Absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen

Interpellation 2022/23:67 av Åsa Eriksson (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-11-30
Överlämnad
2022-11-30
Anmäld
2022-12-01
Svarsdatum
2022-12-13
Besvarad
2022-12-13
Sista svarsdatum
2022-12-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Anna Tenje (M)

 

Inspektionen för socialförsäkringen har i sin rapport Avskaffandet av den bortre tidsgränsen visat att 80 procent av dem som utförsäkrades från sjukförsäkringen när den tidigare alliansregeringen hade infört tidsgränsen efter två och ett halvt år var tillbaka i sjukförsäkringen igen efter tre år. Det som hänt under tiden är att deras ekonomi ytterligare hade försämrats.

Ändå gick statsrådets parti Moderaterna till val på att återinföra tidsgränsen i sjukförsäkringen så att maximal ersättningsperiod för den som förlorat arbetsförmåga på grund av sjukdom blir två och ett halvt år.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Anna Tenje:

 

Kommer statsrådet att medverka till att regeringen återinför absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen igen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:67, Absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen

Interpellationsdebatt 2022/23:67

Webb-tv: Absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 135 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag kommer att medverka till att regeringen återinför absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen.

Regeringen har tagit över ansvaret för ett land som befinner sig mitt i flera parallella kriser. En av dessa kriser är den lågkonjunktur Sverige nu står inför eller befinner sig i. Samtidigt utsätts många människor och företag för dramatiska kostnadsökningar till följd av hög inflation och extrema priser på energi och bränsle.

En förutsättning för att möta denna utmaning är att se till att så många som det bara är möjligt står till arbetsmarknadens förfogande och anstränger sig för att få ett jobb och bli självförsörjande. Arbete skapar välstånd och motverkar enskilda människors fattigdom.

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga. Människor som inte kan arbeta ska få sjukpenning. Sjukskrivna ska ta del av rehabilitering för att kunna återgå i arbete, och den genomförda politiken måste vara utformad för att förebygga och motverka långa sjukskrivningar, bland annat genom tydligt definierade avstämningstillfällen.

Jag kan konstatera att Försäkringskassan i sin senaste utgiftsprognos bedömer att konjunkturutvecklingen sannolikt medför en dämpad utveckling av sjukfrånvaron under de kommande ett till två åren. Därefter ser Försäkringskassan att den mest sannolika utvecklingen är att sjukfrånvaron ökar igen. Försäkringskassan anser att om historien ger lärdom kan en sådan ökning dessutom bli mycket kraftig.

Regeringen kommer att följa sjukfrånvarons utveckling och den förra regeringens nyligen genomförda förändringar i sjukförsäkringen för att säkerställa att förändringarna inte medför onödigt långa sjukskrivningar samt att den som på grund av sjukdom inte kan arbeta har en ekonomisk trygghet. Långvariga sjukskrivningar är skadligt, både för den som är sjukskriven och i förlängningen för samhället i stort. Därför är det viktigt att stimulera drivkrafter för att återkomma i arbete samt att fokusera på att stärka rehabiliteringskedjan.


Anf. 136 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret. Jag tycker att det är jätteroligt att debattera sjukförsäkringen med statsrådet och ser fram emot den här kvällen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag blev väldigt glad av följande i statsrådets svar: "Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga. Människor som inte kan arbeta ska få sjukpenning. Sjukskrivna ska ta del av rehabilitering för att kunna återgå i arbete." Vad oerhört skönt det är att höra de meningarna! Det är precis vad vi socialdemokrater också tycker. Om statsrådet står fast vid det kommer vi att kunna samarbeta jättebra den här mandatperioden för att förstärka och förbättra sjukförsäkringen ännu mer, så att människor som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom verkligen kan få den ersättning som de har rätt till. Detta var mycket bra. Vad vet jag - kanske har statsrådet tagit intryck från vår första interpellationsdebatt.

