alkoholskatten

Interpellation 2001/02:395 av Cederfelt, Margareta (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-19
Anmäld: 2002-05-14
Besvarad: 2002-05-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 april
Interpellation 2001/02:395
av Margareta Cederfelt (m) till finansminister Bosse Ringholm om alkoholskatten

De höga alkoholskatterna medför att de svenska bryggerierna får allt svårare att klara sig i den internationella konkurrensen. Med ändrade införselregler sker inte konkurrensen längre på lika villkor. Ytterligare en faktor är att den illegala införseln har ökat. Det är lönsamt att smuggla. Skatteskillnaderna är stora mellan Sverige och omvärlden. Exempelvis beskattas ölen med 90 öre per liter i Tyskland medan den beskattas med 8 kr per liter i Sverige. Troligen kommer Danmark att sänka ölskatten till tysk nivå inom en snar framtid.

Ytterligare en aspekt på det höga skattetrycket är att i stället för att bidra till lägre alkoholkonsumtion riskerar det att vara direkt kontraproduktivt med ökad alkoholkonsumtion som följd. Speciellt i faroson är de människor som har ett begynnande missbruk och "passar på" att handla stora kvantiteter öl vid provianteringsresor eftersom priset är så lågt.

Den höga svenska ölskatten riskerar således att såväl slå undan fötterna på den inhemska produktionen som att leda till försämrad hälsa.

Med anledning av ovanstående undrar jag vilka åtgärder statsrådet kommer att vidta för att den svenska ölproduktionen inte ska läggas ned på grund av Sveriges höga skattetryck på alkohol.

Debatt

(2 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:395

Webb-tv: alkoholskatten

Protokoll från debatten

Finansminister Bosse Rin (S)

Anf. 117 Finansminister Bosse Rin (S)

Fru talman! Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att den svens- ka ölproduktionen inte ska läggas ned på grund av Sveriges höga skattetryck på alkohol. Som jag vid ett flertal tidigare tillfällen har påpe- kat kommer höjda införselkvoter, om åtgärder inte vidtas, att medföra att gränshandeln med alkohol successivt kommer att öka och att den illegala han- deln och försäljningen av alkohol också kan komma att öka. Därför följer regeringen utvecklingen av gränshandeln, privatimporten, konsumtionen och försäljningen av alkoholdrycker noga för att avgöra vilka framtida åtgärder på alkoholskatteområdet som kan bli nödvändiga. Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) har i uppdrag att ta fram månadsvis statistik över konsumtions- och försäljningsutvecklingen. Statistiken inkluderar även det s.k. mörkertalet. Sedan 1996 har starkölsförsäljningen i systembo- lagsbutikerna ökat med drygt 50 %. 1996 sålde Sy- stembolaget ca 100 miljoner liter starköl och förra året var försäljningen drygt 150 miljoner liter. Sy- stembolaget har aldrig någonsin sålt så mycket starköl som förra året. Även starkölsförsäljningen på restaurang har ökat kraftigt sedan 1996 och starkölet svarar i dag för 55 % av den alkohol som konsumeras på restaurang. Samtidigt har folkölsförsäljningen minskat med 22 % och lättölsförsäljningen med 34 % sedan 1996 enligt statistik från SoRAD. Starkölsför- säljningen har således ökat mer än dubbelt så mycket som folkölsförsäljningen har minskat. Lättöl ses inte som en alkoholdryck och dess försäljningssiffror bör därför närmast relateras till försäljning av bordsvatten och läskedrycker. Det kan konstateras att för lättöl samt för folköl med en alkoholhalt om högst 2,8 vo- lymprocent tas inte någon ölskatt ut. När det gäller gränshandeln med öl har jag erfarit att man t.ex. i Danmark kan köpa vissa ölsorter till ett mycket lågt pris. Även vid en kraftig sänkning av den svenska ölskatten skulle det svenska ölet, med nuva- rande prissättning, inte kunna konkurrera med denna typ av öl. Om svensk bryggerinäring har konkurrenspro- blem är detta naturligtvis oroande. Jag har dock svårt att se att dessa problem enbart skulle bero på den svenska ölskatten. Bryggerinäringen har också ett eget ansvar för att stärka sin konkurrenskraft. Jag är således inte beredd att nu utlova någon sänkning av ölskatten.

Margareta Cederfelt (M)

Anf. 118 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Jag vill först tacka finansministern för svaret på min interpellation. Regeringen och finansministern har uppenbarli- gen inte förstått allvaret i den problematik som finns kring de höga svenska alkoholskatterna. Eller är det så att regeringen vill att den inhemska produktionen och försäljningen av öl helst ska upphöra och flytta utomlands till förmån för inköp och tillverkning i andra länder där skatterna är lägre? I en del andra skattefrågor har regeringen gått till reträtt eller gått med på att tillsätta utredningen, men det har varit först när det har brunnit i husknutarna. När kommer det ett ställningstagande i alkoholfrå- gorna och ölproduktionen? När produktionen i Sverige väl är nedlagd är det väldigt svårt att starta en ny tillverkning. Det är också svårt att bryta nya inköpsmönster och nya mönster för konsumtion. Det finns ett väldigt bra exempel att jämföra med, och det är tobaksskatten. Nu förespråkar jag inte rökning på något sätt, men som finansministern säkert kan dra sig till minnes var tobaken för något år sedan belagd med väldigt hög skatt. Inköpen gjordes inte längre i Sverige utan utomlands. Som en följd av detta beslutade riksdagen att sänka skatten på tobak. Men skattesänkningen kom tyvärr för sent. Inköps- mönstren hade ändrats. Smugglingen hade ökat. Fort- farande är cigarettsmuggling ett stort problem. Att antyda att bryggerinäringen ensam är ansvarig för de villkor som branschen har och den svåra situa- tionen med bristande lönsamhet tycker jag är fel, speciellt som stora delar av branschens villkor styrs av statliga beslut i form av skatter. Finansministern är säkert medveten om att det i södra delarna av Sverige anordnas speciella bussresor till Danmark och Tyskland där det handlas stora kvantiteter öl, bl.a. vid gränserna. Och varför gör man det? Ja, det är inte precis behovet av öl som styr, utan det är priset. Öl är mycket billigare i dessa länder. Tysklands ölskatt är 86 öre per liter och den dans- ka ölskatten är 4,19 kr. I Sverige uppgår ölskatten till 7,35 kr per liter. Det som kommer att försvåra situa- tionen ytterligare framöver är att Danmark planerar att sänka sin ölskattenivå till samma nivå som Tysk- land har. Det innebär att inköpen utomlands ytterliga- re kommer att öka. Samtidigt ändras införselkvoterna. Redan i dag är det möjligt att föra in 32 liter öl legalt. Nästa år blir införselkvoten 64 liter öl. 2004 blir den 110 liter öl. Bryggerinäringen själv säger att det är omöjligt att konkurrera redan med de villkor som gäller i dag. En sänkning av ölskatten behövs. Det finns ytterligare viktiga aspekter på detta, och det är att upprätthålla den svenska alkoholpolitiken, därför att när inköpen sker utomlands, speciellt om de sker illegalt, blir det helt andra regler som gäller. Om finansministern har möjlighet att lyssna och delta i debatten i stället för att tala med sin handläg- gare är jag väldigt tacksam. Det är inköpspriset och Systembolagets monopol som styr.

Intressenter

Frågeställare

Cederfelt, Margareta (m) Moderaterna

Besvarad av

finansminister Bosse Ringholm Socialdemokraterna