alkoholrelaterad kvinnosmisshandel
Interpellation 2003/04:522 av Billström, Tobias (m)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-05-19
- Inlämnad
- 2004-05-19
- Besvarad
- 2004-06-02
- Sista svarsdatum
- 2004-06-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 19 maj
Interpellation 2003/04:522
av Tobias Billström (m) till statsrådet Morgan Johansson om alkoholrelaterad kvinnosmisshandelMisshandel av kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. Årligen blir många kvinnor utsatta för såväl fysisk som psykisk misshandel av sina partner. Den sammantagna bilden visar också att många kvinnor ur rättslig synpunkt behandlas på ett oacceptabelt sätt i fråga om samhällets syn på relationen mellan förövare och offer.
Det är viktigt att fastslå att misshandel är en fråga som ofta omges av många myter. Således finns det ibland en grundinställning om att det är kvinnans fel att mannen slår. Men det finns också mer komplexa frågor att ta ställning till, för den som på allvar söker att bekämpa våldet mot kvinnor. En sådan handlar om alkoholrelaterat våld.
Att alkohol kan förekomma i samband med kvinnomisshandel betyder inte att alkoholen är orsak till misshandeln. Tvärtom borde fler insatser göras för att avliva denna skadliga uppfattning. Sådana myter kring mäns våld mot kvinnor tjänar ofta till att befria förövaren från ansvar för sina våldshandlingar och bidrar till att våldet mot kvinnor omdefinieras, bortförklaras, bagatelliseras och osynliggörs.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att tillse att relevant information kring alkoholens roll vid kvinnomisshandel kommer berörda myndigheter och allmänheten till känna?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2003/04:522
Webb-tv: alkoholrelaterad kvinnosmisshandel
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2003/04:126 Onsdagen den 2 juniProtokoll 2003/04:126 6 § Svar på interpellation 2003/04:522 om alkoholrelaterad kvinnomisshandel
Protokoll från debatten
Anf. 16 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Tobias Billström har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att tillse att relevant information kring alkoholens roll vid kvinnomisshandel kommer berörda myndigheter och allmänheten till känna.
Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. Våld utgör ett konkret hot mot kvinnors liv och hälsa och är en prioriterad fråga för regeringen.
Orsakerna till mäns våld mot kvinnor är av komplex karaktär, men allmänt kan man nog säga att kvinnans generellt underordnade ställning i samhället och våra invanda könsmönster är en del av förklaringen.
Sammanställningar av olika forskningsresultat visar emellertid också att en viktig riskfaktor för partnerrelaterat våld är alkoholmissbruk. Därför får inte alkoholens roll i våldsproblematiken förringas.
I en rapport från Brottsförebyggande rådet redovisas en del uppgifter om de män som dömts för grov kvinnofridskränkning. Materialet är inte generaliserbart till alla män som misshandlar kvinnor i nära relationer, men det är dock värt att notera att en majoritet av männen hade någon form av missbruksproblem. En annan studie som bör uppmärksammas i sammanhanget är en studie av Mikael Rying om dödligt våld i Sverige 1990-1996, i vilken det framkommer att hälften av männen som brukade dödligt våld i en nära relation var påverkade av alkohol vid brottet.
Utbildning och kompetensutveckling är viktigt för att öka kunskapen hos personalen i kommuner och landsting om våld i nära relationer. En uppföljning av Socialstyrelsens fortbildningssatsning för personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård visar att ett stort antal anställda har genomgått utbildning samt att personalen genomgående tycks ha fått större kunskap, ökad kompetens och bättre beredskap att möta problemen.
Socialstyrelsen har publicerat utbildningsmaterial om våldsutsatta kvinnor för såväl socialtjänstens som hälso- och sjukvårdens personal. Materialet är mycket efterfrågat och har fått stor spridning bland den personal i landet som möter våldsutsatta kvinnor. Det innehåller allt från information om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvar och arbete, kvinnans situation och roll i våldsrelationer till forskning kring bakomliggande faktorer till våldet. Socialstyrelsens kompetens på området är hög och materialet används i stor utsträckning. Jag kommer att fortsätta att stödja Socialstyrelsens arbete med utbildningsinsatser på området mäns våld mot kvinnor.