Fru talman! Jag blir dock lite orolig av slutet på statsrådets svar: "Därför är det viktigt att stimulera drivkrafter för att återkomma i arbete samt att fokusera på att stärka rehabiliteringskedjan." Vi vill alla att människor ska återkomma i arbete så fort som möjligt - absolut. Men det här med att stärka rehabiliteringskedjan tycker jag låter lite illavarslande. Vad menar statsrådet med det?

Moderaterna gick till val på att återinföra de absoluta tidsgränserna i rehabkedjan. Är det detta statsrådet menar med att "stimulera drivkrafter för att återkomma i arbete samt att fokusera på att stärka rehabiliteringskedjan"? Om så är fallet är vi verkligen inte överens.

Fru talman! Det tar olika lång tid för sjuka människor att rehabiliteras och återfå sin arbetsförmåga. Därför är absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen något kontraproduktivt. Man blir inte friskare av att kastas ut ur sjukförsäkringen. Oron för att det ska ske gör människor ännu sjukare och gör att det tar längre tid att återfå arbetsförmåga.

En av alla de utredningar som den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte för att stärka sjukförsäkringen var den som Claes Jansson ledde. Där konstaterar man ganska många saker, och jag vill lyfta två saker i utredningens sammanfattning. Kravet som fanns tidigare på att den försäkrade efter 180 dagar i rehabiliteringskedjan ska kunna få sin arbetsförmåga prövad mot arbete hos arbetsgivaren är alldeles för strängt. Claes Janssons utredning slog också fast att begreppet "oskäligt" inte kompenserar tillräckligt för att de särskilda skälen inte är tillämpliga efter 365 dagar.

Därför, fru talman, genomförde vår regering flera förändringar för att luckra upp de absoluta tidsgränserna. Människor är individer och behöver olika lång tid på sig för att rehabiliteras och återfå arbetsförmåga. Man ska kunna få det stöd och den hjälp som man behöver utan att kastas ut ur sjukförsäkringen.

Fru talman! Många människor funderar nu på vad som kommer att hända med dem den dag de blir sjuka. De är livrädda för att regeringen och statsrådet ska hålla sitt vallöfte från valrörelsen att återinföra de absoluta tidsgränserna. För dem är det kanske en tröst att den här högerkonservativa regeringen inte direkt har gjort sig känd för att hålla vad den lovat. Kanske kan vi hoppas på det. Men jag vill ändå fråga för säkerhets skull: Kommer statsrådet att medverka till att regeringen återinför absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen?


Anf. 137 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru talman! Man blir inte heller friskare när man blir gömd och glömd i statistiken. Det har vi också testat på i Sverige tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De nya undantag i rehabiliteringskedjan som den förra regeringen införde avser att ge mer tid för att sjukskrivna ska kunna rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Som interpellanten nämnde har vi haft en interpellationsdebatt om detta ämne en gång tidigare. Då var jag tydlig med att regeringen kommer att bevaka utvecklingen av de här förändringarna mycket noga. Det är viktigt att rehabiliteringsarbetet är så effektivt som bara är möjligt och sätts in tidigt vid sjukfallet, så att återgång till arbete inte fördröjs.

Tidsgränserna i sjukförsäkringen finns för att markera att det är bråttom med insatser för att få människor tillbaka till arbete. Den som kan börja jobba igen ska få stöd snabbt. Det är bråttom för arbetsgivaren, för Försäkringskassan och för hälso- och sjukvården, men det är givetvis också bråttom för individen. Att rehabiliteringskedjan ska stärkas och att alla som är involverade - Försäkringskassan, hälso- och sjukvården, arbetsgivaren och även individen - ska ta sitt fulla ansvar med gemensamma krafter för att sätta in de åtgärder som kan behövas för att individen ska komma tillbaka till arbete igen är det som jag vill poängtera. Det är det som jag tycker är viktigt, och det är just därför jag vill stärka rehabiliteringskedjan ytterligare. Ingen ska bli gömd och glömd i statistiken igen.


