A-kassa för föräldralediga
Interpellation 2008/09:147 av Omanovic, Jasenko (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2008-11-21
- Anmäld
- 2008-11-24
- Svar fördröjt anmält
- 2008-12-04
- Sista svarsdatum
- 2008-12-05
- Besvarad
- 2009-01-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 november
Interpellation
2008/09:147 A-kassa för föräldralediga
av Jasenko Omanovic (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Frågan om tillfällig föräldrapenning och dess påverkan på a-kassan har diskuterats vid flera tillfällen i riksdagen. Vid debatten i april i år sade arbetsmarknadsministern att det är individens stadigvarande inkomst som ska återspeglas i nivån på arbetslöshetsersättningen. Effekterna av det nya regelverket skulle ses över efterhand, men han medgav i debatten att det kan finnas anledning att se över effekterna för småbarnsföräldrar.
Sedan april månad har verkligheten på den svenska arbetsmarknaden kraftigt förändrats. Antalet varsel om uppsägningar är i nivå med krisåren i början av 1990-talet. Tiotusentals personer hotas av arbetslöshet. Många av dem är småbarnsföräldrar som har varit hemma med sjuka barn eller arbetat deltid för att kunna ha mer tid till barnen medan de är små. Vid en kommande arbetslöshet straffas deras ansvar för barnen med sämre ekonomisk trygghet.
Jag vill därför ställa följande fråga till arbetsmarknadsministern:
Avser arbetsmarknadsministern att ta initiativ till att nu genomföra förändringar i arbetslöshetsförsäkringen så att småbarnsföräldrar inte drabbas ekonomiskt vid en eventuell arbetslöshet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:147
Webb-tv: A-kassa för föräldralediga
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:58 Fredagen den 16 januariProtokoll 2008/09:58 7 § Svar på interpellation 2008/09:147 om a-kassa för föräldralediga
Protokoll från debatten
Anf. 33 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Jasenko Omanovic har frågat mig om jag nu avser att ta initiativ till att genomföra förändringar i arbetslöshetsförsäkringen så att småbarnsföräldrar inte drabbas ekonomiskt vid en eventuell arbetslöshet.
Jag håller med Jasenko Omanovic om att det är olyckligt att småbarnsföräldrar som varit hemma med sina barn kan drabbas ekonomiskt om de blir arbetslösa. I budgetpropositionen för 2009 har regeringen aviserat förändrade regler för beräkning av arbetslöshetsersättningen till personer som varit tillfälligt frånvarande eller frånvarande på deltid. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen med förslag till lagändringar som rör detta i mars 2009. Förslaget behandlas i departementspromemorian 2008:77
Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen
, som nu är ute på remiss.
Mitt svar på Jasenko Omanovics fråga är alltså att jag redan har tagit initiativ till förbättrade villkor i arbetslöshetsförsäkringen för småbarnsföräldrar som varit hemma med sjuka barn och föräldrar som arbetat deltid och tagit ut föräldrapenning på deltid. Min förhoppning är att detta ska genomföras, men innan regeringen lägger fram förslaget måste remissinstanserna få lämna sina synpunkter.
Anf. 34 Jasenko Omanovic (S)
Fru talman! Jag får äntligen tacka ministern för svaret. Jag lämnade in interpellationen den 20 november i fjol, och nu får jag äntligen svaret.
Vad ska man börja med i denna fråga? Det här har vi debatterat två gånger tidigare. Nu säger ministern att han håller med om att det är olyckligt att småbarnsföräldrar drabbas.
Fru talman! Det lät inte så vare sig den 1 april i fjol eller den 20 april 2007 när vi debatterade det här tidigare. Då var svaret från ministern något annat. Hur kunde det uppstå att småbarnsföräldrar drabbas så hårt om de tar hand om sina barn, om de är hemma och vårdar sina sjuka barn eller tar ledigt en dag i veckan, till exempel fredag, för att vara med sina barn och ta ut föräldrapenning den dagen? De blir hårt drabbade av att de egentligen inte är produktiva och inte kan ha en a-kassegrundande inkomst. Det är arbetsmarknadsminister Littorin och majoriteten i riksdagen som har fattat det beslutet och bestämt att det ska vara så.
Nu är det plötsligt väldigt olyckligt. Den 1 april 2008, för åtta månader sedan, frågade jag Littorin rakt ut om han kunde lova - jag stod här och Littorin där han står - småbarnsföräldrar att inte försämra deras friheter. Då var svaret nej på den frågan. Nu har det hänt en hel del under tiden efter den 1 april 2008. Jag har trott att det var ett skämt eftersom det var den 1 april, men det var ett rakt svar från ministern, och jag uppskattar raka svar.
