Ångermånaden för asylsökande

Interpellation 2006/07:631 av Pertoft, Mats (mp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-05-30
Inlämnad
2007-05-30
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-06-14
Sista svarsdatum
2007-06-14
Besvarad
2007-06-18

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 30 maj

Interpellation

2006/07:631 Ångermånaden för asylsökande

av Mats Pertoft (mp)

till statsrådet Tobias Billström (m)

Vi tar i dag emot många flyktingar i Sverige från krigets Irak. Många av dessa flyktingar söker sig till orter där de har släkt och vänner, som till exempel Södertälje, något som är lättförståeligt eftersom Södertälje med sin stora grupp assyrier/syrianer och kaldéer är väl känt bland kristna i Irak.

Vid sin första kontakt med Migrationsverket får flyktingarna välja om de själva vill ordna ett eget boende enligt EBO-lagen eller om man vill utnyttja Migrationsverkets stöd i att finna en bostad i någon kommun i Sverige. Om man väljer att själv söka bostad kvarstår Migrationsverkets erbjudande om stöd under en månad. Därefter kan man som flykting inte få hjälp att finna ett eget boende i en annan kommun.

Flyktingar som anländer hit från krigets Irak är ofta präglade av sina traumatiserande upplevelser och behöver en längre tid än en månad för att ”landa” i Sverige på en för dem trygg plats. Och ett exempel för en sådan trygg plats är i dag Södertälje, med dess starka assyrisk/syrianska och kaldéiska kultur. Men efter det att man landat, till exempel efter tre–fem månader, inser man ofta att förutsättningarna för exempelvis bostad inte är de bästa i Stockholmsregionen. Då börjar man se sig omkring och skulle behöva den hjälp som Migrationsverket erbjöd direkt vid ankomsten. Men detta förhindras av det nuvarande regelverket.

Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet:

Är statsrådet beredd att ta initiativ till att Migrationsverket förändrar sitt regelverk så att flyktingar kan få hjälp med att få en ny placeringskommun även efter den första månaden, eller varför inte under hela processtiden tills de fått uppehållstillstånd?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:631, Ångermånaden för asylsökande

Interpellationsdebatt 2006/07:631

Webb-tv: Ångermånaden för asylsökande

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 19 Tobias Billström (M)
Herr talman! Mats Pertoft har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ till att Migrationsverket förändrar sitt regelverk så att flyktingar kan få hjälp med att få en ny placeringskommun även efter den första månaden och möjligen under hela processtiden tills de fått uppehållstillstånd. Ansvaret för mottagande av asylsökande i Sverige ligger i huvudsak på staten enligt vad som framgår av lagen om mottagande av asylsökande med flera. Av detta ansvar följer att Migrationsverket ska ordna lämpligt boende i anläggningar för de utlänningar som ansökt om asyl eller uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller som har tillfälligt skydd och som inte ordnar boendet på egen hand. Detta medför att en asylsökande som valt att ordna boendet på egen hand kan vända sig till Migrationsverket under hela tiden som asylsökande för att få hjälp att ordna ett nytt boende på en av verkets anläggningar. Den asylsökande upplyses genom Migrationsverket om de olika boendealternativ som är möjliga under tiden som asylsökande i Sverige. Information om möjligheten att bo hos vänner eller släktingar eller att få hjälp med ett boende anvisat av Migrationsverket lämnas både muntligt och skriftligt av handläggare. Asylsökande i så kallat eget boende informeras om möjligheten att han eller hon när som helst under tiden som asylsökande kan vända sig till Migrationsverket för att få hjälp med att flytta till ett anläggningsboende. Såvitt jag kan bedöma är den flexibilitet som Mats Pertoft efterlyser fullt möjlig inom ramen för nu gällande lagstiftning, och initiativ till förändringar för tiden som asylsökande behövs därför inte. Personer som har beviljats uppehållstillstånd och som har ordnat boende på egen hand under den tid asylansökan prövats har rätt till ersättning från Migrationsverket under en månad från den dag tillståndet beviljades. Under denna månad tillfrågas dessa personer om de vill få hjälp med bosättning i en anvisad kommun. Kritik har framförts att denna månad är en för kort period för att planera sitt framtida boende. Samtidigt bör den framtida boendesituationen vid ett eventuellt uppehållstillstånd inte vara en ny fråga för den enskilde. De problem som är förknippade med det egna boendet kommer att utredas. Inom Regeringskansliet förbereds för närvarande en utredning som bland annat ska se över asylsökandes boendesituation.