Anf. 17 Tobias Billström (M)
Herr talman! Våld mot kvinnor är alltid helt oacceptabelt, oavsett var det förekommer och oavsett under vilka omständigheter. Det tror jag att statsrådet och jag är överens om. Jag tror dessutom att vi alla reagerar starkt på de löpande rapporter som visar utbredningen av våld mot kvinnor i vårt samhälle.
I den här diskussionen är det emellertid viktigt att lägga ett par saker på minnet. För det första är det viktigt att bekämpandet av våldet mot kvinnor sker på individuell nivå. Det är fel att tillämpa schabloner på något som ytterst är en fråga om individer. Det är enskilda män som slår, och det är enskilda män som ska straffas för att de slår. Det är enskilda kvinnor som misshandlas, och det är enskilda kvinnor som måste få stöd. Därför vill jag naturligtvis helt motsätta mig statsrådets krystade formulering i svaret där det sägs att det skulle vara "kvinnans generellt underordnade ställning i samhället" som utgör en allmändel av förklaringen.
För det andra bör inte allmänna lösningar tillämpas på specifika problem för att bekämpa det alkoholrelaterade kvinnovåldet. I Sverige tillämpar vi exempelvis totalkonsumtionsmodellen, som utgår från den totala mängd alkohol som konsumeras i samhället. Vi utgår inte från huruvida individen som konsumerar alkoholen tillhör en riskgrupp eller inte, och inte heller från andra riskfaktorer som finns med i bilden.
Det här är ett problem, särskilt när denna generella uppfattning kombineras med att huvudmetoden för att bekämpa alkoholrelaterat kvinnovåld är begränsandet av den allmänna konsumtionen i samhället. Med andra ord: Om det dricks mindre i samhället så blir färre kvinnor slagna.
Problemet med statsrådets och regeringens politik är att fler och fler tecken tyder på att det resonemanget, som under lång tid varit en huvudlinje i politik och praktik i Sverige, nu kritiseras för att inte ge en fullständig bild. Amnesty skriver exempelvis på s. 34 i sin rapport
Mäns våld mot kvinnor i nära relationer
, som kom den 19 april i år, följande: "Att alkohol förekommer i samband med kvinnomisshandel betyder dock inte att alkoholen är orsaken till misshandeln. Det finns inga enkla samband mellan alkohol och mäns våld mot kvinnor. En del män som misshandlar är nykterister, andra är alltid påverkade när de misshandlar medan somliga män alltid är nyktra vid misshandelstillfällena - även om de vanligtvis dricker mycket. Sammanfattningsvis bör framhållas att det kan vara missledande att dra generella slutsatser om förövarna utifrån de få som polisanmälts för sina våldsbrott mot kvinnor i nära relationer."
De problem som jag ser med folkhälsoministerns resonemang, som kommer till uttryck i hans svar till mig, ryms väl inom det ovan citerade avsnittet. Det är lustigt att Amnestys rapport över huvud taget inte nämns i ministerns svar till mig - eller kanske ändå inte. Regeringens allmänna politik utgår nämligen från motsatsen till det som sägs i Amnestys rapport.
Socialstyrelsens information, som statsrådet hänvisar till, har totalkonsumtionen som grund. Statliga utbildningsinsatser och informationskampanjer har också totalkonsumtionen som grund. Hela inriktningen på den svenska alkoholpolitiken styrs, Morgan Johansson, av den uppfattning som Amnesty alltså kritiserar i sin rapport.
Upplever inte statsrådet att det finns ett uppenbart problem med hur politiken och strategin tillämpas i Sverige?
Anf. 18 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Nej, det gör jag inte. Den här diskussionen speglar skillnaden mellan en moderat och en socialdemokratisk ingång i debatten. Tobias Billström började diskussionen med att deklarera att detta är en individuell fråga, att det är individer som slår och individer som blir slagna. Det är en självklarhet.
Det kan naturligtvis inte avhålla oss från att fråga oss om det finns några mönster, några förklaringsansatser, bakom det. Och då hamnar man i något slags analys - egentligen på flera olika sätt och på flera olika plan. Man kan diskutera en social vinkel på våldet, men man kan också helt enkelt diskutera distinktionen mellan kvinnors och mäns förhållande till könsrollsmönster.
