alkoholkonsumtionen

Interpellation 2002/03:366 av Pålsson, Chatrine (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld: 2003-05-12
Inlämnad: 2003-05-12
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2003-05-16
Sista svarsdatum: 2003-05-26
Besvarad: 2003-05-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 maj
Interpellation 2002/03:366
av Chatrine Pålsson (kd) till statsrådet Morgan Johansson om alkoholkonsumtionen

Den svenska alkoholpolitiken har präglats av restriktivitet och försiktighet. Stat, landsting och kommuner har tagit ett ansvar för att hålla nere alkoholkonsumtionen. Detta ansvarstagande har historiskt haft stor betydelse för Sveriges sociala välfärd och folkhälsa.

Men en dyster och oroande utveckling har skett under senare tid. Svenskarnas alkoholkonsumtion har under de senaste tio åren ökat med ca 10 % och motsvarar i dag den höga konsumtion vi hade för 100 år sedan. Det syns inga tecken på att ökningstakten skulle avta. Ökningen avspeglas även i ungdomars alkoholvanor. Den samlade bedömningen av grundskolelevers alkoholvanor är att den under den senaste tioårsperioden ökat i omfattning. Pojkars beräknade totalkonsumtion är till exempel nu i nivå med den som gällde under slutet av 1970-talet.

Den ökande totalkonsumtionen kommer sannolikt snart synas i statistiken som ökade alkoholskador såväl bland vuxna som ungdomar.

Vad beror den här utvecklingen på? Många bedömare pekar på att samhällets så kallade signalsystem under senare år gått i alkoholpositiv anda. Det senaste exemplet är att riksdagen, efter Marknadsdomstolens dom, tvingats öppna för tidningsreklam för alkoholdrycker svagare än 15 volymprocent. Ytterligare några samverkande faktorer kan nämnas: Priserna på alkohol har sjunkit på senare år. Antalet restauranger med serveringstillstånd har ökat markant, liksom möjligheterna till öppethållande nattetid. Informationen till skolungdomar via den så kallade ANT-utbildningen har försämrats. Slutligen har de ökade införselkvoterna från EU-länderna förmodligen haft stor betydelse.

Svartspriten, det vill säga hembränt och alkohol som smugglats in i landet, utgör ett allvarligt hot @ inte minst med tanke på att tillgängligheten ökar för barn och ungdomar. Samtidigt är det allvarligt att ingen med säkerhet vet vad dryckerna egentligen innehåller och hur de påverkar kroppen och individens beteende. Därför är det också oftast svårt att behandla personer som förgiftats.

En svårbedömd, men grundläggande, faktor är också att vuxna har allt mindre tid med barnen. Mer tid för barnen har en rad positiva följdverkningar för barnet. Vuxna behöver stöd så att de kan vara närvarande och delaktiga i de ungas liv. Det är oerhört viktigt att familjens betydelse för barnets utveckling i större utsträckning tas i beaktande när man diskuterar förebyggande arbete inom alkoholpolitiken.

Nu behöver insatserna för att minska totalkonsumtionen av alkohol intensifieras och förändras. För trots regeringens handlingsplan och alkoholkommitté samt andra folkhälsoinsatser finns inga tecken på att missbruket kommer minska. Även kommuner och landsting försöker genom lokala och regionala åtgärder minska alkoholens skadeverkningar.

Det är hög tid att samlas kring en offensiv alkoholpolitik för framtiden. Problemen och utmaningarna är komplexa och kräver ett brett angreppssätt inom olika samhällsområden. Det måste därför tas ett helhetsgrepp på problemet med det ökande alkoholmissbruket. Ett förslag vore därför att inrätta en parlamentarisk samrådsgrupp. Gemensamt över partigränserna, med de politiska partier som står bakom en restriktiv alkoholpolitik, ökar vi möjligheterna att minska alkoholkonsumtionen.

Jag vill därför fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att motverka samhällets alkoholpositiva signaler till ungdomar?

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att komma åt den ökande alkoholkonsumtionen bland unga?

Avser statsrådet att föreslå en parlamentarisk samrådsgrupp för att få en offensivare alkoholpolitik för framtiden?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:366

Webb-tv: alkoholkonsumtionen

Protokoll från debatten

Morgan Johansson (S)

