alkoholdrickande efter körning

Interpellation 2002/03:247 av Rådhström, Jan-Everth (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld: 2003-03-21
Inlämnad: 2003-03-21
Besvarad: 2003-04-04
Sista svarsdatum: 2003-04-04

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 mars
Interpellation 2002/03:247
av Jan-Everth Rådhström (m) till justitieminister Thomas Bodström om alkoholdrickande efter körning

Det är allmänt känt att alkohol och bilkörning är helt oförenliga. Detta speglas tyvärr inte i verkligheten.

Undersökningar visar att det finns ca 15 000 alkoholpåverkade bilförare i trafiken dagligen, därutöver ett stort antal drogpåverkade.

Förslag finns om att utvidga alkolåsförsöket för rattfylleridömda, en åtgärd som jag för övrigt välkomnar. Ett problem som inte uppmärksammats i lika hög grad när det gäller alkohol och trafik, är den så kallade eftersupningen. Det innebär att en berusad person som gjort en trafikförseelse intar alkohol direkt efter olyckan. Anledningen är att kunna hävda att personen inte var berusad under färden, men att nervositet eller annat skäl föranlett intag av alkohol efter färden. På så sätt försöker personen undkomma ett rattfylleristraff. I dag kan man med teknik på sjukhus avgöra om alkohol funnits i kroppen även under färden men sådana undersökningar är inte det mest effektiva sättet att undanröja problemet.

I vårt grannland Norge är det förbjudet med eftersupning. I den norska eftersupningslagen står följande:

"Den norska Vegtrafikkloven. Kap 4. Förer av kjöretöy m m. § 22 Alkoholpåvirkning av motorvognsförer. 2 stycket Förer av motorvogn må ikke nyte alkohol eller ta annet berusende eller bedövende middel i de förste seks timer etter at han er ferdig med kjöringen når han förstår eller må förstå att det kan bli politietterforskning på grunn av kjörningen. Dette förbudet gjelder likevel ikke etter at blodpröve eller utåndingspröve er tatt eller politiet har avgjort at slik pröve ikke skal tas."

En liknande svensk lagstiftning skulle på ett positivt sätt visa att samhället inte accepterar tillvägagångssätt för att undkomma i frågor i samband med bilkörning och alkohol, samtidigt som det skulle underlätta det polisiära arbetet.

Avser ministern att ta fram en svensk lagstiftning om "eftersupning"?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:247

Webb-tv: alkoholdrickande efter körning

Protokoll från debatten

Thomas Bodström (S)

Anf. 24 Thomas Bodström (S)

Fru talman! Jan-Evert Rådhström har frågat mig om jag avser att ta fram en svensk lagstiftning om så kallad eftersupning. I frågan hänvisas till norsk lag- stiftning på området. Förtäring av alkohol efter färdens slut är inte en trafiksäkerhetsfråga men kan ha avgörande betydelse vad gäller bevisningen i ett mål om misstänkt trafik- onykterhet. Frågan om så kallad efterförtäring har tilldragit sig intresse vid tidigare överväganden om rattfylleri- lagstiftningens utformning. Olika förslag, bland annat en reglering liknande den som finns i Norge, har diskuterats. De förslag till ändringar som lämnats i de tidigare lagstiftningsärendena har dock kritiserats på olika grunder. Bland annat har anförts att en krimina- lisering skulle öppna för möjligheten att genom ett erkännande av alkoholförtäring efter färden lagföras för detta brott i stället för rattfylleribrottet. I praktiken kan det leda till att gärningsmannen både får en lind- rigare påföljd och kan behålla körkortet. Även tungt vägande invändningar av rättssäker- hetsnatur har riktats mot de lösningar som föreslagits. Det finns till exempel en risk för att förare som inte haft alkohol i kroppen under färden skulle kunna fällas för en efterföljande förtäring där avsikten inte varit att påverka en eventuell polisutredning. Man kan vidare fråga sig vilket straffvärde en sådan gärning har och om en kriminalisering är rimlig. Riksdagen har sedan en längre tid tillbaka åter- kommande prövat frågan om efterförtäring i anled- ning av olika motionsyrkanden. Med utgångspunkt i de här redovisade invändningarna har dock bifall avstyrkts i samtliga fall. Jag delar riksdagens bedöm- ning. I detta sammanhang måste också beaktas att pro- blemet med efterförtäring torde, sett i förhållande till samtliga trafiknykterhetsbrott, vara relativt litet. Analysmetoderna har också förfinats sedan frågan togs upp i de tidigare lagstiftningsprojekten. Som Jan- Evert Rådhström påpekar kan man i dag med teknik avgöra om alkohol funnits i kroppen även under bil- färden. Vid en sådan bedömning har till exempel urinalkoholanalyser stort värde. Även om det är angeläget att brott beivras måste samtidigt rättssäkerheten värnas. Endast i de fall där det är ställt bortom rimligt tvivel att den åtalade är skyldig till brottet ska han eller hon dömas till ansvar för detta. Att brottsutredningarna sköts snabbt, effek- tivt och noggrant är därför av yttersta vikt. Det inne- bär i sin tur att den tekniska och medicinska utveck- lingen i förening med än mer utvecklade brottsutred- ningsmetoder bör prioriteras. Som jag inledningsvis sagt har en kriminalisering av efterförtäring inget annat syfte än att förbättra möjligheterna att bevisa annan brottslighet. Enligt min mening bör en sådan kriminalisering införas endast om mycket starka skäl talar för det. Vad som hittills framkommit om den faktiska omfattningen av efterförtäring i samband med trafiknykterhetsbrott gör inte att sådana skäl kan anses föreligga. Jag är därför inte beredd att nu överväga en kriminalisering av efterförtäring. Däremot har jag initierat ett arbete som syftar till en utvärdering och analys av de lag- stiftningsreformer och andra åtgärder som vidtagits på rattfylleriområdet under det senaste decenniet.

Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 25 Jan-Evert Rådhström (M)

Fru talman! Jag tycker att det här är en svår och allvarlig fråga. Det är tyvärr en fråga där det bara finns förlorare. Jag hade nog önskat statsrådet hade sett en öppning i det här problemet. Statsrådet säger att det är ett relativt litet problem med eftersupning. Jag skulle gärna vilja höra var den statistiken finns. Jag har eftersökt statistik, men enligt vad jag har fått fram från olika domsagor finns det ingen statistik över människor som inte blir dömda. Däremot kan man gå till norsk lagstiftning och se hur många som faktiskt blir fällda för eftersupning. Där tycker jag att man kan se att det är ett allvarligt pro- blem. Statsrådet säger också att han ska vidta åtgärder och utvärdera och analysera vilka åtgärder som har gjorts på rattfylleriområdet det senaste decenniet. När det gäller den utvärderingen skulle jag vilja fråga statsrådet vad det är som statsrådet mer exakt syftar på när han säger att han vill analysera de åtgärder som har vidtagits det senaste decenniet. Proven med alkolås fortsätter givetvis, men vad är det i övrigt för drastiska åtgärder som har vidtagits som behöver analyseras? Fru talman! Att det skulle öppna för en möjlighet att personer som inte har varit berusade och som inte haft för avsikt att försvåra polisutredningen genom att dricka efteråt skulle bli felaktigt dömda, som statsrå- det hänvisar till, är väl inget problem. Om en person vet om att det är olagligt att förtära alkohol i avvaktan på att polisen kommer och tar ett blodprov så vet man det. Då kan man inte göra det av misstag. Det är lika självklart som att man vet att det är olagligt att gå in en affär och stjäla. Man stjäl inte av misstag. Man vet att det är förbjudet. Det är det, fru talman, som jag tycker är viktigt att tänka på. Det kan givetvis uppstå problem, som statsrådet säger, om vi skulle planka den norska lagstiftningen. Den säger att det är rattfylleri när man har eftersupit. Men jag bad inte statsrådet om att vi skulle ta den norska lagstiftningen. Jag funderade allra ödmjukast på om statsrådet såg detta som ett problem och ville försöka att finna en svensk lösning på detta, som jag vill påstå, stora problem. Ute i glesbygden i vårt land är det ett uppenbart problem med eftersupning. Om statsrådet vill hävda att detta inte är ett problem i vårt land, som det står i svaret, måste jag drista mig till att komma hem till Värmland med ett pressmeddelande och påvisa statsrådets fullständiga okunskap om den rådande situationen i vårt land.

Thomas Bodström (S)

Anf. 26 Thomas Bodström (S)

