödvändigt att använda sig av förstärkningsresurser. Regeringen anser att den särskilda beredskapspolisen utgör en viktig sådan resurs. Beredskapspoliser som ingått särskilt avtal kan i dag kallas in vid och inför särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt. Regeringen har givit tillstånd att använda den särskilda beredskapspolisen vid tre tillfällen. I början av 2005 gav jag en särskild utredare i uppdrag att biträda departementet med att utreda frågan om en utökad användning av den särskilda beredskapspolisen. Uppdraget har redovisats och utredaren har föreslagit att nuvarande bestämmelser ändras på så sätt att Rikspolisstyrelsen ges rätten att i fredstid kalla in den särskilda beredskapspolisen. Utredaren har vidare föreslagit en ändring i förordningen om beredskapspolisen som innebär ett vidare användningsområde för den särskilda beredskapspolisen. Regeringen har i propositionen Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle framfört att det finns ett behov av att kunna förstärka den ordinarie polisen vid kriser samt att nuvarande system för beredskapspolisen behöver reformeras. På Justitiedepartementet pågår ett beredningsarbete i frågan. Jag vill inte föregripa denna beredning men jag är givetvis lika intresserad som Beatrice Ask av att samhällets resurser utnyttjas fullt ut. Jag är därför beredd att vidta de åtgärder som krävs för att förstärka den särskilda beredskapspolisens förutsättningar att även fortsättningsvis vara en viktig resurs i samhällets krishanteringsförmåga.
Beatrice Ask (M)
Anf. 107 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på frågan. Bakgrunden till min fråga vad justitieministern avser att göra för att den särskilda beredskapspolisen ska kunna komma till användning är att det förefaller ganska märkligt att vi har en resurs i Sverige som väldigt sällan kommer till användning. Det gäller i synnerhet som polisens resurser då och nu inte räcker till för alla de uppgifter som är angelägna. Därför har riksdagen nyligen beslutat om vissa utökade möjligheter för polisen att begära stöd från försvaret vid terrorismbekämpning. Men det finns ju också andra mindre allvarliga, men nog så resurskrävande situationer där man ställer sig frågan om det finns resurser som skulle kunna användas för att komplettera polisens insatser. Det kan gälla större olyckor, naturkatastrofer, kanske epidemier. I det sammanhanget är det märkligt att den särskilda beredskapspolisen inte används särskilt ofta. Det finns 1 500 beredskapspoliser i Sverige i avdelningar spridda över nästan hela landet. De har grundutbildning och ofta kompletterande utbildning och leds av erfarna yrkespoliser med ledarskapsutbildning. Det är också en motiverad grupp människor som man har rekryterat till beredskapspolisen. Det ställs höga krav för att komma i fråga för den utbildningen. Det är krav motsvarande dem som vi har när man ska göra FN-tjänst eller ingå i utlandsstyrkan. Dessa motiverade och engagerade människor kan och vill göra en insats. De ställer sig naturligtvis frågan: Hur kan samhället satsa 20, 21 eller 22 miljoner kronor varje år på utrustning och utbildning för oss när man aldrig någonsin använder vår kompetens? Orsaken till att man inte använder beredskapspolisen i dag torde vara att det krävs att respektive polismyndighet har ett särskilt avtal och att det krävs beslut av regeringen i varje enskilt fall. Det är ganska omständligt om polisen ska använda den särskilda beredskapspolisen. Man borde fundera på att göra något åt det, tycker jag. Det finns ett intresse hos Rikspolisstyrelsen att i vissa situationer kunna använda den här specialkompetensen och på det sättet avlasta polisorganisationen uppgifter som skulle kunna hanteras av beredskapspolisen. Det är naturligtvis väldigt bra att justitieministern har låtit en utredare analysera frågorna kring detta. Det är en ganska kontroversiell fråga. Utredningen har kommit och ministern hänvisar till att frågan bereds på Justitiedepartementet. Jag är nyfiken och min fråga är: Har ministern själv någon uppfattning om detta? Vore det bra om Rikspolisstyrelsen på ett lite enklare sätt kunde ta användning av beredskapspoliserna? Vilket besked vill ministern ge beredskapspoliser runtom i Sverige som gärna skulle ställa upp och som har sett händelse efter händelse utan att de någonsin blivit ianspråktagna? Beredskapspoliser skriver till oss riksdagsledamöter: När man behöver extra resurser ropar man på militären. Men vi då? Varför kommer vi aldrig i fråga? Det är en fråga man kan ställa sig. Jag tror att vi måste bli bättre på att ta till oss engagerade människor som skaffar sig en utbildning för olika insatser. Här har vi en sådan grupp som vi har organiserat och som borde komma till användning. När kan man bedöma att ministern och inte bara departementet har berett frågan färdigt? Har justitieministern själv någon uppfattning om om det vore bra att använda dessa 1 500 engagerade och hyfsat välutbildade personerna när vi har problem att få resurserna att räcka till för polisen?