Anf. 97 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, som orkar besvara den ena interpellationen efter den andra. Vi är ändå fulla av glädje och entusiasm, trots att det är en fest- kväll, men statsrådet ska stå här och ta emot diverse önskemål. Jag ska börja med att säga att jag känner en mycket stor ödmjukhet och vånda inför den här frå- gan. Varken jag eller mitt parti har alla lösningar. Det är just på grund av denna ödmjukhet och med en önskan om samarbete som jag har framställt den här interpellationen. När jag är ute och går och ser barn och ungdomar i 10-12-årsåldern som är berusade blir jag bekymrad. Ibland undrar jag var alla vuxna och alla föräldrar är någonstans. Var är de människor som bryr sig? Ännu värre är att detta förekommer inte bara i Stockholm. Jag bor i Kalmar län, vilket det räknas som landet, och där finns det också bekymmer. Narkotikafrågan och alkoholfrågan hör delvis ihop. För något år sedan blev vi i Kalmar län oerhört chockerade när narkotikaaffärer av stora mått uppda- gades. De flesta inblandade ungdomar var runt 15 år. Som vuxen och politiker får jag lite dåligt sam- vete för att vi inte har kommit längre i våra strävan- den. Våra barn och ungdomar hinner inte att njuta av det fria livet. Något gör att de tar till droger för att orka med. Jag är övertygad om att det inte är en orsak som ligger bakom, utan det är flera. Jag blir naturligtvis glad när jag ser att det är så mycket på gång. Enligt brottsstatistiken är alkohol - tror jag - en utlösande faktor i 75 % av brotten, i varje fall finns alkohol och andra droger med i bilden. Det sker misshandel i hemmen och olyckor i tra- fiken. Statistiken är fruktansvärd över hur vanligt det är med alkohol bakom många olyckor. Det ger mig vid handen att vi måste riva utskottsväggarna och departementsväggarna och se problemet. Vi ska inte i första hand koncentrera oss på vad vi politiker är oense om, utan vi ska se efter vad vi är ense om. Jag kan inte se annat än att statsrådet och jag är överens om att detta är ett stort problem. Jag är glad över många delar i svaret. Men jag tycker att tid- punkten 2005 känns väldigt avlägsen. Det är jättelång tid när man väntar på åtgärder. Detta var en lång inledning till varför jag har framställt den här interpellationen. Det var inte för att säga hur vi ska göra, anpassa skatterna eller enbart tillåta folkölsförsäljning på Systemet. Det finns så många andra åtgärder som kan vidtas. Jag vill avsluta med att fråga: Tror ändå inte stats- rådet att vi måste göra något utöver det vanliga för att bromsa utvecklingen?

Chatrine Pålsson (Kd)

Anf. 97 Chatrine Pålsson (Kd)

Morgan Johansson (S)

Anf. 98 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jo, det tror jag att vi måste göra, men vi ska göra det i ungefär de former som Chatrine Pålsson tog upp. Vi försöker alltså att skapa en bred och organiserad majoritet kring alkoholfrågan, en sådan majoritet som vi uppnådde för hur reklamfrå- gan skulle hanteras framöver. 85 % av riksdagens ledamöter slöt då upp bakom regeringen i en väldigt svår situation. Jag är helt öppen för att fortsätta att arbeta på det sättet i andra alkoholpolitiska ställ- ningstaganden. Dessvärre finns det ett problem - för att gå rakt på sak - och det är att Moderaterna ställer sig utanför detta samarbete. Var 14:e dag står jag här och hela tiden besvarar återkommande interpellationer från Moderaterna som handlar om att man ska liberalisera alkoholpolitiken. Jag har redan i dag svarat på en sådan interpellation och snart jag svara på ytterligare en. Det är klart att det är väldigt svårt att få en samsyn från den kretsen. Då jobbar jag mycket hellre vidare med den krets som vi skapade i våras när vi skulle hantera reklamfrågan. Skolverket och Folkhälsoinstitutet håller på att analysera vad man ska göra med den förebyggande verksamheten i skolan. Den rapporten kommer till mig september, och den kommer att föranleda en del åtgärder. Där vill jag gärna ha maximalt stöd från riksdagen. Det kommer ett betänkande om idrottsfrågan och alkoholsponsringen till mig om en månad. När det förslaget ska hanteras i riksdagen måste vi också ha en bred uppslutning. Detsamma gäller reklamfrågan. Efter det att Su- sanne Ebersteins utredning blir färdig den 1 juli ska den frågan behandlas i en andra omgång. En nyhet är att vi ska göra en översyn av till- ståndsgivningen. Jag tycker att det har varit för mycket näringspolitik och för lite alkoholpolitik när det gäller alkoholtillstånden, så det behövs en översyn av den lagstiftningen. Så småningom kommer det till ytterligare åtgärder på det området. Jag delar Chatrine Pålssons ödmjukhet och vånda inför problemet. Det är stort. Vi har starka kommersi- ella krafter emot oss. Det såg vi i reklamfrågan. Där- för är det oerhört viktigt att det finns en bred uppslut- ning bakom tagen. Samtidigt kan vi se en negativ utveckling. Rege- ringen driver ingen nykterhetslinje. Vi avkräver inget nykterhetslöfte. Men vi säger att vi har en allmän måttlighetslinje och vi säger att fyra områden ska vara fria från alkohol. Det är trafiken, graviditeten, arbetsplatserna och barndomen, uppväxten. Vi ser, precis som Chatrine Pålsson har påpekat, att vi har problem på åtminstone tre av områdena: På trafikens område ökar rattfylleriet. Ungdomsdrickandet har ökat kraftigt. Vi har till och med signaler om att drickandet bland gravida har börjat öka. Här finns stora utmaningar. Jag söker största möj- liga majoritet i riksdagen för förslag på alkoholområ- det. Jag kommer att göra allt jag kan för att värna den samarbetsanda som jag ändå tycker finns på området bland våra sex partier.

