Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Allmännyttans framtid

Interpellation 2006/07:338 av Frid, Egon (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-02-22
Inlämnad
2007-02-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-03-15
Sista svarsdatum
2007-03-15
Besvarad
2007-03-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 februari

Interpellation

2006/07:338 Allmännyttans framtid

av Egon Frid (v)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Det svenska hyressättningssystemet och de allmännyttiga bostadsföretagens roll på bostadsmarknaden är för närvarande under utredning inom EU. Orsaken är en anmälan från fastighetsägarna för ekonomiskt stöd som man anser står i strid med EU:s regler. Anmälan bygger på en undersökning gjord av Ernst & Young Real Estate.

Vänsterpartiet anser inte att allmännyttan i dag har några ekonomiska fördelar gentemot privata fastighetsägare; skillnaden är främst att de är hyresledande. Flera kritiska röster har höjts mot Ernst & Youngs utredning. Man menar bland annat att det saknas grund för påståenden att det skulle förekomma omfattande och systematiskt stöd till allmännyttiga bostadsföretag på ett sätt som missgynnar privata företag på hyresmarknaden.

Vidare ifrågasätts hur orden subventioner och stöd används i rapporten. Man menar att det i utlåtandena rörande EU:s stödregler inte finns något som pekar på att det anses vara stöd enligt dessa regler, om ägaren inte tar ut avkastning för icke realiserade värdestegringar eller för medel som genererats i den löpande verksamheten.

En lärdom att dra av denna korta redovisning är att det mesta går att ”tolka” och ”skriva om”. Med en stark vilja, envishet och skarpa argument skapas olika ”sanningar”. Om svaga kommunala bostadsföretag har fått kommunalt eller statligt stöd bör man till exempel fråga sig huruvida dessa stöd har missgynnat de privata bostadsföretagen eller ej eftersom det är just detta som är kärnan i fastighetsägarnas anmälan. Stöden i sig kan likaväl ha bidragit till att stabilisera den aktuella marknaden på ett sätt som har gynnat även de privata aktörerna.

Den tidigare regeringen lämnade in ett svar på Fastighetsägarnas anmälan till EU-kommissionen där man försvarade det svenska systemet och bland annat skrev att den svenska allmännyttan främjar boendesituationen för ekonomiskt svaga och utsatta grupper. Fastighetsägarna reagerade på detta, eftersom man ansåg att regeringen och andra parter tidigare hade hävdat att ”allmännyttan inte har en sådan roll”. Jag menar att detta naturligtvis är en feltolkning av fastighetsägarna.

De allmännyttiga bostadsföretagen spelar självklart en huvudroll i svensk social bostadspolitik, historiskt såväl som i dag. Det betyder dock inte att vi ska jämföra vår sociala bostadspolitik eller vår allmännytta med den typ av social housing som står att finna i till exempel Storbritannien och Frankrike.

Snarare är det med länder som Nederländerna eller Danmark vi har något gemensamt i detta avseende. Med Nederländerna delar vi dessutom problemet att EU-kommissionen agerar på ett område som borde vara en nationell angelägenhet. Holländarna säger frustrerat att EU tycks eftersträva ”en total boendesegregation med rika människor i städernas centrum och fattiga i förortsgetton”.

Och när Vänsterpartiet nu har ställt en fråga i ämnet till kommissionen, och vi i svaret läser om ”offentligt subventionerade bostäder åt missgynnade medborgare eller socialt utsatta grupper som på grund av bristande betalningsförmåga inte kan skaffa sig en bostad på marknadsvillkor”, så börjar även jag ställa mig frågande till vad EU egentligen vill uppnå. Ett koncentrat av låginkomsttagare som föses samman i ett begränsat antal bostadshus på en begränsad yta som alltför ofta blir förbisedd och slutar i slum?