Jag menar att det inte är någon tillfällighet att män står för den absoluta merparten av våldet i vårt samhälle. Det gäller både i fråga om mäns våld mot andra män och mäns våld mot kvinnor. Det är ingen tillfällighet, utan har att göra med våra könsrollsmönster. Män vill ofta försöka lösa konflikter med våld, både genom våld mot andra män och genom våld mot kvinnor. Detta ligger nog till en del i vår könsroll, och den måste vi försöka jobba med. Det tar jag också upp i mitt svar.
När man väl sagt detta hamnar man en bit från den individuella ingång som Tobias Billström har. Då behöver man säga att det kan finnas andra, kollektiva, förklaringsansatser som man i stället måste använda sig av.
På samma sätt förhåller det sig med alkoholen. Även om man inte kan säga att alkoholen är huvudorsaken till allt våld i samhället - det skulle jag aldrig få för mig att tro - är det dock så att alkohol förkortar vägen mellan aggressiva tankar och ett aggressivt beteende. Detta är självklart, eftersom vårt omdöme grumlas. Det gäller när ett krogslagsmål uppstår mellan två killar, men det gäller också i familjesituationer. Alkoholen förkortar vägen mellan en aggressiv tanke och ett aggressivt beteende. Därför finns det ett mycket tätt samband mellan en totalt sett ökad alkoholkonsumtion och en ökad våldsnivå i samhället. Jag vågar påstå att det nog inte finns något kriminologiskt samband som är lika starkt som just detta. Det är därför som vi använder oss av totalkonsumtionsmodellen. Den har ett mycket starkt förklaringsvärde när det gäller våldsnivån i ett samhälle.
Jag menar nog att det citat som Tobias Billström tog från Amnesty egentligen inte visar någonting annat. Vad Amnesty säger är bara att alkohol inte är huvudproblemet. Man säger inte: Om man minskar alkoholnivån i ett samhälle så kommer det inte att ha betydelse för våldet. Det skulle ju vara att dra den slutsatsen alldeles för långt.
Jag tror att man måste ha tre tankar i huvudet samtidigt. Det första gäller Moderaternas enkla bild av att allt våld bara är individbaserat. Då förklarar man ju inte någonting. Egentligen säger man ingenting. Den andra saken är att vi ska se att mäns våld mot kvinnor har att göra med våra könsmönster, och den tredje saken vi ska tänka på är att alkohol grumlar vårt omdöme, förkortar vägen mellan tanke och handling.
Anf. 19 Tobias Billström (M)
Herr talman! Nej, jag vill nog rekommendera statsrådet en genomläsning av Amnestys rapport. Den är mycket läsvärd på många punkter.
Min uppfattning är att man, om man använder totalkonsumtionsmodellen som orienteringskarta för den här diskussionen, väldigt snabbt lär gå vilse i vad jag skulle vilja kalla för den alkoholpolitiska djungeln. Det är vad regeringen har gjort, och det är också vad regeringen tycks göra.
Det är inte alls självklart att den totala konsumerade mängden alkohol i vårt samhälle är den bästa infallsvinkeln. Betydligt viktigare är ju vem som dricker den och under vilka omständigheter den dricks. Jag menar att man hamnar fel med Morgan Johanssons nyss uttalade åsikt om att det bara är den totala mängden vi ska inrikta oss på. Jag menar att det handlar om att ha ett individbaserat anslag i diskussionen. De fortbildningsinsatser som statsrådet pratar om bör ju riktas mot att bekämpa det alkoholrelaterade våldet på rätt sätt.
Om vi är överens om att Amnesty har rätt i sin bedömning i rapporten om att närmare 83 % av de män som utövat våld mot sin nuvarande maka eller sambo har konsumerat alkohol 1-2 gånger i veckan har vi också en riskgrupp att arbeta med. Då vet vi hyfsat väl vilken riskgrupp som står i fokus, men där kommer totalkonsumtionsmodellen väldigt mycket till korta. Ännu viktigare är Amnestys klara slutsats att de män som slår kvinnor både kontrollerar och planerar våldet mot kvinnor, sina våldshandlingar. Med andra ord är alkoholen bara ett verktyg, en katalysator, för dem. Vill man dricka för att slå sin fru, sin maka, sin sambo finner man alkohol
so oder so
.