Chatrine Pålsson (Kd)

Anf. 99 Chatrine Pålsson (Kd)

Fru talman! Jag hade också tänkte ge statsrådet en eloge för den snabba handläggningen när det gäller reklamfrågan. Jag tror att det är precis så vi ska jobba. Det fanns också genomgående en mycket stor öppen- het och ärlighet bland oss sex partier som var påtag- lig. Alla vill också fortsätta arbeta. Jag vill också göra en reflexion kring barn och ungdomar. Jag håller naturligtvis med om att det är oerhört viktigt med måttlighet hela livet. Men våra barn och ungdomar är inte färdiga i sina kroppar för alkohol, i varje fall inte före 18 års ålder. Det kan jag säga som sjuksköterska. Det är en direkt fara för deras kroppar och deras utveckling. Det är en faktor som lyfts fram relativt sällan. Vi vet att det finns sociala problem och så vidare. Men att det också finns en direkt kroppslig problematik kring alkohol och droger lyfts sällan fram. Vi vet att det finns en skiljelinje när det gäller Moderaterna. Men jag tror att det finns någonting vi kan vara överens om i det förebyggande arbetet, där vi kan hitta frågor där riksdagen kan bli enig. Jag tror faktiskt det. Sedan vet vi att vi ser annorlunda på det. Jag vill också ställa en fråga om idrottsrörelsen. Innan jag blev politiker trodde jag att den var fri från alkohol. Min fråga är: Tycker statsrådet att det vore klokt att ställa krav på att idrottsrörelsen ska vara mycket restriktiv till alkohol eller helst alkoholfri, när idrottsrörelsen till exempel får bidrag till sin verk- samhet? Skulle det vara ett sätt att ge signaler när det gäller att lära ungdomar eller ett påpekande? Många av dem som är i de här rörelserna är inte heller fyllda 18 år. Jag vill också ta upp skolan. Skolan är ändå en knutpunkt för elever, föräldrar och andra som har med barn att göra. Den alkohol-, narkotika- och to- baksprevention som fanns när mina stora barn var små finns inte nu. Jag har tagit upp det många gånger. Det arbetet har utgått. Man pratar mera om rasism, om mobbning och det ena med det andra. Det är ock- så viktiga frågor. Jag säger inte något annat. Men det är lätt att de tar över timmarna. Skolverket har också erkänt att man skulle önska att det fungerade bättre. Vi har haft dem i socialutskottet. Min fråga är: Hur kan vi i ett akut skede försöka lyfta fram de här frågorna i skolan, där man ändå är mottaglig? Jag tycker att man kanske ska göra det så tidigt som i årskurs 4-5. Det börjar så oerhört tidigt. Är det en väg att gå för att snabbt få till stånd en förändring eller en signal? Det finns också en del forskare som håller med om att ett signalsystem kan verka liberaliserande i samhället. Ungdomarna förstår kanske inte att det är en marknadsdomstol som har gjort att man nu får göra reklam för alkohol. Det blir det sammanhållna signalsystemet. Om man då, lite snabbt, skulle hitta ett signalsystem i motsatt riktning skulle det kanske vara en väg att visa att vi håller på att sätta vårt fartyg på en klarare kurs.

Morgan Johansson (S)

Anf. 100 Morgan Johansson (S)