Många har uttryckt en stor oro för EU-kommissionens agerande. Vänsterpartiet och jag delar denna oro. Redan i dag är boendesegregationen i Sverige relativt omfattande, framför allt i våra storstäder, och en ”allmännytta” av den typ som dominerar i länder som Frankrike lär knappast skapa bättre förutsättningar. Ett flertal röster har också höjts och pekat på faran i att vi på grund av ett beslut från kommissionen riskerar att hamna i marknadshyrornas välsignade land.

Vänsterpartiet har ställt en fråga (ref.nr E-5619/06SV) till kommissionen om man avser att beakta de sociala konsekvenser det skulle innebära för Sverige om allmännyttans ställning försvagades och marknadshyror infördes.

Den 9 februari fick vi i svaret veta att EU ”ej lägger sig i vår bostadspolitik”, uppenbarligen en sanning med modifikation. Vidare säger kommissionen att Sveriges regering ”inlett en dialog med nationella berörda parter […] som kan komma att medföra ändringar av systemet för allmännyttiga bostäder” och att kommissionen kommer ”stå i kontakt med de svenska myndigheterna och beakta eventuella ändringar av systemet” i sin slutliga bedömning.

Allt detta sammantaget står det klart att det är upp till regeringen att ta strid för det svenska systemet. I den framtida behandlingen av det ännu ej formellt öppnade ärendet spelar regeringens agerande en kanske helt avgörande roll.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga Mats Odell följande:

1. Avser statsrådet att gå EU-kommissionen till mötes och förändra allmännyttans förutsättningar, eller kommer statsrådet att agera för att föra hem denna fråga om allmännyttans framtid till Sverige?

2. Är statsrådet beredd att medverka till att Sverige även fortsättningsvis har starka parter vid förhandlingarna på den svenska hyresmarknaden?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:338, Allmännyttans framtid

