ZECungl- IMIajrts tal

Framställning / redogörelse 1906:Kmtal

ZECungl- IMIajrts tal

på rikssalen vid Riksdagens öppnande

den 15 januari 1906.

Gode herrar och svenske män!

Jag hälsar Eder, svenska folkets målsmän, hvilka i denna stund ären
församlade till ett första lagtima riksmöte efter skedda nyval till Andra
kammaren. Det förflutna årets hotande dagar hafva nu, Gud vare lof,
aflösts af en lugnare tid. Må vi likväl aldrig förgäta att i det som
timat finna en allvarlig maning att samfälldt uppbjuda alla krafter till
befordrande af vårt högt älskade fäderneslands ära och väl!

Sedan senaste lagtima riksdag hafva tvenne för Mitt hjärta kära
tilldragelser timat inom Min släkt: Min äldste sonsons förmälning med
prinsessan Margaretha af Stora Britannien och Irland, en förbindelse som
väckt stor glädje hos Mitt folk, samt Min tredje sondotters prinsessan
Astrids födelse.

Rikets förhållande till främmande makter är tillfredsställande. För
behörigt tillgodoseende af våra intressen har Jag ansett Mig böra upprätta
diplomatisk förbindelse med vårt västra grannland, oaktadt Riksdagen
ännu ej kunnat bevilja därtill nödiga anslag.

I vår viktigaste inrikes-politiska fråga — utsträckning af valrätten
till Riksdagens Andra kammare — kommer förslag att föreläggas Eder.
Förslaget afser att utvidga rösträtten i hufvudsakligen samma utsträckning
som 1904 och 1905 års förslag. I motsats mot dessa innefattar det bibehållandet
af nuvarande system med enmansvalkretsar och tillämpar
samma system jämväl å de städer, som hafva att välja flera riksdagsmän.
Väl har Jag förut föreslagit proportionellt valsätt och vet att många
insiktsfulla och varmhjärtade fosterlandsvänner, hvilka omfattat denna
tanke såsom enligt deras mening ägnad att befrämja rättvisa, skola tveka

Bili. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd.

att öfvergifva sin en gång intagna ståndpunkt. Andra önska — jämväl
de i öfvertygelse att hvad de eftersträfva är rättvist och skulle lända till
fosterlandets sanna väl — att valrätten måtte utsträckas i ännu större
grad än förslaget innehåller. De ene som de andre böra för sig uppställa
den i sanning allvarliga frågan, huruvida icke rösträttens snara utsträckning
är af den öfverväldigande vikt, att deras betänkligheter böra
få vika.

Näst efter rösträttsfrågan påkallar arbetarfrågan statsmakternas uppmärksamhet.

Det är Min förhoppning att ånyo kunna förelägga Eder ett förslag
till lag om medling i arbetstvister, ämnad att i afsevärd grad förebygga
de för arbetsgivare och arbetare samt i sista hand för hela samhället
ödeläggande strider, som nu alltför ofta utbryta.

Åt den viktiga frågan om ordnande af förhållandet i öfrigt mellan
arbetsgivare och arbetare likasom åt spörsmålet om ålderdomsförsäkring
ägnar Jag omsorgsfullt öfvervägande. I den senare frågan torde Jag
måhända under riksdagens lopp förelägga Eder ett principförslag. Den
förra, som kräfver en ytterst noggrann förberedelse, kan ej af Mig upptagas
vid denna riksdag.

Näringarnas kraftiga understödjande måste vara ett hufvudföremål
för statsmakternas omsorger. Åt sakkunniga män har Jag uppdragit att
förbereda välbehöfliga ändringar i vattenråttslagstiftningen. Frågan om, i
hvilken form den för handel och sjöfart så fruktbringande frihamnsinrättningen
lämpligast må kunna införas äfven i vårt land, är under beredning.

Den utgiftsstat, som förelägges Eder, utvisar en betydande förhöjning
i jämförelse med innevarande års stat. Till en stor del är dock denna
höjning endast skenbar, då Jag, tillmötesgående Riksdagens välgrundade
framställning och i afsikt att åstadkomma betryggande soliditet i statsregleringen,
låtit upptaga förslagsanslagen till behöriga belopp.

Upprätthållandet af diplomati och konsulatväsende kräfver efter
unionens upplösning betydande tilläggsanslag såväl för senare hälften af
år 1905 som för innevarande år.

Under det förflutna året har Jag sett Mig nödsakad att för militära
ändamål tillita det så kallade mindre kreditivet. Hvad däraf användts
anser Jag böra fyllas genom anslag å statsregleringen och föreslår Eder
därför att vid innevarande riksdag till detta ändamål afsätta ett belopp.

Upprätthållandet och stärkandet af vårt försvar måste alltjämt fordra
stora ekonomiska uppoffringar. Sålunda äskar Jag bland annat för armén ett
större belopp till mobiliseringsammunition och ett till omuniformering samt
för flottans förstärkande anslag till trenne nya jagare och elfva torpedbåtar.

3

O

A sjätte hufvudtiteln äskar Jag betydliga af människokärlek påkallade,
anslag till hospitalsväsendet.

A åttonde hufvudtiteln föreslår Jag Eder en reglering af folkskolelärarnes
aflöning i syfte att lätta denna för vårt folks uppfostran så viktiga
kårs bekymmer för den dagliga utkomsten.

Till anslagsbehofvens täckande föreslår Jag utom höjning af vissa
redan befintliga skatter införande af stämpelskatt såväl vid öfverlåtelse af
aktier och banklotter som vid emission af nya aktier eller lotter i redan
bildade aktiebolag och solidariska bankbolag. Dessa skatter äro af natur
att utan svårighet kunna bäras af dem, som däraf träffas.

Det är Mig mycket kärt att kunna föreslå Eder en höjning i det
bevillningsfria afdraget, ägnad att bringa lindring åt dem, som svårast
tyngas af skattebördor.

På lagstiftningens område ärnar Jag förelägga Eder förslag till vissa
ändringar i strafflagen, till villkorlig frigifning och till villkorlig dom.
Sammanställda afse dessa förslag att möjliggöra en skärpning i straffet för
de förbrytare, som däraf gjort sig förtjänta, och ett mildare behandlingssätt
för dem, hvilka ingifva hopp om förbättring. Vidare kommer förslag
att framläggas för Eder till en lag om kontroll å ångpannor. 1 fråga om
förslaget till lag om förbud i vissa fall för bolag att förvärfva fast egendom
afvaktar Jag Min högsta domstols yttrande.

Nedkallande Guds välsignelse öfver Eder och Edra arbeten förklarar
Jag detta riksmöte öppnadt och förblifver Eder, gode herrar och svenske
män, med all konungslig nåd och ynnest städse välbevågen.