Fru talman! När det gäller skolan vill jag gärna avvakta det som Skolverket och Folkhälsoinstitutet kommer med innan jag går in och säger hur vi ska göra i detalj. Det finns en fara med att gå för långt ned i åldrarna. Det är att man i stället lär barnen att dricka. De får upp ögonen för någonting som de kan- ske inte tidigare hade tänkt på. Jag är inte pedagog. Jag är inte lärare i det här sammanhanget. Men det känns som om man måste veta hur det verkligen fungerar innan man säger något. Man måste ta rätt steg. Vi jobbar aktivt med idrottsrörelsen. Idrottsrörel- sen är en oerhört viktig allierad i det alkoholpolitiska samarbetet, i det drogpolitiska arbetet över huvud taget. Där kan man fånga upp ungdomar som annars skulle ha hamnat i kriminalitet, droger och elände. Där gör man oerhört stora sociala insatser. Det är som Chatrine Pålsson säger, att det finns problem också där när det gäller drickandet på en del håll. Det har föranlett Alkoholkommittén att tillsam- mans med Riksidrottsförbundet dra i gång ett projekt som heter Attityd. Där jobbar man med idrottsorgani- sationerna för att försöka städa ut drickandet där det förekommer och se till att skydda unga människor från att dras in i drickandet via idrotten. Det är ju precis tvärtom som vi vill ha det. Vi ska nu öka stödet till idrotten. Vi ska gå ut med ytterligare 1 miljard under den här mandatperioden till idrotten. Där ställer vi krav på att idrottsrörelsen ska vara aktiv i sitt sociala arbete på ett sätt som man inte har varit tidigare. Exakt hur kraven ska ställas bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Det är Justitiedepartementet som har hand om idrottsfrågor- na just nu. Det är också en fråga som vi får skäl att återkomma till när de pengarna ska hanteras och betalas ut.

Chatrine Pålsson (Kd)

Anf. 101 Chatrine Pålsson (Kd)

Fru talman! Jag vill avsluta med någonting som jag och mitt parti Kristdemokraterna gärna talar om. Det handlar om förutsättningar för att ge familjen möjlighet att verkligen vara den motkraft som behövs så innerligt väl i dag. Det finns olika personer som av och till ger sig ut på en arena. En av kockens läro- mästare, som naturligtvis talade lite i egen sak, sade: Om ni familjer skulle bestämma att ni varje kväll mellan sex och sju eller sju och åtta intar en måltid och sitter med era ungdomar när man får prata om dagen, man äter tillsammans och har det trevligt, då kommer ni att se hur mycket av drogproblem och kriminalitet som kommer att kunna bli bättre. Jag tror att det ligger någonting i detta. Generellt sett tror jag att vi vuxna måste bry oss mycket mera om våra barn. Då talar jag inte bara om våra biologiska barn eller våra barn i familjerna utan att vi som vuxna ser att vi har en oerhört viktig roll att spela här. Jag läste i Barometern i dag att Kalmar blir en del av ett projekt mot droger. Det har varit ett seminari- um med 40 personer som är ledande inom landsting och kommuner. De kommer nu att vara med i forsk- ning, för ett bättre Kalmar, ett alkohol- och narkotik- afritt samhälle. Det är viktigt att både jag och andra tar till oss alla dessa positiva exempel, att det pågår saker. Jag skulle ändå vilja se att den här debatten utmynnar i konkreta åtgärder som gör att vi känner att vi har tagit ett steg. Jag ska gärna komma till Socialdepartementet en gång till, om Morgan Johansson bjuder mig. Jag tycker att detta är så oerhört viktigt. Vi är faktiskt skyldiga våra barn och ungdomar att befria dem från droger.

Morgan Johansson (S)

Anf. 102 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Nu är klockan mellan sju och åtta. Jag hade gärna tillbringat den tiden med familjen, och det hade säkert Chatrine Pålsson också. Ibland är sådant svårt att leva upp till. Familjen är samhällets bästa brottsförebyggande resurs; så är det. Men ibland är familjen en del av problemet och inte lösningen. Det är när kriminalitet finns inom familjen - droger, alkoholism, övergrepp och så vidare. Därför är jag alltid väldigt noga med att påpeka att när familjen är svag måste samhället vara starkt. Det måste finnas ett starkt yttre skydd runtom. Chatrine Pålsson hänvisar till Kalmar, och det händer faktiskt en lång rad positiva saker nu. En del händer av sig själv därför att frågan är mer på dag- ordningen nu än för bara något år sedan, annat med hjälp av det statliga stöd som vi har betalat ut till exempelvis länsstyrelserna på sammanlagt 550 miljo- ner kronor över två år inom ramen för den alkohol- politiska handlingsplan som riksdagen har fattat be- slut om. Runtom börjar det nu anställas drogförebyg- gare i kommunerna och i länen. Överallt poppar det upp nya saker som händer. Det förebyggande arbetet är ofta väldigt under- skattat. Det är ibland lite svårt att sätta fingret på vad det egentligen är man uträttar, men vi vet att vi inte kan vara utan det. Det ligger i ungdomspolitiken, i skolorna, i fritidsverksamheten och i familjernas verksamhet. Det är där vi klarar kampen mot droger och alkohol. Det är där vi kommer att vinna den.

Intressenter

Frågeställare

Chatrine PålssonKristdemokraterna

Besvarad av

Morgan JohanssonSocialdemokraterna