Interpellationsdebatt 2006/07:338

Webb-tv: Allmännyttans framtid

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Mats Odell (Kd)
Anf. 15 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Egon Frid har ställt en interpellation om allmännyttans framtid. Han har frågat mig om jag avser att gå EU-kommissionen till mötes och förändra allmännyttans förutsättningar eller om jag kommer att agera för att föra hem denna fråga om allmännyttans framtid till Sverige. Vidare har Egon Frid frågat mig om jag är beredd att medverka till att Sverige även fortsättningsvis har starka parter vid förhandlingarna på den svenska hyresmarknaden. Bostadspolitiken är huvudsakligen en nationell fråga, inte en gemenskapsfråga. Däremot finns det en rad gemenskapsregler som syftar till att säkerställa att konkurrens mellan olika aktörer sker på lika villkor. Stöd i olika former ska därför enligt fördraget endast kunna ske under särskilda förutsättningar. Dessa regler är generella, och något särskilt undantag för bostadspolitiken finns inte. Med detta sagt vill jag betona betydelsen av att bostadspolitiken utformas nationellt, inte av kommissionen i Bryssel. Men även om den nationella bostadspolitiken skiljer sig åt mellan olika länder så måste man följa de grundläggande spelreglerna man gemensamt kommit överens om. Just i syfte att föra hem frågan om villkoren för allmännyttan har jag, som jag den 28 februari i år också redovisade i svaret på en fråga av Carina Moberg, socialdemokrat, tagit initiativ till samtal med organisationerna på hyresmarknaden i syfte att skapa en samsyn i dessa frågor. Det är min målsättning och förhoppning att villkoren för allmännyttan och bostadspolitiken ska avgöras i Sverige, inte i Bryssel. När det gäller organisationernas roll på den svenska hyresmarknaden vill jag klargöra att denna ytterst bestäms av deras respektive medlemmar. Inom bostadssektorn finns det en lång tradition av att välorganiserade intresseföreträdare möts i samråd och förhandlingar om villkoren för hyresgästerna. I hyresförhandlingslagen finns också ett grundläggande regelverk som klargör roll- och ansvarsfördelningen mellan parterna. Min bedömning är att organisationerna inom sektorn även i framtiden kommer att ha betydelsefulla uppgifter på hyresmarknaden.
Egon Frid (V)
Anf. 16 Egon Frid (V)
Herr talman! Tack, Mats Odell, för svaret. Jag har med mig en bok här i dag som du, Mats Odell, gärna får läsa när du saknar litteratur. Den heter Allmännyttan: välfärdsbygge 1850-2000 . Jag ska börja med att citera ur Klas Rambergs bok. "Min förhoppning är att man framledes inte räddhågat skall hålla fast vid en allmännytta formad av och för en annan historisk situation. Inte heller skall man slänga ut barnet med badvattnet och rent principiellt förkasta varje form av allmännytta. Den historiska erfarenheten visar att varken segregation eller regional obalans finner sin lösning enbart genom de fria marknadskrafterna. Den sista tidens praktiska omprövningar har också visat att det går att förena demokratisk utveckling med ekonomisk effektivitet. Bostadsfrågan borde få vara och förbli en samhällsfråga." Åsikterna i detta citat delar jag och Vänsterpartiet. Avsikten med denna interpellation är att vi vill att Mats Odell ska stå upp för allmännyttan och att den utgör en betydande roll för en stabil bostadsmarknad där allmännyttan bidrar till stabilitet och stöder fastighetsägarna betydligt mer än den påstådda konkurrenssnedvridning som fastighetsägarna anser sker genom allmännyttan i Sverige. Vore det inte på sin plats att Mats Odell är lika tydlig som sin statsrådskollega Anders Borg är när han säger att vi ska försvara och stå upp för parterna på den svenska arbetsmarknaden? Borde inte statsrådet säga att regeringen stöder den svenska bostadsmodellen och vill ha kvar de starka parterna i den svenska bostadspolitiken? Allmännyttan, fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har samma intresse av och ansvar för att ha en stabil bostadsmarknad som utgör grunden i den svenska bostadspolitiken: den svenska hyresrätten. Jag och Vänsterpartiet är tacksamma för att statsrådet är tydlig med att bostadspolitiken är en i huvudsak nationell fråga och inte en gemensamhetsfråga, alltså en EU-fråga. Mats Odell har rätt när han säger att bostadspolitiken är en nationell fråga och även då han säger att det finns en rad gemensamhetsregler som syftar till att säkerställa att konkurrens mellan olika aktörer sker på lika villkor. En fråga som inställer sig är dock hur konflikten om den svenska allmännyttan hamnade i allt det här. Den tidigare regeringen betonade i sitt svar till kommissionen vikten av den