Anf. 20 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Det här är inte en helt lätt fråga. Som Södertäljebo brottas jag nästan dagligen med dessa frågor. Jag måste medge att reglerna inte var helt klara för mig när jag ställde interpellationen, och nu har jag blivit betydligt klokare. Jag tackar för klargörandet. Det som klargörs i svaret är också Migrationsverkets stora ansvar under den period när man söker asyl. Det är just det som jag upplever som ett problem, på så sätt att Migrationsverket inte alltid, i alla fall inte i Stockholmsområdet, verkar vara så bra på att kommunicera med kommunerna. Den fråga jag fick med mig från flera asylsökande i Solrosen, som är den verksamhet som Södertälje kommun bedriver tillsammans med Migrationsverket i Södertälje, gällde att man inte får den här kommunikationen. Kommunen har också haft problemet att man försökt informera asylsökande vid sina första möten med flyktingar och fått nej till att informera om till exempel bostadssituation och annat. Eftersom detta rör en kommun som tar emot flest flyktingar per invånare i Sverige i dag, och som i amerikansk press utnämnts till "lilla Bagdad" eller något liknande, är det en svår fråga. Det här innebär att det ligger ett väldigt stort ansvar på Migrationsverket att inte bara ta till sig det första beskedet att de asylsökande väljer eget boende utan även, i samråd med de kommuner där man väljer eget boende, vara med och påverka för att på frivillig väg försöka få till en större spridning. Det är till exempel att även fortsatt under den här tiden informera om möjligheten att välja andra kommuner i Sverige när man vill ha ett eget boende än de som är starkast utvalda. Därför är min fråga fortsatt till statsrådet: Kan man tänka sig att intensifiera den här kommunikationen just mellan Migrationsverket och de kommuner där de väljer eget boende, för att på frivillig väg råda bot på den starka koncentration som vi ser i ett fåtal kommuner i dag?

Anf. 21 Tobias Billström (M)
Herr talman! Det här är naturligtvis viktiga frågor, och det gläder mig att jag får möjlighet att tydliggöra regelverket i diskussionen med Mats Pertoft. Först och främst vill jag understryka att Migrationsverket självfallet bör upplysa om såväl bostads- som jobbsituation och samverka med kommunerna. Jag förutsätter självfallet att så sker på lämpligt sätt. Alla asylsökande informeras under tiden som asylärendet prövas om möjligheterna att få hjälp med bosättning vid ett eventuellt beviljande av uppehållstillstånd. Frågan om den framtida bosättningen bör således inte vara ny, som jag sade i mitt svar, vid tidpunkten för ett eventuellt uppehållstillstånd. Det måste vara den viktiga frågan i den här diskussionen. Vad jag har erfarit är att samtliga asylsökande som beviljas uppehållstillstånd tillfrågas om de vill få hjälp med att ordna boende i en anvisad kommun. Detta gäller både för boende i anläggningsboende och för boende i så kallat eget boende. De flesta som under tiden som asylsökande har valt ett så kallat eget boende väljer dock att tacka nej till att få hjälp med bosättning i en annan kommun och bo kvar i den kommun som de bott i under tiden som asylsökande. Detta kan naturligtvis ha flera olika orsaker. Det finns i nuläget för samtliga inom asylsystemet och efter ett eventuellt uppehållstillstånd möjlighet att få hjälp med bostad. Valet av boendeform är ett fritt val, men det är ingen asylsökande i Sverige i dag som behöver vara utan bostad. Det måste jag säga efter att ha sett en del av de reportage som visas i medierna och som är något störande. Man framställer det ibland som att det är ett tvång att bo i en gammal bil eller utan tak över huvudet. Så är inte fallet. Vem som helst som behöver det i asylsystemet har möjlighet att kliva in till Migrationsverket och be att få hjälp med att ordna en bostad, och då sker det också.

Anf. 22 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Tack för det fortsatta svaret, statsrådet! Jag håller helt med om att det är en svår process. Det är klart att man har rätt till en bostad. Man har säkert också bostäder, antar jag, även om de ibland kan vara trångbodda. I så fall är det ett självvalt förhållande. När man som asylsökande har valt ett eget boende hos släktingar, bekanta och så vidare, i det här fallet i Södertälje, har man valt ett boende som säkert känns mycket tryggt - åtminstone de första veckorna, tills man känner sig mer hemma i Sverige och inser att man inte längre lever i Bagdad under hot av olika terrorgrupper. Men problemet uppstår när man efter kort tid märker att man vill ha ett annat boende, och det går inte att ordna i till exempel Stockholmsområdet med den bostadssituation vi har. Här skulle det behövas starkare signaler till Migrationsverket om att man ska ha konstant, permanent kommunikation med de kommuner där de asylsökande har bosatt sig för att fortsatt informera om möjligheterna att få hjälp med annat boende. Jag vet att man har den rätten i dag. Det är säkert några som utnyttjar den. Men jag tror att en ökad kommunikation mellan Migrationsverket och de kommuner där de asylsökande bosätter sig på egen hand vore väldigt bra för att på frivillig väg lösa de problem som annars riksdagen blir tvungen att lösa. Trycket inom partierna ökar när det gäller att hitta lösningar på detta problem.