Nu är svaret helt annorlunda. Jag undrar: Vad har hänt på vägen hit? Har ministern äntligen kommit till insikt? Jag vet inte om ministern minns första debatten där jag sade att jag tänkte på en viss lejonkung som inte hade några bekymmer, Hakuna Matata. Så lät det för mig. Ända fram till den här debatten har ministern vägrat att inse vilka problem detta kan medföra. I dag är nästan hundratusen människor varslade i landet, säkert många småbarnsföräldrar som har nyttjat sin rätt att vara hemma med barn och använt föräldrapenningen flexibelt utifrån vad som passar bäst för dem och som nu kan drabbas.
Anf. 35 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Jag trodde snarare att Jasenko Omanovic skulle vara nöjd med svaret, nämligen att nu kommer förändringen som han har efterlyst flera gånger.
Det som sker enligt departementspromemorian är att beräkningarna av ersättningsnivåerna baseras på normalarbetstiden, både den arbetade tiden och den tid som ersatts med sjuklön, sjuklönegaranti och vissa av socialförsäkringsförmånerna. Det som omfattas är föräldrapenningsförmån, alltså vanlig föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, havandeskapspenning, rehabiliteringspenning, smittbärarpenning, som jag knappt visste fanns om jag ska vara helt ärlig, och ersättning för närstående vård. Det innebär en skillnad mot de gamla reglerna, för i de gamla reglerna som tillämpades före 2007 fanns det en hjälpregel. Hjälpregeln sade att ersättningen skulle baseras på den överenskomna arbetstiden, inte den som man faktiskt har arbetat. Det skapade både orättvisa och en hel del gränsdragningsproblem vid beräkningen.
Den regel som vi nu tittar på, och som vi hoppas kommer i propositionen efter att vi har efterhört remissinstansernas synpunkter, innebar som sagt att både lön och den socialförsäkringsförmån som man har fått sig tillgodoräknad inkluderas vid beräkningen av arbetslöshetsersättningen. Naturligtvis är det lättare att få rätt uppgifter, men regeln omfattar faktiskt också en större grupp än den hjälpregel som gällde tidigare. Det tycker jag är en bra ordning.
Svaret på frågan är först och främst att initiativ är taget. Vi lyckades i budgetförhandlingen se till att få medel för att kunna genomföra detta. Den enkla slutsatsen är att det kan hända en del på åtta månader.
Anf. 36 Jasenko Omanovic (S)
Fru talman! Att det kan hända jättemycket på åtta månader har vi sett vad gäller både finanskrisen och arbetsmarknaden. Vi har ju ytterligare åtta månader framför oss och därefter ytterligare åtta månader.
Statsrådet säger här att han trodde att Jasenko skulle vara nöjd i och med att förändringen eventuellt komma skall, eller hur jag ska tolka det. Det är ju inte så att statsrådet säger att förändringen kommer då eller då, utan om remissinstanserna säger att förslaget är bra kanske man kommer med det till riksdagen.
Ni kunde ha behållit hjälpregeln, utrett det här och sedan ersatt hjälpregeln. Det är många föräldrar som blivit arbetslösa som har kommit i kläm när ni har tagit bort hjälpregeln. När de blivit arbetslösa och vårdar en sjuk tvååring, kille eller tjej, straffar det sig. Det straffar sig att vara hemma med sitt tillfälligt sjuka barn. Om man vill vara mer med sina barn och ha en fredag eller måndag ledig straffar det sig.
I fjol var nästan 100 000 varslade, och de flesta av de varslade som blir arbetslösa kommer inte att omfattas av förändringen. De hinner ut i arbetslösheten innan den nya regeln träder i kraft - om inte arbetsmarknadsministern har tänkt sig att den ska gälla retroaktivt från årsskiftet eller något sådant - och kommer inte att omfattas av den.
Nu pratar vi om nästa åtta månader och dem som kommer att bli varslade inom den perioden. Som det är nu kommer inte de som har blivit varslade på Volvo i Umeå eller i Västsverige att omfattas av regeln. Varslen kom för länge sedan nu, i september oktober förra året. Också de föräldrar som jobbar på Sandvik i Sandviken kommer att komma ut i arbetslöshet, någon gång i maj månad. Och vad händer med dem? Vad ska vi säga i dag till dem som har varit hemma med och vårdat sina barn och som nu blir arbetslösa, Littorin? En regel som kanske ska gälla från juni eller från 2010, är det svaret som vi har att ge dem i den här debatten?