I hela den här bilden av tydliga problem måste statsrådet medge att regeringens politik har ett väldigt allmänt anslag. När man tillsätter Claes Borgström för att utreda rättsväsendets bedömning av våldtagna kvinnor kan man också fundera över vilken roll alkoholrelaterat våld kommer att spela i hans utredning, om han kommer att ta intryck av de här uppgifterna, som kommer fram i Amnestys rapport, eller inte.
Det bästa sättet, tror jag, att minska andelen misshandlade kvinnor i Sverige borde vara att satsa på att bekämpa mytbildningen kring kvinnomisshandel. En av de mest bestående myterna är att mannen som slår är en alkoholist. Är inte det ett påstående som statsrådet egentligen borde kunna instämma i, givet det som jag nu har framfört med utgångspunkt från Amnestys rapport?
Anf. 20 Gabriel Romanus (Fp)
Herr talman! Anledningen till att jag lägger mig i den här diskussionen är att jag tycker att den ärade interpellanten helt har missförstått både svensk alkoholpolitik och den så kallade totalkonsumtionsmodellen. Det går ju inte ut på att påstå att all alkoholkonsumtion är lika farlig eller att man bara ska ägna sig åt att begränsa den totala konsumtionen.
Det som har varit ledmotivet både för den forskning som har bedrivits här och för svensk alkoholpolitik är ju både-och. Man bör alltså både ha åtgärder som riktar sig mot all alkoholkonsumtion, framför allt gäller det naturligtvis beskattningen men även andra begränsningar av tillgängligheten, och särskilt uppmärksamma de riskabla dryckesmönster som finns i vissa grupper och rikta särskilda åtgärder mot dem. Men ska man ha ett förebyggande perspektiv och ska man använda åtgärder som är effektiva kan man ju inte bortse från den forskning som visar att om alkoholkonsumtionen i ett samhälle ökar så ökar också skadorna, både de medicinska och de sociala skadorna.
Nu diskuteras här vad som händer om man minskar alkoholkonsumtionen. Tyvärr är det inte det som är aktuellt, utan vad som är aktuellt är att alkoholkonsumtionen har ökat med ungefär 30 % på senare år. Och våldet ökar. Det ser vi, och det kommer vi tyvärr att få se ännu mer. Då går det inte att bara säga att vi ska rikta in oss på riskgrupper. De metoder som vi i dag känner till för att påverka människors beteende med individuell information och andra åtgärder är tyvärr mindre effektiva än de metoder som vi nu har mycket svårare att använda, framför allt beskattningen. Det är tyvärr så. Jag tycker med förlov sagt att vi i dag till ganska stor del står tomhänta. Det gäller tyvärr både statsrådet och interpellanten.
Det är klart att man inte ska hänge sig åt några myter, och det är klart att det finns män som misshandlar sina partner utan att alkoholen har någon roll, men den värsta myten är väl att tro att alkoholkonsumtionen kan fortsätta att öka utan att våldet ökar. Det är tyvärr inte så även om alkoholindustrin önsketänker och många av oss som individer önsketänker och tror att det inte finns något samband. Men det sambandet är kristallklart, och det strider ju inte mot att det finns andra män som misshandlar av andra skäl och utan att alkoholen spelar in.
Jag håller faktiskt med statsrådet om att man måste kunna ha både en och två och tre tankar i huvudet samtidigt. Framför allt ska vi försöka värja oss mot att den alkoholpolitik som har stöd både i erfarenhet och i forskning nu ska monteras ned, vilket den ärade interpellanten arbetar för som en av de ledande personerna.
Anf. 21 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det är egentligen två diskussioner. Den ena handlar om att våldet bara är en individuell företeelse, så att säga. Säger man det har man egentligen inte sagt någonting. Då har man ingen analys. Då har man framför allt ingen ingång för hur man i så fall ska kunna förebygga våld. Den bristen på analys delar inte jag. Jag menar att man måste våga se de mönster som finns i samhället, och då handlar det egentligen om två delar.