Anf. 23 Tobias Billström (M)
Herr talman! Bostadssituationen är självfallet en viktig fråga för det som Mats Pertoft sist kommer till, nämligen integrationen. Personer som beviljas uppehållstillstånd omfattas av samma skyldigheter och rättigheter som övriga bosatta i Sverige. Det är viktigt att understyrka detta. Därför är det också viktigt att dessa personer etablerar sig i vårt samhälle så snabbt som möjligt. Av den anledningen är det inte heller önskvärt att personer fortsätter att vara inskrivna i Migrationsverkets mottagandesystem efter att uppehållstillstånd har beviljats, vilket ju har framförts som ett alternativ. Jag delar inte den uppfattningen. Det är samtidigt viktigt att nyanlända ges förutsättningar att skapa sig en framtid i Sverige och att bosättning därför sker i kommuner med en god arbetsmarknad. På den sista punkten är vi nog överens. Det är viktigt och angeläget att uppmuntra människor att söka sig dit där jobben finns. Just därför har jag valt att som statsråd uppmärksamma den här frågan. Inom Regeringskansliet förbereds för närvarande en utredning som ska se över bland annat de asylsökandes boendesituation och hur regelverket i dag ser ut. Det är också viktigt att understryka att även om man väljer ABO, anläggningsboende, behöver det inte bli trångbott. Det regelverk som finns ser till att familjer får egna lägenheter. Om man är ensamstående får man bo tillsammans med någon av eget kön. Man delar upp människor på ett sådant sätt att det inte handlar om åtta eller tolv personer i samma lägenhet. Den tid är sedan länge förbi då vi tog gamla sjukhus eller militärförläggningar i anspråk för ABO. Anläggningsboendet utgörs av riktiga lägenheter. Detta är något som missas i debatten ibland. Avslutningsvis vill jag understryka en annan sak som är viktig i diskussionen. Jag tror absolut att det finns ett utrymme för ytterligare samverkan mellan kommun och stat på de här punkterna. Den utredning som vi nu kommer att tillsätta kommer också att få i uppgift att se över hur den samverkan fungerar i dag. Jag vill också understryka att det här till syvende och sist är ett åtagande som går i bägge riktningar. Jag förutsätter att de asylsökande som hamnar ute i landets kommuner också betraktas som normala kommunmedborgare och inte som något man tar på sig som en extra börda eller motsvarande. Så får det inte vara, för det skickar fullständigt felaktiga signaler.

Anf. 24 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Tack, statsrådet, för fortsatta svar. Naturligtvis ska alla invånare, oberoende av varifrån i världen de kommer eller från vilka förhållanden de kommer, betraktas som normala kommunmedborgare. Vi är helt överens på den punkten. Det jag efterlyste är, eftersom situationen i Sverige åtminstone i vissa kommuner är akut, att man redan innan man börjar med utredningen klargör för Migrationsverket att det gäller att samarbeta med de kommuner där asylsökande som ännu inte har fått uppehållstillstånd väljer att bosätta sig. Man måste samarbeta för att hitta de bästa lösningarna för den fortsatta processen. I Södertälje har vi en situation där det inte alltid är enkelt att samarbeta med Migrationsverket. Jag hoppas att det blir bättre med den nya ledningen, men det vore klädsamt och skulle underlätta processen om man pekade med hela handen och klargjorde att samarbetet måste finnas för att möjliggöra både den kommunala processen och - i de fall det blir så - att den fortsatta integrationen sätter i gång så tidigt som möjligt. Vi vill ju alla att de som söker sig hit ska lyckas på bästa möjliga sätt.

Anf. 25 Tobias Billström (M)
Herr talman! På den sista punkten är vi definitivt överens. Det är viktigt och angeläget att människor som söker sig till Sverige lyckas komma in på arbetsmarknaden, etablera sig och skapa sig en bra framtid. Som statsråd ska jag naturligtvis akta mig för att peka med hela handen. Vi har självständiga myndigheter i Sverige, och självständiga myndigheter fattar självständiga beslut utifrån det ramverk och regelverk som riksdag och regering ställer upp. Jag tolkar det som att vi är överens på tre viktiga punkter. Det gäller behovet av dialog mellan landets kommuner och staten inom ramen för de befintliga systemen eller inom ramen för sådana system som kan bli en följd av den utredning som regeringen kommer att ta initiativ till. Vi är också överens om att en asylsökande som beviljas uppehållstillstånd tillfrågas om huruvida han eller hon vill få hjälp att ordna boende i en anvisad kommun. Jag har inte fått några invändningar mot det. Vi är också överens om att ingen asylsökande behöver bo trångt eller vara utan bostad. Vi måste se över de system som har funnits sedan en lång tid. Det är ett antal år sedan lagen om mottagning av asylsökande kom till. Det finns all anledning att se över den, inte minst i ljuset av den inströmning som nu sker. Men det måste ske med utgångspunkt från arbetslinjen och från att allt som göras kan ska göras för att se till att människor får en bra start när de väl har kommit till Sverige.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.