Fru talman! För att det inte ska uppstå några miss- förstånd vill jag först säga att rattfylleriet är ett myck- et stort problem. Det kostar fullkomligt oskyldiga människor livet varje år. Det är alldeles för många. Det är ett jättestort problem. Jag vill bara understryka det för att det inte ska uppstå något missförstånd. Så tycker vi naturligtvis båda två, och de allra flesta med oss. I förhållande till detta är själva problemet med eftersupning en relativt liten del. Men det är natur- ligtvis en relativ fråga. Jag vill understryka det också. Tidigare utredningar som har funderat på detta har kommit fram till att man av rättssäkerhetsskäl inte ska införa detta. Det måste ha varit en svår avvägning eftersom det ändå har funnits ett problem. Den stati- stik som finns är att vid alla de utredningar som finns om rattfylleri, och det är ganska många, är det ca 250 som kom med dessa invändningar. Jag, som tidigare har arbetat med advokater, och har också kunnat konstatera att dessa invändningar har gjorts. Såvitt jag kan minnas har jag dock inte varit med vid något tillfälle då dessa invändningar har godtagits av rätten. Människorna har dömts ändå. Men det är ingen säker statistik. Dessutom kan invändningarna komma i ett senare skede i utredningen direkt vid rättegången. Därför ska man vara väldigt försiktig med de här siffrorna. Det som har skett sedan de här utredningarna har gjorts, och det är i den riktningen vi går, är att ana- lysmetoderna inom polisen blivit så bra att man kan bedöma när alkoholen har druckits. Med tanke på det bör man också nu kunna konstatera det blir betydligt bättre mätresultat. Jag förstår problemet fullkomligt. Skulle detta av någon anledning inte visa sig vara riktigt är jag beredd att ta upp diskussionen igen, men jag vill understryka de svårigheter som finns när det gäller rättssäkerhet och så vidare. Låt oss ändå i detta sammanhang ta upp de saker som behöver göras på rattfylleriområdet, och de är många. Det är många människor som får betala med sina liv för detta. Vi har redan initierat en utvärdering och analys av de reformer som skett beträffande ratt- fylleribrotten. I samband med detta kommer bland annat att tas upp bestämmelser avseende påföljdsval, som vi också har haft interpellationer om här i riks- dagen, principer för straffvärdebestämning och frågor om vårdbehov. I det här arbetet kommer också refor- mernas effekt på trafiksäkerhetsområdet att utvärde- ras. Det här arbetet pågår just nu. Det finns också en rad andra områden som är viktiga och där det pågår ett arbete sedan en tid tillbaka. Dessa är i och för sig svåra rent strikt juridiskt, men de är ändå viktiga. Det handlar till exempel om förverkande av bilar. Det måste bli lättare för våra domstolar att utdöma sådana straff. Det finns också andra saker, till exempel alkol- ås där det pågår ett arbete i Näringsdepartement, för att vi ska kunna bekämpa rattfylleri så att det inte ska gå ut över våra medborgare.

Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 27 Jan-Evert Rådhström (M)

Fru talman! Det är alldeles riktigt att analysmeto- derna bli bättre, och det är bra. Men det krävs att polisen får de resurser som behövs för att man ska kunna komma ut till olyckorna. Vi vet att det kan ta flera timmar innan polisen kommer ut till en trafik- olycka. Då finns tid till eftersupning. Det tar än läng- re tid att komma till sjukhus för att göra de här djup- gående alkoholtesterna. Jag håller med om att det kan vara ett juridiskt problem med den norska lagstiftningen. De har inget utrymme. De dömer för eftersupning. Jag skulle öns- ka att statsrådet åtminstone kunde fundera på detta. En eftersupning i samband med en olycka är bevisli- gen ett problem om man har som syfte att försvåra en utredning. Det kan åtminstone vara fråga om detta. Skulle det visa sig att några som ägnat sig åt eftersupning i sam- band med olycka ändå kommer in till sjukhus, så att man kan använda de tekniskt mycket goda analys- metoder som statsrådet hänvisar till, är det ju inget problem. Ingen av dem blir då felaktigt dömd. Pro- blemet är att vi inte har tillräckliga resurser ute i vårt land. Jag tycker att detta ska kunna ingå som en del av de instrument som vi måste skapa för att på alla sätt vårt gemensamma mål att få bort så mycket som möjligt av alkohol i trafiken. Vad gäller antalet personer som hänvisar till efter- supning var det tacknämligt att också statsrådet kon- staterade att det inte finns någon statistik över hur många som de facto klarar sig från att bli fällda på grund av att de skyller på eftersupning. Man kan dock se på tillämpningen av norsk lagstiftning, vilket jag har gjort när jag har intresserat mig för den här frå- gan. Under 2001 blev 75 personer i Norge dömda för eftersupning. Jag dristar mig att tro att det stora fler- talet av dessa inte var personer som blev nervösa vid vägkanten och därför måste ta sig en sup. De har naturligtvis gjort det som ett försök att försvåra en utredning, och det är det som jag vill komma åt. Det finns områden i vårt land där blodprov inte kan tas i tid. Jag skulle önska att statsrådet kände att det är befogat att se på frågan om försvårande av utredning eller inte. Det vore ett litet steg på vägen. Det är precis så som statsrådet säger: Det finns bara förlorare i denna mycket allvarliga fråga. Låt oss gemensamt gå till grunden med detta. Finns det möj- lighet att rädda bara en enda ytterligare person genom att få dessa förövare fällda för sina trafikförseelser?