svenska allmännyttans sociala inriktning, alltså den allmänna inriktningen, och menade att detta är förenligt med ett särskilt undantag som finns i statsstödsreglerna. Denna uppfattning delar Vänsterpartiet. Allmännyttan är det enskilt viktigaste verktyget för att kunna föra en sådan politik. Såvitt vi vet finns det heller ingen egentlig önskan hos kommissionen att lägga sig i medlemsländernas bostadspolitik. Det är snarast fastighetsägarna som verkar fast beslutna att ändra det svenska hyressystemet genom EU-beslut. Är det inte dags att regeringen genom statsrådet Mats Odell betonar samma uppfattning som den förra regeringen och till kommissionen påtalar vikten av den svenska allmännyttans sociala, allmänna inriktning och menar att den är förenlig med det särskilda undantag som finns i statsstödsreglerna?
Mats Odell (Kd)
Anf. 17 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Jag tycker att Egon Frids interpellation är intressant. Där framgår att hans parti också har varit i direktkontakt med kommissionen. Det tycker jag är bra. Det vittnar om ett seriöst arbete. Egon Frid arbetar noggrant och seriöst med de här frågorna, och han har ställt relevanta frågor till mig, som jag också har svarat på. Jag tror dock att kommissionens svar kanske byggde på det svar som den förra regeringen gav, där man nämligen sade att man tolkade regelverket på ett visst sätt, ett synsätt som kommissionen inte delade. Det var säkert det som präglade det svar som Egon Frid fick. Min strategi i detta är, som jag redovisade i svaret - jag har nu haft ett antal möten med parterna - att parterna måste bli överens om detta här hemma, om en modell som man tror på och som stämmer överens med regelverket. Det är den enda långsiktiga lösningen. Jag arbetar så gott jag kan för att undanröja hinder som kan finnas här hos oss, men ytterst måste parterna bestämma sig för hur de vill att det här regelverket ska få formas till en svensk modell. I det sammanhanget är jag så att säga mer barnmorska än något annat. Det är de själva som utformar detta, och de äger den frågan. Vi låter dem arbeta med den, och när de och vi är färdiga med detta kommer vi att kommunicera detta till kommissionen. Då hoppas vi att frågan tas hem och kan avgöras som sig bör här i vårt land.
Egon Frid (V)
Anf. 18 Egon Frid (V)
Herr talman! Det är viktigt att frågan tas hem, men det är också viktigt att regeringen intar en tydlig ståndpunkt om att regeringen är beredd att bevara och försvara allmännyttan. Något som jag tycker att Mats Odell inte seriöst tittar på i frågeställningen i interpellationen är frågan om allmännyttan och Sveriges rätt att nationellt få avgöra vår egen allmännytta. Mats Odell hänvisar till diskussionerna kring hyressättningssystemet och hyresförhandlingssystemet. Det är ju den frågan som avgörs i de partsgrupper som regeringen är med och diskuterar kring. Men det är också viktigt att statsrådet genom regeringen tydligt talar om för kommissionen att frågan om den svenska allmännyttan och den svenska bostadspolitiken är en nationell fråga som ska avgöras inom nationen. Då är det inte förment att mena att statsrådet ska ha en uppfattning i den här frågan, en åsikt att förmedla till kommissionen, nämligen att vi anser att reglerna tillåter oss att ha vår allmännytta eller att vi tolkar reglerna på vårt sätt. Det måste väl vara en positiv signal till kommissionen att säga till Fastighetsägarförbundet i Europa att de får ta hem den här frågan och förhandla med sina parter i Sverige, både när det gäller hyressättningssystemet och hyresförhandlingssystemet och att vi i Sverige själva ska avgöra om vi får ha en allmännytta. Det är ju en oerhört viktig central fråga för oss i Sverige att få utforma allmännyttan utifrån att vi agerar starkt för att ha en svensk social bostadspolitik. Vi vill ju ha en svensk, social, allmän bostadspolitik och inte riskera att få kommissionens negativa beslut som skulle innebära att vi får en socialt inriktad bostadsstödspolitik som så att säga bara stöder människor som hamnat snett och blivit utsatta. Vi ska ju ha en allmän, social bostadspolitik. Det är därför det är så viktigt att vi slår vakt om den svenska bostadsmodellen och den svenska allmännyttan, så att vi får ha den allmänna inriktningen. Jag och Vänsterpartiet anser att vi har rätt att kräva av regeringen och Mats Odell att ni har en åsikt att presentera för kommissionen. Det är inte riktigt rätt mot Sveriges alla hyresrätter och hyresgäster att bara hänvisa till de förhandlingar som finns hos parterna för att hitta formerna för ett hyresförhandlingssystem. Här handlar det om att slå vakt om allmännyttan och den svenska, den nationella, rätten att utforma en egen bostadspolitik. Det här är viktiga signaler. Där måste regeringen hjälpa till. Mats Odell kan inte heller gömma sig bakom den utredning om allmännyttan som ska presenteras den 30 november. Med denna tidpunkt finns risken att det blir för sent för frågan. Risken finns ju att kommissionen tröttnar på att från regeringen inte få en tydlig signal som vägleder dem. Det gör att kommissionen tar upp detta som ett faktiskt ärende och ger ett utslag som skulle kunna vara oerhört negativt för svensk bostadspolitik.
