Undersökning rörande investeringar m. m. i samband med anordnandetav arbetsmarknadsstyrelsens kursgård Aske i Uppsala län
Framställning / redogörelse 1974:10
RIKSDAGENS REVISORER
1973-11-29
Till riksdagen
Undersökning rörande investeringar m. m. i samband med anordnandet
av arbetsmarknadsstyrelsens kursgård Aske i Uppsala län
Inom riksdagens revisorers kansli har på revisorernas uppdrag verkställts
en undersökning rörande investeringar m. m. i samband med anordnandet
av arbetsmarknadsstyrelsens kursgård Aske i Uppsala län.
Resultatet av undersökningen har redovisats i en granskningspromemoria,
dagtecknad den 9 april 1973, vilken för yttrande tillställts byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverket och arbetsmarknadsstyrelsen. Granskningspromemorian
och de inkomna yttrandena finns tillgängliga i revisorernas
kansli.
Enligt den redogörelse som lämnas i granskningspromemorian hemställde
arbetsmarknadsstyrelsen våren 1967 hos Kungl. Majit om tillstånd
att hyra Aske gård för att där anordna en egen kursgård. Styrelsen
uppgav att kostnaderna för driften av gården skulle kunna uppvägas
av bortfallande kostnader för traktamenten samt för lokalhyror
och inackorderingar. Inkvarteringen av eleverna skulle ordnas genom
att enklare förläggningsbyggnader, som styrelsen disponerade på annat
håll, flyttades till Aske. Kostnaderna för dessa åtgärder var inräknade
i kalkylen.
I maj 1967 lämnade Kungl. Majit det begärda bemyndigandet, med
villkor att kostnaderna för hyra och drift av gården kunde rymmas inom
ramen för de medel som anvisats under riksstatsanslaget Arbetsförmedlingen,
delposten Utbildnings- och instruktionsverksamhet, utan
att denna verksamhet minskades.
I juli 1969 träffade arbetsmarknadsstyrelsen avtal med Stockholms
fastighetskontor om förhyrning av vissa delar av Aske gård på 20 år.
Efter betydande om- och tillbyggnadsarbeten för en kostnad av omkring
10 milj. kronor kunde kursgården tas i bruk för utbildningen i början
av maj 1971.
En kostnadsberäkning för verksamheten vid Aske under budgetåret
1971/72 utvisar, att driftkostnaderna tämligen väl stämmer överens med
den tidigare uppgjorda kalkylen. Därvid har emellertid hänsyn inte
tagits till avskrivning och förräntning av de medel som disponerats för
om- och tillbyggnadsarbeten. Om dessa kostnader medräknas skulle kalkylen
— enligt den beräkning som redovisats i granskningspromemorian
— påföras en ytterligare utgiftspost om i runt tal 820 000 kronor, ett
belopp som inte syntes rymmas i det för utbildningsverksamheten anvisade
anslaget.
1 Riksdagen 1974.2 sami. Nr 10
1974:10
2
De investeringar som företagits för att ställa i ordning Aske för sitt
ändamål har av arbetsmarknadsstyrelsen finansierats genom anlitande av
riksstatsanslaget Förläggningsbyggnader m. m. samt — såvitt gäller budgetåret
1972/73 — av styrelsens programbudget, delprogrammet Bostäder
för flyttande arbetskraft. Nämnda anslag och program är anvisade
för arbetsmarknadsstyrelsens sysselsättningsbefrämjande verksamhet,
och i granskningspromemorian uttalas att de uppenbarligen inte
hade bort användas för styrelsens interna utbildning.
Det syntes enligt promemorian sannolikt, att byggnads- och anläggningskostnaderna
hade kunnat reduceras med betydande belopp, om
behov och förutsättningar för den planerade kurs- och konferensverksamheten
på Aske gård hade övervägts mera ingående, innan byggnadsarbetena
påbörjats. Genom att i så betydande omfattning, som nu skett,
frångå de givna förutsättningarna och genom att för ändamålet anlita
de nyssnämnda anslagen syntes arbetsmarknadsstyrelsen även ha överskridit
sina befogenheter. Frågan om kursgårdens utformning och finansiering
hade inte blivit föremål för statsmakternas prövning i vedertagen
ordning.
I granskningspromemorian har även framhållits att kursgården hittills
inte kunnat utnyttjas i avsedd omfattning. Antalet elevdagar hade
under budgetåret 1971/72 uppgått till endast omkring 65 procent av
kapaciteten och antalet övernattningar till en ännu mindre andel. Arbetsmarknadsstyrelsen
borde därför undersöka möjligheterna att driva
kursgården i samarbete med andra myndigheter och att utnyttja gården
för intensivkurser inom verkets arbetsmarknadsutbildning.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt remissvar hävdat, att investeringskostnaderna
anslagsmässigt kunde delas i två grupper. De kostnader som
inte hänförde sig till ombyggnad och reparation av huvudbyggnad och
flygelbyggnad på Aske, d. v. s. sammanlagt närmare 7 milj. kronor, syntes
enligt styrelsens mening höra hemma under det anlitade anslaget till
Förläggningsbyggnader m. m. eller dess efterföljare i programbudgetsystemet.