Anf. 37 Patrik Björck (S)
Fru talman! Jag tycker att Jasenko Omanovics frågor här är berättigade, och jag tycker inte att arbetsmarknadsministern svarar på dem fullt ut.
I den interpellationsdebatt som vi hade tidigare var jag väldigt förvånad över att arbetsmarknadsministern inte ville medverka till att lösa det problemet, eftersom jag inte kunde se någon som helst ideologisk orsak. Vi borde ha kunnat ta i hand och säga: Det här är ett tekniskt bekymmer. Vi löser det och hjälper enskilda människor. Det hade varit enkelt.
Den här frågan är lite spännande, för den är egentligen lite ideologisk. Vi anser - Jasenko Omanovic, jag, oppositionen, Socialdemokraterna - att det är rimligt att ha regler som även skyddar småbarnsföräldrar. Men när regeringen införde de modeller för beräkning av arbetstid som arbetsmarknadsministern hänvisar till i sitt svar var det för att regeringen hade ideologiska skäl att göra det. Här var det arbetslinjen som skulle gälla. Det var bara arbetad tid som skulle tas med vid beräkningen av a-kassan.
Nu är jag naturligtvis glad att regeringen överger sin ideologi, eftersom det är en väldigt destruktiv ideologi som inte tjänar vare sig samhället eller småbarnsföräldrarna. Det är bra och positivt, och det tar vi naturligtvis emot. Varje steg bort från den destruktiva, stenhårda, iskalla, marknadsliberala högerpolitiken är positivt. Sedan är det för få och för små steg och de har kommit för sent, det är sant, men varje sådan förändring i position från arbetsmarknadsministerns och den borgerliga majoritetens sida tar vi naturligtvis glatt till oss. Vi ser att det finns en sådan förändring i politiken. Det går sakta, det går med små steg och det går motvilligt. Men det är verkligheten som släpar regeringen och de borgerliga tillbaka till någon sorts rimligt samhälle.
Det är naturligtvis en massa småbarnsföräldrar som har drabbats av det här som har hört av sig. Då sätter man upp fingret i luften och känner av om man kanske ska vika sig lite på den här punkten, inte för att man gillar det eller tycker om det. Eller är det så att arbetsmarknadsministern har ändrat politisk ideologi? Vad är det som ligger bakom det här? Där någonstans tycker jag att Jasenko Omanovics fråga är väldigt berättigad.
Jag tycker att arbetsmarknadsministern skulle använda sin tid till att förklara vad det är som ligger bakom denna politiska kursändring, att man inte längre vill klämma åt just småbarnsföräldrarna. Sedan kan jag i och för sig inte förstå varför man skulle vilja klämma åt någon över huvud taget. Men med tanke på den tidigare debatten finns det uppenbarligen någon outgrundlig önskan att göra det.
Men här finns ett litet avsteg, man tvingas till det, och det är positivt. Men hur tänker man? Vad är bakgrunden? Hur såg det ut på den ideologiska fabriken här på andra sidan vattnet när man skisserade upp reglerna utifrån sina vetenskapliga rapporter och så vidare? Det skulle vara spännande att höra.
Anf. 38 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Jag kan bara konstatera, återigen, att de förändringar som vi nu föreslår är aviserade i budgeten. Departementspromemorian är på remiss. Där är förslaget. Vi har aviserat en proposition i mars med genomförande i år. I budgeten finns avsatt 72 miljoner kronor för detta för innevarande år och 216 miljoner kronor för 2010.
Det är rätt fascinerande att höra Patrik Björck som i varje enskild fråga, i varje debatt ser en ideologi, en konspiration, en hemskhet, ett vidrigt ställningstagande, någonting uselt och dåligt.
Jag minns en socialdemokrati som stod på arbetslinjens sida. Jag minns en socialdemokrati som trodde på bildning, företagsamhet och ordning och reda i statens finanser och som trodde på att det skulle löna sig att arbeta och att man skulle ta hand om de svaga i samhället. Vad blev det av det? En enda rödgrön röra med arbetslöshet, utanförskap och en total sammanblandning av att det är ersättningssystem och bidrags- och ersättningslinjer som är den högsta formen av jämlikhet och solidaritet. Men arbete är inget man bekymrar sig om, utan det är konspirationsteorier i all oändlighet.
Jag kan berätta för Patrik Björck hur det brukar gå till i ett regeringskansli. Man har en budget. Man förhandlar om budgeten. Det är inte varje gång man får igenom varje sak man vill åstadkomma. Det är så det går till. Man försöker så gott det går att lösa alla de uppgifter som man måste lösa. Det är vad politiken syftar till att åstadkomma. Så enkelt är det. Det behöver inte vara en konspiration eller ideologi bakom varje ställningstagande eller förändring.
