Ändringar i Finsamlagstiftningen
Interpellation 2024/25:75 av Åsa Eriksson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-01
- Överlämnad
- 2024-10-02
- Anmäld
- 2024-10-03
- Svarsdatum
- 2024-10-22
- Besvarad
- 2024-10-22
- Sista svarsdatum
- 2024-10-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Regeringen har öppnat för en översyn av lagen om finansiella samordningsförbund, Finsam. Det välkomnas av många som arbetar med att ge stöd och hjälp till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har en komplex problematik. Det behövs större möjligheter och mer flexibilitet för att hjälpa fler individer. Samtidigt signalerar Försäkringskassan tvärtom åtstramningar i vilken typ av insatser som kan genomföras.
Jag vill därför fråga statsrådet Anna Tenje:
På vilket sätt avser statsrådet att förändra Finsamlagstiftningen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:75
Webb-tv: Ändringar i Finsamlagstiftningen
Dokument från debatten
- Tisdag den 22 oktober 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:20
- Protokoll 2024/25:20 Tisdagen den 22 oktoberProtokoll 2024/25:20 Svar på interpellation 2024/25:75 om ändringar i Finsamlagstiftningen
Protokoll från debatten
Anf. 113 Statsrådet Anna Tenje (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig på vilket sätt jag avser att förändra Finsamlagstiftningen.
Finsamlagstiftningen har i huvudsak varit oförändrad sedan ikraftträdandet 2004. Inspektionen för socialförsäkringen har i sin utvärdering av samordningsförbundens verksamhet pekat på att det finns behov av att se över Finsamlagen (2003:1210). Det gäller till exempel samordningsförbundens uppdrag i relation till de samverkande parternas respektive uppdrag, finansieringen av samordningsförbundens verksamhet samt samordningsförbundens uppdrag att följa upp och utvärdera de insatser som samordningsförbunden finansierar.
För ställningstagande till eventuella förändringar av Finsamlagstiftningen anser regeringen att det behövs ytterligare kunskap om nuvarande förhållanden och en aktuell analys angående behovet av förändringar av lagstiftningen. Regeringen har därför gett Försäkringskassan i uppdrag att analysera behovet av ändringar i Finsamlagen (S2024/00722). Försäkringskassan ska analysera behovet av ändringar i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och vid behov lämna författningsförslag om det bedöms motiverat för att uppnå en ändamålsenlig resursanvändning och ett effektivt stöd för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att komma i arbete.
Uppdraget ska genomföras i samråd med Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och SKR, och andra berörda aktörer ska involveras i arbetet. Uppdraget ska genomföras i dialog med samordningsförbunden och Nationella Nätverket för Samordningsförbund, NNS. Uppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024.
Att människors arbetsförmåga tas till vara i så stor utsträckning som möjligt är viktigt ur såväl ett mänskligt som ett samhälleligt perspektiv. Samordningsförbunden är betydelsefulla genom att med samordnade rehabiliteringsinsatser stödja människor att uppnå arbetsförmåga och egenförsörjning.
Jag ser fram emot att ta del av det underlag som Försäkringskassan ska redovisa längre fram i december.
Anf. 114 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Statsrådet och jag har debatterat Finsam här i kammaren flera gånger de senaste åren. Vi brukar vara överens om att det är en viktig konstruktion för att möjliggöra samverkan mellan olika aktörer så att människor med komplex problematik ska få det stöd och den hjälp de behöver för att återfå arbetsförmåga och så småningom kunna försörja sig själva.
Men nu undrar jag om statsrådet har ändrat uppfattning eller om det är andra i regeringen som styr Finsampolitiken. Hur ska vi annars tolka det faktum att de statliga myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som är två av de fyra ingående parterna i Finsam, har blivit alltmer strikta i sina tolkningar av lagar och regler så att allt fler samordningsförbund känner sig tvingade att lägga ned framgångsrik verksamhet?
Fru talman! Låt mig ta några exempel. Redan 2005 rekommenderade Nationella rådet, som består av bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan nationellt, att samordningsförbunden skulle växla upp sina resurser genom att söka ESF-medel, eftersom mål och syfte är detsamma.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett antal förbund har sökt och beviljats drygt 1 miljard kronor. 35 000 människor har tack vare de pengarna fått stöd och hjälp. Långt många fler än annars har kommit i arbete, och personal på de ingående myndigheterna har fått chans att gå utbildning. Vackert så!
Våren 2022 uppdaterades kunskapsstödet till samordningsförbunden med att det inte är tillåtet att söka externa medel. Nationella Nätverket för Samordningsförbund vädjade till ministern att frågan skulle utredas och förtydligas, men inget hände.