Styrelsen har därvid räknat med ca 3 milj. kronor för anskaffande
av lokaler för förläggning, lektioner och utspisning, ca 0,6 milj.
kronor för inventarier och ca 3,3 milj. kronor för grundläggningsarbeten.
Styrelsen har anfört att dessa investeringar hade samma karaktär
som de vilka tidigare sedan många år tillgodosett samma behov i fråga
om bostäder, lektioner och ekonomibyggnader som nu behövdes vid
Aske kursgård samt att styrelsen betraktade de nämnda byggnaderna
som flyttbara och följaktligen användbara på annat håll och för annat
ändamål. Av övriga investeringsutgifter eller 2,72 milj. kronor hade 0,3
milj. kronor avsett arbeten som utförts som beredskapsarbete. Återstoden
eller ca 2,42 milj. kronor kunde däremot sägas ha belastat fel
anslag. Styrelsen ville emellertid framhålla att dessa arbeten, som gällde
ombyggnad och reparation av huvudbyggnad och flygelbyggnad, kunde
1974:10
3
ha bedrivits som beredskapsarbete för sysselsättning av arbetslösa äldre
byggnadsarbetare. Arbetena hade tidigare planerats som beredskapsarbete,
men i sista hand hade beslutet inte kommit att gälla denna utförandeform.
Arbetsmarknadsstyrelsen ansåg sig därför inte heller i
denna del ha överskridit sina befogenheter. Enligt styrelsens formulering
hade dess befogenheter inte utnyttjats så, att en felaktig anslagsbelastning
kunnat undvikas.
Rörande driftkostnaderna vid Aske har arbetsmarknadsstyrelsen framhållit,
att det visat sig svårt att få beläggningen att komma upp till den
omfattning som planerats eller eljest varit önskvärd. Denna erfarenhet
syntes vara gemensam för flertalet kursgårdar. Då det gällde att bedöma
de kapitalkostnader som borde påföras driften måste beaktas, att en betydande
del av byggnadsarbetena haft inslag av kulturminnesvårdande
åtgärder och därför borde anses som helt avskrivna. Med detta betraktelsesätt
kunde de årliga kapitalkostnaderna uppskattas till 267 500 kronor.
Styrelsen hade företagit en ingående undersökning om gårdens
ekonomi och gjorde nu ansträngningar för att öka beläggningen och
förbättra det ekonomiska resultatet.
Riksrevisionsverket har i allt väsentligt delat de synpunkter som framförts
i granskningspromemorian. Byggnadsstyrelsen har med anledning
av remissen granskat arbetsmarknadsstyrelsens planering och åtgärder
för utförande av byggnadsföretaget och har funnit anledning till vissa
anmärkningar. Byggnadsstyrelsen har emellertid funnit totalkostnaderna
för anläggningen skäliga.
Revisorerna vill till en början erinra om att riksstatsanslaget till Förläggningsbyggnader
m. m. och motsvarande programmedel skall användas
till utgifter för arbetsmarknadsstyrelsens bostadsförläggningsverksamhet
för i beredskapsarbeten sysselsatta, deltagare i arbetsmarknadsutbildning
och överflyttad arbetskraft samt för anskaffande och uppförande
av familjebostäder åt zigenare. Inkomster av bostadsförläggningsverksamheten
skall redovisas under anslaget. Revisorerna anser sig
inte kunna dela arbetsmarknadsstyrelsens mening att nämnda medel,
vilka alltså anvisats för styrelsens sysselsättningsbefrämjande verksamhet,
bort kunna anlitas för investeringar i en kursgård av den permanenta
karaktär som kännetecknar styrelsens anläggning på Aske. Revisorerna
kan inte heller finna att anslagsanvändningen kan motiveras av
den omständigheten, att vissa delar av arbetena hade kunnat drivas som
beredskapsarbete. Revisorerna har därför anslutit sig till den i granskningspromemorian
och av riksrevisionsverket uttalade meningen, att arbetsmarknadsstyrelsen
överskridit sina befogenheter genom att frångå
de givna förutsättningarna för kursgårdens anskaffning och drift samt
genom att till denna investering utnyttja för andra ändamål avsedda anslag.
1974:10
4
Nu angivna förhållande har revisorerna ansett sig böra bringa till
riksdagens kännedom.
På riksdagens revisorers vägnar
NANCY ERIKSSON
/ Per Dahlberg
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 »74 7 J0042