Thomas Bodström (S)

Anf. 28 Thomas Bodström (S)

Fru talman! Det finns statistik på att det år 2001 var 9 400 som dömdes för rattfylleri medan 250 gjort invändningar. Man kan, som jag sagt, inte vara all- deles säker på statistiken eftersom invändningar na- turligtvis kan göras i rätten. Den som har varit med på rättegångar kan dock konstatera att invändningar som inte tidigare har förts fram i utredningen inte brukar godtas av rätten. Det ska ju finnas en rimlig förklar- ing till att den tilltalade plötsligt ändrar sin historia. En sådan ändring leder i allmänhet till att man inte betraktas som trovärdig och därmed också till fällan- de dom. Jag ställer mig lite frågande till den norska stati- stiken. Det var kanske 75 personer som dömdes för eftersupning, men inget motsäger att de kanske ändå skulle ha blivit dömda. Överfört till svenska förhål- landen skulle de ändå ha kunnat bli dömda eftersom deras invändningar inte hade blivit godtagna. Det går inte att jämföra situationer som bygger på olika lag- stiftningar. Jag fick också en fråga om polisens resurser. Jag ska inte belasta riksdagen en gång till med en sådan debatt när jag just har besvarat en interpellation om detta. Det är ändå känt att vi nu gör stora satsningar på polisen, vilket naturligtvis också har stor betydel- se. Polisen fortsätter med att öka antalet utandnings- prov och dessutom med att utveckla både analyserna och lagstiftningen på olika områden. Vi ska nu göra en utvärdering, och ett flertal olika projekt är på gång. Vi prioriterar den här frågan på allra högsta nivå, och vi får se hur det fortgår. De här metoderna finns, och polissatsningarna görs redan. Det är, som jag ser det, kanske ännu mer angeläget att fortsätta utvecklingen vad gäller förverkande av bilar för dem som gång på gång kör berusade. Det finns också en rad andra saker på gång. Jag vill dock inte på något sätt säga att den här frågan är enkel och att den inte kommer att diskuteras i framtiden, men jag vill inte heller här ge löften som jag sedan inte kommer att kunna hålla.

Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 29 Jan-Evert Rådhström (M)

Fru talman! Statsrådets senaste inlägg började ganska bra: Vi prioriterar den här frågan, men vi gör ingenting. Det är ett faktum när det gäller eftersup- ningen. Det finns enligt statsrådet inte utrymme för att göra någonting. Han vill inte göra en utredning. Han är inte ens öppen för problemet. Jag måste än en gång fråga statsrådet: Skulle man inte kunna se även på denna fråga? Vi vet att antalet rattfyllerister ökar. Vi vet att det i verkligheten är så att många inte blir dömda eller ens åtalade. Olyckan har inte varit så allvarlig, och det dröjer ett antal timmar innan polisen kommer till olycksplatsen. Förövaren klarar sig genom att efteråt förtära alkohol. Det blir då över huvud taget ingen rättssak av detta. Den som förorsakat olyckan åker hem och skriver skaderapporten vid sitt köksbord. Problemet är att ärendet aldrig ens kommer upp till domstol eftersom handläggningen tar för lång tid ute i vårt land. Om det här vore en prioriterad fråga skulle vi ock- så se att det funnes en vilja att göra någonting. Låt oss slippa några hårklyverier. Både justitieministern och jag vet att det finns människor som använder den här metoden för att klara sitt körkort. Genom att skylla på eftersupning kan de fortsätta att köra berusade i trafi- ken. Jag skulle önska att statsrådet i sitt sista inlägg åtminstone ville säga att han är beredd att låta utreda frågan för att gå till botten med detta problem.

Thomas Bodström (S)

Anf. 30 Thomas Bodström (S)

Fru talman! Det som jag sade var att vi verkligen prioriterar kampen mot rattfylleriet. Jag tror att jag tidigare har redogjort för vad som görs inom detta område. Det gäller att koncentrera sig på det som man tror att man kan nå framgång med och där problemen är allra störst. Vi har inte någon annan statistisk upp- gift än att 250 har gjort invändningar. Många av dessa leder inte till någon frikännande dom, men i avsaknad av statistik kan man å andra sidan inte heller påstå att detta är ett gigantiskt problem. Det som vi med säkerhet vet är att människor gång på gång åker omkring i bilar som det är svårt att förverka och att berusade och alkoholiserade förare inte får den vård som de behöver. Vi vet att införande av alkolås och många andra åtgärder skulle kunna avhjälpa den här problematiken. Vi gör väldigt myck- et, och vi kommer att fortsätta att göra det. Som jag nyss berättat görs en analys och utvärde- ring av de reformer som har skett. De förbättringar som ska genomföras kommer också att finnas med bland de allra högsta prioriteringar som regeringen och samarbetspartierna tillsammans gör.

Intressenter

Frågeställare

Jan-Evert RådhströmModeraterna

Besvarad av

Thomas BodströmSocialdemokraterna