Våren 2023 blev de dock glada igen. Då stod ministern nämligen på scen vid NNS årsmöte och sa att alla ska söka mer möjligheter än hinder, vilket är jättebra, och att det självklart måste gå att kombinera ESF-medel med Finsam. Det är jättebra. Statsrådet har sagt det här i kammaren också.
Nu säger Försäkringskassan ändå blankt nej till att samordningsförbunden får söka ESF-medel för sina verksamheter. De som drabbas är de individer som statsrådet säger sig måna om i sitt svar här, fru talman.
Det framgår att ESF är djupt bekymrade över att det ena samordningsförbundet efter det andra nu backar undan och inte söker pengar. De lägger ned sina framgångsrika verksamheter. Det är bedrövligt. Här finns medel, här finns metoder och här finns organisationer som är skickliga på att få till projekt för de allra mest utsatta. Men nu ska de plötsligt låta bli.
Fru talman! Jag undrar därför om statsrådet har ändrat sig om innovativa metoder för samordningsförbund och om extern finansiering för Finsam. Är det bakgrunden till översynen av Finsamlagstiftningen, att den ska bli ännu snävare?
Anf. 115 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Ja, jag och interpellanten Åsa Eriksson har diskuterat denna fråga många gånger tidigare i denna kammare. Vi håller med varandra om mycket när det gäller synen på samordningsförbunden och vikten av att fler kommer tillbaka i arbete eller får möjlighet att träda in på arbetsmarknaden med hjälp av inte minst samordningsförbunden.
Jag är glad över att det finns ett stort engagemang från inte bara interpellanten utan också andra i kammaren, just eftersom det är viktigt att vi är fler som jobbar för att få fler i arbete och så att fler kan komma i arbete och nyttja hela sin arbetsförmåga.
Jag har inte ändrat uppfattning. Mig veterligen har inte heller någon annan i regeringen gjort det. Precis som jag nämnde i det inledande interpellationssvaret har Försäkringskassan i uppdrag att göra en analys och lämna förslag på nödvändiga förändringar. Jag är mån om att de förändringarna ska vila på ett gott kunskapsunderlag. Just därför kan jag inte stå här i kammaren i dag och spekulera kring exakt vilka förändringar det rör sig om. Jag inväntar helt enkelt Försäkringskassans redovisning. Därefter får vi återkomma i frågan.
Anf. 116 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Det är skönt att höra att statsrådet inte har ändrat uppfattning. Jag hoppas att det kommer att synas i styrningen av Försäkringskassan framöver. Den styrsignalen har nämligen verkligen inte gått fram till myndigheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vet - jag tror att statsrådet vet det precis lika bra som jag - att stuprörstänk och onödig byråkrati inte hjälper människor med komplex problematik till ökad arbetsförmåga och egen försörjning, vilket vi båda strävar efter. Det gör däremot kloka, erfarna proffs som kan utgå från individens behov, poola resurser och kunskap mellan olika organisationer och hjälpas åt att hålla individen under armarna tills hen är så pass stark och rak i ryggen att hen kan finna sin egen väg framåt och försörja sig själv. Det vet vi. Det är dokumenterat. Det fungerar.
Ingen blir hjälpt av att pengar fryser inne på ESF:s konto. Och ingen blir hjälpt av att samordningsförbunden tvingas lägga ned framgångsrik verksamhet för att Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen hittat på en ny, mer begränsande tolkning av regelverken.
Fru talman! Jag har förut här i kammaren berättat om forskarsamtal om just samverkan och hur det fungerar som hölls här i riksdagen för ett halvår sedan. De visar att samverkan mellan myndigheter för människor som är arbetslösa och/eller sjukskrivna kommer in alldeles för sent. Många individer har redan gett upp när de får möjlighet till samverkande insatser. Det kostar för individen, och det kostar för samhället.
Forskarsamtalen visade också att de ingående parterna ofta upphör med eller prioriterar ned samverkan när resurserna tryter. Det är tragiskt, men det är förståeligt. Kanske är det därför Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen nu gör en snävare tolkning av lagstiftning och regelverk, trots att statsrådet står här och säger att hon inte ändrat uppfattning. De får ju mindre pengar.
I väntan på översynen av Finsamlagstiftningen undrar jag hur regeringens styrning av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ser ut när det gäller samverkan och samordning mellan myndigheter och framför allt Finsam. I väntan på översynen av lagstiftningen måste ju människor kunna få hjälp. Vi vill inte att proffsig personal i samordningsförbunden sägs upp på grund av att man inte vågar söka ESF-medel, eftersom Försäkringskassan säger tvärnej till det, och på grund av att man inte vågar fortsätta med innovativa verksamheter, eftersom Försäkringskassan säger nej till det. De som betalar priset är de arbetslösa och sjuka.