Anf. 138 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Det här med "gömd och glömd" är statsrådets standarformulering. Det har jag redan lärt mig efter bara två interpellationsdebatter. Jag kan försäkra statsrådet om att varken jag eller någon annan socialdemokrat vill gömma och glömma människor i något slags statistik, allra minst i sjukförsäkringen. Tvärtom har jag flera gånger poängterat hur viktigt det är att människor återkommer till arbete så fort det är möjligt och att man får aktiva rehabinsatser så att det kan ske. Jag hoppas att jag slipper höra "gömd och glömd" fler gånger. Jag hoppas att statsrådet har fler verktyg i sin verktygslåda än att försöka klistra den etiketten på oss.

Fru talman! Jag ska försöka med en delvis annan vinkel på min fråga om rehabkedjan. Vi har i en annan debatt enats om att den växande psykiska ohälsan, inte minst bland kvinnor, är ett hot mot samhället och mot den enskildes livsvillkor. Här har vi en gigantisk uppgift framför oss i att se till att hjälpa människor till en bättre psykisk hälsa. Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken. För att motverka en utveckling där allt fler människor blir sjukskrivna med psykiatriska diagnoser och med allt längre sjukfall måste arbetsvillkoren ändras. Vi måste se till att förebygga stressrelaterad ohälsa så att den aldrig uppstår, och stödet till dem som ändå drabbas av psykisk ohälsa måste förbättras. Det är jätteviktigt för oss socialdemokrater, och jag hoppas att statsrådet och jag är överens om det.

Statsrådets kollega Maria Malmer Stenergard har motionerat i riksdagen om en alternativ rehabkedja för psykiatriska diagnoser. Jag citerar ur Maria Malmer Stenergards förslag: "Det ser . annorlunda ut för psykisk sjukdom. Särskilt tydligt blir detta när man väger in den psykosociala arbetsmiljöns samverkan med psykisk ohälsa. En person som drabbats av utmattningssyndrom kanske inte alls ska sjukskrivas i hemmet under en längre period . Många beskriver en situation där pressen från den dåliga psykosociala arbetsmiljön blir för stor och skapar en svår stressreaktion.

Vi vill därför överväga behovet av ett nytt spår i rehabiliteringskedjan för psykiska diagnoser. Detta då tidsgränserna i den befintliga kedjan egentligen är bättre anpassade för 'traditionella' sjukdomstillstånd."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Jag vill fråga statsrådet: Är detta någonting som regeringen kommer att gå vidare med under innevarande mandatperiod och då föreslå något slags alternativt spår i rehabiliteringskedjan för psykiska diagnoser?


Anf. 139 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru ålderspresident! Detta är definitivt en viktig fråga. Psykisk ohälsa bland dem som är sjukskrivna är en väldigt stor och viktig fråga. Det gäller inte minst eftersom väldigt många kvinnor befinner sig just här.

Hur, var och när vi ska titta vidare på frågan kan jag inte svara på i dag. Jag tar med mig det. Statsrådet Maria Malmer Stenergard brukar ha kloka förslag, men det är ingenting som bereds i Regeringskansliet just nu. Den frågan får jag helt enkelt återkomma om.

Att man behöver göra mer för att få tillbaka personer från sjukskrivning som befinner sig där på grund av psykisk ohälsa tror jag att vi båda kan vara helt överens om. Men hur, fru ålderspresident, får jag återkomma till.

Jag förstod att det var lite av en öm tå att tala om att gömma och glömma. Men om man inte ska gömma och glömma personer i statistiken måste man agera och inte låta månaderna gå. Just därför är det så viktigt att tidsgränserna finns och att man stärker rehabiliteringskedjan. Då tar också fler sitt ansvar i processen.

Det är inte bara individen som ska jobba här, utan det är framför allt arbetsgivaren, Försäkringskassan och hälso- och sjukvården som tillsammans med individen ska ge hjälp och stöd så att människor kan komma tillbaka till arbete igen.

Alla behöver göra sin del under sjukskrivningsprocessen för att människor ska kunna gå tillbaka. Jag glömde att säga att också Arbetsförmedlingen har en given plats i rehabiliteringskedjan.

Jag vill återkomma till vikten av detta när man nu ser att sjukfrånvaron förväntas öka när konjunkturen vänder uppåt igen. En sådan ökning bedöms kunna bli väldigt kraftig om man ser till hur det har tett sig tidigare i historien.