Mats Odell (Kd)
Anf. 19 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Jag tror att Egon Frid och jag drivs av samma ambition att på något sätt bevara allmännyttan i Sverige. Hur detta ska ske vet varken Egon Frid eller jag. Vi lever i en europeisk union där vi har ett gemensamt regelverk. Jag tycker att det är bra - jag vet inte om Egon Frid också tycker att det är bra. Hur ska vi då göra för att bevara allmännyttan? Ja, det är där som den förra regeringen i sin vishet tillsatte en utredare, Mikael Koch, som håller på med det här. Han arbetar nu tillsammans med parterna. Vi vill åstadkomma ett partsavtal. När det gäller arbetsmarknaden tycker vi att det är bra att parterna tar fram kollektivavtal - jag tror att Egon Frid och jag har samma uppfattning, att det är så vi vill ha det. På samma sätt är det här. Men frågan är om det är rimligt att staten går in och säger: Så här bör ni teckna era avtal. Vi tror att det är de här parterna som, givet det regelverk vi lever under, måste komma fram till den uppfattningen. Jag kan naturligtvis tala om för kommissionen vad vi tycker, men det får mer karaktären av ett remissvar. I den mån vi ligger utanför regelverket bortser de bara från detta. Nu har vi hittat en bra modell, och det är att låta parterna finna en svensk lösning som vi sedan presenterar för kommissionen. Med den modellen tror vi att vi kan ta hem den här frågan. Det är det svar jag i dag kan ge Egon Frid.
Egon Frid (V)
Anf. 20 Egon Frid (V)
Herr talman! Statsrådet Mats Odell gör det lite lätt för sig när han blandar ihop de här två viktiga frågorna när det gäller den svenska rätten att vi själva utformar vår bostadspolitik genom att ha och försvara allmännyttan. I och för sig känns det betryggande att Mats Odell säger att den svenska bostadspolitiken bör utformas nationellt. Statsrådet betonar också så tydligt att det är hans målsättning och förhoppning att villkoren för allmännyttan och bostadspolitiken avgörs i Sverige, inte i Bryssel. Det är bra och viktiga ståndpunkter i sig. Men sedan hänvisar statsrådet till lösningen med det partsarbete som sker när det gäller det svenska hyressättningssystemet, hyresförhandlingssystemet. Naturligtvis håller jag med statsrådet i fråga om att parterna förhandlar och ska göra upp. Enligt den svenska modellen på arbetsmarknaden ska vi ha en stark svensk modell även på hyressättningsområdet. Men när det gäller om vi får utforma vår svenska bostadspolitik eller inte i det nationella parlamentet eller om detta ska avgöras av kommissionen är det, menar jag och Vänsterpartiet genom den här interpellationen, inte att kräva för mycket av Mats Odell som bostadsminister och av den svenska regeringen att säga att kommissionen ska ges en signal om att detta inte är en fråga för kommissionen. Frågan ska hem till Sverige! En sådan tydlig signal är också en signal till svenskarna i den europeiska fastighetsägarunionen om att åka hem till sina medlemmar i Sverige och förhandla vidare och se att det finns en framkomlig väg här, vilket gör att man begär att frågan lyfts hem från kommissionen. Ett sådant agerande är den svenska allmännyttan värd.
Mats Odell (Kd)
Anf. 21 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Jag beundrar Egon Frids ihärdighet i dessa frågor. Han har en vision. Jag delar den visionen, men hans tro på att mina ord till kommissionen om hur jag anser att de bör tolka EU:s regelverk har någon inverkan på den här processen är nog att vara något idealistisk. Det är ju inte så att jag talar om hur kommissionen ska tolka sitt eget regelverk. Vi ska i stället tala om hur vår lagstiftning stämmer överens med detta. Vi har då valt en modell. Jag är väldigt glad över att parterna nappat på mitt förslag. Alternativet hade ju varit någonting annat. Nu försöker vi hitta en svensk modell. Jag tror att Egon Frid och jag kommer att ha goda förutsättningar att bli glada och nöjda när detta lyckas. Jag hoppas att det lyckas, men man vet aldrig. Det är i alla fall min ambition, och jag kommer att göra vad jag kan för att det ska lyckas.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.