Hur ser regeringens styrning av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ut när det gäller samverkan med andra myndigheter och särskilt samordningsförbunden?
Anf. 117 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! För mig och för regeringen som helhet är det oerhört viktigt att vi ger människor rätt förutsättningar för en god rehabilitering och att komma åter i arbete. Det är otvetydigt att samordningsförbunden utgör en viktig del. Det visar ESF:s utvärderingar. De visar på tydliga positiva effekter och att samordningsförbundens insatser kan vara ett väldigt bra stöd. Givetvis ska vi då värna det.
Det finns dock behov av att reda ut om det är möjligt för samordningsförbund att stå som projektägare för ESF-projekt. Av den anledningen lyfts denna fråga upp, och regeringen har gett Försäkringskassan ett uppdrag. Det har vi talat om tidigare, och det uppdraget kvarstår fortfarande.
Att denna fråga utreds är viktigt. Man kan vifta bort den och tycka att det går väl att bara röja undan alla hinder och göra detta tillsammans. Men det är viktigt att reda ut det här, givet att det kan skapa oklarheter för den enskilde om vem som är huvudman för rehabiliteringsinsatser som hon eller han deltar i. Det är inte tillfredsställande att det kan vara oklart för den enskilde vilken huvudman som ansvarar för hennes eller hans medverkan i rehabiliteringsinsatsen. Därför är det viktigt att titta på detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag talar med många av samordningsförbunden och har kontakt med flertalet, också med dem som deltar i aktiviteterna. Det är viktigt att komma ihåg att det är parter som är medlemmar i ett samordningsförbund, det vill säga kommuner, regioner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och att de ensamma eller tillsammans med andra kan ansöka om ESF-medlen. På så vis fryser medlen inte inne utan kan göra fortsatt nytta, trots att det inte är samordningsförbundet som sådant som är huvudman för aktiviteterna eller insatserna.
Detta förekommer över hela landet. Vi har många olika samordningsförbund, och många löser detta. Jag tycker därför att det är väldigt beklagligt om det stämmer att man har avstått från eller lagt ned verksamhet på grund av detta.
Senast den 2 december kommer som sagt Försäkringskassan med sitt svar till mig och regeringen om det uppdrag som givits. Jag hoppas innerligt att jag får klargörande svar på många av frågorna och även lösningar för de hinder som vi alla vill överbrygga.
Anf. 118 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Vi har stora problem i samhället med kompetensbrist. Vi har stor arbetslöshet och ohälsa. Det finns lösningar på det om vi politiker orkar och vill plöja ny mark. Det kan vi göra genom att möjliggöra sömlös samverkan mellan olika aktörer som bevisligen leder till mer effektiv verksamhet och goda resultat.
De individer som får del av samordningsförbundens verksamhet vittnar om att det finns människor där som kommer att hålla dem i handen på riktigt och hela vägen tills de nått en plattform där de kan stå själva, med självkänsla, och klara egen försörjning och ett arbete. Jag tror att både statsrådet och jag vill möjliggöra det.
I stället för en fråga här i mitt sista anförande vill jag göra två medskick. Först och främst uppmanar jag statsrådet att snarast boka ett möte med Nationella nätverket för samordningsförbund, NNS, för att höra om de samordningsförbund som har backat och inte längre vågar ansöka om ESF-medel och bedriva sådana projekt. Det är bättre att de själva vittnar om det än att det går via mig. Det handlar dock om en ökande skara.
Det andra medskicket är att jag ber statsrådet att tydliggöra i regleringsbreven till Försäkringskassan och att hon ber övriga regeringen att göra samma sak till Arbetsförmedlingen så att de möjliggör sömlös samverkan för fler individer att kunna komma i egen försörjning genom arbetsförmåga. Det ber jag statsrådet om.
Jag tackar för i kväll och önskar statsrådet en fortsatt trevlig födelsedag.
(Applåder)
Anf. 119 Statsrådet Anna Tenje (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar interpellanten för en mycket trevlig kväll tillsammans. Vi väljer inte alltid exakt hur vi ska spendera vår födelsedag, men det här var faktiskt självvalt, om än inte att det skulle bli svar på sex interpellationer.
Jag konstaterar att intresset är stort och genuint för samordningsförbunden. Jag och regeringen delar interpellantens syn på vikten av effektiv och individanpassad hjälp till människor i behov av stöd och att det är viktigt att ge så många som möjligt en chans att komma tillbaka till eller komma in på arbetsmarknaden.
Jag ser nu fram emot de redovisningar som jag inom kort ska få av inte minst Försäkringskassan och kommer säkert att få all anledning att återkomma till kammaren i frågan.
(Applåder)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.