Alternativkostnad för unga människor i arbete

Interpellation 2015/16:243 av Helena Bouveng (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

När finansministern intervjuades under Gasellgalan nyligen, uttryckte hon att subventioner som knyts till personer för att göra dem mer attraktiva att anställa som någonting positivt och ett kostnadseffektivt sätt att få fler i arbete. Ett uttalande som står i bjärt kontrast till den tidigare kritiken av alliansregeringens nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga.

I regeringens budgetproposition föreslås slopandet av nedsättningen och därmed återförs satsningen i sin helhet tillbaka till statsbudgeten. Detta trots att arbetskraftsundersökningarna från SCB rapporterat att arbetslösheten bland ungdomar i åldern 15–24 år minskat med 21 000 personer från föregående år, en minskning med hela 3,1 procent.

Arbetsgivare, fack och intresseorganisationer har kritiserat regeringens föreslagna fördyring av ungas jobb och varnat för hur det här påverkar deras verksamheter. Bland andra branschorganisationen Visita har rapporterat att deras medlemsföretag inom tjänstesektorn drabbas av kraftigt ökade kostnader för de många unga som finns anställda. Även Brottsförebyggande rådet rapporterar om hur arbetslöshet ökar risken för brottslighet och återfall i brott. Därför inriktas kriminalvården i Sverige på att få intagna i arbete efter frigivningen. Det hade givetvis varit fördelaktigt om det utanförskap som lett människor till kriminalitet kunnat undvikas från början genom ett jobb.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson :

1. Hur arbetar regeringen för att se till att ungas utanförskap motarbetas och att de görs anställbara?
2. Har Finansdepartementet gjort några beräkningar av alternativkostnaden för de unga som förväntas förlora jobbet genom regeringens föreslagna politik?