Thomas Bodström (S)
Anf. 108 Thomas Bodström (S)
Herr talman! För en gångs skull ska jag hålla med Beatrice Ask om det mesta hon sade. Däremot kanske jag inte kan ge exakt de svar som Beatrice Ask vill ha av den anledningen att frågan bereds. Det är inga enkla avgränsningar. Jag kan säga att jag är allmänt positiv till att beredskapspolisen ska kunna användas i mycket större utsträckning än i dag. Det finns svåra gränsdragningar. I vilka situationer? Ska man få använda vapen? Vem ska besluta? Ska regeringen involveras och fatta beslut? De frågorna återstår. Det är inga lätta uppgifter. Därför arbetar tjänstemän på Justitiedepartementet tillsammans med RPS, polisfacket och andra intressenter med den frågan. Jag tänker inte forcera fram ett svar. Beredningen pågår. Under det här året kommer det att fattas ett definitivt beslut med alla de här svåra avgränsningarna. Eftersom vi nu diskuterar frågan, vill jag säga: Svaret är ja. Det som Beatrice Ask säger låter fullt rimligt och logiskt. Av den anledningen tog jag det här initiativet. Jag ber att få återkomma när jag har exakt besked. Det är inte jag personligen som avgör detta. Det här arbetet måste få fortgå. Det kommer alltså snart ett besked.
Beatrice Ask (M)
Anf. 109 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Eftersom det här är en av de sista debatterna är det väldigt roligt att kunna vara glad över ett svar. Det är bra att justitieministern så tydligt ger besked om att vi ska försöka använda den här resursen bättre än i dag. Jag vill bara skicka med den enkla synpunkten att jag naturligtvis vet att det finns många svåra avvägningar i hanteringen av detta. Det finns också många intressenter. Det finns en rädsla från inte minst polisfacket att vi skulle använda korttidsutbildad personal och att det skulle vara något slags konkurrens med etablerade poliser. Det är ju inte det det är fråga om. Det är väldigt viktigt att se detta utifrån ett samhällsperspektiv där vi vill kunna använda olika kompetenser på ett bra sätt. Vi har motsvarande diskussion i en helt annan fråga i Stockholmsmyndigheten där polismästaren driver och jobbar med ett försök med volontärer. Där finns det också från mitt parti frågor om detta är lämpligt och vad dessa människor ska göra. Jag tror att det är rätt hållning att använda mer än en typ av resurs eller organisation och se det hela som en helhet. Jag tror att Rikspolisstyrelsen, om man har rätt regelverk, skulle kunna klara att fatta kloka beslut om när den här specialgruppen, beredskapspolisen, skulle vara en resursförstärkning som man kan använda på ett klokt sätt till allmänhetens fromma. Tack för beskedet. Jag tror att många beredskapspoliser ser fram emot ställningstagandena när de kommer.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.