Det här är en interpellationsdebatt och inte en allmänpolitisk debatt, men jag hälsar Patrik Björck välkommen till de framtida allmänpolitiska debatterna där jag hoppas att vi får svar på frågan varför Patrik Björck aldrig talar om hur jobben ska skapas och tillkomma utan bara om konspirationer och ersättningsnivåer.
Anf. 39 Jasenko Omanovic (S)
Fru talman! Jag har inte fått svar på min fråga om vad man säger till de föräldrar som blir arbetslösa och inte kommer att omfattas av detta.
Föräldrar handlar instinktivt när det gäller de egna barnen. Man vill vara med när de är sjuka och man vill ta hand om dem. Man vill värna om sina barn. Det vill alla föräldrar, eller hur?
Vad tänkte man när man införde dessa regler? Gäller det fortfarande att hungriga vargar jagar bäst? Är det den bakomliggande ideologin, att om föräldrar blir arbetslösa och får mindre i a-kassa blir de ännu hungrigare? Vad var tanken med detta?
Nu ändrar sig statsrådet Littorin och tycker att det är olyckligt att småbarnsföräldrar drabbas. Det står i svaret. Jag håller med. Men varför fattade ministern och regeringen beslut om att en sådan här förändring skulle införas och föreslås riksdagen? Varför gjorde man det om man håller med om att det är olyckligt? Jag kan inte tänka att det var av något annat skäl än att hungriga föräldrar jagar bäst efter jobb. Hungriga föräldrar är det som gäller.
Anf. 40 Patrik Björck (S)
Fru talman! Jag tackar för den oro som arbetsmarknadsministern känner för den borttappade socialdemokratin. Vad blev det av socialdemokratin som tidigare företrädde arbetslinjen? När slutade arbetsmarknadsministern att rösta på Socialdemokraterna? Det är den spännande frågan. Vi var alltid så bra förr. Sedan hände något. Då bytte arbetsmarknadsministern parti och blev moderat.
Nej, vi har alltid stått för samma värderingar, människosyn och grundsyn. Det har byggt upp det samhälle vi har i dag - som ni håller på att rasera. Vår politik har lett till att vårt samhälle har rest sig ur fattigdom och blivit ett av världens rikaste länder med en sysselsättningsnivå som få länder kan komma i närheten av.
Det var lite spännande med berättelsen om hur det går till i den borgerliga regeringen när man förhandlar om budgeten. Det är inte varje gång man får igenom det man vill åstadkomma, sade arbetsmarknadsministern. Vem i budgetförhandlingarna om 2006/07 års budget var det som ville nita småbarnsföräldrarna? Det skulle vara spännande att få detta åskådliggjort. Vem var det? Är det Anders Borg som vi får sätta upp som småbarnsföräldrarnas jägare? Var det han som höll emot när arbetsmarknadsministern tappert kämpade? Det skulle vara roligt att höra.
Det är så arbetsmarknadsministern förklarar att det har gått till. I förhandling efter förhandling har arbetsmarknadsministern försökt täppa igen detta och rädda småbarnsföräldrarna. Men det har suttit någon i vägen. Det normala i en regering är att det är finansministern som håller emot. Det ska bli spännande att se om finansministern accepterar bilden att det är han som har hindrat reformerna som skulle ha kunnat hjälpa småbarnsföräldrarna.
Anf. 41 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Patrik Björck avslutar med ännu en hederlig konspirationsteori. Det är fascinerande. Mest fascinerande är det dock när Patrik Björck säger: Vår politik har lett till att landet har rest sig.
Med all respekt, jag trodde att det var enskilda personers och småföretagares hårda arbete och flit som arbetade upp landet ur elände och fattigdom - från 1870 när vi var ett av Europas fattigaste länder till 1930 när vi var ett av Europas rikaste. Det var 70- och 80-talens socialdemokrati som raserade Sverige och flyttade det från första plats i tillväxt och välfärdsligor till långt ned på listan. Det var snarare så det var.
Självbilden hos socialdemokratin vet inga gränser i sitt fantastiska självhyllande. Någon gång vore det skönt med lite distans till den egna historien.
Jag går tillbaka till Jasenko Omanovics ursprungsfråga i interpellationen, för det är den vi är här för att diskutera. Han ställer frågan: Avser arbetsmarknadsministern att ta initiativ till att nu genomföra förändringar i arbetslöshetsförsäkringen så att småbarnsföräldrar inte drabbas ekonomiskt vid en eventuell arbetslöshet? Svaret på frågan är: Initiativ är taget, proposition kommer i mars.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.