Det är väldigt viktigt att man nu tar sig tid att analysera den tidigare regeringens förändringar och vad det får för konsekvenser så att man kan åtgärda de negativa konsekvenserna men kanske också ta vara på de positiva konsekvenser som förändringarna har lett till.

Det handlar också om att bygga ett system som är en rehabiliteringskedja som motsvarar den verklighet vi ser i dag och de sjukskrivningar vi ser i dag. Det gäller inte minst med tanke på hur många kvinnor som i dag befinner sig i psykisk ohälsa och ett utanförskap på grund av att de inte har rehabiliterats tillbaka till arbete och känner att de kan komma tillbaka.


Anf. 140 Åsa Eriksson (S)

Fru ålderspresident! Jag väljer att tolka statsrådets svar om förslaget från Maria Malmer Stenergard som att man skulle behöva någon alternativ rehabiliteringskedja för att alla inte blir friska lika fort. Det betyder att vi inte kommer att ha absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen i framtiden, och det tackar jag för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också säga till statsrådet att vi socialdemokrater tycker att kontrollpunkter är jättebra. Man behöver verkligen följa upp att det händer saker. Det handlar om att arbetsgivare tar sitt ansvar, att vården kommer med rehabinsatser, att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkar och så vidare.

Men det hjälper inte människor att bli friska att de blir av med sin ersättning. Det gäller inte heller hotet om att det kan ske för att man har absoluta tidsgränser. Det är en oerhört stor skillnad.

Vi socialdemokrater genomförde under våra åtta år vid regeringsmakten flera förbättringar i sjukförsäkringen just för att öka tryggheten för människor. Människor ska få möjlighet att bli friska och återfå arbetsförmåga så att de kan arbeta igen och försörja sig själva. Risk för fattigdom gör inte en enda människa friskare. Den som blir sjuk och saknar arbetsförmåga ska kunna lita på att man får ersättning från sjukförsäkringen och rätt insatser.

Det är en inkomstförsäkring. Vi betalar in till försäkringen när vi jobbar. När vi är sjuka ska vi få ut från försäkringen. Det är inte så att någon betalar en hemförsäkring och sedan helt plötsligt accepterar att man får flytta in i ett tält om huset brinner ned. Man betalar till försäkringen för att man ska veta att det finns ett skydd den dag man blir sjuk och inte har arbetsförmåga.

Det är någonting som vi socialdemokrater kommer att fortsätta att kämpa för. Människor ska ha trygghet även vid sjukdom. De ska kunna försörja sig själva även vid sjukdom. Jag tror att vi kommer att få fortsätta att debattera den här frågan även i framtiden.


Anf. 141 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru ålderspresident! Jag återkommer till löftet om att regeringen kommer att följa sjukfrånvarons utveckling väldigt noga framöver. Vi får se om Försäkringskassans prognos stämmer och att den beräknas minska nu de kommande åren för att sedan igen öka kraftigt.

Vi kommer också att följa den förra regeringens nyligen genomförda förändringar i sjukförsäkringen. Vi har inte sett de fulla konsekvenserna av det ännu. Det är en utredning igång. Den kommer sedan att presenteras framöver. Då kommer vi noga att analysera de konsekvenser som den nyligen genomförda förändringen har haft.

Jag återkommer igen till att människor inte får gömmas och glömmas. Därför måste tidiga åtgärder sättas in. Tydliga tidsgränser måste finnas, och de måste signalera att det är bråttom. Vi vet att forskningen tydligt säger att ju längre människor riskerar att vara borta, desto svårare blir det att komma tillbaka.

Just därför är det så viktigt att arbeta mot de omotiverat långa sjukskrivningarna. Alla som är med i processen har ett ansvar och måste hjälpas åt för att få individen tillbaka till arbete och få tillbaka individen till en gemenskap.

Fru ålderspresident! Jag är helt övertygad om att jag och interpellanten kommer att stå här igen och debattera den här frågan. Det blir väl en så kallad favorit i repris. Jag tackar så hemskt mycket för debatten i kväll.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.