Den ena gäller mäns våld mot kvinnor generellt sett. Vad beror det på? Jag säger i mitt svar att det nog i grund och botten handlar om våra könsrollsmönster. Det är alltså i grunden en feministisk analys som bygger på att kvinnan generellt sett har en underordnad ställning och att vi som män ofta försöker lösa konflikter med våld. Där talar också siffrorna sitt väldigt tydliga språk. En oerhört stor och övervägande del av allt våld som begås i vårt land begås nämligen av män mot andra män men också mot kvinnor. Då kan man ju ställa frågan: Vad beror det på om det inte har med mäns förhållande till kvinnor och kvinnornas generellt underordnade ställning och könsrollsmönster att göra? Tobias Billström vill ju inte gå med på en sådan analys över huvud taget i sitt inledande inlägg. Har man den här analysen i botten förstår man att man måste bygga strategier för att bryta de här könsrollsmönstren.
Den andra delen gäller att man måste inse att också alkohol och våld hör väldigt nära samman. Det finns, återigen, nästan inget kriminologiskt samband som är lika starkt. Det är klart att det finns folk som inte dricker som misshandlar - det är väl ingen som har sagt någonting annat. Men ser man på den totala bilden när det gäller hur mycket vi dricker i ett samhälle och hur mycket våld som finns i ett samhälle ser man att det faktiskt i allt väsentligt finns ett väldigt starkt samband. Det hindrar oss naturligtvis inte från att också diskutera vilken typ av konsumtion som är bekymmersam.
En annan del handlar om att om totalkonsumtionen ökar i ett samhälle så ökar också andelen människor som riskerar att hamna i ett missbruk. Det finns alltså också ett väldigt klart samband mellan totalkonsumtion och problemdrickande.
Jag tycker kanske att vi till viss del har talat förbi varandra i den här interpellationsdebatten. Jag tror nämligen att Tobias Billström också ser att alkohol förkortar vägen mellan aggressiva tankar och ett aggressivt beteende. Vi vet ju alla erfarenhetsmässigt att det fungerar på det sättet och att alkohol i många fall kan utlösa våldet.
Vad ska vi då göra åt det? Vi måste jobba med att se till att den grundläggande orsaken till mäns våld mot kvinnor försvinner, nämligen kvinnornas underordnade ställning generellt sett i samhället. Sedan måste vi också jobba med att försöka få ned alkoholkonsumtionen och problemdrickandet i vårt samhälle. Där har vi, som Gabriel Romanus pekar på, en väldigt stor uppförsbacke.
Vi lägger fram en alkoholproposition till riksdagen i dag där vi fokuserar på att kunna förebygga bättre, att kunna bekämpa de brott som kommer i den ökade alkoholkonsumtionens spår och att också fokusera ännu mer på det internationella arbetet. Jag hoppas också att vi till hösten ska kunna få en rejäl satsning på missbrukarvården på plats. Det gäller de fyra delar som jag brukar prata om när det gäller alkoholpolitiken: förebygga, bekämpa brott, internationellt samarbete och missbrukarvård.
Anf. 22 Tobias Billström (M)
Herr talman! Jag är kanske inte så förvånad över att chefsarkitekten för totalkonsumtionsmodellen och den före detta verkställande direktören för Systembolaget instämmer i Morgan Johanssons bedömningar. I Gabriel Romanus värld är ju den bästa åtgärd som jag kan vidta att ta ett glas vin mindre i kväll på den middag som jag är bortbjuden till. På det viset får vi ned totalkonsumtionen. Men jag undrar faktiskt hur många färre kvinnor som kommer att bli misshandlade genom den åtgärden.
Herr talman! Jag är inte på något vis pessimist - det vill jag säga till statsrådet. Jag tror starkt på att det går att förändra attityderna mot misshandlade kvinnor i rättsväsendet och attityderna i samhället i stort, och det är både riktigt och viktigt att så sker. Män som slår kvinnor ska straffas, och kvinnor som blir fysiskt och psykiskt misshandlade ska få samhällets fulla stöd. Om detta tror och hoppas jag att vi kan vara överens.
Men till skillnad från regeringen tror jag och Moderaterna att ett individuellt bemötande och en individuell
approach
till de här frågorna är helt avgörande. Det gör att strategier som baseras på generella slutsatser blir kontraproduktiva. Om regeringen nu fortsätter att tillämpa metoder som i alla sammanhang utgår från att de här är de bästa, framför allt enligt totalkonsumtionsmodellen, så löper man risken att hamna fel.
Jag har ingalunda förnekat att det uppenbarligen, om man tittar på Amnestys rapport, är så att i 83 % av de fall där man får in polisanmälningar förekommer det alkohol i samband med kvinnomisshandel. Om detta är vi helt överens. Men jag kan inte utifrån detta dra någon annan slutsats än att vi då har en riskgrupp som vi måste arbeta mot. Men statsrådet fortsätter med en allmän modell som tar sin utgångspunkt i att vi ska diskutera mäns allmänna relationer till kvinnor. Då menar jag att man är ute på hal is. Så får man inte lov att göra i en fråga som är så angelägen som att minska smärtan och faktiskt också sorgen hos alla misshandlade kvinnor i vårt land. Det hoppas jag att vi kan vara överens om.
Anf. 23 Gabriel Romanus (Fp)
Herr talman! Tyvärr har den ärade interpellanten inte bara missförstått totalkonsumtionsmodellen, utan också min roll i sammanhanget. Detta är en välkänd iakttagelse som forskare har gjort i många år. Om man ska tala om någon chefsarkitekt så är det den finländske forskaren Kettil Bruun, som på Världshälsoorganisationens uppdrag 1975 lade fram ett handlingsprogram som utgick från iakttagelsen att när den totala konsumtionen av alkohol ökar så ökar också skadorna. Detta har sedan bekräftats senast i år i en stor rapport som omfattar hela EU minus Luxemburg plus Norge och i en forskarsammanställning som Världshälsoorganisationen har gett ut. Min roll är alltså betydligt mera blygsam.
Dessutom är det inte så att det viktigaste resultatet av alkoholpolitiken är att Tobias Billström tar ett glas vin mindre någon gång, utan det är insikten att när den totala konsumtionen ökar så ökar också riskdrickandet. Det blir fler personer som kommer över från ett ofarligt bruk till ett riskabelt bruk, därför att alkoholkonsumtion är en social aktivitet som man ägnar sig åt tillsammans med andra. Och blir det en högre dryckesnivå i samhället så blir det tyvärr också mera skador.
Då är det så att det som är kontraproduktivt är att hänge sig åt myten att vi kan dricka mer i samhället utan att skadorna ökar. Det är alkoholindustrins myt, och det har fram till nu i varje fall varit Moderaternas myt. Hade vi följt den moderata rekommendationen om alkoholpolitiken så hade skadorna varit ännu större i dag än vad de är. Ökar drickandet så ökar våldet. Tyvärr är detta svårt att komma förbi med några allmänna missuppfattningar om vem som så att säga har hittat på detta. Detta är en iakttagelse som forskare har gjort och som vi bör rätta oss efter.
Anf. 24 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag vet inte om det finns så mycket mer att säga, annat än att jag tycker att debatten blottlägger ideologiska skillnader på två punkter.
Den ena är om våld bara är en individuell fråga. Tror man det så drar man väl den slutsatsen att om vi bara låser in dem som brukar våldet så löser vi allting. Jag tycker kanske att vi nog ska låsa in dem, men vi måste göra mer också. Vi måste nämligen titta på vad som är grunden till våldet. Då pekar jag på, just när det gäller mäns våld mot kvinnor, att det finns en förklaring till varför män står för den absoluta merparten av våld i vårt samhälle, både mot andra män och mot kvinnor. Det kanske har att göra med våra könsroller och våra mönster, hur vi har blivit fostrade och över huvud taget hur vi beter oss. Det är klart att vi måste försöka bryta de könsmönstren. Det är en viktig del för politiken.
Den andra delen gäller om man tror eller inte tror på att det finns ett samband mellan ökad alkoholkonsumtion och ett ökat våld. Tobias Billström ställer frågor kring detta. Jag menar att det sambandet är väldigt starkt. Det är naturligtvis inte så enkelt som att säga att det kvittar vem som dricker och i vilka sammanhang - så är det naturligtvis inte - men om man ser det på en aggregerad samhällsnivå så ser man att en ökad totalkonsumtion leder till en ökad våldsnivå totalt sett i samhället. Det är den ståndpunkt som svensk ansvarstagande alkoholpolitik står på. Moderaterna står utanför den allians för en ansvarstagande alkoholpolitik som ju finns här i riksdagen med ett stöd på över 80 %.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.